TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

INNEHÅLL SIDA Praktiska råd om barnet 4 Amning 7 - amningens olika faser 8 - för att underlätta amning 8 - vanliga amningsproblem 10 - att inte amma 11 - handmjölkning 11 - förvaring av bröstmjölk 11 - kost 12 Fysiska förändringar 13 Sjukgymnastinformation 16 - bäckenbottenträning 16 - motion och träning 17 - lyftteknik och hållning 18 - amningsställningar och viloställningar för ryggen 18 BB-mottagning 20 Mottagning för hörselscreening SÖS Amningscentrum 21 Till dig som lämnar prov 22 - information om biobankslagen BVC och Barnmorskemottagning 23 Ersättning för taxiresa 24 Allmänna råd till föräldrar inför första dagarna hemma 25 När ditt barn skriker 26 Vart vänder jag mig? 27 Telefonnummer och nätadresser 28 Träningsschema 30 Råd om RS-virus 31 2

Efter förlossningen Ditt barn har kommit till världen, en egen individ med många behov. De första dygnen innebär en stor omställning för både föräldrar och barn. Hud mot hudkontakt ger trygghet och underlättar för att amningen ska få en bra start. Ögonkontakt, sjunga och prata med barnet ger stora möjligheter till samspel. De första timmarna efter förlossningen har de flesta friska och fullgångna barn en vakenhetsperiod, det är då bra att ha barnet hud mot hud så att barnet kan beredas möjlighet att ammas. Därefter kan en längre sovperiod infinna sig. Sedan följer oftast några intensiva dygn då barnet vill ammas ofta. Åtta till tolv gånger/ dygn är inte ovanligt. Nyfödda skiljer inte på natt och dag, vakenhetsperioderna växlar över dygnet. Försök att ta egna sovstunder när barnet sover för att samla kraft och energi. Det är vanligt att barnet är vaket på kvällar och nätter. Barnet följer ofta samma dygnsrytm som det hade i livmodern. Sinnesstämningen kan påverkas av den stora hormonomställning som sker hos kvinnan dagarna efter förlossningen. Det är vanligt och helt normalt att känna sig orolig och ledsen. Om du upplever en längre period av nedstämdhet kan du som kvinna vända dig till barnmorskemottagningen eller barnavårdcentralen för hjälp och stöd. Även mannen kan känna sig nedstämd och orolig. Manscentrum eller barnavårdscentralen kan ge hjälp och stöd. Att ta hand om ett litet barn tar oftast mer tid och kraft än man kunnat föreställa sig. Sänk ambitionsnivån hemma och var rädda om varandra. 3

Praktiska råd om det nyfödda barnet Urin: Barnet ska kissa inom två dygn efter förlossningen. Vid tveksamhet om barnet har kissat prata med din barnmorska. Till exempel kan blöjan tas bort och en handduk viras runt barnet för att lättare se att barnet verkligen kissar. Salter från urinen kan under de första dygnen visa sig som en orangefärgad/ljusröd fläck i blöjan. Det är helt normalt. Bajs: Tarmfunktionen bör komma igång inom två dygn. Barnbeck/ mekonium heter det första bajset som kommer. Det är gallfärgämne, som gör att det är svart till färgen eller skiftar i grönt. När amningen kommit igång blir bajset senapsgult, lösare och grynigt. Bröstmjölken är milt laxerande, därför blir barn som ammas aldrig förstoppade. Det är lika normalt att barnet bajsar någon gång per vecka som flera gånger per dag. Flytning: Flickor kan ha en vitaktig flytning från slidan. Den försvinner efter två till tre veckor. Ibland kan det också under de första dygnen komma blod från slidan. Båda företeelserna beror på hormonpåverkan och är helt normala. Naveln: Det är viktigt att hålla naveln ren och torr. Om huden runt navelfästet blir kletig och illaluktande, tvätta med vatten och torka torrt. Navelstumpen brukar falla inom loppet av 5-20 dagar och i samband med det kan det blöda lite, vilket är ofarligt. Barnet har inte någon känsel i navelstumpen. Om huden runt naveln blir rodnad kan det vara ett tecken på infektion. Kontakta BB mottagningen/bvc. Hud: Många barn har fosterfett kvar på huden efter födelsen. Fosterfett i hudveck, som ljumskar, armveck eller hals, bör strykas ut över huden. Torka bort överflödet så att det inte ligger kvar, det kan orsaka hudirritation. Titta dagligen i barnets hudveck, håll rent och torrt. 4

