Stugun 2015-05-20 Huvudr 1
Innehåll 1.Inledning...... 3 1.1. Avgränsning.........3 2.Befolkningsutveckling.. 4 2.1.Könsfördelning..........4 2.2.Åldersfördelning..5 3.Tillsynsobjekt i Stuguns släckområde.... 6 4. Statistik över utryckningar och larm...13 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan...14 6. Bemanning... 16 6.1. Åldersfördelning.16 6.2. Hammarstrand och Östersund.....17 7. Kartbild...... 18 Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2
1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda Räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan. 1.1. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Stuguns släckområde en karta över området finns på dokumentets sista sida. När det står Stuguns i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3
2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Stugun, åren 2010-2014, presenteras i diagrammen nedan. Först visas Stuguns totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning. 1900 1880 1860 1840 1820 Antal invånare 1800 1780 1760 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1. Stapeldiagram över Stuguns befolkningsutveckling under perioden 2010-2014. Källa: Metria 2.1. Könsfördelning 1000 950 900 850 Män Kvinnor 800 750 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 2. Stapeldiagram över Stuguns befolkningsutveckling under perioden 2010-2014, uppdelat i kön. Källa: Metria 4
2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Stugun. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Stugun. Källa: Metria 5
3. Tillsynsobjekt i Stuguns släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Stuguns släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. En del av byggnaderna är indelade i brandtekniska byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Br0 Byggnader med mycket stort skyddsbehov Br1 Byggnader med stort skyddsbehov Br2 Byggnader med måttligt skyddsbehov Br3 Byggnader med litet skyddsbehov Hänsyn ska tas till troliga brandförlopp och konsekvenser vid brand samt byggnadens komplexitet (BFS 2011:26). 6
Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Stuguns släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass Bergegården Åldringsvård Tillståndspliktig Br2 brandfarlig vara; vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Bo Sjöberg Explosiv vara Tillståndspliktig explosiv vara Bomsund HVB Övrig vårdanläggning Vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Bomsunds Samlingslokaler Samlingslokal, sportklubbsföreningslokal Borgvattnets Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig bensinstation brandfarlig vara Borgvattnets kyrka Kyrka, församlingshem Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Borgvattents Hotell, pensionat Hotell eller dyl. spökprästgård minst 9 gäster eller 5 gästrum Borgvattnets vandrarhem Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum 7
Erik Holmgren & C:O i Stugun Butik, affär Tillståndspliktig brandfarlig vara; tillståndspliktig explosiv vara Eriksbergs festplats Samlingslokaler Samlingslokal, Falkens Restauranger Samlingslokal, Föräldrakooperativet Förskola, daghem Skola eller dyl. Åtegården markplan, mindre än 90 barn Hansåkerskolan Skola Tillståndspliktig brandfarlig vara; skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn Humlans förskola Stugun Förskola, daghem Skola eller dyl. markplan, mindre än 90 barn Höggården Höglunda Samlingslokaler Samlingslokal, ICA Nära Stugun Butik, affär Samlingslokal, Br3 Br3 8
Köttsjöns Folkets Hus Samlingslokaler Samlingslokal, Köttsjöns kapell Kyrka, församlingshem Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Leif Karlsson Explosiv vara Tillståndspliktig explosiv vara Midskog Energi, driftanläggning Damm dammanläggning Nornan Samlingslokaler Samlingslokal, fler än 150 OKQ8 Stugun Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig Br3 brandfarlig vara Restaurang Pizzeria La Restauranger Restaurang eller Prima dyl. alkohol, fler än 50 gäster SCA Timber Supply Skandinavien Stugun Jämtlamell Träindustri Tillståndspliktig brandfarlig vara; industri, minst 20 sysselsatta; industri, över 2500 m2; industri, tillstånd enligt LBE 9
Skyttmoboden Hotell, pensionat Hotell eller dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum Smultronets förskola Förskola, daghem Skola eller dyl. markplan, mindre än 90 barn Strömsnäs Folkets Hus Samlingslokaler Samlingslokal, Strömsnäsgården Bed & Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. Breakfast minst 9 gäster eller 5 gästrum Stuguns Bygg & Färg Butik, affär Tillståndspliktig brandfarlig vara Stuguns gamla kyrka Kyrka, församlingshem Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Stuguns nya kyrka Kyrka, församlingshem Samlingslokal, fler än 150 ; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Stuguns sockenstuga Kyrka, frösamlingshem Samlingslokal, Stuguns Svets & Mek Bil, gummiverkstad Tillståndspliktig brandfarlig vara; Br2 10
industri, tillstånd enligt LBE Swed Paradise - Hansåkervägen Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum Swed Paradise - Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Stuguvägen minst 9 gäster eller 5 gästrum; restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Terassen Samlingslokaler Samlingslokal, Åkes husvagnsservice Bil, gummiverkstad Tillståndspliktig brandfarlig vara; industri, tillstånd enligt LBE Äldrekooperativet Åldringsvård Vård eller Borggården omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Änge Gård Samlingslokaler Samlingslokal, Överammers Mat & Prat Restauranger Hotell eller dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum; samlingslokal, 11
12
Antal Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 24 2015-09-11 4. Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Stuguns släckområde under åren 2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten. 60 50 40 30 20 10 0 Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne 2010 3 0 27 3 3 2011 7 0 39 4 2 2012 1 0 36 7 3 2013 1 1 35 5 1 2014 6 0 52 6 0 Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Stuguns släckområde under perioden 2010-2014 I Stugun är det IVPA-larm som varit den vanligaste av de ovan redovisade larmen, sedan 2010. Dessa förekommer ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans. 13
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 14
Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 15
6. Bemanning I Stugun finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och tre brandmän (1 + 3) som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 16 anställda. I nuläget har 10 av brandmännen C- körkort. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. 6.1. Åldersfördelning De 16 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Stugun har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Stuguns brandstation 16
6.2. Hammarstand och Östersund Närmsta orter med räddningstjänst är Hammarstrand och Östersund. Vid behov bör mannar från någon av dessa komma till Stugun och hjälpa till. I Hammarstrand har man 1 styrkeledare + 3 brandmän. Totalt 18 anställda. I Östersund är beredskapen på 1 + 5, med 27 anställda. Mellan Hammarstrand och Stugun är det 46 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av räddningstjänsten beräknas förstärkning från Hammarstrand inom 40 minuter. Mellan Östersund och Stugun är det 50,8 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men med hjälp av Eniro beräknas förstärkning från Östersund inom 46 minuter. 17
7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Stuguns släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. 18
Räddningstjänsten Jämtland 063-14 80 00, fax 063-14 80 05 raddningstjanst@ostersund.se www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund