NEWS En tidning från Studsvik AB om Studsvikkoncernen Mars 2003

NEWS En tidning från Studsvik AB om Studsvikkoncernen Mars 2003 Tyskt förvärv av strategisk vikt SINA, Studsviks tyska dotterbolag, har nyligen förvärvat företagsgruppen IFM, Industrieanlagen Fritz & Marx. IFM är en stor aktör inom området avveckling av kärntekniska anläggningar. Företagen kompletterar varandra väl och stärker nu sin tekniska kapacitet. SINA får ett stort tillskott av ingenjörer och tekniker med praktisk erfarenhet av avancerade rivningsprojekt, och IFM får genom SINA tillgång till viktig strålskyddskompetens inför betydande rivningsprojekt i Tyskland. SIDAN 4-5 Friklassning av ACL närmar sig sitt slut I tidigare Aktiva Centrallaboratoriet i Studsvik skrivs nu ny historia. Det laboratorium som användes under 1960- och 1970-talet för bland annat forskning om plutoniumberikat kärnbränsle, går nu mot sin definitiva nedläggning. AB SVAFO driver Sveriges förmodligen största friklassningsprojekt som närmar sig sitt slut. Femtontusen kvadratmeter saneras från alfanuklider som upptäckts på de mest oväntade ställen. I maj får ACL besök av den internationella TAGgruppen inom OECD-länderna som studerar projekt av särskilt intresse. SIDAN 6-7 Första kliniska BNCTprövningen avslutad Det första kliniska prövningen med 30 hjärntumörpatienter, som behandlats med BNCT i Studsviks BNCT-klinik, har nyligen avslutats. Resultaten av den första kliniska prövningen ska nu bearbetas och utvärderas. I nästa steg planeras en större jämförande klinisk prövning med patientunderlag från hela Sverige. För att få de vetenskapliga fakta som krävs för att kunna jämföra BNCT och traditionell strålterapi, bör studien vara randomiserad, dvs styras av en slumptalsgenerator som fördelar patienter på de två behandlingsformerna. Studien är planerad att starta under år 2003. Studsvik NEWS mars 2003 Glada miner för Stensand på Ringhals och Barsebäck När Ringhals-gruppen för en tid sedan ville göra en upphandling av tjänster inom specialservice på Ringhals och Barsebäck, presenterade Stensand en praktisk och organisatorisk lösning som beställaren blev mycket intresserad av. Nu är den nya organisationen, som bygger på egna logistikcentraler, under implementering. Jobben är inte bara säkrade, Stensand tar också över viss personal. SIDAN 3-4 FOTO: BÖRJE FÖRSÄTER/HALLANDSBILD

Efter två tunga år har vi vänt utvecklingen När vi nyligen presenterade vårt bokslut för 2002 var det med stor glädje vi kunde redovisa ett positivt rörelseresultat efter två resultatmässigt tunga år. Vi har arbetat hårt med ett antal underliggande problem i verksamheten vilket nu börjar ge resultat. Rörelseresultatet för 2002 blev MSEK 2,8 (-125,7) och omsättningen steg med 14 procent till MSEK 1002,3. Alla affärsområden redovisar ökad omsättning. Vi redovisar också förbättrade resultat inom samtliga affärsområden med undantag av Nuclear Medicine. Affärsområdets intressanta BNCT-verksamhet befinner sig i en klinisk prövningsfas och redovisar förlust. Mycket glädjande är också att vi nu kunnat sätta punkt för skiljedomsprocessen i USA mellan Studsvik och konsortiet Metric Duke som levererat vår anläggning i Erwin. Skiljedomsprocessen avgjordes i slutet av januari innevarande år till vår fördel. Det är en stor lättnad att vi nu kan lägga den fleråriga tvisten bakom oss. Den har inte bara medfört stora kostnader utan även belastat våra ledningsresurser som nu kan fokusera helt på intäktsgenererande verksamheter. Erwin-anläggningen börjar nu också visa resultat. Orderingång, prisnivå och driftsäkerhet har förbättrats avsevärt liksom kassaflödet. SM THOR -tekniken, dvs