Hudfärg: Så kallad nyföddhetsgulsot är vanlig hos många barn. Det gula färgämnet bilirubin är en slaggprodukt som följer med bajset ut. Därför är det viktigt att barnet äter mycket och ofta. Om huden blir mycket gul och barnet dessutom är mycket trött och äter dåligt ska man kontakta sjukhus eller barnavårdscentral. Naglar: Barnet kan redan vid födseln ha långa naglar. Om barnet river sig i ansiktet kan man försiktigt riva av naglarna eller fila försiktigt med en fin nagelfil. Eftersom hud och nagel sitter ihop på fingertoppen bör ni inte klippa naglarna den första tiden, då det finns en infektionsrisk. Rapning: Om barnet verkar lite oroligt efter amningen kan man hålla upp barnet mot axeln så att det får rapa. Många nyfödda rapar inte. Hicka: Hicka är vanligt hos barnet och är helt ofarligt. Att ge barnet bröstet kan vara till hjälp för att dämpa hickan. Nysning: Många nyfödda barn nyser ofta. Det är deras sätt att rensa näsan från slem eller fostervatten. Det beror inte på förkylning. Kräkning/illamående: Första till andra dygnet kan barnet vara illamående och kräkas upp fostervatten som kan ligga kvar i magsäcken. Vänd barnet på sidan och stryk över ryggen. Temperatur: Ett nyfött barns kroppstemperatur ska vara mellan 36.5-37.5 grader. Händer och fötter är normalt kalla den första veckan/veckorna. Vikt: Alla barn går ned i vikt under de första levnadsdygnen vilket är normalt. Det beror på att de kissar och bajsar och att amningen ännu inte har kommit igång fullt ut. Hur förmedlar sig nyfödda barn? Barnet kan skrika av olika anledningar t.ex: det är hungrigt, trött, har magknip eller behöver ny blöja. Ofta vill barnet bara vara nära. 5

Magknip: Om barnet verkar ha magknip kan du rådgöra med sjuksköterskan på barnavårdscentralen. Se även 1177.se, sök på babymassage Bärsele/bärsjal: Ditt barn vill vara nära. För att underlätta detta och avlasta din rygg och axlar kan en bärsjal eller bärsele vara till hjälp. Sovställning: Barnet ska sova på rygg. Växla huvudets läge för att motverka att skallen blir platt eller sned. Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig. I vaket tillstånd kan barnet med fördel ligga på mage. Vill du veta mer; www.socialstyrelsen.se Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Bad: Badtemperaturen bör vara mellan 37-37.5 grader. Du kan gärna vänta med att bada barnet första veckan, såvida det inte är synligt smutsigt. Använd inte tvål och schampo i badet. Om huden är torr är det bra med några droppar barnolja i badvattnet. Torka torrt i hudveck och runt naveln. PKU prov: Alla barn som föds i Sverige erbjuds ett blodprov. Det tas på handryggen och kallas PKU. Man vill utesluta ett antal ärftliga sjukdomstillstånd, som vid tidig behandling kan förhindra att sjukdom skadar barnet. Provet tas på BB tidigast vid 48 h ålder eller vid ett återbesök. Hörselscreening för nyfödda erbjuds alla barn. Barnet testas tidigast tre dagar efter förlossningen på mottagning för hörselscreening. Hörseltestet kan göras i samband med hemgång från BB eller vid återbesöket. Föräldrainformation om POX-screening av nyfödda på SÖS Av alla barn som föds har knappt 1 procent någon form av medfött hjärtfel. Av dessa är en tredjedel mer komplicerade och kan vara svåra att upptäcka. På Södersjukhuset screenas samtliga nyfödda barn med kontroll av syresättningen i hand och fot (POX-screening), för att öka möjligheten att tidigt identifiera barnen som har sådana hjärtfel. Screeningen gör inte ont och tar oftast bara ett par minuter. 6

Hud mot hud: Hud mot hud främjar anknytningen, gör att barnet skriker mindre, håller blodsockret och kroppstemperaturen bättre. Mammans amningshormoner triggas av hudkontakten. Barnet ska ligga i grodposition på mammans bröstben, barnet kan ha blöja på och filt över kroppen. Tänk på att ansiktet inte ska vara övertäckt så att barnet har fria luftvägar. Mamman/partnern uppmärksammar tidiga signaler om att barnet vill amma och barnet kan själv söka sig till bröstet när det är hos mamman. Viktigt att föräldrarna är uppmärksamma och har fokus på barnet och undviker prata i mobiltelefon/titta på laptop/dator när barnet är hud mot hud. Amning Bröstmjölken innehåller all näring barnet behöver de sex första månaderna men amning är mer än mat. Genom amningen binds mamma och barn känslomässigt samman. Den ger barnet närhet, trygghet och tröst. Även om du inte ammar eller om det dröjer innan barnet vill börja suga skapas den viktiga bindningen genom att ha barnet nära och gärna hud mot hud. De första timmarna efter förlossningen har de flesta friska och fullgångna barn en vakenhetsperiod, då barnet vill suga. Efter det kan en del barn sova mycket under det första dygnet. Sedan brukar några intensiva dygn följa, då barnet vill suga mycket ofta. Det finns många fördelar vid amning. Hormonet oxytocin insöndras lugn och ro-hormon som ger möjlighet till vila och avslappning medan barnet äter. Mjölken är hygieniskt förpackad, har rätt temperatur och finns alltid till hands. När barnet suger på bröstet drar livmodern ihop sig, vilket minskar risken för onormala blödningar. Amningen är en stund som mor och barn har tillsammans. Ibland kan pappa/partner då känna sig utanför. Ställ frågor till varandra hur ni kan komplettera ert föräldraskap, så att det blir så bra som möjligt för er och ert barn. 7

