Dokumentation Framtidsveckan 2014

Dokumentation Framtidsveckan 2014 Framtiden Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet

FRAMTIDSVECKA UNDER JUBILEUMSÅRET I KRISTIANSTAD MED OMGIVANDE ORTER 26-31 augusti på Regionmuseet FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH OMSTÄLLNING Vad ville vi med en Framtidsvecka? Vi vill bidra till omställning för en hållbar utveckling globalt och i Kristianstad (staden, stadsdelarna och basorterna) ekonomiskt, socialt och miljö/klimatmässigt med praktisk demokrati och delaktighet som grund. Vi vill påverka och ge visioner och praktiska exempel hur ett långsiktigt hållbart Kristianstad kan utvecklas där föreningslivet och kommunen är en viktig del. Liknande Framtidsveckor har genomförts på en rad orter i Sverige, Inspiration har hämtats från den internationella Omställningsrörelsen, som i Sverige är knuten till Hela Sverige ska leva. Vi vände oss till medborgarna i Kristianstads kommun, särskilt de unga, till föreningslivet, till kommunpolitiker och tjänstemän, myndigheter, näringsliv, skola och högskola. Vilka var vi? Vi som stod bakom Framtidsveckan 2014 var föreningar i Kristianstad som aktivt vill bidra till ett långsiktigt hållbart Kristianstad, både vad det gäller miljön och klimatet, den sociala delen av hållbarhet, delaktighet och demokrati samt hur en hållbar ekonomi kan utvecklas som inte slösar med naturens resurser och som tillvaratar alla människors resurser. Vi samverkar aktivt med Agenda 21 i kommunen, Hållbarhet Utveckling i Skåne med flera. Framtidsveckans styrgrupp: Naturskyddsföreningen Kontaktperson: Christer Neideman Christer.neideman@naturskyddsforeningen.se Röda Korset Kontaktperson: Ulla Wadbro Ulla_wadbro@hotmail.com Oppmanna-Vånga Hembygdsförening Kontaktperson: Solvig Oredsson solvig.04499046@telia.com Studieförbunden Kontaktperson: Ulf-Peter Honoré, ABF Skåne Nordost Ulf-peter.honore@abf.se Kontaktperson: Liz Sandgren, Studiefrämjandet Liz.sandgren@studieframjandet.se FN-föreningen Kontaktperson: Jan Lindelöf Jan.lindelof@telia.com Agenda 21 i Kristianstads kommun Kontaktperson: Beata Svensson Beata.svensson@kristianstad.se

Vi som var med!

Tisdag 26 augusti Invigningen av Framtidsveckan ägde rum kl 11 i härligt sommarväder på trappan utanför Konsthallen. Jan Lindelöf, FN-föreningen och sammankallande i styrgruppen, hälsade välkommen med orden att nu är det dags för efterrätten, dvs nu ska vi diskutera framtiden för Kristianstad efter att kalaset med kungen och drottningen ägde rum i somras. På efterrättsbordet vill vi lyfta fram hållbarhetsfrågorna, dvs miljö och klimatfrågorna, frågorna om social inkludering och rättvisa samt demokratifrågorna, dvs hur medborgarna i vår kommun kan bli delaktiga i våra gemensamma angelägenheter. Jan berättade vem som står bakom Framtidsveckan och vilka sponsorer som gjort veckan möjlig samt berättade om några höjdpunkter under veckan. Peter Rosengren, ordförande i ledningsgruppen för Agenda 21 i kommunen välkomnade Framtidsveckan och dess syfte där Agenda 21 utgör en naturlig samarbetspartner. Kristina Persson, fd landshövding och medlem i Riksbankens direktion, nu ordförande i tankesmedjan Global utmaning inledde sitt anförande med att gratulera Kristianstads kommun för att man har ett så starkt engagemang för miljöfrågorna. När så många organisationer går samman för att skapa en sådan här vecka, betyder det att det finns en betydande kraft för utveckling i kommunen, ett stort socialt kapital. Framtidsveckan ger hopp i en tid som rymmer många allvarliga hot inte bara för klimatet och ekosystemen utan också genom instabila finansmarknader, hög arbetslöshet och sist men inte minst väpnade konflikter, inte så långt från våra gränser. Kristina anser att vi behöver ett mycket starkare internationellt samarbete för att lösa framtidens problem samtidigt som det lokala arbetet är mycket viktigt; lokalt kan förändringar genomföras, modet hos politiker att förändra kan stärkas och bl a studieförbunden kan upplysa, vilket krävs i ett demokratiskt samhälle så att medborgarnas stöd kan fås för nödvändiga beslut. Kristina lyfte fram fem hinder för att klara målet om högst 2 graders temperaturhöjning (den globala uppvärmningen). 1. Vi saknar gemensamma globala institutioner för problemlösning 2. The Tragedy of the Commons, dvs ingen vill agera först för en god sak då man tar risken att bli ensam om det och får en nackdel gentemot andra 3. Finansmarknaderna där endast 15-20 % av utlåningen går till investeringar i den reala ekonomin där det produceras och skapas jobb (85 % går till bolån och finansiella placeringar). 4. Fantasilösa och rädda politiker som inte t ex vågar höja skatterna på fossila bränslen 5. Vi själva som individer som ofta är passiva, lata eller ovilliga att utsätta oss för besvär eller kostnader. Kristina avslutade med att betona att arbetslöshet, främlingsfientlighet och populism allt hänger samman och är uttryck för att de gamla politiska modellerna inte ger stöd till ett förnuftigt handlande. Att det behövs systemskiften. Hur ska kärlek och solidaritet kunna fungera i ett samhälle som glider isär, där vissa kan tjäna löjligt mycket och andra inget alls? Vi behöver samhällsentreprenörer som ser de nya sociala och politiska möjligheterna, som hittar de nya vägarna att lösa samhällsbehoven och som ser till att det finns arbete och en rättvis fördelning. Framtidsveckan i Kristianstad kan vara ett drivhus och testbädd för dessa företag.

