Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson
Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform enkelt bolag
Aktiebolag Begränsat personligt ansvar Bolagets skatt 22% av skattemässig vinst avsättning till periodiseringsfond, 25% schablonränta som beskattas utdelning inte avdragsgill Aktieägarens uttag av bolagets vinst lön utdelning kapitalvinst
Enskild näringsverksamhet Obegränsat personligt ansvar Inkomst av näringsverksamhet egna uttag försäljning av näringsfastighet och bostadsrätt beskattas i inkomstslaget kapital Socialavgifter egenavgifter (aktiva näringsidkare) särskild löneskatt (passiva näringsidkare)
Skatteregler Redovisat resultat + skattemässiga justeringar Räntefördelning Periodiseringsfond Expansionsfond Schablonavdrag för egenavgifter Kvittning av underskott mot inkomst av tjänst aktiv näringsverksamhet första 5 åren
Lön, utdelning eller näringsinkomst 2015 Kvar efter skatt på intjänad 100-lapp Skattenivå 32% * Gäller endast dem som inte har tagit ut full ålderspension vilket är möjligt från 61 år Löneuttag (AB) Kapitalbeskattad utdelning (AB) Tjänstebeskattad utdelning (AB) 53-58 kr 62,40 kr 53 kr Vinst (enskild firma) Positiv räntefördelning (enskild firma) 60 68 kr 70 kr 6
Fördelar enskild firma Lägre egenavgifter än arbetsgivaravgifter dvs lägre skatt på låga inkomster Sjukpenning från FK efter karensperioden uppbyggnadsskede 24 månader Inget låneförbud Inget kapitalkrav (?) Ingen revisionsplikt Kan gå med underskott utan likvidationsplikt underskott vid nystartad verksamhet kan kvittas Periodiseringsfond 30%, ingen schablonintäkt Lätt att starta, lätt att lägga ner
Fördelar aktiebolag Bättre beskattning vid höga ägaruttag Enklare att planera och se skattemässiga effekter Personalvårdsförmåner mm kan utnyttjas Uthyrning av lokal i bostaden med kapitalbeskattning Kan placera i värdepapper Enklare förfarande vid sjukdom och föräldraledighet Inget personligt ansvar (undantag finns) Klar gräns mot privatekonomin Upplevs som seriösare (!)
Motion, t ex gymkort Skillnaden är uppseendeväckande stor mellan att en utgift inte är avdragsgill för en enskild näringsidkare medan den räknas som skattefri förmån för en aktiebolagsägare (och bolaget dessutom får avdrag för kostnaden och kan lyfta den ingående momsen). Utgår vi från en företagare som ligger på högsta marginalskattenivån (57%) blir förhållandet nära 1:4, dvs kostnaden blir fyra gånger högre för den enskilda näringsidkaren. För alla med inkomster under brytpunkten (med marginalskatt på upp till 32%) blir skillnaden förstås mindre men förhållandet blir ändå nära 1:3. Ett gymkort för 6 000 kr kostar netto för bolaget 4 700 kr eftersom utgiften är avdragsgill (bolagsskatt 22%). Ja, egentligen kostar det faktiskt ytterligare lite mindre eftersom den ingående momsen får lyftas (6% idrottsmoms ger baklängesräknat 5,66% x 6 000 kr i ingående moms). För aktiebolagsägaren är förmånens skattefri (personalvårdsförmån) och kostar alltså inte denne något privat och för bolaget blir det inte heller några arbetsgivaravgifter att redovisa. För en enskild näringsidkare med 57% marginalskatt som ska använda pengar från sitt företag att betala motsvarande gymkort krävs ca 18 000 kr i intäkt (exklusive moms) till firman för att det netto efter skatt och egenavgifter ska finnas 6 000 kr kvar att betala gymkortet med. För den med marginalskatt på 32% krävs en intäkt exklusive moms på ca 11 000 kr. Och eftersom kostnaden inte är avdragsgill i den enskilda firman eftersom den räknas som en privat utgift, får heller inte någon ingående moms lyftas.
Privat sjukvård, t ex ögonoperation Privat sjukvård är en icke avdragsgill kostnad oavsett företagsform. Skillnaden mellan enskild firma och aktiebolag är ändå kolossal eftersom det för aktiebolagsägaren räknas som en skattefri förmån som bolaget heller inte behöver redovisa arbetsgivaravgifter på. En utgift för exempelvis en ögonoperation på 50 000 kr kostar ett aktiebolag ca 64 000 kr efter effekten av 22% bolagsskatt (bolaget måste alltså ha en intäkt på ca 64 000 kr exklusive moms för att kunna betala utgiften på 50 000 kr). För aktiebolagsägaren blir det alltså ingen kostnad privat eftersom förmånen är skattefri. För en enskild näringsidkare med 57% marginalskatt som vill betala motsvarande ögonoperation med firmans pengar krävs en intäkt exklusive moms på närmare 150 000 kr för att det netto efter skatt och egenavgifter ska finnas kvar 50 000 kr att betala ögonoperationen med. För den med marginalskatt på 32% krävs en intäkt exklusive moms på drygt 90 000 kr.