Amningsstunden kan delas upp i olika faser Signalfasen: Barnet visar tecken på att vilja suga genom att föra händerna mot munnen, smacka, vrida huvudet åt sidan. Sökfasen: Barnet stryker med munnen över bröstvårtan. Efter en stund gapar barnet stort och tar tag om bröstet. Sugfasen: Barnet suger med snabba tag för att starta utdrivningen av mjölken. När mjölken kommer börjar barnet suga med långsamma, kraftfulla tag och vilar dessemellan. Barnets efterfrågan på mjölk varierar med barnets tillväxtperioder. Under dessa krävs tätare amning för att öka mängden mjölk. För att underlätta amningen: Undvik för mycket kläder på barnet. Hitta en bekväm ställning och låt barnet ligga vänt mot dig, tätt intill och gärna hud-mot-hud. För barnet till bröstet så att dess näsa/överläpp är mitt framför bröstvårtan. Invänta att barnet gapar stort om bröstet och för då barnet tätt intill dig med en hand över skulderbladen/ryggen. Det kan ibland ta tid innan barnet gapar upp stort och ibland behövs flera försök. Det kan kännas smärtsamt när barnet ammar de första tagen, men smärtan ska vara övergående. Om det fortsätter göra ont, släppa taget och låt barnet ta ett nytt tag. Smärtan ska ge med sig, det ska inte göra ont under hela amningen. Om smärtan inte ger med sig vänta inte med att söka hjälp. 8

Om barnet skriker, lyft upp, trösta och lugna innan du lägger barnet till bröstet. Om brösten är spända kan barnet ha svårt att få tag, då kan det hjälpa att handmjölka ut lite mjölk innan amning, handmjölkning se sid.10. Låt gärna barnet suga ofta och så länge det vill, minst åtta-tolv gånger per dygn. Man kan amma på ett bröst eller båda. Vid samma amningstillfälle kan du byta bröst flera gånger beroende på hur barnet signalerar. Använd en bra bh som ger stöd åt brösten, helst utan bygel. Råmjölk: Alla nyförlösta mammor har råmjölk. När barnet är fött och moderkakan lämnat kroppen börjar bröstmjölken produceras. Mängderna är små, näringsrika, lättsmälta och tillräckliga för det friska, fullgångna och normalviktiga barnet. Mogen mjölk: Den mogna mjölken rinner till under tredje till femte dagen. I enstaka fall kan det dröja längre. Brösten blir oftast spända och ömma vilket är normalt, detta lägger sig inom några dygn. Man kan få lätt feber som går ner inom något dygn. Barnets efterfrågan på mjölk varierar med barnets tillväxtperioder. Under dessa krävs tätare amning för att öka mängden mjölk. 9

De vanligaste amningsproblemen Friska fullgångna barn kan ibland behöva tid på sig att börja suga. Om barnet har svårt att suga kan mamman handmjölka och ge på sked/kopp tills barnet lärt sig suga, vilket ibland kan dröja flera dagar. I samråd med barnmorskan diskuterar ni en lämplig strategi för amningsträning och urmjölkning inför hemgången. Om du har amningssvårigheter när du går hem kan du få fortsatt stöd via BBmottagningen på Södersjukhuset. Vid behov av mer stöd, kontakta Amningscentrum. Napp bör undvikas tills amningen är etablerad för att inte störa barnets naturliga sugbeteende. Det är olika sugteknik på napp och bröst. Att suga på napp kan minska antalet amningstillfällen och medföra att mjölk inte bildas efter barnets behov. Då barnet har passerat födelsevikten och föräldrarna känner sig trygga med amningen kan tröstnapp introduceras om föräldrarna så önskar. Sugblåsor på barnets läppar eller mammans bröstvårtor är vanligt förekommande och uppstår när tunn hud utsätts för friktion. De försvinner efter några dagar. Såriga bröstvårtor och smärtsam amning är det vanligaste problemet. Vid smärtsam amning kan bröstvårtan vara omformad efter amning vilket ökar risken för sårig bröstvårta. Båda kan orsakas av att barnet har för litet tag om bröstet och behöver gapa större. Barnet kan även behöva placeras annorlunda vid bröstet. Smärtsam amning är ett varningstecken, be om hjälp. Om du får såriga bröstvårtor, är det mycket viktigt med god handhygien. Risken finns att hudbakterier kommer in i såret och orsakar infektion. Bröstinflammation ( mjölkstockning ) inträffar sällan inom första veckan. Mjölkstockning kan ge hög feber med rodnad och spända bröst. Bästa åtgärden är att gå till sängs och vila, fortsätta amma på barnets signaler och se till att barnet ligger nära med bra tag om bröstet. Vid behov kan du ta receptfria feber och smärtlindrande läkemedel. 10