Linnea Svensson och Anton Svensson gjorde invigningen extra fin genom några musikstycken, bl a Imagine av Lennon: Linnea på piano och Anton på saxofon. Invigningen 26/8 Hur fungerar solbilspoolen När vi fick inbjudan att vara med och informera om elbilar och solcellsladdning tackade vi omgående ja. Vi har följt utvecklingen av elbilar de senaste åren med stort intresse. Forskning, inte bara teknisk utan även hur beteende och miljöaspekter pekar på att vi står inför ett vägval när det gäller fordon, transporter och samhällsbyggnad. Mycket pekar på ett genombrott för eldrivna fordon inom 3-4 år, då mer än hälften av alla nya fordon drivs med el. Under de fyra dagarna som vi var med kom det många frågor på hur SOL- BILSPOOLEN fungerar, hur det är att köra elbil, hur långt man kom på en laddning, vad det kostade och hur man gör för att gå med. Det var inte bara vuxna utan även många ungdomar/skolklasser som visade stort intresse för framtidens sätt att kunna köra bil utan att fördärva miljön. Vi informerade även om att C4 energi är en stor leverantör av energi tjänster i Kristianstad. Vi är bland de största producenterna av Biogas ca. 50 GWh vilket motsvarar ca 5 170 000 Nm3 fordons gas/år. Lokalbussar, en hel del regionbussar och många personbilar kör på vår gas. Vi har världens miljöriktigaste kraftvärmeproduktion med 99,5% förnyelsebara bränslen och numera också fjärrkyla baserad på stor del frikyla. Kommunen och vi storsatsar på fiber till alla 2020". Och sist men inte minst ett mycket tillgängligt elnät 100% som har markförlagt och vi transiterar ca. 500GWh/år. Karpalund Studiebesök med SFI deltagare till Karpalunch och Allöverket. Ledare: Lennart Erfors, Kristianstads kommun. Demonstration av vätgasbil Hållbar mobilitet Skåne/Region Skåne visade en bränslecellsdriven vätgasbil. Energifallet Sanna Dufbäck och Jennifer Cronborn, Naturskyddsföreningen, presenterade Naturskyddsföreningens material om energi för grundskolan. Hållbar utveckling nämns i läroplanen på 33 ställen. Många lärare behöver stöd för att komma igång med arbetet eftersom det ligger mellan flera olika ämnen och kräver ämnesövergripande planering. Energifallets övningar kan användas för att underlätta planeringen och genomförande av lektioner vare sig man vill arbeta ämnesövergripande eller var för sig. Lärarna fick testa flera övningar och förställa sig hur de skulle fungera i deras egna skolor. Det finns också stöd för lärarna att fortsätta fortbilda sig eller få hjälp med undervisningen, t.ex. genom att ta med sina klasser till InnoCarnival i Malmö 14 nov (gratis inkl. resa): http://innocarnival2014.se/, eller genom att söka bidrag från Klimatsamverkan Skåne för att hålla en klimatutbildning: http://www.klimatsamverkanskane.se/bidrag-klimatutbildning Aktörer som engagerat sig i Framtidsveckan kan erbjuda sig som resurser för lärare som vill ha in externa föreläsare, experter, som barnen kan få fråga ut. Det kan vara personer från alla sektorer, offentlig, ideell, företag.

Miljötillståndet i Skåne Tommy Persson presenterade Länsstyrelsens uppföljning av det skånska miljötillståndet. Vi klarar bara ett av miljömålen ( ozonhålet ) och klarar nästan målet om begränsad strålning. De övriga 13 skånska miljömålen kommer inte att klaras till år 2020. Länsstyrelsen följer upp miljömålen genom årliga rapporter. Se: http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/pages/default.aspx. Mot nya miljömål Katrine Svensson, Kristianstads kommun Miljö- och Hälsa, berättade om förslaget till nya kommunala miljömål. Man har delat upp miljömålen i fem grupper och anpassat dem lokalt. Se http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/miljo-klimat/. Fossilbränslefritt Skåne Hanna Savola, Klimatsamverkan Skåne, berättade om arbetet för att få ett fossilbränslefritt Skåne till år 2020. Se http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-ochklimat/klimat-och-energi/pages/default.aspx. Skånska energidilemman Åsa Skillius, Länsstyrelsen Skåne, berättade om olika dilemman i arbetet för att styra det skånska energiflödet och energieffektivisera. Se: http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/klimat-ochenergi/pages/default.aspx. Solenergi en gratis energiform Johan Nyqvist, Solar Region Skåne, berättade om möjligheterna att använda solenergi: solfångare för uppvärmning och solceller för elproduktion. Han redogjorde bl a för de statsbidrag som utgår för solfångare/solceller. Se http://www.solarregion.se. Vad är ditt vattenfotavtryck? Chad Boda, Lunds Universitet, berättade om vårt fotavtryck när det gäller vattenförbrukning. I Sverige använder vi direkt ca 200 l vatten per person och dag. Men indirekt förbrukar vi mycket mer vatten som behövs för industriprocesser och för att odla vår mat. För att framställa en pizza med tomater och ost behövs t ex över 1000 l vatten och en hamburgare kräver 2400 liter! Vattenbristen är mycket större i många varma och torra länder, som ibland exporterar virtuellt vatten till Sverige när vi importerar vattenkrävande råvaror 1 kg choklad motsvarar t ex ca 17000 l vatten. Slutsatser: Slösa inte med mat, Välj rätt produkt. Kontrollera ursprung och ät efter säsong. Temakväll om hållbar tillväxt Stellan Tengroth, civilingenjör och författare (bl a 24 röster om tillväxt) från Göteborg, berättade om tillväxtens gränser och konstaterade att evig tillväxt är omöjlig. Vi når snart peakoil. För att minska miljöproblemen måste vi minska på transporterna, slösa mindre och äta mindre kött. Målet är det goda livet, utan tillväxt. Glöm hållbar tillväxt! Men Stellan pekade också på den konfliktrisk som kan uppstå. Mindre konsumtion är nödvändig, enligt Stellan som också uppmuntrade forskning som bl.a pågår i Kristianstad. Håkan Pihl, ekonom från Lunds Universitet, berättade om arbetet med en bok som undersöker hur de svenska miljökvalitetsmålen fungerar (Generationsmålet-kontroverser kring klimat och konsumtion). Arbetet är svårt delvis för att det inte finns en enda ansva-

rig myndighet. I stället är alla ansvariga och det finns många olika tänkbara medel för att lösa problemen. Resultatet har blivit att ingen tagit fullt ansvar för att genomföra verksamma åtgärder. Viktigast är att införa fungerande prismekanismer, t ex en tillräckligt hög koldioxidskatt, som helst bör införas samtidigt i alla länder. Håkan gillade inte tanken på en klimatskuld från de industrialiserade länderna till utvecklingsländerna, som måste kompenseras. Han hoppades på en Peak Oil, men såg den inte som sannolik. Till skillnad från Stellan Tengroth såg han inte en strypt tillväxt som en bra lösning. Onsdag 27 augusti Karpalund - Biogas Studiebesök med Wendes gymnasiets elever till Karpalunch och Allöverket. Ledare: Lennart Erfors. Solbilspoolen! C4 Energi visade på goda exempel av eldrivna fordon. Elfordon är perfekta utifrån ett ekonomiskt, kostar 1,5 Kr per mil i drivmedel och är perfekta utifrån ett miljöperspektiv. Bilarna kan användas av både boende i Kristianstad, turister som kommer till staden, och av vem som helst. Perfekt med en elbilspoolen som komplement med andra kommunikationer, eller om man inte vill äga en egen bil. Alléer i Kristianstad på 1700-1900-talet Patrik, Olsson, Regionmuseet. Patrik pratade om Alléer vilket bestod av en väg med lövträd på båda sidorna. Han pratade också om hur det såg ut förr och hur det ser ut i dagens läge, där lövträden blir skyddade när de når till en viss diameter av stammen. Förr var det pilträden som var dominanta för Allèer men under senare tid kring slutet av 1800- talet så byttes det ut till trädet alm för det mesta. Kom och prata naturvård Ulrika Hedlund, kommunekolog, Kristianstads kommun. I Kristianstads kommun finns en stor bredd både när det gäller naturtyper och arter. De mest värdefulla områdena i kommunen finns beskriva i en naturvårdssammanställning. För att bevara de naturvärden som finns pågår arbete med bildande av naturreservat och skötsel av olika naturområden. Dessutom pågår ett aktivt arbete med frågor som rör information och tillgänglighet i Kristianstads Vattenrike. I Kristianstads kommun är det alltid nära till naturen. Närheten till strand och bad, grönområden att ströva i, djupa skogar och ett levande kulturlandskap ger livskvalitet åt kommunens invånare. För att bevara och utveckla kommunens naturoch kulturvärden krävs både kunskap och aktivt arbete. Naturvårdsprogrammet är ett viktigt underlag i detta arbete. Naturvårdsprogrammet (2014-2019) är kommunens långsiktiga handlingsplan där mål och åtgärder för att bevara och utveckla befintliga naturvärden läggs fast. Programmet ger även en samlad redovisning av dokumenterade naturvärden i Kristianstads kommun. Kristianstads nya vision Inledare: Sarah Ellström, Region Skåne, Martin Risberg, Kristianstads kommun

Sara Ellström inledde med att berätta om Skånes nya regionala utvecklingsstrategi, RUS. Strategin har namnet Det öppna Skåne 2030. De fem prioriterade ställningstagandena i strategin är: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt För att nå mål och delmål i strategin, ska i höst en dialogrunda genomföras, där bl a den idéburna sektorn (föreningslivet) ska bjudas in. Bl a kommer en mötesplats att bli i Kristianstad. Se: http://www.skane2030.se/genomforande-hur-gar-vi-fran-vad-till-hur-0 Martin Risberg berättade om den vision för Kristianstads kommun som kommunfullmäktige beslutat om i juni i år. Arbetsnamnet är Vi lyfter tillsammans med året 2030 som mål. I visionen lyfts tre områden fram under rubrikerna Tillväxt, Tanke, Trivsel. Se närmare visionen på kommunens hemsida. http://www.kristianstad.se/upload/insyn_paverkan/vision2025/vision_krististianstadsk ommun_antagen140610_webb.pdf I det samtal som följde på presentationerna lyftes fram för Kristianstad bl a: ekomat där vi som livsmedelskommun har goda förutsättningar, att studenterna på Högskolan stannar kvar i kommunen efter studierna, att kommunen tar plats som Region Skånes huvudort, att kommunen satsar på cykling, att regiondelen nordöstra Skåne lyfts fram, att kunskap betonas som grund för tillväxt. Framtidsveckan på Slottet på Vilan Ansiktsmålning, tipsrunda, läxhjälp Innovativa drycker för hälsan och miljön Regionmuseet, Inledare: Kimmo Rumpunen, SLU Balsgård, projektet Centrum för innovativa drycker. Centrumet för innovativa drycker är ett en universitetsnära resurs för företag som vill utveckla verksamhet kring drycker från lokala råvaror. Man bedriver rådgivning, man har utrustning som företagen kan disponera, man gör produktanalyser och man ordnar inpirationsdagar. Man är ett projekt som pågår tom 2014 men med goda förhoppningar att få fortsätta därefter. Centrumet arbetar med ett flertal produkter: äpple, måltidsdrycker, fruktviner, smoothies, öl mm. Kimmo ansåg att vi bör äta mer bär än vad vi gör idag, t ex lingon och blåbär, då dessa är mycket nyttiga. Idag äter vi bara sex gram per person och dag av de 500 gram frukt, bär och grönsaker som är dagsrekommendationen. Kimmo lyfte fram bärsmoothien som ett bra sätt att få i sig nyttiga bär. Se mer: http://innovativadrycker.slu.se/centrum_for_innovativa_drycker/om_centrum_for_innov ativa_drycker.html Hur klarar vi matförsörjningen i en energikris? Regionmuseet Inledare: Birgit Landquist, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB.

SIK har tillsammans med andra organisationer tagit fram en rapport (JTI-rapport 410) kring hur vi klarar matförsörjningen i en energikris (se: http://www.jti.se/uploads/jti/r- 410%20aba,%20in_ope_m.fl_3.pdf) Hela livsmedelskedjan från jordbruksproduktionen till industrin, till handeln är mycket beroende av fossila bränslen (diesel, olja mm) varför vi är mycket sårbara för uppkommen brist. Då vi inte har några beredskapslager riskerar vi matbrist mycket snabbt. Maten levereras idag just in time (dvs den finns på vägarna). Vi i Skåne drabbas mindre än de i Stockholm och Norrland då mycket av maten finns här. Vi en kris måste vi övergå till andra grödor, äta mer kött från kor och får och minska på kolhydraterna. Birgits rekommendation och samtalet efteråt visade att vi måste göra oss mer oberoende av fossila bränslen i livsmedelsproduktionen (bl a mer eko, mer närproducerat). Birgit Landquist, Institutet för livsmedel och Bioteknik, talade om hur Sverige skulle klara livsmedelsförsörjningen vid en energikris. Slutsatsen är att om importen av fossila bränslen minskar med 50 % så blir det kris i livsmedelsförsörjningen. Varför nöja dig med marknadsekonomi eller planekonomi när vi kan skapa något riktigt bra i stället? Mattältet på Stora Torg (mycket stort uppblåsbart tält) Sopkommissionen och fallet med de osorterade soporna En föreställning för barn och vuxna om vikten av att sortera sopor. Medlemmarna i Sopkommissionen ryckte ut och löste ett spännande avfallsfall i Tivoliparken! Publiken fick möta sopkommissarie Asta Post, sopdetektiv Inge Glas, metalldetektor Kurt Cylinder, sopassistent Hasse Kvast och Sopmonstret som egentligen inte var något monster och fick också reda på hur alla olika sopor ska sorteras och vad som händer med dem sedan. Det var ett roligt sätt att lära barn, hur och varför man ska sortera sina sopor. Kunskap ger en ökad förståelse och om man lär sig tidigt hur man ska göra med sina sopor så blir det förhoppningsvis en god vana sedan. Mångkulturellt samtal i soffan Svenska För Invandrare bjud in till samtal. Syftet med samtalen var integration mellan elever och vår kultur och andra svenskar. Samtalet rörde sig allt ifrån politik till hur det ser ut i deras länder med miljö eller varför de kom hit mm. Utbyte av erfarenheter helt enkelt och träning i språkkunskaper. Inledning på mat & dryckdagen! Dagens moderator, Maria Thunberg, Studiefrämjandet anger tonen! Paul Seugling föreläser om Slow Food. Se http://www.slowfoodiskanenordost.se. Slow Food i Skåne nordost ska verka för att: Lyfta fram lokala och småskaliga producenter av god, ren och rättvis mat och dryck genom att: sammanföra lokala producenter och medproducenter genom evenemang och initiativ. Främja information och utbildning om SMAK och BRA MAT genom att: anordna gastronomiska träffar, middagar och studiebesök för medlemmar och icke medlemmar. Arbeta för rätten till njutning, och för ett har-

moniskt förhållande mellan människa, djur och natur. Särskilt uppmärksamma den uppväxande generationen. Paul Seugling är kock och ordförande i föreningen Slow Food. Café Miro serverade en ekologisk lunchbuffé. Musik till förmån för miljön! Sångerskan Anna Christoffersson och bandet Freelevel spelade musik till förmån för miljön. Konserten fick avbrytas i förtid av tekniska skäl. Ev kommer konserten att återupptas vid lämpligt tillfälle och i lämpligt forum. Mat för hälsan och miljön! Sanna Dufbäck, Naturskyddsföreningen i Skåne, talade om matens betydelse för hälsan och miljön. Bildspelet fungerade inte på grund av att det var för ljust, men föredraget blev ändå av muntligen. Om likheterna mellan Livsmedelsverkets rekommendationer för hur man ska äta hälsosamt och Naturskyddsföreningens rekommendationer för hur man ska äta miljösmart. De går ofta väldigt bra ihop om man som konsument är aktiv och väljer ekologiska och miljömärkta (t.ex. MSC-fisk) varor. Vad betyder Fairtrade för Ghanas kakaobönder? Peter Akortsu talade om Fairtrade och dess betydelse för Ghanas kakaobönder. Peter sa att när du väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sitt arbets- och levnadsvillkor. Varje dag handlas stora mängder varor som producerats i världens utvecklingsländer, under bedrövliga arbets- och levnadsvillkor och ibland även med barnarbete eller slavliknande förhållanden som följd. Det är inte acceptabelt att människor far illa för att vi ska kunna köpa mat, dryck och andra produkter så billigt som möjligt. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter. Sverige har undertecknat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen och flertalet av ILO:s konventioner, precis som så många andra länder. För att dessa konventioner inte bara ska vara lösa löften har företag och konsumenter möjlighet att tillsammans hjälpas åt för att nå hela vägen snabbare, att direkt medverka till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för människor i världens utvecklingsländer. Det är ett enkelt sätt att göra skillnad. Fairtrade är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International, FLO. Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta varor att välja bland, t ex kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färskt frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli, snacks/godis och honung (1800 produkter på den svenska marknaden). Sammanfattningsvis: Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas

Närproducerad musik i tältet lokala band framträder för unga och äldre På kvällen spelade lokala band närproducerad musik i tältet. Fyren folkrock med irländska toner, Screwthis, Simon Ahlström och Anders Afzelius. Arrangörer var Studiefrämjandet och ABF. Torsdag 28 augusti Studiebesök Studiebesök i naturen med Ulrika Hedlund, kommunekologen. Deltagare elever från Österänggymnasiet. Presentation av Rådrum Regionmuseet. Inledare: Birthe Muller, Hållbar utveckling i Skåne Rådrum är ett projekt som finansieras av Europeiska Integrationsfonden och där utbildade frivilligrådgivare (ca 15, hälften svenskar, hälften invandrare) ger gratis, neutrala och opartiska råd om samhället. Projektet bedrivs i Malmö och Kristianstad (sedan maj i år) och i lokaler ovanför Gamla Riksbanken vid Stora Torg har man rådgivning två dagar i veckan. Region Skåne, Malmö högskola, Sensus är med i styrgruppen. Rådrum har en engelsk förebild och har sin grund bl a i att många länder från andra länder har dålig tilltro till det offentliga, varför man hellre lyssnar till frivilliga/volontärer. Bemötandet och beteendet från rådgivarna är mycket viktigt och rådgivaren ger endast råd medan den som får råden själv måste ta ansvar för sin situation. Målgruppen är korttidsutbildade och nyanlända. I samtalet efter presentationen gavs råd till projektet kring marknadsföring, samarbetsparter mm. Se http://www.sensus.se/i-ditt-lan/skane/varaverksamheter/projekt/radrum/ Hur kan framtidens sophantering se ut? Hur kan vi minska avfallsmängden? Johan Karlsvärd, VD för Renhållningen, berättade om företagets framtidsplaner. Han berättade hur framtidens avfallshantering skulle kunna komma att se ut i kommunen. Möjligheten finns att vi kommer att få fyrfacksinsamling, vilket skulle innebära att villaägarna skulle få två st 370-literskärl som vardera skulle ha fyra fack. I kärlen ska man kunna sortera och kasta åtta avfallsfraktioner: brännbart avfall, matavfall, tidningar, pappersförpackningar, plastförpackningar, färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar och metallförpackningar. Till detta kan man få en påhängningsbar behållare som man kan sortera batterier och lampor i. Johan berättade också planerna för våra återvinningscentraler, där vi kommer att riva och bygga nytt eller bygga om befintliga centraler och satsa mer på återbruk. Unga med funktionsnedsättning och hälsa Information om ett projekt kring unga med funktionsnedsättning och hur dessa definierar att må bra. Föreningen Furubodas projektledare och unga ambassadörer redogjorde för olika projekt och arbetsområden. Bland annat presenterade man resultatet av en enkätundersökning som gjorts och i vilken respondenter svarade på frågor kring om att må