den teknik vi tillämpar i Erwin, har en stor affärspotential på den amerikanska marknaden. Det tar vi omhand inom THOR Treatment Technologies (TTT), som vi bildade i juni 2002. TTT vänder sig till en gigantisk avfallsmarknad som har sitt ursprung i det amerikanska kärnvapenprogrammet. Jag har en stor förväntan på TTT och räknar med att Studsvik kan få ett betydande resultattillskott från TTT inom tre till fem år. Att göra affärer i USA skiljer sig i många avseenden från att göra affärer i Europa. Ibland får jag frågan om inte vår verksamhet är väldigt riskfylld. Frågeställaren menar då risken för att vi ska kunna bli stämda och drabbas av skadeståndskrav från enskilda och företag, vilket hänt så många i USA. Frågan är befogad eftersom vi rör oss inom tekniskt komplicerade områden. För många bolag, oavsett om det handlar om asbest, tobak eller hamburgare, har skadeståndsfrågorna fått stor uppmärksamhet den senaste tiden. Men det finns, som jag ser det, mycket liten anledning att känna oro för sådana konsekvenser vad gäller Studsvik. Allt vi gör, liksom dess konsekvenser, är väl kända, dokumenterade och reglerade av myndigheterna i form av gränsvärden. Däri ligger skillnaden mot andra industrier. De sedan årtionden väl kända effekterna av joniserande strålning, de fastställda gränsvärdena tillsammans med den externa kontrollen och vår interna tillsyn och kontroll, lämnar praktiskt taget inget utrymme över för oväntade händelser eller skador. Den typ av skadeståndsanspråk som vi nu ser dyka upp i exempelvis USA skulle aldrig kunna bli aktuella mot oss. I det här numret kan ni läsa om våra satsningar inom området avveckling och rivning. Vi presenterar det s k ACLprojektet, Sveriges för närvarande största friklassningsprojekt som Studsvik utför åt AB SVAFO. Vi ser stora möjligheter till fortsatt tillväxt inom området avveckling och rivning av nukleära anläggningar. Den svenska marknaden är intressant, men Tyskland, England och Italien är marknader som utvecklas snabbast. Vi ökar därför vår närvaro på dessa marknader. Tyskland står först i tur och jag är glad att kunna presentera det senaste tillskottet till koncernen, IFM, ett företag specialiserat på just avveckling och rivning. Under året har vi jobbat mycket med ständiga förbättringar där den platta organisation som infördes i början av 2002 är ett viktigt led. Snabba beslutsvägar, tydliga ansvarsområden och en prestations- och resultatorienterad företagskultur styr vårt arbete i organisationen. Det finns mycket kvar att förbättra och finslipa, men det viktiga för mig under mitt första år som koncernchef har varit att snabbt vända den negativa resultattrend som rått de senaste åren. Det har varit möjligt tack vare mycket goda insatser från alla medarbetare i koncernen. Studsvik är på god väg mot uthållig lönsamhet. Vårt mål är mycket tydligt, nämligen att skapa en god värdetillväxt för våra ägare genom att leverera produkter och tjänster som skapar långsiktiga värden för våra kunder. Hans-Bertil Håkansson, Koncernchef Studsvik NEWS mars 2003 sid 2

Ulf Andersson, Pierre Blomdahl, Svante Andersson, Mats Johansson, Morgan Olausson och Jonas Karlsson bevittnar handslaget mellan Jan Bjerler, VD på Stensand och Per Olof Nestenborg, inköpschef för Ringhalsgruppen. Nya avtalet en seger för Stensands specialservice Studsvik Stensand inom Studsviks affärsområde Industrial Services har tagit hem sitt största kontrakt hittills i Sverige. När Ringhals och Barsebäck nyligen upphandlade specialservice för de kommande fyra åren, valdes Stensand till leverantör i hård konkurrens med andra bolag. Kontraktet gör bolaget till en stor aktör