RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1
Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära tjänster, är en tydlig politisk vattendelare. Alliansen genomförde reformen, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet motarbetar den. Om oppositionen vinner valet i september kommer RUT att avskaffas. Då kommer tusentals nya jobb att försvinna eller övergå i svart sektor; Almega tror att så många som 5 600 jobb kan vara i farozonen. 1 Vi talar om en relativt ny bransch som omsätter ca 2,6 miljarder per år och där fler än 20 000 nya kunder tillkommer varje månad. Denna positiva utveckling vill vänsteroppositionen radera ut med ett penndrag utan att ha en aning om vad de ska erbjuda dessa människor, såväl företagarna som de anställda, istället. För det är människor det handlar om, vilket oppositionen tycks glömma. Människor av kött och blod som genom RUT-avdraget har fått möjlighet att gå från arbetslöshet eller svartjobb till en vit anställning, lön, pensionspoäng och trygghet. Många är de som skapat sig ett litet företag där de är sin egen chef. Det är svårt att överskatta det värde som ligger i att slippa arbetslöshet eller kunna gå från svartjobb till en tillvaro som företagare eller anställd. Att lämna utanförskapet och komma med i samhället till hundra procent. RUT är viktigt för föräldrar i karriären som får mer tid till familjen och för äldre som kan komplettera kommunens service med fler tjänster efter önskemål och behov. Men RUT är ännu viktigare för alla de som nu fått en väg till jobb, företagande, delaktighet och utveckling. Företagarna uppger att hela 90 procent av de nyanställda i hemserviceföretagen kommer från arbetslöshet. Den vägen får inte stängas. Nya RUT-jobb vinst för både individ och samhälle Centerpartiet har låtit Riksdagens utredningstjänst räkna på effekterna för såväl den enskilde individens nettoinkomst som den offentliga sektorns finanser av att en person går från arbetslöshet till ett RUT-jobb. Beräkningarna redovisas i sin helhet i Bilaga 1. För den arbetslöse innebär en RUT-anställning att nettoinkomsten ökar med 34 068 kronor om året. Det betyder 2 839 kronor extra i plånboken varje månad. För den offentliga sektorn ökar intäkterna av bland annat kommunalskatt och arbetsgivaravgifter, men minskar till följd av ökade utgifter för skattereduktion. Sammantaget stärks de offentliga finanserna med 237 972 kronor per person. 1 Rapporten Hemservice. Attityder och fakta kring hushållsnära tjänster. Februari 2010.
Såväl individen som samhället vinner alltså på att en individ går från arbetslöshet till ett RUT-jobb. Mot bakgrund av dessa siffror blir vänsteroppositionens motstånd mot RUT än mer oförståeligt. De är dessutom i otakt med sina egna väljare; hela 70 procent av deras valmanskår är nämligen positiva till RUT-avdraget (för befolkningen i stort är motsvarande siffra 78 procent). 2 En framgångsrik reform som har gett fler företag och fler jobb Sedan den infördes har RUT-reformen skapat många nya företag. Sammantaget rör det sig om 3 317 företag i hela landet, varav 1 050 bara i Stockholms län. Tabell 1: Antal företag som ansökt om ersättning från skatteverket för RUT-jobb och som fått F-skattsedel efter RUT-reformens införande, fördelade på län RUT-företag Stockholm 1050 Uppsala 106 Södermanland 85 Östergötland 124 Jönköping 87 Kronoberg 48 Kalmar 72 Gotland 27 Blekinge 44 Skåne 536 Halland 109 Västra Götaland 463 Värmland 76 Örebro 71 Västmanland 69 Dalarna 68 Gävleborg 76 Västernorrland 65 Jämtland 50 Västerbotten 41 Norrbotten 50 S:a 3317 Källa: Skatteverket 2 Källa: Demoskop (januari). 3
Antalet ansökningar om att utnyttja avdrag för hushållsnära tjänster har överträffat alla förväntningar. Den 2 juli presenterade Skatteverket nya siffror över vad det första året med den så kallade fakturamodellen (det vill säga att kunden får avdraget direkt på fakturan) har inneburit. Totalt har 238 583 personer köpt RUT-tjänster, vilket är ca 90 000 fler jämfört med mitten av februari. Skatteverket har betalat ut 900 miljoner kronor till 11 398 företag; fram till för drygt två år sedan rörde det sig 4 921 företag. Såväl dessa siffror som uppgifterna över antalet nystartade företag i Tabell 1 visar tydligt att möjligheten till skattereduktion har skapat en stark efterfrågan som i sin tur leder till fler företag och fler jobb. I februari 2010 bedömde Almega att hemservicebranschen sysselsatte 11 300 personer. Givet den fortsatta expansionen sedan dess är det inte osannolikt att den siffran idag är i underkant. RUT-avdraget är inte bara populärt bland entreprenörer, arbetssökande, barnfamiljer, äldre och många, många fler i vårt avlånga land det får dessutom stöd i forskningen och i empiriska erfarenheter. Finanspolitiska Rådet finner både goda teoretiska argument för och positiva samhällsekonomiska effekter av RUT-avdraget. I sin senaste rapport skriver de: Företag och arbetskraft ( ) gynnas genom att efterfrågan ökar. Det leder sannolikt till fler arbetstillfällen, högre löner och större vinster. ( ) (F)örmodligen gynnas främst arbetskraft med lägre utbildning. 4