bra, det vill säga hur man uppfattar sin hälsa, vad som behövs för att må bra i vardagslivet, i skolan, på fritiden, i arbetslivet med mera. Gavs också flera goda exempel på hur deltagandet i arbetslivet med ansvar och verkliga arbetsuppgifter och med ett bra bemötande, kan få människor att växa, utvecklas och må bra. Gavs även exempel på ambassadörernas föreläsningar i skolor vilka gett positiva möten och avdramatiserande samtal med elever samt gett kunskap om hur det kan vara att leva med funktionsnedsättning. I vilken grad har det svenska välfärdssystemet övergivits Tapio Salonen, Malmö högskola. Tapio Salonen pratade om i vilken grad har det svenska välfärdssystemet övergivits. Han berättade om att det finns olika perspektiv man måste titta på inom forskning av samhället. Han visade modeller över utvecklingen av välfärden, att välfärdssystemet är reversibilitet, välfärden kan gå ner men också upp. Studiebesök Invallningar En bussutflykt för att studera stadens invallningar gjordes på eftermiddagen. Karl-Erik Svensson, C4 teknik, visade Hammarslundsvallen, som på grund av sättningar endast klarar ett vattenstånd på 2, 4 m. På grund av att vallen glidit i sidled vågar man inte höja den med samma teknik. En höjning bör i stället göras med rörspont vilket blir dyrt. Christer Neideman talade om konflikter mellan jordbruket och naturvården och visade Fredriksdalsviken, som exempel på ett planerat invallningsprojekt, som i stället blev naturreservat. Medborgardialog hur kan det gå till? Tanja Gorsek, Kristianstads kommun, inledde seminariet med en presentation av det nya Medborgarcenter som finns inrymt i Kristianstads rådhus. Hon förklarade skillnaderna mellan de medborgarkontor som tidigare fanns i biblioteken i centrala Kristianstad, Gamlegården och i basorten Arkelstorp. Det har genomförts en effektivisering genom att endast frågor som berör kommunens verksamhet behandlas. Johan Lidmark, Region Skåne, redogjorde för hur viktig medborgardialogen är i regionens arbete och att medborgarna regelbundet bjuds in att delta. Dels rör sig de förtroendevalda ute bland allmänheten och fångar upp synpunkter, dels engageras fokusgrupper i olika ämnen och dels genomförs några gånger om året webbenkäter i den sk Skånepanelen som består av 4000 slumpvis utvalda medborgare. I den efterföljande diskussionen lyftes frågan om vad dialog innebär? Om ett Medborgarcenter som besvarar frågor och hänvisar till rätt myndighet snarare har en servicefunktion? Finns det utrymme för en dialog som för framåt, exempelvis om hur kommun och region kan utvecklas i hållbarhet? Frågeställningar om vilka människor som involveras i dialogen betonades också. Solbilspoolen! C4 Energi visade på goda exempel av eldrivna fordon. Elfordon är perfekta utifrån ett ekonomiskt, kostar 1,5 Kr per mil i drivmedel och är perfekta utifrån ett miljöperspektiv. Bilarna kan användas av både boende i Kristianstad, turister som kommer till staden, och av vem som helst. Perfekt med en elbilspoolen som komplement med andra kommunikationer, eller om man inte vill äga en egen bil.

Smart konsumentkraft! En kommun kan använda sin konsumentkraft för hållbara inköp. Katja Wessling, Hållbar utveckling Skåne/Handlingsforum. Katja Wessling från Hållbar utveckling Skåne pratade om offentlig upphandling utifrån ett miljöperspektiv. Det kräver mycket tid och ny kunskap för att kunna ställa miljökrav i en offentlig upphandling. Med rätt kunskap gör man ekonomiska vinster på att ställa miljökrav, något som man kanske inte tänker på när man vill göra en mer miljöinriktad upphandling. Det finns flera goda exempel att lyfta fram, dem hittar man på milou.hutskane.se Milou - Miljöanpassad offentlig upphandling, har under årens lopp samlat på sig kunskap som både Katja och de som redan genomfört miljöanpassade upphandlingar gärna delar med sig. Katja uppmanar den som vill förändra och göra mer miljövänliga offentliga upphandlingar att kontakta henne då hon sitter på ett enormt kontaktnät. Sök pengar för satsningar på unga Regionmuseet Inledare: Tommy Aspegren, Region Skåne Tommy Aspegren redogjorde för Region Skånes sociala investeringsfond som årligen uppgår till 10 miljoner kronor. Fonden ska användas för samverkansprojekt mellan Region Skåne och utomstående part i förebyggande arbete som på sikt kan antas ge minskade kostnader för båda eller någondera parten. Särskilt fokus riktas mot barn och unga. Region Skåne vill med initiativet gynna en god hälsa för befolkningen genom att premiera tidiga förebyggande insatser. Ansökan kan göras av alla verksamheter inom Region Skåne samt primärkommuner, ideella föreningar/företag mm. Det måste alltså finnas minst två parter, varav en är Region Skåne (dess olika verksamheter) för att ansökan ska prövas. Den sökande ska redovisa en medfinansiering på minst 30 % (kan bestå av arbetstid). Se vidare www.skane.se/social_investeringsfond. Projekt som hittills beviljats medel är bl a KFUM i Malmö med ungdomsprojekt samt YallaTrappan på Rosengård som fått pengar för att sprida projektet till bl a Kristianstad (pågår för närvarande på Gamlegården tillsammans med ABK, ABF m fl). Mediadebatt Hur ser mediesituationen ut i nordöstra Skåne om 10 år? Är den lokala demokratin hotad? Regionmuseet. Deltagare: Mattias Karlsson, chef för ledarredaktionen på Kristianstadsbladet, Anna Stenberg, chef för P4 Kristianstad samt Åke Pettersson, Sveriges Radio i Malmö (moderator) Anna Stenberg berättade att P4 Kristianstad ökat med 2,5 % i lyssnare mellan 30-49 år. Nyheter/aktualiteter ökar bland lyssnarna. Reklamlyssnandet minskar. Man har 11 reportrar som ska täcka alla kommunerna i gamla Kristianstads län, vilket är tufft. Mattias Karlsson berättade att ekonomin blir allt tuffare för dagspressen då annonsintäkterna sjunker, då de unga prenumeranterna blir färre och man har svårt att hitta affärsmodeller för webbtidningen. Mattias trodde att om 10 år så har vi inte längre papperstidningen utan får läsa Kristianstadsbladet på surfplatta. Han verkade inte intresserad av presstöd där det finns en utredning. I diskussionen framkom betydelsen av en seriös dagstidning men också radio (public service) för att medborgarna ska få allsidig information om vad som händer i kommunen och av undersökande journalistik (Matti Stenrosen i Kristianstadsbladet!) som viktig för demokratin. På grund av bristande resurser har P4 Kristianstad svårt med denna bit även om man har ambitionen. Det efterlystes också mer