Om du önskar rådgivning angående amning kan du kontakta BBmottagningen eller Amningscentrum BB SÖS. Du kan även kontakta Amningshjälpen, en ideell organisation där kvinnor med amningserfarenhet arbetar. Att inte amma Du som inte ammar får råd och stöd hur du kan göra för att mjölkproduktionen inte ska komma igång. Vi ger dig gärna praktiska råd om hur barnet matas så att matningsstunden blir ett tillfälle för samspel, ögon och hudkontakt. Handmjölkning Varför är det bra att kunna handmjölka? Handmjölkning efterliknar barnets sugteknik mer än pumpning. Om brösten känns överfyllda och barnet inte vill vakna och suga har du stor nytta av att kunna mjölka ur för hand. Har du såriga bröstvårtor är det en mycket bra metod eftersom man inte alls rör bröstvårtan. Handmjölkningsinstruktion 1 Tvätta händerna noga. 2 Forma tummen och pekfingret som stora C. Ta tag om bröstet där vårtgården och huden möts. 3 Tryck ihop bröstet som om du skulle klämma ihop en gummiboll. 4 Håll kvar greppet. Glid inte fram med fingrarna mot vårtan. 5 Tryck med rytmiska rörelser, det kan ta ett tag innan de första dropparna kommer. Se 1177.se. Sök på handmjölkning. Förvaring av bröstmjölk Kan förvaras i rumstemperatur cirka en till två timmar. Kan förvaras i kyl max 6 dygn, för eget bruk hemma. Kan förvaras i frys max sex månader. Värma bröstmjölk För att tina fryst bröstmjölk rekommenderas vattenbad. Mikrovågsugnar värmer punktvis och IgA-antikropparna i mjölken förstörs om den blir för varm. Upptinad bröstmjölk kan lukta lite konstigt när man tinar den, men är inte dålig för det. 11

Kost När du ammar ska du äta allsidigt och varierat med mycket frukt och grönsaker. Behovet av vissa vitaminer och mineraler är större än normalt när du ammar. Du behöver extra vatten per dygn när du ammar, eftersom det går åt vätska till bröstmjölken. Drick när du är törstig, så får du i dig tillräckligt. Banta inte när du ammar. I stort sett kan du äta alla livsmedel under amningen, men du bör exempelvis undvika viss insjöfisk och fet Östersjöfisk, med tanke på miljögifter. För mer ingående information om kost och livsmedel se www.slv.se (Livsmedelsverket) Alkohol Alkohol har inga positiva effekter för amningen. Enligt nuvarande forskning innebär det dock inga medicinska risker för barnet om du dricker måttliga mängder alkohol när du ammar, det vill säga 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. Den mängd alkohol som barnet kan få i sig med bröstmjölken är mycket liten. (Se Livsmedelsverket, www.slv.se). Det finns ingen helt riskfri alkoholkonsumtion. Det är viktigt att fundera om omsorgen av barnet påverkas av alkoholintag och att förmågan att se till barnets behov kan förändras då man dricker alkohol. Om någon av föräldrarna druckit alkohol bör barnet inte sova i samma säng som föräldern. Tobak Avstå från att röka och snusa under graviditet och amning. Vill du veta mer; www.socialstyrelsen.se Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Små barn och kemikalier I vår närmiljö och vardag finna olika typer av kemikalier. Alla kemikalier är inte farliga för människan, men det finns ett antal som både var för sig och i samverkan med andra kemikalier kan vara skadliga. Som förälder kan du påverka hur ditt barn utsätts för kemikalier. Nya textiler, sängkläder och kläder bör alltid tvättas innan det ska användas. Schampo, tvål och skumbad innehåller s.k tensider som 12