för specialservice på den svenska kärnkraftsmarknaden. Vi är mycket glada över det här kontraktet och det förtroende man visar genom att utse oss till leverantör, säger Jan Bjerler, VD på Studsvik Stensand. Vi har hela det senaste året fokuserat mycket på kundnytta och försökt se den här upphandlingen ur kundens perspektiv vilket verkar ha fungerat. Fyraårig upphandling Uppdraget innebär att Stensand på ett mycket tydligare sätt kan utveckla sitt långsiktiga arbete, och idéerna om hur detta skulle göras intresserade beställaren. Stensand får nu rollen som enda uppdragstagare inom specialservice Ett glatt Stensandsgäng med Rune Ringman, Jan Ivar Nilsson, Thomas Yngbro, Lars Moberg, Joakim Severinsson och Tor Arvidsson firar. på Ringhals och Barsebäck vilket innebär en betydande utökning av uppdragen. Stensand hade även tidigare uppdrag på de båda kraftverken, men i en mindre omfattning. Den gemensamma upphandlingen löper på fyra år med option på ett femte om parterna kommer överens om det. Fram till nu har uppdragen utförts löpande av flera olika bolag. För att klara det nya uppdraget behöver vi anställa, men den stora förändringen ligger i vårt nya sätt att använda resurserna, säger Jan Bjerler. Med avtalet får vi nu funktionsansvar för de olika uppdragen på kraftverken. Vi inrättar därför logistikcentraler på respektive kraftverk för att effektivt disponera och fördela de resurser som krävs. Personalen ska kunna användas inom båda kraftverken och på ett effektivare sätt. Eftersom det bara är en och en halv timme mellan kraftverken med bil skapar fortsättning på sid 4 Studsvik NEWS mars 2003 sid 3

fortsättning från sid 3 det stora synergieffekter. Personal internutbildas nu för att kunna användas inom flera olika typer av uppdrag. Ny organisation från mars I avtalet ingår bland annat avfallshantering, sanering, dekontaminering, viss skyddsverksamhet och transporter samt ett exklusivt avtal som omfattar strålskydd. Den nya organisationen sattes i drift första mars och implementeras nu i nära samråd med kunden. Den kvalitetskontroll och kvalitetsuppföljning som Stensand byggt upp tillsammans med kunden kommer även i fortsättningen att utvecklas i nära samarbete. Förberedelserna har pågått sedan i december, då upphandlingen avgjordes. En mindre outsourcingenhet på Barsebäck ingår också i avtalet. Sedan den 1 augusti 2000 är Barsebäck Kraft AB ett helägt dotterföretag till Ringhals och alla upphandlingar görs nu gemensamt. Ringhals och Barsebäck ingår i Ringhalsgruppen som ägs av Vattenfall (74,2 procent) och Sydkraft Kärnkraft AB (25,8 procent), ett bolag inom Sydkraftkoncernen. TEXT: MARIANNE RYNEFELDT-SKOG FOTO: BÖRJE FÖRSÄTER/HALLANDSBILD SINA & IFM stärker sin tyska...och här är några röster om upphandlingen Den här typen av upphandlingslösning började vi fundera på för cirka ett år sedan då vi startade på lokalvårdssidan, säger Pierre Blomdahl, Pierre Blomdahl, Ringhals/Barsebäck. inköpsansvarig på inköpsansvarig på Ringhals & Barsebäck. Nu vet vi att det är det här tänkesättet vi kommer att tillämpa på fortsatta upphandlingar. Vi vill ha en effektivare organisation till lägre kostnad och då är den här typen av lösning där leverantören blir mer av en samarbetspartner mycket bra. Tidigare köpte vi timmar mot avrop, nu får vi istället ett smörgåsbord av tjänster till fast pris. Leverantören kan själv under stor frihet och stort ansvar, disponera och utveckla sina resurser. Vi har varit mycket tydliga i våra gränsdragningar, och för en ambitiös leverantör finns det incitament i avtalet att utveckla och effektivisera uppdraget på ett bra sätt. När vi gick ut i en ny upphandling var det för att lämna fritt spelrum för nya tankar, arbetssätt och koncept att lösa uppdragen på, säger Ulf Andersson, upphandlingsansvarig för sanering, Ulf Andersson, upphandlingsansvarigruppen. transporter, specialservice inom Ringhals- inom Ringshalsgruppen. Naturligtvis ville vi också uppnå lägre kostnader men till samma höga kvalitet. Vi fick tre anbud, men Stensand hade ett friare tänkande som intresserade oss och de är väl kända i vår marknad. De utgick från enkelhet och beskrev hur de ville jobba både praktiskt och organisatoriskt. Tanken med logistikcentraler på Barsebäck och Ringhals är ny. De får nu årsplanera verksamheten och själva fördela resurserna för de uppdrag som behöver utföras. Ett nytt och spännande sätt att jobba på även för oss. position Studsvik har stärkt sin position på den tyska marknaden genom det nyligen genomförda förvärvet av företagsgruppen IFM, Industrieanlagen Fritz & Marx, en stor aktör inom området nedläggning av kärntekniska anläggningar. IFMs årsomsättning är cirka 15 miljoner euro. Verksamheten inom IFM kommer att samordnas med Studsviks tyska dotterbolag SINA som genom förvärvet stärker sin tekniska kapacitet. Ett 60-tal av de totalt 200 medarbetarna på IFM är välutbildade ingenjörer och tekniker med stor praktisk erfarenhet av avancerade nedläggningsprojekt. IFM är ett strategiskt betydelsefullt förvärv för Studsvik. SINA och IFM kompletterar varandra på ett bra sätt, vilket var en anledning till att ägaren till IFM, Harald Fritz, ville överlåta företaget till oss, kommenterar SINAs VD Kjell Westerberg. IFM höjer vår kompetens och tillför oss kunder och uppdrag. Vi kompletterar IFM med kompetens på exempelvis strålskyddssidan, vilket kan öppna dörren för helt nya projekt och vi kan också marknadsföra IFM på ett kraftfullt sätt. Får ny typ av projekt Den tidigare ägaren Harald Fritz fortsätter att Studsvik NEWS mars 2003 sid 4

kräver en strålskyddsorganisation där en kompetent radiologisk kartläggning av uppdragen är ett måste. Låga stråldoser till personalen är synonymt med kostnadseffektivt genomförda uppdrag. I förvärvet av IFM ingår också en mindre verkstadsrörelse. Tillgången till verkstaden gör det mycket enkelt och kostnadseffektivt att snabbt konstruera och producera de verktyg och riggar som behövs i uppdragen. Harald Fritz, VD på IFM-gruppen (t v), Ulf Kannengiesser, vice VD på SINA och Kjell Westerberg, VD på SINA, firar SINAs förvärv av IFM-gruppen. arbeta inom bolaget för att säkra kontinuiteten i verksamheten. Fritz startade bolaget tillsammans med en tidigare partner och utvecklade det snabbt från ett tvåpersoners konsultbolag till en betydande aktör inom rivning av kärntekniska anläggningar, främst vid forskningsanläggningen i Karlsruhe, FZK. Där har IFM idag en orderstock som sträcker sig över flera år. IFM är ett välskött bolag utan tyngande overheadkostnader och det är en stor fördel för oss vid prissättningen av framtida uppdrag, säger Kjell Westerberg. Förvärvet ger oss möjligheter att offerera en ny typ av projekt som låter oss komma in tidigare i arbetet, vilket vi eftersträvar. Vi blir nu en heltäckande leverantör utan mellanhänder, även i mycket komplexa projekt. Värdefull strålskyddskompetens De närmaste åren kommer ett antal kärnkraft- verk i Tyskland att avvecklas. Det gäller bland annat Mülheim-Kärlich, Stade och Obrigheim där SINA tillsammans med IFM har för avsikt att bli en betydande leverantör. Där blir strålskyddskompetensen i kombination med den samlade ingenjörsstyrkan mycket värdefull. Ingenjörernas och teknikernas funktion är rådgivande och planerande, de förbereder också underlag för