bredd på Kristianstadsbladets ledarsida (krönikörerna) då tidningen är en monopoltidning i Kristianstad. Politikerutfrågning Hur kan Kristianstads kommun bli en hållbar kommun ekonomiskt, socialt och miljö/klimatmässigt? Rådhus Skåne Debattdeltagare: Pierre Månsson (FP), Fredrik Axelsson (M), Sven Nilsson (C), Stefan Edenborg (MP), Christina Borglund (KD), Helene Fritzon (S), Ruzica, Stanojevic (VP), Berith Andersson (KBF), Niclas Nilsson (SD). Moderator: Katarina Pelin, kommunchef i Båstads kommun. Kristianstad är bra på hållbarhet men kan bli ännu bättre, blev slutsatsen av debatten. Debatten handlade mycket om kommunens miljösatsningar, ekologiska livsmedel och om vattnets roll för staden. Politikerna var stolta över vad kommunen har: Krinova, Högskolan, biosfärområdet, Arenan, Naturum, hälsoträdgården samt livsmedelspolicyn med satsning på ekologiska produkter. Även satsningen på biogas och arbetet mot översvämningar lyftes fram. Moderatorn undrade varför inte kommunen mer lyfter fram allt som man är duktig på? Och gör affärer av det. Diskussionen handlade också om hur kommunen kan bli mer attraktiv för unga människor och då berördes behovet av arbete och bostäder. Moderatorn avslutade med att föreslå ett handslag för hållbar utveckling som skulle ta Kristianstad mot framtiden! Kärlek och makt i 400 år, film och diskussion Tord Björk inledde med att visa inledningen på filmen, men hoppade sedan fram till den sista delen som handlade om Marknadsplatsen 2000-2014. Det handlade om spänning mellan generationer, etniska grupper och nytänkare contra bakåtsträvare. Den efterföljande diskussionen handlade om vilket Kristianstad vi vill ha i framtiden, t.ex. frågan om shoppingcenter i Hammar. Representanter för Nätverket Kristianstad deltog aktivt. Fredag 29 augusti Studiebesök våtmarker Studiebesök med SFI gruppen till den återskapade våtmarken i Önnestad. En utflykt genomfördes till de nya våtmarkerna vid Adinal och Bockebäcken. I samband med utflykten pratade vi om vattenkvalitet i olika länder, vilka problem som finns i Östersjön med övergödning och hur våtmarker fungerar för att rena vatten och bidra till ökad biologisk mångfald. Ledare Katrine Svensson från MHK. Har vi bostäder för alla i vår kommun? - Lägenheten utanför museet Diskussionen mellan oss Hyresgästföreningen Henrik Strand och Pierre Månsken rörde sig om framtidens byggande av framförallt hyresrätter men även annat bostadsbyggande. Det finns planer på bostadsbyggande på en hel del ställen i och kring Kristianstad. Vi fick ta del av en del planer som var på gång. Det kom även en del och ställde direkta frågor till Henrik Strand. Pierre Månsken fick säkert lämna en del svar.

Hälsoträdgården en viktig del i en hållbar samhällsutveckling Föreläsningen av Daniel Ottosson, stadsträdgårdsmästare, handlade framförallt om hur man kan arbeta med att skapa delaktighet i ett projekt där många parter är inblandade. Hälsoträdgården lyftes som ett exempel för ett arbete som både innehåller sociala och miljömässiga perspektiv på hållbarhet. Fokus lades på varför det är viktigt att arbeta med delaktighet och vilka fördelar det kan ge när det gäller att skapa engagemang hos människor och få dem att växa. Social inklusion för ett hållbart samhälle Regionmuseet. Inledare: Lena Hagerman, Kristianstads kommun, Mattias Larsson, Länsstyrelsen. Lena började med att diskutera begreppet social hållbarhet: det handlar om Resurser, Boende, Tillit, Socialt kapital mm. Hon åberopar Sören Olsson, professor i socialt arbete kring definitionen som innefattar att ha ett inkluderande perspektiv, att inte stänga ute grupper i samhället. Lena tar upp boken Jämlikhetsanden av två engelska folkhälsovetare som kom för några år sedan. Den visar att alla i ett samhälle tjänar på jämlikhet även de mer välbeställda. Ju större inkomstskillnader i ett samhälle ju mer problem med kriminalitet etc. De nordiska länderna och Japan har minst inkomstskillnader och också minst sociala problem. På 2000-talet har klyftorna ökat, bl a i Sverige. Mattias Larsson tog bl a upp: rapport från WHO (Closing the Gap) är att Människor dör av sociala skillnader. I Malmö t ex skiljer sig livslängden markant mellan olika stadsdelar. Han berörde också Malmökommissionen för hälsa, välfärd och rättvisa, som kommit med ett flertal förslag för att öka den sociala hållbarheten i staden. Sammanfattningsvis föreslås: Etisk dimension (vi vet vi måste göra något) Helhet (hållbar utveckling är en helhet) Delaktighet (de som berörs måste bli delaktiga på riktigt) Genusperspektiv på utvecklingen Sociala investeringar (investeringar nu ger resultat på sikt) Sist redogjorde Lena för en modell som hon arbetar med kring systemförändringar (som inte sker i den projektkultur som oftast råder). Lena har i många år arbetat med Gamlegården och hon är nu projektledare för regeringens satsning på området: Urban 15 (eller Urban utveckling). Modellen tar upp hela Kristianstad med alla sina stadsdelar och basorter och i en sådan helhet kan särskilda satsningar göras på de stadsdelar där behoven är störst. I samtalet som följde togs bl a upp var den idéburna sektorn finns i modellen mm. Skånetrafiken för ett hållbart resande Iris Rehnström, Skånetrafiken, gav en översikt över de satsningar som görs inom miljöområdet. Målet att få fler resenärer som väljer kollektivtrafiken är bra för miljön. Konstruktivt miljöarbete har lett till att Skånetrafiken är certifierat enligt ISO 14001, dvs lever upp till hårt ställda krav. Mindre utsläpp av koldioxid, kväveoxider och skadliga partiklar