BILAGA 1: Beräkningar från Riksdagens utredningstjänst Offentligfinansiell effekt och förändrad nettoinkomst för individen av att gå från t.ex. arbetslöshet till arbete Vi har antagit att personen i fråga är arbetslös under hela året. Ersättningen antas börja betalas ut den 1 januari 2010. Karensdagarna för arbetslöshetsersättningen antas infalla under 2009. Vidare antas att arbetslösersättningen uppgår till 680 kronor per dag, vilket är den maximala. Detta jämförs sedan med om personen får arbete inom den privata s.k. hemservicebranschen, där lönen i genomsnitt beräknas till ca 207 000 kronor per år 3. Beräkningen bygger på 2010 års skatteregler och en genomsnittlig kommunalskattesats om 31,56 procent. I tabell 2 redovisas förändrad nettoinkomst för individen av att gå från arbetslöshet med en ersättning på 176 800 kronor per år till ett arbete inom hemservice med en lön på 207 000 kronor per år, 2010. I tabell 3 redovisas den offentligfinansiella effekten av att ovanstående individ går från arbetslöshetsersättning till ett arbete inom den privata sektorn, 2010. Tabell 2: Beräkning av nettoinkomst, dvs. inkomst efter skatt, vid arbetslöshet med en ersättning på 176800 kr/år och vid arbete men en lön på 207000 kr/år, kronor, 2010. Arbetslös Arbete Förändring Arbetsinkomst per månad 0 17 250 Arbetslöshetsersättning per månad 14 733 0 Årsinkomst 176 800 207 000 30 200 Taxerad förvärvsinkomst 176 800 207 000 30 200 Grundavdrag 28 200 25 200-3 000 Beskattningsbar inkomst 148 600 181 800 33 200 Kommunal inkomstskatt 46 898 57 376 10 478 Statlig inkomstskatt 0 0 0 Jobbskattereduktion 0 14 346 14 346 Total skatt 46 898 43 030-3 868 Inkomst efter skatt = Nettoinkomst 129 902 163 970 34 068 I exemplet ovan ökar individens nettoinkomst med ca 34 000 kronor per år av att går från en arbetslöshetsersättning på 176 800 kronor till ett arbete med en lön på 207 000 kronor. Förutom att lönen ökar med ca 30 200 kronor får personen en 3 Enligt en studie från Almega som bygger på uppgifter från Skatteverket avseende skattereduktion för hushållstjänster. 5
jobbskattereduktion som reducerar skatten med ca 14 346 kronor per år. Sammantaget ökar således individens nettoinkomst med ca 34 000 kronor per år. För den offentliga sektorn ökar intäkterna av bl.a. kommunalskatt och arbetsgivaravgifter men minskar till följd av ökade utgifter för skattereduktion. Vad avser den statliga ålderspensionsavgiften på 10,21 procent på arbetslöshetsersättningen sker en omfördelning mellan staten och ålderspensionssystemet 2. Ålderspensionsavgiften omfördelas även vid uttag av arbetsgivaravgift som utgår på löneinkomst 3. Den sammantagna effekten förstärker den offentliga sektorns finanser med ca 237 972 kronor, 2010. Tabell 3: Beräknad offentligfinansiell effekt av att en individ går från arbetslöshet och en arbetslöshetsersättning på 176800 kronor per år till arbetet inom den privata sektor och en lön på 207000 kronor per år, kronor, 2010. 2010 Staten 223 228 minskad a-kasseersättning 176 800 minskad ålderspensionsavg 4 18 051 varav åp-avgift som förs till staten 2-5 451 ökade arbetsivaravg 5 65 039 varav till ålderspensionssystemet 3-14 752 ökad utgift för jobbskattereduktion -14 346 ökad skattereduktion allmän penionsavgift -2 114 Kommunerna 10 478 ökad kommunalskatt 10 478 Ålderspensionssystemet 4 266 statlig ålderspensionsavgift 2-12 600 ålderspensionsavgift 3 14 752 allmän pensionsavgift 2 114 Totalt KOS 237 972 4 Av ålderspensionsavgiften på 10,21 % förs 10,4 % till staten, 19,8 % till Riksgäldskontoret och resterande 69,8 % till första - fjärde AP-fonderna, enligt förordning (2009:1019). 5 Avser arbetsgivaravgift på 31,42 %. Om personen är under 26 år är arbetsgivaravgiften reducerad till 15,49 %. Av arbetsgivaravgiften på 31,42 % utgör 10,21 % ålderspensionsavgift som förs med 10,4 % till staten, 19,8 % till Riksgäldskontoret och resterande 69,8 % till första - fjärde AP-fonderna, enligt förordning (2009:1019). 6