Regional utveckling Ola Olsson Regional behovsanalys av YH-kompetenser 2017 Telefon: E-post: Hemsida: Fax: Organisationsuppgifter Bankgiro: Orgnr:
Disposition: Omvärldsanalys (Utveckling, trender, demografi, m.m.) Bristyrken (fördelat efter MYH s utbildningsområden) Arbetskraftutbud Sammanfattning Bilagor: Åldersstruktur (näringsgrenar, yrken och utbildningsbakgrund) Omvärldsanalys Det är alltid knepigt att tratta ner en massa input och hitta trender som påverkar vår vardag. Globala aspekten: Omvärlden är föränderlig. Oförutsedda händelser ger lätt svallvågor som drar fram över jordklotet, hur höga vågorna är eller hur länge de verkar är ingen som vet. Konflikter, katastrofer, bubblor som spricker, osv. ger stora ekonomiska konsekvenser för de som drabbas, men påverkar också utvecklingen globalt. Sen har vi de långsammare ständigt pågående strukturomvandlingarna i vår närhet som påverkar vår vardag och utvecklingen på sikt (demografi, teknikutveckling, miljö, osv.). Vi försöker beröra de mest relevanta delarna i denna korta analys på YH-behov i Jönköpings län. Så här skriver Arbetsförmedlingen i sin senaste prognos (december 2016) över utvecklingen på kort sikt (1 år). Fortsatt starkt konjunkturläge i Jönköpings län Efter en tydlig inbromsning i såväl global som svensk ekonomi under inledningen av 2016 förväntas det svenska konjunkturläget under prognosperioden vara fortsatt gott men gå in i en något lugnare tillväxtbana. En stark hushållskonsumtion och en stark offentlig konsumtion till följd av asylmottagningen förväntas generera ett positivt bidrag till den svenska ekonomin samtidigt som exporten även fortsättningsvis tros visa på en svag utveckling. Trots den tydliga inbromsningen i omvärldsekonomin visar höstens prognosundersökning på ett gott stämningsläge bland arbetsgivarna i Jönköpings län. Industrin i Jönköping har gått bra sedan en tid tillbaka och höstens prognosundersökning visar på en ytterligare förstärkning i efterfrågeförväntningarna. När det går bra för industrin har det även positiva effekter för delar av den privata tjänstesektorn. Detta tillsammans med en stark konsumtion bidrar till ett stämningsläge klart över det historiska genomsnittet inom den privata tjänstesektorn. Utöver detta går byggbranschen fortsatt bra och höstens prognosundersökning visar på en tydlig förstärkning av optimismen bland länets arbetsgivare. Den nämnda optimismen i flertalet branscher tillsammans med förhållandevis låga varseltal och ett starkt inflöde av nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen
bidrar till att konjunkturläget i Jönköpings län bedöms som klart starkare än normalt under prognosperioden. Det går allmänt bra för näringslivet i Jönköpings län. Lönsamheten är god även om den givetvis skiljer sig mellan olika branscher. Enligt Bisnode s senaste näringslivsstudie så ökade tillväxten, mätt som förädlingsvärde, mellan 2010 och 2015 med 27 % (jmf Riket 22 %). Värdet är högre är våra angränsande län runt oss. Trots att det går bra för privata näringslivet så sker den huvudsakliga sysselsättningsökningen inom offentlig sektor. Det är också där de flesta bristyrken finns, framförallt när det gäller akademiskt utbildad arbetskraft. På längre sikt är det andra faktorer som påverkar efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Utöver de konjunkturella, d.v.s. global och nationell efterfrågan, så sker långsammare strukturomvandlingar i samhällsutvecklingen. Demografisk utveckling skapar nya behov, teknisk utveckling skapar nya behov, osv. Fram till år 2025 beräknas andelen unga och gamla (0-18 år och 65 + år) av befolkningen i Jönköpings län öka med 13,7 % samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder (19-64 år) ökar med 3,6 %. Detta skapar stora utmaningar inom offentlig verksamhet (barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg, kollektiva transporter, osv.). 