kan ge upphov till allergiska reaktioner. Våtservetter och hudkrämer innehåller konserveringsämnen, som även de kan vara allergi framkallande. Det finns mer att läsa om kemikalier på: www.kemi.se www.svanen.se, www.naturskyddsforeningen.se Fysiska förändringar Bristningar Läkningsförmågan är mycket god i underlivet. Att vara uppe och röra sig påverkar läkningen i positiv riktning eftersom blodcirkulationen ökar. Duscha gärna underlivet några gånger per dygn och byt binda ofta för att förhindra infektioner. Använd helst bara vatten, eftersom tvål stör den naturliga ph-balansen. De flesta bristningar sys med resorberbart material som försvinner av sig självt. Andra stygn tas bort efter cirka fyra till sju dygn, vilket görs antingen innan hemgång, på BB-mottagningen eller på barnmorskemottagningen. Hemorrojder Hemorrojder är vidgade blodkärl som sitter utanför eller innanför ändtarmsöppningen. Hormonpåverkan under graviditeten och krystning i samband med förlossningen kan orsaka hemorrojder. Dessa kan vara mycket smärtsamma. Det finns behandling som lindrar tala med din barnmorska. Undvik förstoppning. Hormonerna Sinnesstämningen kan påverkas av den stora hormonomställning som sker hos kvinnan dagarna efter förlossningen. Det är vanligt och helt normalt att känna sig orolig och ledsen. Om du upplever en längre period av nedstämdhet kan du vända dig till din barnmorska på barnmorskemottagningen eller barnavårdcentralen för hjälp och stöd. Efter förlossningen är det mycket vanligt att man svettas och får vallningar. Håravfall kan också förekomma den första tiden. 13

Livmodern Avslag är sårvätska som kommer från sårytan där moderkakan har suttit. Första dagen blöder det förhållandevis rikligt, därefter blir avslaget allt mer brunaktigt för att till slut bli helt ljust. Avslaget upphör oftast efter sex till åtta veckor, ungefär lika lång tid som det tar för livmodern att återgå till sin normala storlek. Undvik bad och använd inte tampong fram tills avslaget minskat och övergått i mer brunaktig flytning. Om avslaget blir illaluktande och/eller du får ihållande smärta i nedre delen av magen och feber ska du kontakta barnmorskemottagningen eller gynekologiska akutmottagningen. Det kan vara tecken på infektion som kräver behandling. Eftervärkar (sammandragningar av livmodern) gör så att livmodern tömmer sig på avslag. Att livmodern minskar i storlek och tömmer sig på avslag ger en snabbare läkning av sårytan och risken för infektioner minskar. Vid amning frigörs hormoner som stimulerar till eftervärkar. Besväras du av dem kan smärtstillande tabletter hjälpa. Första tiden hemma är det vanligt att man tillfälligt kan börja blöda färskt blod igen (i måttlig mängd), vilket vanligtvis beror på att du har börjat röra dig mer aktivt, går på promenader etc. Mensen Den regelbundna menstruationsblödningen kommer oftast inte tillbaka förrän amningen är avslutad. Variationerna kan vara stora beroende på om du ammar helt eller inte. Det är emellertid viktigt att skydda sig mot oönskad graviditet eftersom det är svårt att veta när den första ägglossningen sker efter förlossningen. Sexualitet Det är mycket individuellt när lusten för sex kommer tillbaka. För en del efter bara några veckor och för andra efter betydligt längre tid. Prata med varandra. Visa ömhet. Vid samlag kan ibland extra glidmedel behövas eftersom amningens hormonbalans kan göra slidans slemhinnor torra. 14

Träning Under de första sex till åtta veckorna när kroppen är fullt upptagen med att återhämta sig efter graviditet och förlossning bör du undvika hård träning och tunga lyft. Promenader ger bra motion under den första tiden. Träna genom att göra knipövningar. Bäckenbottenmuskulaturen har under graviditeten och förlossningen blivit uttänjd. Det är viktigt att du tränar upp den igen. En stark bäckenbottenmuskulatur förebygger urinläckage och livmoderframfall. För knipövningar, se separat avsnitt med sjukgymnast information. Urin- och tarmfunktion Stora urinmängder efter förlossningen är helt normalt. Kroppen gör sig av med överskottsvätska som den samlat på sig under graviditeten. Om det svider när du kissar beror det ofta på små bristningar kring urinröret. Det kan kännas bättre om du duschar underlivet samtidigt som du kissar. Täta trängningar kan bero på urinvägsinfektion. Har du problem, tala med din barnmorska. Om du är hemma, kontakta barnmorskemottagningen. Drick rikligt, rör på dig och ät fiberrik kost för att undvika förstoppning. Kejsarsnitt De fysiska förändringar vi beskriver här är desamma för dig som blivit förlöst med kejsarsnitt. Operationsförbandet tas bort och operationssåret observeras av barnmorskan på avdelningen innan du går hem. Titta på ditt operationssår en gång per dag de första två veckorna. Om såret visar rodnad, värmeökning eller vätskar sig kontakta din vårdcentral. Det kan vara tecken på infektion som kräver behandling. Du kommer att få ett e-recept med smärtlindring som du kan hämta ut på apoteket. De 2-7 första dagarna hemma tar du samma dos som du gjorde på BB. Därefter kan du trappa ut smärtlindringen successivt utifrån dina behov. I denna skrift kan du också läsa om vad sjukgymnasten rekommenderar när det gäller motion och lyft. 15