myndighetsgranskning och fungerar som projektledare. De stora nedläggningsprojekten Maria Lindberg och Joachim Lorenzen från Studsvik RadWaste deltog nyligen i världens förmodligaste största konferens om kärntekniskt avfall, den 29:e Waste Management Conference i Tucson, USA. Konferensen lockade cirka 1550 deltagare från USA, Europa samt Asien och Australien. Studsvik presenterade sin verksamhet dels med ett föredrag, författare Carin Ehrs, Maria Lindberg och Foto: SINA Expansiv marknad Nedläggningsmarknaden är ett satsningsområde för Studsvik. Tyskland är den marknad i Europa som utvecklats snabbast och vi är mycket nöjda med att ha genomfört förvärvet av IFM, säger Studsviks koncernchef Hans-Bertil Håkansson. Den kunskap som vi för närvarande bygger upp i Tyskland kommer att vara en stor tillgång på framtida nya rivningsmarknader, inte minst den svenska. Studsvik har nu resurser att erbjuda breda lösningar till kunderna, alltifrån planering och kartläggning över praktisk rivning till behandling av organiskt och metalliskt avfall. SINA sysselsätter efter förvärvet av IFM cirka 700 medarbetare på den tyska marknaden med en årsomsättning på cirka 45 miljoner euro, vilket gör företaget till en ledande aktör på marknaden för nedläggning av kärntekniska anläggningar i Tyskland. MARIANNE RYNEFELDT-SKOG Stort intresse för världskonferens i USA Joachim Lorenzen, om Characterization and handling of 7500 old drums at Studsvik, dels med en monter för Studsvik, Inc. och en för THOR Treatment Technologies, LLC. I utställningshallen fanns ca 100 montrar, där Washington Group, AREVA (Fr) och den gemensamma tyska montern hörde till de större. Maria Lindberg ansvarade för ordförandeskapet i avdelningen Clearance. Studsvik NEWS mars 2003 sid 5

I ACL frikla Aktiva Centrallaboratoriet, ACL, på Studsvikområdet är snart bara ett minne av den tid då Sverige planerade för en anläggning för upparbetning av kärnbränsle och forskade på plutoniumberikat kärnbränsle. På uppdrag av ACL:s ägare AB SVAFO, friklassar nu Studsvik RadWaste det sista av byggnaderna som på sikt ska avvecklas. Ett intensivt saneringsarbete av nästan 15 000 kvadratmeter pågår sedan några år tillbaka. Aktiva Centrallaboratoriet är ett av landets största friklassningsprojekt FOTO: STUDSVIK Aktiva Centrallaboratoriet består av två olika byggnader, ACL och ACF som är sammanbundna med kulvertar under jord. ACL uppfördes mellan 1959-1963 och innehåller laboratorier som från början användes för forskning och analyser inom kärnbränsleområdet. ACF innehåller fläktar och filtersystem för evakueringsluft. Då laboratoriet var i drift sysselsattes som mest ett 70-tal personer. Verksamheten avvecklades successivt och kom under senare år att inriktas mot material och filtertester samt viss strålkälletillverkning. Verksamheten pågick i reducerad omfattning fram till slutet av 1990-talet då AB SVAFO övertog byggnaden. I takt med att verksamheten krympte fick husen härbärgera projekt av helt annan karaktär. Under 90-talet användes exempelvis ACL för utveckling av Studsviks pyrolysteknik. För dyrt att ha kvar När AB SVAFO, ett av de fyra svenska kärnkraftbolagen gemensamägt bolag, övertog ägarskapet 1998, fattades beslutet att avveckla verksamheten med avsikt att riva byggnaden efter friklassning. Den höga årliga driftskostnaden på 2-3 miljoner kronor för den mer eller mindre tomma fastigheten motiverar en rivning. Börje Johnsson, Studsvik RadWaste, blev projektledare för Sveriges största friklassningsprojekt i Studsvik NEWS mars 2003 sid 6