90 % av befolkningsökningen består av inflyttning från utlandet, resterande 10 % är födelseöverskott. Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund beräknas öka från 20 % idag till 25 % år 2025. Efterfrågan av varor och tjänster från personer med annan kulturell bakgrund kommer alltså att få större betydelse framöver. 40-talisternas köp- och konsumtionsmönster kommer att avta och yngre generationers behov styr utvecklingen allt mer. Användningen av internettjänster skiljer väldigt mycket mellan olika åldersgrupper (internetstatistik.se). Idag ser vi en stor digital segregation i samhället mellan yngre och äldre generationer. Detta kommer att skapa efterfrågan på olika typer av hjälptjänster för att äldre ska kunna ta del av ordinarie samhällsservice. Den demografiska utvecklingen skapar också stora behov av bostäder. 16 600 fler individer mellan 0-39 år behöver bostad och mer bostadsyta samtidigt som 8 100 individer över 65 år ha behov av anpassat boende och mindre bostadsyta i länet fram till år 2025 enligt senaste befolkningsprognosen. Detta redan i ett läge med befintlig stor bostadsbrist! Dessutom vill oftast yngre generationer och inflyttare vill bo i tätorter. Dagens yrkesarbetande behöver mer kunskap och kompetens, framförallt inom digital teknik, för att hänga med i utvecklingen. Gränserna mellan branscher och näringsgrenar suddas ut alltmer när företag breddar sin
verksamhet med nya varor och tjänster. Ett exempel är bygg, fastighet och företagstjänster. I många fall behöver offentliga arbetsgivare samma kompetens som privata. Detsamma gäller gränsdragningen mellan traditionell produktionspersonal (arbetare) och tjänstemän. Nya yrken tillkommer när arbetsgivare söker arbetskraft med multikompetenser för att möte kundernas behov. Samtidigt fortsätter dagens reguljära utbildningssystem inom gymnasieskolan, Yrkesvux och på Högskola/Universitet i gamla mönster. Här ligger YH i framkant! Det är enda utbildningsformen där arbetsgivare kan skräddarsy framtida medarbetare med de kunskaper som behövs. Miljö och hållbarhet är också en prioriterad fråga över hela världen (nästan). Resursanvändningen (framförallt av fossila bränslen) måste ner, likaså användandet av andra begränsade resurser. Utveckling av ny resurssnål teknik och återvinning (cirkulära ekonomin) blir nödvändig i framtiden. Fordonsindustrin och forskningsinstitut, m.fl. lägger nu miljarder på att utveckla ny teknik för hur människor och gods lämpligast ska kunna förflytta sig i framtiden utan att belasta miljön. Smarta och energieffektiva bostäder utvecklas också. Det gäller inte bara uppvärmning där vi har vinterklimat utan även kyla i länder med varmt klimat. Bristyrken näringsgrenar (Utbildningsområde YH) Data/IT Ett område där ny teknik hela tiden skapar behov av nya kompetenser. Behoven är enorma, allt från enklare webbdesigner till kvalificerade produktutvecklare och systemtekniker. Personlig IT-tekniker verkar vara nya innegrejen enligt reklamen om Jonte. Alltså en person med breda allmänkunskaper inom IT som kan lösa problem hos arbetsgivare. Med tanke på den snabba fiberutbyggnaden kommer det att uppkomma nya yrken i gränslandet mot samhällsbyggnad och byggteknik. Ekonomi, administration och försäljning Fortfarande största utbildningsformen inom YH. Tillången på generella ekonomer är god, både på gymnasieutbildade och högskoleutbildade. Det är inget bristyrke och inget tyder idag på att det blir det framöver heller. Det kan fortfarande finnas viss brist på redovisnings- och löneekonomer, men då är det vissa unika spetskompetenser som efterfrågas och behöver utbildas på YH-nivå. Inom administration och försäljning finns en del intressanta områden där efterfrågan gränsar till yrken som ligger under Data/IT. E-handel, inköp/upphandling, affärsutveckling, vårdadministration. Alltså kompetenser som äldre generationer av administratörer saknar.