SJUKGYMNASTINFORMATION Bäckenbottenträning Bäckenbotten består av muskler som sträcker sig från blygdbenet bak till svanskotan. Den bildar botten i bäckenet och har bland annat till uppgift att ge stöd åt underlivsorganen samt att förhindra urinläckage. Under graviditet och förlossning blir bäckenbotten försvagad och uttänjd på grund av: - hormonpåverkan - barnets tyngd - utdrivningsskedet Träning av muskulaturen i bäckenbotten är viktig både för dig som har genomgått en vaginal förlossning och för dig som är förlöst med kejsarsnitt. När ska jag börja knipa? Det är bra att komma igång med sin bäckenbottenträning dagen efter förlossningen. Du kan börja med att knipa lätt för att hitta muskulaturen. Det får inte göra direkt ont, utan börja försiktigt. Ligg på rygg med böjda ben. Slappna av i lår, mage och sätesmuskler. Knip ihop öppningen runt ändtarmen fortsätt framåt runt slida och urinrörsöppning, som om du försöker hålla emot en urinträngning. Fortsätt att knipa uppåt så att det känns som om du lyfter upp något i underlivet. Det här knipet, s.k. identifieringsknipet, är början på din bäckenbottenträning. Efter en förlossning kan det vara svårt att hitta musklerna i underlivet och det kan även vara svårt att hålla knipet. Det räcker med att du hittar din bäckenbottenmuskulatur och att du känner att du kniper. När avslaget upphört kan du känna med ett finger i slidan då du kniper. Om du kniper rätt kommer bäckenbotten att krama om ditt finger. 16

Hur mycket ska jag knipa? Gör detta identifieringsknip med måttlig kraft och håll kvar i 2 sekunder slappna av i 2 sekunder. Upprepa 10 gånger. När du känner att du klarar den mängden träning är det viktigt att stegra träningen, så att du kan du lägga mer kraft i knipet och hålla det längre. I slutet av uppbyggnadsperioden bör du klara att knipa hårt och hålla i 10 sekunder slappna av i 5 sekunder. Upprepa detta knip 10-15 ggr. Det är bra om du träna minst 3-4 gånger/dag med 10 repetitioner varje gång under uppbyggnadsperioden. Längden på uppbyggnadsperioden varierar från person till person, räkna dock med att det kan ta flera månader. Det är bra om du fortsätter att träna dagligen för att upprätthålla styrkan och uthålligheten i din bäckenbotten. Kom också ihåg att knipa bäckenbotten när du hostar, nyser, lyfter/bär och tränar magmuskler. Så småningom kan du göra dessa övningar i sittande och stående. För att lättare komma ihåg att göra övningarna, koppla ihop träningen med dina dagliga sysslor. Du kan be att få din knipförmåga kontrollerad på återbesöket på MVC (oftast 10-12 veckor efter förlossningen). Kontrollera knipförmågan även vid alla framtida gynekolog besök. Det är bra om du får in en rutin så att du kan fortsätta att träna knipet hela livet. Träningsschema, se sid.31 Motion och träning Att ta det lugnt hemma de första veckorna efter förlossningen är bra både för dig och barnet. De första månaderna räcker det med promenader, det är utmärkt motion. Hårdare träning, till exempel jogging och gympa bör du vänta med i ca 2 månader, då kontroll av livmoderns läkning efter förlossning är gjord, och bäckenbotten blivit starkare och stabilare. När du blir allt starkare och återhämtat dig allt mer, kan du successivt öka belastningen på din träning. Motionera på den nivå du orkar och din bäckenbottenmuskulatur klarar av. Om du inte kan hålla tätt under motionspasset är det en signal för att belastningen är för hög. Du bör då träna din bäckenbotten mer intensivt. Om du har frågor om specifik träning så tveka inte att fråga oss eller en sjukgymnast på primärvården. Kom ihåg att din kropp mår bra av att du rör på dig. 17