gör att bussarna är miljöanpassade. Mer än hälften av bussarna drivs med biogas som framställs av matavfall och alltså är förnybar. Pågatågen och Öresundstågen drivs med förnybar el. Målet är att Skånetrafiken blir fossilfri år 2020. Eftersom tågen är mycket miljövänliga kom frågor till Iris Rehnström om framtida satsningar. Åhörarna konstaterade att Skånetrafiken genom miljösatsningarna är en god förebild, vilket är viktigt när den lilla människan ska göra insatser för hållbar utveckling. Deltagare antalet: 8 personer. Kristianstad Skånes bästa cykelkommun. Regionmuseet. Inledare: Kerstin Åklundh, Region Skåne, Eva Berglund, Kristianstads kommun, Jennie Fasth, Cykelfrämjandet, Malmö (moderator), repr från C4-teknik saknades liksom från Hållbar mobilitet Skåne Kristianstad saknar för närvarande en cykelplan ska bli en del i en trafikplan. Många frågor ska tas upp (vilket diskuteras under seminariet): Cykelpumpar (2015) Cykelställ (inte dagens hjulknäckare) utan ställ där man kan låsa cykeln på ett bra sätt Snöröjning där cykelleder prioriteras Väderskydd för cyklar Kanske särskild hemsida med community kring cykling Ett cykelråd i kommunen (mötesplats) Bättre skyltning (idag oreda mellan cykel- och gångtrafikanter) Parkering för lastcyklar/lådcyklar Cykeldag (ihop med föreningar) MM Kerstin Åklundh berättade om en regional cykelstrategi där Trafikverket är utförare. Bl a finns en plan att Kristianstad-Torsebro ska bli cykelled 2015. Ur turistsynpunkt byggs cykelleder som t ex Sydostleden mellan Simrishamn och Växjö. Cykeln på buss och tåg diskuterades (Skånetrafiken). Moderatorn Jennie Fasth är vice ordförande i nationella Cykelfrämjandet och arbetar med att förbättra Malmö som cykelstad (de ligger långt framme). Elcykeln ett hjälpmedel i motvind Regionmuseet. Inledare: Brittmarie Eriksson, projektledare för elcykelprojekt i Ö Göinge kommun. Elcykelprojektet bedrivs i form av en förstudie i Knislinge i Ö Göinge kommun. En elcykel får köras i högst 25 km/tim och får ha en motorstyrka på högst 250 W. Förstudien har försökt svara på om elcykeln som är bra för hälsan, miljön och ekonomin, är användbar i en liten kommun på landsbygden. Elcykeln är lämplig för arbetspendling mellan 1-3 mil. Det finns ingen modell idag för att hyra/låna cyklar i små kommuner. Hyrcyklar som är vanligt i storstäder kräver en befolkning på minst 100 000 invånare. I projektet föreslås att man ska kunna låna cyklar via t ex ett kommunalt bostadsbolag, att tjänstemännen i kommunen cyklar på sina tjänsteuppdrag (ca 7 km mellan orterna i Ö

Göinge). Ur turistsynpunkt är elcykeln lämplig, t ex att kunna ta sig till Wanås från t ex Knislinge. Alla som provat elcykeln tycker att det är kul att cykla med hjälpmotor. Bin i tätortsmiljön Regionmuseet. Professor Bengt Nihlgård från Lunds universitet föreläste om framförallt honungsbiet och dess samhälle. Deras olika roller och de för och nackdelar biet har i det moderna samhället. Han avslutade med några goda råd till alla blivande biodlare som vill hålla bi i en storstad. Fjärilar, hur kan de räddas? Regionmuseet. Medverkande: Lars Petersson, forskare och docent i biologiska institutet på Lunds universitet. Sammanfattning: Lars berättade att han arbetar som koordinator för fjärilsövervakning vilket till skillnad från ett projekt, bedrivs över tid. De fjärilsinventeringar som ligger till grund för forskningen utförs av ideella krafter. De olika inventerarna rapporterar vad de sett på Artdatabanken. Att i övervakningen ingår att skatta förekomster och antal se trender se både förekomster och icke förekomster använda och säkerställa gemensamma metoder standardiserad anstägning Fjärilar som trivs i slagna gräsmarker har en negativ utveckling, dvs många arter är rödlistade och i skåne har 10 arter dött ut de senaste 10 åren. Det finns enligt Lars Pettersson, olika metoder som kan nyttjas för att vända trenden. Man kan exempelvis nyttja vägrener på lämpliga ställen genom att slå dem senare än vad som är praxis idag. Betande får är ett annat exempel på hotbild mot fjärilar, eftersom de, precis som fjärilen är förtjust i blommor. Det finns europeiska exempel, berättade Lars, där man skapat fållor till fåren och därmed fått en miljö för både får och fjärilar att trivas i. De olika exempel Lars Pettersson nämnde är ganska enkla var och en som solitär men blir ofta mer komplicerade att genomföra när hänsyn måste tas till människans intresse av effektivitet och ekonomiskt tänk. Den lilla publik som slöt upp var mycket intresserad och initierad i ämnet. Lördag 30 augusti Omställningsrörelsen, Omställning Österlen I hörsalen. Anna Maris och Anna Hägg Drougge berättade om omställningsrörelsen på Österlen och visade delar filmen In transition 2.0. Omställningsrörelsens arbetar för alternativa energiformer och självförsörjning. Permakultur är ett viktigt inslag. Gamla kunskaper behöver tas till vara. Inre omställning handlar om att skapa motvikt till konkurrens och konsumtion. Omställningsrörelsen är också knuten till Hela Sverige ska leva. I

samtalet deltog representanter för både Creo Vis och Koloniföreningen Sommarstaden med intressanta bidrag. Omställning Österlen vill gärna hjälpa till att bilda en omställningsgrupp även i Kristianstad. (Enligt senare uppgift är ett möte planerat till de 21 sept.) Det är vi som förändrar klimatet! Markku Rummukainen, Lunds Universitet och expert i FNs klimatpanel, redogjorde för hur klimatförändringarna kommer att påverka oss. Jordens medeltemperatur har stigit 0,9 grader sedan förindustriell tid, men Sverige värms upp mer än genomsnittet. Havsnivån ökar just nu med 3mm per år och havet försuras av den ökade koldioxidhalten. Markku konstaterade att vi väljer vår framtid: Antingen minskar vi gemensamt utsläppen så snabbt som möjligt så att vi klarar målet om högst 2 graders temperaturökning. Annars fortsätter uppvärmningen och temperaturökningen blir 4 grader eller mer (och ännu mer hos oss). I värsta fall kan Kristianstad ligga på havsbotten likt Atlantis om några hundra år. Redesign workshop med Maria Sjöö, Mukti Art. Folkuniversitetet/400 mötesplatser arrangerande tillsammans med Maria Sjöö som driver Muktiart en redesign workshop. Maria återvinner bland annat plastförpackningar och plastmaterial och skapar fantastiska väskor, armband och kreativa nya produkter av restmaterial. Det blev ett stort bord av olika material och färger som lockade både vuxna och barn att skapa. Havets dag Frukostmöte Havet som resurs. Havets dag arrangerades av naturum Vattenriket vid Äspet, Åhus. Naturskyddsföreningen ledde två vandringar för att se strandens flora. Turism, boende, mat, transporter - vi är alla beroende av ett friskt hav, inte minst i Kristianstad där kusten är lång och turismnäringen kopplat till havet är viktig. Under frukostmötet fick vi veta mer om havet som resurs och hur det står till med Hanöbukten, samt betydelsen av ett rent vatten för turismnäringen, lokalt företagande och boende. FN-rollspel Unga delegater debatterar en aktuell FN-fråga för att visa hur arbetet i FNs generalförsamling kan fungera. FN-rollspelet: De deltagande var sju, tre tjejer (mig själv inräknad) och fyra killar. Framtid och hopp Torrid Bengtsson, stiftskonsulent på Lunds stift för Hållbar utveckling och styrelseledamot i HUT, talade om sin uppgift att inspirera församlingarna inom Svenska Kyrkan till engagemang. Hon nämnde Kyrkornas Miljödiplomering, Biskoparnas brev om klimatfrågan och en skrift från Sveriges Kristna Råd: Värna den jord som Gud älskar. Intressant var också hennes rapport från Kyrkornas Världsråd, där man talar mycket om klimaträttvisa och får lyssna till nödrop från Fiji och Indonesien. Mats Svanström arbetar på PMU Interlife, Pingstmissionens Utvecklingssamarbete, och berättade om inte minst de kristna biståndsorganisationernas stora miljöengagemang. Han beskrev situationen i Bangla Desh där översvämningar redan nu är en verklighet pga den globala uppvärmningen. En följd är att 75 milj människor har drabbats av arsenik i