Friskvård och kroppsvård Här finns väldigt mycket tjänster att tillgå, så i dagsläget finns inga bristyrken. Efterfrågan på friskvård väntas öka med tanke på ökade sjukskrivningstal och en åldrande befolkning. Betalningsviljan är god så det finns många entreprenörer inom gym och kroppsvård. Föreningsliv och ideell sektor löser också en stor del av efterfrågan. Hotell, restaurang och turism En bransch med många sysselsatta. Personliga egenskaper (andra nyckelkompetenser som språk och social kompetens) är viktigt. Trenden går allt mer mot att fånga upp besökare med specifika behov. Alltså efterfrågas personer som kan paketera upplevelser och event. Det finns också behov av arbetsledande funktioner och specialkockar inom vissa områden. Hälso- och sjukvård samt socialt arbete En starkt växande arbetsmarknad som också måste genomgå en strukturomvandling framöver om våra gemensamma skattemedel ska räcka till. Med tanke på den demografiska utvecklingen ökar försörjningskvoten (andel i arbetsför ålder som ska försörja unga och gamla) kommande 10 år. Nuvarande undersköterskor behöver växlas upp till specialistundersköterskor för att möta nya behov. Också assistenter inom en mängd olika verksamheter behöver eftergymnasial utbildning på YH-nivå för att möta myndigheters kompetenskrav inom dessa områden. Med tanke på att allt fler i befolkningen har utländsk bakgrund är språk och kulturell kompetens viktiga egenskaper som kommer att efterfrågas allt mer framöver. Bristyrken är framförallt på akademisk nivå (legitimationsyrken). Journalistik och information Ett smalt utbildningsområde som i många fall gränsar till IT. Efterfrågad yrkeskompens handlar i så fall om hur digital information kan produceras och förmedlas på ett smart och lönsamt sätt. Informationsstrateger, alltså en person som kan sammanställa rätt information till rätt målgrupp finns behov av idag, inte minst i Sveriges 290 kommuner, men efterfrågan syns inte riktigt än. Att sammanställa big data och använda på rätt sätt kommer också att vara efterfrågad kompetens (kombination av statistiker och informatör) framöver, både inom privat näringsliv och offentlig sektor. Juridik Ett område som är väldigt begränsat inom YH. Kultur, media och design Också svårt att hitta brister som kan generera tillräckliga volymer för att starta en YH. Det finns också särskilda ansökningsomgångar för Konstoch kulturutbildning på MYH. Mediabruset är globalt och enormt stort idag.
Det finns säkert behov av kompetenser inom detta område, men det är svårt att peka ut brist på yrkesroller som är lämpligt att utbilda inom YH. Design är viktigt inom all tillverkningsindustri. Yrkesrollerna gränsar mycket till Data/IT, så därför finns redan många YH-utbildningar under detta utbildningsområde. Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Jord- och skogsbruksnäringen är en stor och viktig basnäring i vårt land. Den är inte så konjunkturberoende som andra näringar eftersom vi alla behöver mat, virke och rekreation. Även om antalet nötkretatur och svin minskar, så ökar istället får- och kycklingproduktionen i Sverige. Hästar, hundar och andra smådjur är också populärare än någonsin. Den tekniska utvecklingen går fort framåt, även i bondesamhället. Det finns en ständig efterfrågan på kvalificerad kompetens inom alla gröna näringar vilket gör att det är fortsatt starkt behov av skogsbrukstekniker och driftledare jordbruk. I samband med en stor bostadsbyggnation i städerna behövs också trädgårds/grönytetekniker. Miljövård och miljöskydd Ytterst litet utbildningsområde. Borde vara större efterfrågan på YHkompetenser inom detta område med tanke på alla miljömål som ska uppnås och alla lagar som ska följas. Kommer nog mer i fokus allt eftersom med tanke på alla bygg- och infrastruktursatsningar. Pedagogik och undervisning Samma här. Bär vara stort behov av pedagoger och assistenter som kan stötta ordinarie betygssättande lärare, framförallt med tanke på alla nyanlända elever. Många behöver stöd i olika form under hela grundskoletiden för att nå grundläggande behörighet till gymnasiet. Förmodar att kommunerna (huvudmän) har svårt att definiera yrkesrollerna och samordna sig med t.ex. HLK för att starta en YH. Alla är i första hand ute efter behöriga lärare. Samhällsbyggnad och byggteknik Vi kan räkna med en stark utveckling inom bygg- och fastighetsbranschen framöver. Det är en sektor som i många fall anlitar både under- och underunder-leverantörer, vilket gör att det är mycket vanligt med utländsk arbetskraft. Enligt Arbetsförmedlingen så efterfrågar byggbranschen främst personer med erfarenhet och yrkesbevis som kan ta arbetsledande roller. I nästan alla yrkeskategorier som återfinns inom bygg och anläggning råder det brist på arbetskraft. Exempel på yrken med brist är VVS-montörer, betongarbetare och takmontörer. På tjänstemannasidan finns en brist både på civilingenjörer och högskoleingenjörer med inriktning inom bygg och anläggning. Större satsningar på infrastruktur gör även att anläggningssidan växer (väg, järnväg, bredband, grön miljö,