Lyftteknik och hållning De första 2 månaderna efter förlossningen bör du undvika att lyfta tungt, helst inte tyngre än barnets vikt. När du lyfter ska du tänka på att stå med fötterna isär, ena foten framför den andra. Håll bördan nära dig och knip med bäckenbottenmuskulaturen när du lyfter. För att undvika spänd muskulatur i axlar och rygg är det viktigt att tänka på hur du sitter när du ammar. Sitt så att stolen ger stöd åt hela ryggen och att du har stöd för armarna. Om du flaskmatar är det bra att växla sida ibland. Variera gärna din amningsposition, för att undvika ensidig belastning på kroppen. Prova också att ligga och amma. Det kan vara svårt att hitta sin hållning efter förlossningen. Det handlar då ofta om att magmusklerna är försvagade. När du hittat dina magmuskler och kan dra in magen i stående är det bra att göra detta ofta, framför allt när du bär barnet. Du ska undvika att svanka. Amningsställningar När du ger ditt barn mat via bröstet eller flaska så tänk på hur du själv sitter eller ligger. Då du sitter försök att sänka dina axlar och armbågar. Sitt gärna med stöd både för din svank och för dina fötter samt armbågar. Då du ligger och ger ditt barn mat så tänk även då på att du har bra stöd för din svank. Det är lättare att ge ditt barn mat om du sitter eller ligger så bekvämt som möjligt. Viloställningar för ryggen Om du känner dig trött i ryggen kan det kännas skönt att ligga i någon av ställningarna som bilderna nedan visar. Ligg gärna 20-30 minuter så hinner ryggmusklerna slappna av. 18

Hemövningar 1. Övning för magmuskler. Ligg på rygg med böjda ben, knip bäckenbotten och pressa ner svanken. Efter ca två månader kan du börja med sit-ups. 2. Övningar för nacke, axlar och bröstrygg. a) Rulla med axlarna bakåt och framåt. b) Vrid huvudet från sida till sida. c) För armbågarna bakåt och dra ihop skulderbladen. 3. Lår- och sätesmuskler tränas bra i trappor, med cykling eller promenader. FILM: TIPS TILL DIG SOM ÄR NYFÖRLÖST Du som önskar mer allmän sjukgymnastisk information efter förlossningen kan ta del av vår internetbaserade informationsfilm. Du hittar filmen på Södersjukhusets hemsida: sök på nyförlöst + sjukgymnast eller Youtube: sök på nyförlöst + sjukgymnast eller Scanna in bifogad QR-kod: KEJSARSNITT Du som har genomgått ett kejsarsnitt kan ta del av vår internetbaserade informationsfilm ifrån sjukgymnasten. Du hittar filmen på Södersjukhusets hemsida: sök på kejsarsnitt + sjukgymnast eller På Youtube: sök på kejsarsnitt + sjukgymnast eller scanna in bifogad QR-kod: Om du har några frågor till sjugymnasten så hör av dig till din barnmorska på avdelningen så kontaktar barnmorskan oss. Du är även välkommen till sjukgymnastens informationsgrupp som hålls på BB-avdelningarna. När du har kommit hem och har frågor till en sjukgymnast så kan du kontakta en sjukgymnast t ex i primärvården 19

BB-mottagning På BB-mottagningen arbetar barnmorskor med stor erfarenhet av amning och vård efter förlossningen. De flesta familjerna som går hem från BB kommer på ett återbesök till mottagningen två till tre dagar efter hemgången. Då följer vi upp hur mamman och barnet mår och hur amningen fungerar. Vi tar PKU-prov på barnet (ovanpå handryggen), kontrollerar mammans eventuella bristning/operationssår och tar bort stygn om det behövs. Uppföljning kan ordnas med ett nytt besök. BB-mottagningen finns till hands under barnets första vecka och har öppet dagtid årets alla dagar. För att komma till mottagningen måste man ha en i förväg bokad tid. BB-mottagningen, tel. 08-616 13 25 med röstbrevlåda. Öppen kl. 08.00-16.00. Hiss B, plan 3. Du som har barn som är 7 dagar eller yngre kan även kvällar och nätter ringa till tel. 616 13 25, därifrån kan du bli kopplad till växeln och få hjälp att kopplas till den BB-avdelning du varit inskriven på. Mottagning för hörselscreening Om du har åkt hem från BB utan att ditt barn har hörseltestats så finns möjligheten att komma på drop in mottagning. Det går oftast bra att kombinera med återbesöket. Barnet måste vara tre dagar gammalt vid undersökningen. Mottagning för hörselscreening tel. 08-616 47 64 med röstbrevlåda. Öppet så gott som alla dagar kl. 09.00-15.00. Lunch stängt kl. 11.30 12.30. Hiss B, plan 3 i samma lokaler som BB-mottagningen 20

Amningscentrum På Amningscentrum kan vi ge råd, stöd och vägledning i amningsfrågor, via telefonrådgivning eller bokade besök. Barnmorskorna på mottagningen har lång erfarenhet av frågor kring komplicerad amning och har internationell certifiering i amning. Vi har specialistläkare inom förlossning och gynekologi knutna till vår verksamhet. Innan du kommer till oss ska du anmäla dig i entréplanet på SÖS Gynekologiska mottagning och betala gällande pris för barnmorskerespektive läkarbesök. Telefon med röstbrevlåda är öppen vardagar kl. 08.00-16.00 Tel. 08-616 13 25 Hiss B, plan 3 Det kan vara problem med parkering på vardagar, var ute i god tid! 21