dricksvattnet. Mats lyfte fram de ideella second handbutikernas betydande insatser för biståndet. Samlingen arrangerades av Ekumeniska Rådet i Kristianstad. Söndag 31 augusti Besök på odlingslotterna vid Gamlegården Gamlegårdens odlareförening visade upp odlingslotterna intill Stridsvagnsvägen på Näsbyfält. Cykla mot framtiden Ta en tur till Furuboda och delta i olika aktiviteter som specialcyklar, tipsrunda, grillning, fotbollsgolf. Programmet blev tyvärr inte som planerat. Ingen besökare kom. Men föreningen Creo Vis var på plats och demonstrerade sin egenhändigt konstruerade U-Live electric Trike. En spännande fortsättning kan bli de fortsatta samtal mellan Furuboda och Creo Vis som nu planeras. Minimarknad med närproducenter Under dagen fanns Funtahagens frukt och must från Barum på plats med ekologiska äpplen, päron och kvitten. Deras must, som tillverkas på Balsgård, Fjälkestad, fanns till provsmakning och försäljning. Det erbjöds även smakprov av nybakat ekologiskt surdegsbröd från Café Kjugekull i olika varianter. Både must och bröd rönte stor uppskattning. Fest och final i Arkelstorp Framtidsveckan för en hållbar utveckling i Kristianstadsbygden avslutades med fest i Arkelstorps Folkets Park den 31 augusti. Solvig Oredsson, ordförande i Oppmanna-Vånga hembygdsförening öppnade finaldagen med en välkomsthälsning till alla dem som dagen till ära sökt sig till kommunens nordligaste basort. Hon påminde om Framtidsveckans mål och det fylliga program som veckan hittills innehållit och presenterade dagens utbud av föreläsningar, utställningar, försäljning och prova på-aktiviteter allt för en hållbar framtid! Besökarna möttes ute i parken av fruktodlare som bjöd på smakprov av äppelmust och ett rikt utbud av andra innovativa fruktdrycker. Basen i hembygdsföreningens natur-och kulturslinga Nässelslingan utgörs av företagare som skapat egna varumärken, t ex Ädlakull, Bonnslätt 1:56, Vångamust och Nyteboden. Förutom frukt och fruktdrycker fanns örtprodukter, konstsmide och annat hantverk och exempel på återanvändning och samåkning. Barnen bjöds på skapande lek och ponnyridning. LRF visade ekologiskt anpassade skogsmaskiner och PRO sålde varmkorv. Närnaturguiderna Karin Bergendal och Ulrika Tollgren ledde varsin runda och berättade om växter och djur. I entrén visade fotograferna Elisabeth och Håkan Liljenberg naturfoton och Ingemar Sundmarks utställning kombinerade dikter och foton av små nära ting. Hembygdsföreningen redovisade i en utställning resultatet av veckans kontakter med boende i Oppmanna-Vångabygden. I samverkan med ICAnära i Arkelstorp fanns hem-

bygdsföreningen på plats mitt i centrum från tisdag tom fredag och informerade om Framtidsveckan, samtidigt som en enkätundersökning genomfördes om hållbar landsbygdsutveckling. Utställningen om social hållbarhet innehöll också presentation av nätverket Kristianstad för alla! för öppenhet, demokrati och mångfald och Spängerskolans kollage om Barnkonventionen. I en utställning visades Nässelslingan som hembygdsföreningen skapade redan 2001, vars bärande idé är respekten för naturen och för medmänniskan, även den minsta lilla. Långsiktigheten i arbetet betonades också. Utställningen om Aniara en hyllning till vår natur, till livet själv påminde om Harry Martinson som varnaren för vad som händer om vi fortsätter vår rovdrift på naturen och på människorna. Fest och final med föreläsningar, hantverk, smakprover mm hölls denna dag i Arkelstorps Folkets park. Under 31 aug. var vi uppskattningsvis ca 200 under dagen, varav ca 1/3 män. Ungefär 20 barn deltog i skapande lek och ridning. Obs bilden om Barnkonventionen på vår hemsida! Vi har inte kollat igenom alla foton. Jag valde ut några för vår hemsida och för den korta rapporten under K-bladets Föreningsliv. Föreläsningarna: En del i naturen en föreläsning om ekopsykologi, om oss och våra medvarelser på den här planeten. Först ut bland föreläsarna var Jeanette Thelander som valt rubriken En del i naturen om ekopsykologi, om oss och våra medvarelser på den här planeten. Hon ställde frågan: Vad kan vi göra för att närma oss harmoni med vår inre och yttre värld? Genom att förklara teorin om ekopsykologi och med exempel från sitt eget liv fick hon oss alla att fundera över små personliga steg mot bättre balans i tillvaron. Mitt liv med mat eller Från salt sill till världens skafferi! Susanna Äppelblom berättade därefter om sin kärlek till matlagning med utgångspunkt i rubriken Mitt liv med mat eller Från salt sill till världens skafferi. Enkla och rejäla råvaror som behandlas med respekt är grundregeln. Vi fick alla möjlighet att smaka på Susannas matkonst i den buffé som skapats speciellt för dagen och fått namnet Skördetid. Kristianstad och Sverige hur bidrar vi till en mer hållbar värld? I sin föreläsning Kristianstad och Sverige hur bidrar vi till en mer hållbar värld? gav Stefan Edman oss alla en rejäl kick att fortsätta arbetet mot hållbar utveckling i alla dess dimensioner! Genom att fokusera på det positiva som redan är på gång runt om i vår värld, genom att ge sig tid att förundras över naturens komplexitet kan vi bryta det negativa och fortsätta att påverka utvecklingen i riktning mot hållbarhet. Stefan Edmans konkreta och konstruktiva förslag till vad var och en kan bidra med skapade en hoppfull och värmande dialog.