osv.). Här finns behov av projekterare, spår- och signaltekniker, GISkompetens, fibertekniker, miljökonsulter, osv.) Inom offentlig sektor och för tekniska konsulter inom samhällsbyggnad (tekniska kontor, etc.) håller en generationsväxling på att ske. Många gamla gymnasieingenjörer måste ersättas. Efterfrågan är åtminstone på YH-nivå. Säkerhetstjänster Också väldigt litet utbildningsområde inom YH. En del YH återfinns inom Data/IT som t.ex. IT-säkerhetstekniker. Med tanke på utvecklingen i vårt samhälle finns stora behov av olika typer av säkerhetstjänster. Idag sköts detta i många fall av andra yrkeskategorier (blåljuspersonal, väktare och tekniska konsulter). Kunskap kring säkerhet, larm, skydd, övervakning, etc. efterfrågas av många. Behoven på YH-nivå skulle t.ex. kunna vara larmtekniker, säkerhetsinspektörer och skyddsarkitekter. Teknik och tillverkning En ökad efterfrågan inom bl.a. bygg- maskin och fordonssektorn får givetvis följdverkningar inom tillverkningsindustrin. Enligt Arbetsförmedlingen tror 98 % av länets industriföretag på en oförändrad eller ökad efterfrågan 2017. Bristyrken är plåtslagare, svetsare, CNC-operatör och verktygsmakare. Länet har också viss brist på civilingenjörer, ingenjörer och tekniker (med inriktning elektronik, maskin och produktionsplanering). När det gäller efterfrågan på ingenjörer och tekniker handlar det i de flesta fall om ingenjörskompetens för SME-företag, d.v.s. olika typer av kvalificerade utbildningar på YH-nivå. Detta framkommer tydligt i projektet Den första ingenjören som nu pågår. Automatiseringsgraden ökar överlag så kunskaper i programmering, konstruktion, design och produktionsledning efterfrågas alltmer. Som exempel har den träbearbetande industrin behov av YH-utbildade CNC-tekniker, kvalificerade snickare inom industriellt byggande, kvalificerade specialsnickare inom inredningsindustrin, kvalificerade möbelsnickare, kvalificerade projektledare, konstruktörer, produktions- och automationstekniker. Länet behöver även fortsättningsvis många YH-platser för att inte tappa i tillväxt och konkurrenskraft. I vissa kommuner finns 40-50 % av de sysselsatta inom tillverkande industri! Sen är det upp till alla medverkande aktörer och se till att göra utbildningarna så attraktiva att det finns fler sökande än antal platser! Transporttjänster Jönköpings län är ett stort transportlän där miljontals ton varor passerar, omlastas och lagras årligen. Det behövs olika typer av logistiker och transportplanerare för att hantera detta. Branschen måste dock först tydligt definiera kompetens- och yrkesinnehållet så att ansökan matchar YH-
nivån. Af uppger brist på lastbilsförare, men behovet tillgodoses i huvudsak av gymnasieutbildade. Det finns också en stor utländsk konkurrens inom vägtransportsektorn som komplement. Nordic infracenter i Nässjö är en stor hub när det gäller spårbunden trafik. En fortsatt stor brist på lokförare och spårtekniker talar för att efterfrågan på denna typ av YH-utbildning kommer att fortsätta. Det är också viss brist på kvalificerade mekaniker och reparatörer, både för personbilar och tyngre fordon. Åldersstruktur näringsgrenar I bilaga 1, 2 och 3 redovisas statistik inom näringsgrenar, yrken och utbildningsbakgrund för åldersgruppen 60-64 år (55-64 år). Syftet är att synliggöra kommande pensionsavgångar. Det ger en indikation på rekryteringsbehov även om efterfrågad kompetens kan vara av annan art vid ersättnings- eller nyrekrytering. Arbetskraftutbud (Arbetslösa, YH-studerande) Det arbetskraftsutbud som idag finns som arbetssökande på länets arbetsförmedlingar står ganska långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens definition är; utomeuropeiskt födda, högst förgymnasialt utbildade, har någon funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga eller är äldre (55-64 år). Volymerna är klart störst bland nyanlända och äldre med utländsk