ssas 15 000 kvadratmeter T v: I praktiken ska varje centimeter mätas upp i ACL och ACF. Höga ställningar har byggts upp i stora hallen och täckt väggar och tak när rör- och ventilationsledningar demonterats. BILD: STUDSVIK FOTO: STUDSVIK Nedan: På 60-talet pågick ett intensivt arbete i ACL, bland annat forskning och analyser inom kärnbränsleområdet. sitt slag när det startade med en förprojektering i slutet av 1998. Friklassning är ett avancerat arbete och det sysselsätter ett gäng på cirka 20 personer, säger Börje Johnsson. Dessvärre har det blivit mer komplicerat och tagit längre tid än vi planerade. Projektet är mättekniskt komplicerat på grund av alla kontaminerade ytor med långlivade alfanuklider. Alla ytor ska friklassas, det är ofta monotont, påfrestande och tidsödande och kräver starkt psyke och stor noggrannhet. Men stämningen har överlag varit mycket positiv från alla involverade entreprenörer. Alfanuklider försvårar arbetet I vissa utrymmen där alfanuklider påträffats har avlägsnandet av radioaktiviteten försvårats. Betongen har sanerats med olika metoder och verktyg i omgångar vilket påverkat tidsåtgången i projektet. För närvarande bearbetas en lång kulvert under husen där arbetsförhållandena är mycket krävande. Ventilationsutrustningar, filter, rörledningar och tankar har noga sanerats och avsökts med olika metoder innan de kunnat friklassas. Material som inte kunnat friklassas har lämnats till smältning eller förbränning i Studsvik RadWastes anläggning inne på Studsvikområdet. Totalt har hittills nästan 15 ton förbränts och närmare 35 ton har smälts. Stora mängder av metallerna kan efter noggrann kontroll återanvändas inom industrin. Över fem ton PVC-plast har hittills friklassats och återanvänts. Kan avvecklas om ett par år Till dags dato återstår en femtedel av friklassningsarbetet, så sommaren 2004 kan byggnaderna vara avvecklingssklara. Slutrapporten till myndigheterna kan sannolikt lämnas under hösten samma år. Därefter ska Statens Strålskyddsinstitut SSI, granska och utvärdera mätresultaten innan byggnaden kan bedömas som friklassad. Under projektets gång har SSI gjort flera kontrollmätningar och analyserat prover från olika områden. Technical Advisory Group, den så kallade TAG-gruppen inom OECD-länderna, som verkar för internationellt erfarenhetsutbyte mellan olika intressanta friklassnings- och rivningsprojekt, besöker i maj Studsvik RadWaste och ACL. TAG-gruppen följer ett 30-tal projekt. Projekten väljs in och sedan några år hör ACLprojektet dit. Inom OECD-länderna pågår ett antal liknande friklassnings- och rivningsprojekt av reaktorer och andra kärntekniska anläggningar och erfarenhetsutbytet är av stort värde för medlemmarna. I ACL:s projektgrupp finns förutom Studsvik RadWaste även beställaren AB SVAFO med dess representant Per Riggare, Studsvik Stensand och Studsvik Nuclear. Övriga entreprenörer i projektgruppen är ISS Industri- och Skadeservice samt Energy Solutions. Slutkostnaden för friklassningsprojektet uppgår till ca 70 miljoner kronor. SVAFO om projektet: MARIANNE RYNEFELDT-SKOG Kommentar Per Riggare, projektledare AB SVAFO: Det här projektet har löpt väldigt bra även om vi stött på svårigheter som påverkat både tidsåtgång och kostnader. De svårigheter som uppstått kan inte på något sätt lastas våra leverantörer. De har tacklat situationen på ett mycket bra sätt och vi har alla vunnit mycket kunskap som blir till nytta för kommande projekt. För Sverige är det här ett mycket stort projekt även om det i internationell jämförelse är relativt litet. Det är däremot det första i Sverige som drivits i kommersiell projektform och det har fungerat utmärkt. Studsvik NEWS mars 2003 sid 7