Lokal i bostaden För de flesta enskilda näringsidkare med lokal i bostaden är avdragsmöjligheten närmast marginell. Har man lokalen i den egna privatbostadsfastigheten finns ett schablonavdrag på 4 000 kr per år om man jobbar hemma minst 800 timmar per år. Låt oss utgå från den siffran, dvs att näringsidkaren har rätt till ett sådant avdrag. Värdet på det avdraget med tanke på inkomstskatt och egenavgifter blir drygt 2 000 kr vid en marginalskatt på 32% och närmare 3 000 kr vid en marginalskatt på 57%. För en aktiebolagsägare gäller andra regler och möjligheter. Eftersom bolaget är en egen juridisk person kan lokalen i privatbostaden hyras ut till bolaget och hyran, så länge den är marknadsmässig, kapitalbeskattas med 30% kapitalskatt. Samtidigt får bolaget avdrag för hyran. Om vi antar att lokalen (t ex ett kontorsrum i en villa i en av storstäderna) har en marknadsmässig hyra på 5 000 kr per månad ger det en årshyra på 60 000 kr. För bolaget blir nettokostnaden efter effekten av bolagsskatten (22%) 47 000 kr. För aktiebolagsägaren blir effekten att han har ca 40 000 kr kvar i fickan efter kapitalskatt (räknat på 60 000 kr i hyra och ett avdrag på 3 000 kr vilket Skatteverket anser vara ett normalt avdrag vid uthyrning till eget bolag av ett enstaka kontorsrum). Vid uttag av en lön på 60 000 kr inklusive arbetsgivaravgifter skulle det bli ca 20 000 kr kvar för bolagsägaren vid 57% marginalskatt och ca 35 000 kr vid 32% marginalskatt.
Både och? Enskild firma vid starten av verksamheten lätt att komma igång kvittning mot tjänst inget kapitalkrav lägre socialavgifter Lägg till aktiebolag så snart som möjligt sparat utdelningsutrymme ackumuleras Gå över till aktiebolag när det går riktigt bra Lägg till enskild firma för pensionsplanering utnyttja de lägre socialavgifterna lägg aktiebolaget vilande (5/25-bolag)?
Skatteförenklingsutredningen SOU 2014:68 Ändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2016 Omfattar beskattningsår som påbörjas efter 31 december 2015 Målsättningen Förenkla skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag särskilt reglerna om räntefördelning och expansionsfond Indelningen i aktiv/passiv?
Fördelningsbar inkomst
NE sid 2 Fördelningsbar inkomst, ruta 29
Räntefördelning Reglerna om negativ räntefördelning slopas därmed slopas även övergångspost och särskild post regler om vilka skulder som ingår i näringsverksamheten införs (motsvarande reglerna om vilka tillgångar som ingår) Två system för positiv räntefördelning - Fullständig räntefördelning (kapitalunderlaget vid årets utgång) - Förenklad räntefördelning (halvt prisbasbelopp)
Räntefördelning
Slopade avsättningsmöjligheter Skogskonto Skogsskadekonto (men företagsfond 40+40=80% istället) Upphovsmannakonto Periodiseringsfond Expansionsfond Reglerna om avsättning till ersättningsfond kvarstår
Företagsfond Bygger på samma underlag som expansionsfond, dvs på utgående värden Avsättning utan tidsbegränsning med 40% av den fördelningsbara inkomsten En avsättning medför att beskattningen skjuts upp på de avsatta vinstmedlen
Företagsfond Återföring av belopp om inte kapitalunderlaget täcker fonden eller om avdrag görs för förenklad räntefördelning Även återföring om näringsverksamheten upphör Schablonintäkt på företagsfonden 72% av statslåneräntan (30/11 året före beskattningsåret)
Gemensamt kapitalunderlag Förhållandet vid beskattningsårets utgång Grunden är som idag, skillnaden mellan tillgångar och skulder Dagens 16 justeringsposter blir 8, såväl minskade som ökande poster tas bort Totala underlaget minskar jämfört med dagens regler
Övergångsregler Avsättningar till periodiseringsfonder fasas ut, återföring enligt dagens regler Insättningar på skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonton återförs enligt dagens regler Expansionsfonden upphör 2016 och blir istället företagsfond till högst 60% 40% upphör utan att återföras till beskattning det belopp som inte kan föras över återförs till beskattning enligt reglerna om expansionsfond Sparad räntefördelning som uppkommit före de nya reglerna får användas
Byte av företagsform Sparat räntefördelningsbelopp kan föras över vid byte till aktiebolag blir sparat utdelningsutrymme förutsätter att det är ett nybildat bolag eller där ingen verksamhet bedrivits (lagerbolag) får inte inom 5 år sälja bolaget eller förvärva annat eget eller närståendes bolag, då faller sparat utdelningsutrymme bort (motsvarande det som överfördes) Företagsfonden upphör utan någon skattekonsekvens, och blir avsättning till periodiseringsfond i aktiebolaget