bakgrund. Språkkunskaper (svenska) och tidigare utbildning är väldigt avgörande för hur snabbt dessa personer kommer ut i arbete. Arbetslösheten bland svenskfödda och eftergymnasialt utbildade är i stor sett obefintlig. Det är alltså en stor skillnad mellan vad arbetsgivare efterfrågar och tillgängligt utbud. Detta syns inte minst i statistiken över nyanmälda och kvarstående platser (lediga jobb) och att bemanningsföretagen har all time high. YH är givetvis en bra väg till ett arbete, men det krävs i många fall särskilda förkunskaper för att vara lämplig, både för utbildningen och för anställning efteråt. Det är inte bra att tumma för mycket på detta och ta in många elever på undantag. Kan man använda validering för att säkra behörighet så är det en stor fördel. Sammanfattning Själva grundidén med YH är att utbildningsformen ska hjälpa arbetsgivare att täcka hastigt uppkomna yrkeskompetensbehov på medellång sikt (3-5 år). Tyvärr gör bristen på resurser (statsbidrag) att endast en tredjedel av ansökningarna kan beviljas, vilket i sin tur gör att 2/3 av alla arbetsgivare
inte kan rekrytera önskade kompetenser. Arbetsförmedlingens prognoser är idag den mest heltäckande bristyrkesindikatorn, eftersom dessa grundas på intervjuer med olika arbetsgivare inom alla branscher 2 ggr/år. Det är ett bra underlag på vilka yrken som efterfrågas i närtid (1-2 års sikt), men ofta består dessa brister även över längre perioder eftersom det tar tid att utbilda. Ställtiden (från ansökan till examen) för YH är kanske 3 år och för akademikeryrken 5-6 år. Branschorganisationer gör också bedömningar på kompetensbehov utifrån sina kontakter med medlemsföretag och andra källor. Ibland upplevs dock behoven som lite saltade eftersom företagen vill har ett större urval av individer att välja mellan. Brist på lämplig kompetens innebär oftast mer än enbart utbildning! Branscherna är också lobbyorganisationer och jobbar i ett bredare perspektiv med många andra frågor som deras företag påverkas av. Deras medverkan i olika råd, analyser och rapporter är ändå viktig information och underlag för utbildningsplanering. I denna analys har följande branschorganisationer erbjudits lämna synpunkter på deras YH-kompetensbehov på 3-5 års sikt: Träcentrum Skärteknikcentrum Polymercentrum Sveriges Byggindustrier Svensk Handel
Bilaga 1 Antal förvärvsarbetande dagbefolkning mellan 58-64 år per näringsgren SNI i Jönköpings län 2014 (Källa: SCB Supercross) Region Jönköping Antal Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill 395 Skogsbruk 340 Fiske och vattenbruk 3 Annan utvinning av mineral 23 Livsmedelsframställning 113 Framställning av drycker 2 Tobaksvarutillverkning 7 Textilvarutillverkning 47 Tillverkning av kläder 24 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. 17 Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting 603 Pappers- och pappersvarutillverkning 183 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 71 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 49 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel 1 Tillverkning av gummi- och plastvaror 416 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska 42 Stål- och metallframställning 212 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 996 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik 118 Tillverkning av elapparatur 224 Tillverkning av övriga maskiner 585 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhäng 271 Tillverkning av andra transportmedel 21 Tillverkning av möbler 428 Annan tillverkning 109 Reparation och installation av maskiner och apparater 69 Försörjning av el, gas, värme och kyla 114 Vattenförsörjning 3 Avloppsrening 24 Avfallshantering; återvinning 61 Sanering, efterbehandling av jord och vatten 1 Byggande av hus 270 Anläggningsarbeten 222 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 571 Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar 291 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon 873 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 706 Landtransport; transport i rörsystem 817 Sjötransport 14 Lufttransport 1 Magasinering och stödtjänster till transport 204 Post- och kurirverksamhet 159 Hotell- och logiverksamhet 70