Volvo i Gent ny utmaning för MSI Hur snabbt kan ni ha en organisation på plats? löd frågan som ställdes av Volvos personvagnsfabrik i Gent, Belgien. Tre dagar senare fanns Studsvik Stensands hälftenägda bolag MSI på plats med nyckelpersoner och sextio sanerare. Den tidigare leverantörens konkurs hade kunnat ge fabriken betydande problem, men det undveks sedan Torslandaverken tipsat om lösningen. Volvofabrikerna på Torslanda och i Olofström har i flera år haft processrengöringsbolaget MSI, som ägs i lika delar av vardera Stensand och MIAB, som underleverantörer. Det har fungerat bra och uppdragen har blivit allt fler. För ett par år sedan uttryckte Volvo vissa önskemål om att MSI också borde kunna sköta processrengöringen i Gentfabriken, men så mycket längre avancerade inte den diskussionen. När så den belgiske underleverantören plötsligt gick i konkurs i mitten av januari och därmed riskerade att blockera allt fortsatt arbete i fabriken, fick Volvo ett verkligt problem. Men lösningen var inte långt borta. MSI bildade snabbt ett bolag i Belgien och kunde tack vare sitt stora kontaktnät Processrengöringen är viktig på bilfabriken i Gent eftersom damm kan sabotera billack. Volvos underleverantör MSI i Sverige, fick i all hast nytt uppdrag i Belgien. (Bild från annan verksamhet) anställa ett stort antal belgiska sanerare och arbetsledare. En liten styrka finns där under veckorna, medan de flesta av de cirka sextio anställda, jobbar intensivt under helgerna. Då rengörs lacklinjer etc, som omgärdas av yttersta noggrannhet för att inte sabotera billackeringen. Liksom på kärnkraftverken arbetar vi i zoner, en rutin som vi har mycket lång erfarenhet av inom Stensand, säger Jan Bjerler, VD på Studsvik Stensand. Det här är ett mycket intressant uppdrag som kommer att bli långvarigt. Förhoppningsvis är det ett första steg för oss in på en ny marknad. FOTO: BÖRJE FÖRSÄTER Eva Halldén ny VD för nytt Studsvikbolag Eva Halldén, tidigare vice president och chef för bränsledivisionen på Westinghouse Atom, blir från och med den första april ny VD för ett nybildat bolag som ska utveckla och effektivisera verksamheten på Studsviks industriområde med ansvar för ekonomi, personal, IT, fastighetsskötsel och inköp bland annat. Många av dessa verksamheter ligger idag i moderbolaget Studsvik AB. Med förändringen väntas effektiviseringsvinster. Arbetet känns väldigt Eva Halldén, ny VD. lockande. Jag har erfarenhet av alla dessa funktioner sedan tidigare men inte på detta sätt, i en nyskapad organisation där man får vara med från början, säger Eva Halldén. Studsvik är dessutom ett spännande bolag som lyckats väl med sin privatisering. Eva Halldén är civilingenjör med kemiteknisk inriktning och har arbetat inom det kärntekniska området sedan 1982. I slutet av 1990-talet blev hon medlem av ABB Atoms ledningsgrupp och hon är dessutom ledamot i World Nuclear Association. NEWS Studsvik NEWS ges ut av Studsvik AB för fortlöpande information om koncernens verksamhet. Studsvik NEWS mars 2003 sid 8 I koncernen ingår: Studsvik AB (publ) (moderbolag), Studsvik Nuclear AB, Studsvik Scandpowergruppen, Studsvik Eco & Safety AB, Studsvik RadWaste AB, Studsvik, Inc., WTI, Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd, Stensand AB, SINA Industrieservice GmbH, Studsvik Japan Ltd. Studsvik är noterat på Stockholmsbörsens O-lista. Ansvarig utgivare: Hans-Bertil Håkansson Redaktör: Inger Wahlström Produktion: Marianne Rynefeldt-Skog PRIMA VERA Kommunikation Tryckning: Österbergs & Sörmlandstryck AB Adress: Studsvik AB, 611 82 Nyköping Telefon: 0155-22 10 00 vx Fax: 0155-26 30 00 Internet: www.studsvik.se e-post: studsvik@studsvik.se Österbergs & Sörmlandstryck, Nyköping 25393