världsreligioner och livsfrågor En introduktion
Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:)
DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära sig: Du kommer få möjlighet att: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. Detta är förmågorna som ni ska få möjlighet att träna under arbetets gång.
HUR KOMMER DU BLI BEDÖMD UNDER ARBETETS GÅNG? Kom ihåg: Du har stor möjlighet att själv påverka ditt lärande! Inför varje arbetsmoment kommer Åsa gå igenom vad som krävs av uppgiften och hur du kommer att bli bedömd. Ibland arbetar du enskilt, ibland i par med en kompis, ibland i grupp. Åsa tittar då på olika saker. Ibland är det förmågan att samarbeta med andra, ibland handlar det om din förmåga att ta ställning till om en källa är tillförlitlig (bra) eller inte. Vi avslutar ämnesområdet med ett grupp-prov om världsreligionerna där vi samtalar, analyserar, samarbetar och tar ställning. Mer information kommer!
ATT TRO ELLER ATT INTE TRO VAD SKA MAN TRO? Många människor i världen tror på någon eller några gudar, eller att det finns en högre makt. Teism betyder gudstro. Det finns människor som inte tror på Gud, det kallas ateism. Det finns även människor som menar att det inte går att veta om det finns en Gud (gudar) eller inte, dvs att man inte tror på en gud men inte heller vet säkert. Det kallas agnosticism. Att tro på Gud (gudar), att inte tro, att inte veta vad man ska tro, är helt frivilligt och något du bestämmer själv. I Sverige råder religionsfrihet och friheten att inte tillhöra någon religion alls. Tyvärr ser det inte ut så överallt i världen. http://opponent.se/2010/10/ateism/
Världsreligioner och andra religioner En liten film om religion! Kristendom, judendom, islam, buddhism och hinduism är de fem största religionerna i världen. Tillsammans har de fem religionerna miljarder troende. De brukar därför kallas för världsreligionerna. Det finns många andra religioner som är betydligt mindre, t.ex. sikhism och taoism, men som är viktiga för många människor runtom i världen. Det finns även förgreningar inom olika religioner, t.ex. frikyrkor som Jehovas vittnen och pingströrelsen inom kristendomen, och shia- och sunnimuslimer inom islam.
GUDSTRO INOM VÄRLDSRELIGIONERNA
Symboler 1 Judendomen har davidsstjärnan, som är sexuddig. Stjärnan är sammansatt av två trianglar, vilka symboliserar Juda och Benjamin, två av folkstammarna i landet Israel i gamla tider. Under historien har davidsstjärnan använts för att märka ut den judiska befolkningen. Till exempel tvingade nazisterna judar att bära en stjärna fastsydd på sina kläder. När staten Israel bildades 1948 sattes davidsstjärnan på nationens flagga. Det kristna korset kommer av att Jesus dödades genom att korsfästas av romarna. Krucifixet är ett kors med en avbild av Jesus på. Det finns flera varianter av det kristna korset. Det vanliga, enkla korset kallas latinskt kors. De tidiga kristna under antiken använde en hemlig symbol i form av en fisk, eftersom det grekiska ordet ichtys (fisk) också är en förkortning av Jesus Kristus, Guds son, vår fräslsare ) Några av Jesus lärjungar var också fiskare och det finns andra kopplingar till Nya testamentet. Symbolen används fortfarande av kristna världen över.
Symboler 2 Islam använder en symbol med nymånen och Venus, morgonstjärnan. Denna symbol dyker upp på flera arabiska länders flaggor. Halvmånen används också av Röda halvmånen, en partner till Röda korset. Inom hinduismen är Aum, eller Om, den heligaste stavelsen. Ljudet Aum symboliserar universum och världsjälen, som alla vi människor sägs vara en del av. Aum är också heligt för buddhister. Aum skrivs på olika sätt inom de olika språken i Indien. En av de viktigaste och äldsta symbolerna för buddhismen är darmachakran. Detta tecken är format som ett vagnshjul med åtta eller fler ekrar. Hjulet symboliserar vägen mot upplysning, den väg som själen enligt Buddhas läror vandrar genom att födas, dö och återfödas i många liv på jorden, till själen uppnått så stor visdom att den inte återföds längre.
Vad betyder livsfrågor? Livsfrågor kan man säga är stora frågor om livet. Ibland kallar man det för existentiella frågor. Det kan vara frågor som handlar om vad som är rätt och fel, vad det innebär att göra gott, vad som är meningen med livet, vad som händer efter döden, om Gud finns, osv. Det är frågor som inte har några enkla svar. Det går inte heller att säga att någon har rätt eller fel. Det beror på vem man frågar och hur man tänker. Vi kommer att beröra livsfrågor när vi arbetar kring temat världsreligioner.
LITE KORT OM PROTESTANTISM - EN GREN AV KRISTENDOMEN När en ny tid i historien tar vid, är det för att något nytt och stort händer. Vikingatiden tar slut och Medeltiden börjar när Sverige blir kristet. Inte över en natt men långsamt, långsamt. Uppsala domkyrka - en protestantisk kyrka Först tillhörde människorna i Sverige den katolska kyrkan. Prästen till och med läste psalmer på latin i kyrkan. Med tiden kom Sverige och dess invånare att tillhöra den protestantiska kyrkan. Vi kommer lära oss mer om det!
MARTIN LUTHER, KRISTENDOMEN OCH HUSFÖRHÖR I Tyskland under slutet av 1500-talet, när medeltiden hade tagit slut, levde en man som hette Martin Luther. Luther tyckte att människor i byarna visste för lite om sin religion, så han bestämde sig för att skriva en bok som kom att kallas för Luthers lilla katekes. Katekes är ett grekiskt ord som betyder ungefär muntlig undervisning. Fram till slutet av 1800-talet reste prästen runt till gårdarna och höll husförhör varje år. Prästen kontrollerade vad människor kunde om Gud, Jesus och Bibeln. Med sig hade han en Husförhörslängd eller en Församlingsbok där alla gårdarna stod uppskrivna och människorna som bodde där. Efter besöket antecknade han hur mycket de kunde och om det hade hänt något särskilt under året som gått. http://www.astridlindgren.se/en/lekstugan/las/327
I SKOLAN: KRISTENDOMSKUNSKAP RELIGIONSKUNSKAP Från slutet av 1880-talet fram till 1969 undervisades barn i Sverige i kristendomskunskap. Som namnet berättar fick man då lära sig mer om kristendomen som religion. Idag kallar vi samma ämne för religionskunskap, eftersom vi undersöker flera religioner, inte bara kristendomen, och t.ex. jämför dem med varandra. Nu kör vi!