Restaurang-, catering och barverksamhet 142 Förlagsverksamhet 45 Film-, video- och TV-programverksamhet, ljudinspelningar 8 Planering och sändning av program 10 Telekommunikation 76 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. 92 Informationstjänster 15 Finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfonder 130 Försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet 49 Stödtjänster till finansiella tjänster och försäkringar 35 Fastighetsverksamhet 369 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 176 Verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänster 150 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk projektering 189 Vetenskaplig forskning och utveckling 7 Reklam och marknadsundersökning 38 Annan verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap 34 Veterinärverksamhet 10 Uthyrning och leasing 24 Arbetsförmedling, bemanning och andra personalärenden 138 Resebyrå- och researrangörsverksamhet 27 Säkerhets- och bevakningsverksamhet 21 Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av grönytor 240 Kontorstjänster och andra företagstjänster 234 Offentlig förvaltning och försvar 1351 Utbildning 2503 Hälso- och sjukvård 1989 Vård och omsorg med boende 1535 Öppna sociala insatser 1052 Konstnärlig och kulturell verksamhet samt underhål 32 Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m. 68 Spel- och vadhållningsverksamhet 3 Sport-, fritids- och nöjesverksamhet 142 Intressebevakning; religiös verksamhet 363 Reparation av datorer, hushållsartiklar och personliga apparater 18 Andra konsumenttjänster 167
Bilaga 2 Antal förvärvsarbetande dagbefolkning mellan 60-64 år i Jönköpings län per utbildningsgrupp 2014 (Källa: SCB Matchningsindikatorer) Utbildningsgrupp Antal 02Z grundskoleutbildning och motsvarande utbildning 2177 01Z folkskoleutbildning och motsvarande utbildning 1484 73OX vård- och omsorgsutb.; övrig gymn. utb. i hälso- och sjukvård 1149 33H handel- och administrationsutbildning, gymnasial nivå 1103 53A+55Q gymnasieingenjörsutbildning 779 03A samhällsvetenskaplig el. humanistisk utbildning, gymnasial 726 53I industriutbildning, gymnasial nivå 587 33E ekonomisk utbildning, gymnasial nivå 418 53X övrig utbildning inom teknik och tillverkning, gymnasial nivå 378 15B förskollärarutbildning 372 83X övrig utbildning inom tjänsteområdet, gymnasial nivå 372 15G lärarutbildning för grundskolans tidigare år 349 75S specialistsjuksköterskeutbildning 336 53E data-, el- och energiteknisk utbildning, gymnasial nivå 246 35X övrig utb. i samhällsvetenskap, juridik, handel, admin., eftergymnasial 237 15HP lärarutbildning grsk senare år och gymn., allmänna + praktiskt-estet. 215 73B barn- och fritidsutbildning, gymnasial nivå 182 63Z naturbruksutbildning, gymnasial nivå 177 03N naturvetenskaplig utbildning, gymnasial nivå 166 53B byggutbildning, gymnasial nivå 144 75N sjuksköterskeutbildning, grundutbildning 127 83R restaurang- och livsmedelsutbildning, gymnasial nivå 126 53F fordonsutbildning, gymnasial nivå 115 35E ekonomutbildning, högskoleutbildning (minst 3 år) 112 55X övrig utbildning inom teknik och tillverkning, eftergymnasial nivå 110 75X övrig utb. inom hälso- och sjukvård, social omsorg, eftergymnasial 108 15S speciallärar- och specialpedagogutbildning 104 93Z gymnasial utbildning, ospecificerad 101 34P minst 30 hp i samhällsvetenskap, juridik, handel, admin., ej examen 101 75P socionomutbildning 97 35S samhällsvetar- och förvaltningsutb. högskoleutbildning (minst 3 år) 90 75H läkarutbildning (exkl. disputerade som saknar läkarexamen) 90 15V yrkeslärarutbildning 89 83T transportutbildning, gymnasial nivå 78 75F fritidsledarutbildning, eftergymnasial nivå 75 73T tandsköterskeutbildning 73 75D biomedicinsk analytikerutbildning 72 75O social omsorgsutbildning, eftergymnasial nivå 72
85P polisutbildning 66 85X övrig utbildning inom tjänsteområdet, eftergymnasial nivå 66 25T teologisk utbildning, eftergymnasial nivå (minst 3 år) 59 75B arbetsterapeututbildning 59 15X övrig utbildning inom pedagogik / lärarutbildning, eftergymnasial 59 15F fritidspedagogutbildning 57 35J juristutbildning 49 65X övrig utb. inom lant- och skogsbruk, djursjukvård, eftergymnasial 47 24P minst 30 hp inom humaniora och konst, ej examen 47 75M barnmorskeutbildning 43 75V tandläkarutbildning 41 55E civilingenjörsutbildning; teknisk fysik, elektro- och datateknik 40 43Z yrkesinriktad utb. inom naturvetenskap, matematik, data, gymn nivå 40 23E estetisk utbildning, gymnasial nivå 40 14P minst 30 hp inom pedagogik och lärarutbildning, ej examen 36 75L sjukgymnast-/fysioterapeututbildning 30 75J receptarieutbildning 29 55D civilingenjörsutbildning; maskinteknik, fordons- och farkostteknik 29 95Z eftergymnasial utbildning, ospecificerad 29 53R vvs- och fastighetsutbildning, gymnasial nivå 28 45D datautbildning, eftergymnasial nivå 28 25H humanistisk utbildning, eftergymnasial nivå (minst 3 år) 27 55J högskoleingenjörsutbildning; teknisk fysik, elektro- och datateknik 26 45Q övrig naturvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) 24 35P psykologutbildning 24 55C civilingenjörsutbildning; väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri 24 35M journalistik och medievetenskaplig utbildning, eftergymnasial nivå 24 65J agronom- och hortonomutbildning 23 35B biblioteks- och informationsvetensk. högskoleutbildning (minst 3 år) 21 25K konstnärlig utbildning, eftergymnasial nivå 21 74P minst 30 hp inom hälso- och sjukvård, social omsorg, ej examen 14 55A arkitektutbildning 12 44P minst 30 hp inom naturvetenskap, matematik, data, ej examen 12 65V veterinärutbildning 11 45B biologutbildning, högskoleutbildning (minst 3 år) 11 35F personal- och beteendevetarutbildning, högskoleutb. (minst 3 år) 11 99Z okänd utbildning 11 55B civilingenjörsutbildning; industriell ekonomi 10 13Z pedagogisk utbildning, gymnasial nivå 9 55F civilingenjörsutbildning; kemi- och bioteknik, material- och geoteknik 9 25X övrig utbildning inom humaniora och konst, eftergymnasial nivå 9 85T transportutbildning, eftergymnasial nivå 9 55G civilingenjörsutbildning; övrig/okänd inriktning 8
65S skogsvetenskaplig utbildning, högskoleutbildning (minst 3 år) 8 75T tandhygienistutbildning 8 55I högsk.ing.utb; maskinteknik, fordons- farkostteknik, industriell ekon. 8 75A apotekarutbildning 7 23X utbildning inom humaniora och konst, gymnasial nivå 6 25M utbildning inom medieproduktion, eftergymnasial nivå 5 54PL minst 2 år, motsv minst 120 hp inom teknikområdet/ej examen 5 55H högskoleingenjörsutb.; väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri 4 54PH kortare än 2 år, motsv 30-119 hp inom teknikområdet/ej examen 4 45M matematiker-, statistiker-, datavetenskaplig högskoleutb. (minst 3 år) 3 55K högskoleingenjörsutb.; kemi- och bioteknik, material- och geoteknik 3 Bilaga 3 Antal förvärvsarbetande dagbefolkning 55-64 år i Jönköpings län 2014. Sorterat per yrke efter åldersgruppen 60-64 år (Källa: SCB Yrkesregister) Yrke 55-59 år 60-64 år 532 Undersköterskor 1047 795 411 Kontorsassistenter och sekreterare 856 753 234 Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 883 718 534 Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. 633 553 332 Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. 552 414 821 Montörer 454 396 833 Lastbils- och bussförare 482 375 722 Smeder och verktygsmakare m.fl. 529 356 522 Butikspersonal 393 337 432 Lagerpersonal och transportledare m.fl. 453 330 222 Sjuksköterskor 313 306 311 Ingenjörer och tekniker 312 277 242 Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl. 296 253 533 Vårdbiträden 195 251 711 Snickare, murare och anläggningsarbetare 307 251 531 Barnskötare och elevassistenter m.fl. 292 244 911 Städare och hemservicepersonal m.fl. 272 223 515 Städledare och fastighetsskötare m.fl. 236 211 723 Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl. 234 204 962 Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare 215 194 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 189 175 814 Maskinoperatörer, gummi-, plast- och pappersvaruindustri 283 173
331 Banktjänstemän och redovisningsekonomer m.fl. 214 169 335 Skatte- och socialförsäkringshandläggare m.fl. 189 164 941 Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. 169 163 512 Kockar och kallskänkor 150 140 752 Ytbehandlare, trä och möbelsnickare m.fl. 182 128 333 Förmedlare m.fl. 115 127 321 Biomedicinska analytiker, tandtekniker och laboratorieingenjörer m.fl. 114 124 223 Sjuksköterskor (fortsättning) 129 121 233 Gymnasielärare 138 118 721 Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl. 133 112 112 Verkställande direktörer m.fl. 155 103 214 Civilingenjörsyrken 159 103 266 Socialsekreterare och kuratorer m.fl. 139 98 422 Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister m.fl. 118 94 251 IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. 130 91 741 Installations- och industrielektriker m.fl. 93 90 932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare 92 90 817 Processoperatörer, trä- och pappersindustri 104 87 221 Läkare 119 86 812 Process- och maskinoperatörer, vid stål- och metallverk 136 82 834 Maskinförare 141 82 241 Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl. 116 80 341 Behandlingsassistenter och pastorer 117 78 312 Arbetsledare inom bygg och tillverkning m.m. 107 77 712 Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl. 108 77 232 Lärare i yrkesämnen 95 76 819 Drifttekniker och processövervakare 110 72 832 Bil-, motorcykel och cykelförare 53 71 121 Ekonomi- och finanschefer 75 68 125 Försäljnings- och marknadschefer 94 68 159 Övriga chefer inom samhällsservice 76 68 535 Tandsköterskor 102 68 137 Produktionschefer inom tillverkning 119 63 227 Naprapater, sjukgymnaster och arbetsterapeuter m.fl. 68 62 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 77 60 151 Chefer inom hälso- och sjukvård 73 56 231 Universitets- och högskollärare 45 56 351 Drift-, support- och nätverkstekniker m.fl. 72 56 442 Brevbärare och postterminalarbetare 83 55 129 Övriga administrations- och servicechefer 61 53 141 Chefer inom grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning 68 53 713 Målare, lackerare och skorstensfejare m.fl. 69 53 336 Poliser 34 47
136 Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva 48 45 815 Maskinoperatörer, textil-, tvätt- och läderindustri m.m. 38 43 261 Jurister 36 42 134 Chefer inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet 31 41 753 Skräddare, tapetserare och läderhantverkare m.fl. 44 41 541 Andra bevaknings- och säkerhetsyrken 82 37 243 Marknadsförare och informatörer m.fl. 40 36 132 Inköps-, logistik- och transportchefer 61 34 342 Idrottsutövare och fritidsledare m.fl. 53 34 153 Chefer inom äldreomsorg 53 33 111 Politiker och högre ämbetsmän 37 32 612 Djuruppfödare och djurskötare 28 32 142 Chefer inom förskoleverksamhet 27 30 831 Lokförare och bangårdspersonal 63 30 226 Tandläkare 35 29 123 Förvaltnings- och planeringschefer 40 28 173 Chefer inom handel 36 28 213 Biologer, farmakologer och specialister inom lant- och skogsbruk m.fl. 27 28 732 Prepresstekniker, tryckare och bokbindare m.fl. 47 28 961 Återvinningsarbetare 33 27 131 IT-chefer 36 26 228 Andra specialister inom hälso- och sjukvård 22 26 122 Personal- och HR-chefer 32 25 152 Chefer inom socialt och kurativt arbete 22 25 334 Juristsekreterare, chefssekreterare och institutionssekreterare m.fl. 23 25 265 Konstnärer, musiker och skådespelare m.fl. 15 24 179 Chefer inom övrig servicenäring 30 21 216 Arkitekter och lantmätare 30 21 262 Museiintendenter och bibliotekarier m.fl. 28 21 267 Präster och diakoner 24 20 816 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 32 20 217 Designer och formgivare 20 19 264 Författare, journalister och tolkar m.fl. 14 19 344 Trafiklärare och instruktörer 12 19 441 Biblioteks- och arkivassistenter m.fl. 11 19 742 Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m.fl. 35 19 218 Specialister inom miljö- och hälsoskydd 25 18 161 Chefer inom bank, finans och försäkring 21 17 133 Forsknings- och utvecklingschefer 10 16 224 Psykologer och psykoterapeuter 15 16 345 Köksmästare och souschefer 14 16 813 Maskinoperatörer, kemiska och farmaceutiska produkter m.m. 15 16 818 Andra process- och maskinoperatörer 39 15
933 Hamnarbetare och ramppersonal m.fl. 7 14 514 Skönhets- och kroppsterapeuter 15 13 613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 9 13 135 Fastighets- och förvaltningschefer 9 12 511 Kabinpersonal, tågmästare och guider m.fl. 9 12 154 Chefer och ledare inom trossamfund 6 11 172 Restaurang- och kökschefer 14 10 325 Tandhygienister 19 10 513 Hovmästare, servitörer och bartendrar 9 10 523 Kassapersonal m.fl. 19 10 621 Skogsarbetare 24 10 731 Finmekaniker och konsthantverkare m.fl. 5 10 811 Malmförädlingsyrken och brunnsborrare m.fl. 12 10 931 Grovarbetare inom bygg och anläggning 14 10 761 Slaktare, bagare och livsmedelsförädlare m.fl. 13 8 524 Eventsäljare och telefonförsäljare m.fl. 16 7 912 Tvättare, fönsterputsare och övriga rengöringsarbetare 8 7 516 Övrig servicepersonal 16 6 021 Specialistofficerare 11 5 225 Veterinärer 10 5 343 Fotografer, dekoratörer och underhållningsartister m.fl. 14 5 835 Matroser och jungmän m.fl. 5 5 138 Förvaltare inom skogsbruk och lantbruk m.fl. 3 4 149 Övriga chefer inom utbildning 0 4 211 Fysiker och kemister m.fl. 3 4 315 Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl. 5 4 352 Bild-, ljud- och ljustekniker m.fl. 1 4 443 Förtroendevalda 5 4 921 Bärplockare och plantörer m.fl. 6 4 031 Soldater m.fl. 3 3 124 Informations-, kommunikations- och PR-chefer 5 3 171 Hotell- och konferenschefer 7 2 212 Matematiker, aktuarier och statistiker 1 2 323 Terapeuter inom alternativmedicin 1 1