Till dig som lämnar prov Som patient behöver du ofta lämna prover, exempelvis blodprov eller vävnadsprov. Prover tas också vid de hälsokontroller som landstinget erbjuder. Vissa prover sparas rutinmässigt i en så kallad biobank. En biobank är en samling prover (blodprov, cellprov eller andra vävnadsprover) som tas i vården och som sparas längre tid än två månader och som kan härledas till en viss person. Därför behöver prover sparas Det är värdefullt att dina prover sparas för att vi ska kunna: Undersöka ditt prov igen, till exempel om en behandling inte ger avsedd effekt. Ställa en säkrare diagnos genom att jämföra nya prover med sparade prover. Skicka provet till annan specialist för bedömning. Kartlägga och förebygga smittsamma sjukdomar. Kontrollera och utveckla metoder och rutiner. Utbilda vårdpersonal. Bedriva medicinsk forskning för att bättre kunna förebygga och behandla sjukdomar. Så skyddas dina personuppgifter och prover Dina sparade prover förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Personuppgifter som hör till provet noteras i din patientjournal och i särskilda register för prover. Dina personuppgifter skyddas av sekretesslagen, vårdregisterlagen och personuppgiftslagen. Forskning Vissa prover kan vara av stort värde för den medicinska forskningen. Alla forskningsprojekt som inleds ska godkännas av en nämnd för forskningsetik som bedömer om projektet är viktigt för vården och om det kan genomföras utan att en patients personliga integritet äventyras. 22

Du bestämmer själv Som patient får du ta ställning till hur dina prover får användas. Biobankslagen säger att du ska få information och ge ditt samtycke till att dina prover sparas och vad de får användas till. Om du samtyckt till att dina prover sparas har du alltid rätt att när som helst ändra ditt beslut. Det enda som inte går att ändra är att ett prov inte får sparas. Mer information Vill du ha mer information kan du fråga din läkare. Du hittar också information på Vårdguiden, www.vardguiden.se. Barnavårdscentralen - BVC Ni kontaktar BVC vid hemkomsten. BVC-sköterskan kan ge er råd och tips om barnet och amningen. Här följer man också barnets vikt och längd, gör hälsokontroller och ger vaccinationer. BVC anordnar även föräldragrupper som ger er möjlighet att lära känna andra föräldrar i området. Under graviditeten har du valt BVC. Om du inte redan har valt BVC, prata med din barnmorska på BB för att få adress och telefonnummer. Barnmorskmottagningen Kontakta gärna Barnmorskemottagningen när du kommit hem. Du kanske har funderingar och frågor om dig själv och din kropp. Du kan även få råd och hjälp med lämpligt preventivmedel. Du kontaktar samma barnmorskemottagning och barnmorska som du gjorde graviditetskontrollerna hos. 23

Taxiresa i samband med förlossning Man har rätt till en resa till sjukhus i samband med förlossning och en resa från sjukhus till hemmet. Egenavgift för enkelresa är max 140 kronor. Överstigande belopp ersätts i efterskott. För att få ersättning ska man skicka taxikvitto i original och moderskapsintyg till kundservice för Färdtjänst. Ange också namnet på din bank, clearingnummer och kontonummer där pengarna ska sättas in. Bilbarnstol (babyskydd) för barn under 6 månader tillhandahålls inte vid sjukresa. Ni som föräldrar ansvarar själva för att ta med ett sådant skydd för spädbarnet vid hemresan från sjukhuset. Vid hänvisning utomläns får man ersättning vid resa med egen bil. Färdtjänsten Box 30103 104 25 Stockholm Tel: 08-720 80 80 www.sjukresor.sll.se 24

Allmänna råd till föräldrar inför första dagarna hemma Barnet behöver mycket kroppskontakt och tät tillsyn. Barnet bör ammas så ofta det visar tecken på att vilja suga, minst 8 till 12 gånger per dygn. Notera att barnet kissar och bajsar inom de första två dygnen. Titta på barnets hudfärg en till två gånger om dagen, helst i klart dagsljus. En lätt gulfärgning av hud och ögonvitor är normalt. Om barnet är tydligt gult på kroppen och dessutom verkar trött och äter dåligt, kontakta SÖS BB-mottagning för rådgivning, tel. 08-616 13 25 eller Sjukvårdsrådgivning om barn, tel. 08-320 100. Låt barnet sova på rygg. Växla huvudets läge för att motverka att skallen blir platt eller sned. I vaket tillstånd kan barnet med för del ligga på mage. Avstå från rökning under graviditet och amning. Om mamma röker eller om någon av föräldrarna druckit alkohol bör barnet inte sova i samma säng som sina föräldrar. Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig. Lämna inte spädbarn ensamma under längre perioder. I förkylningstider: Undvik täta folksamlingar. Snuviga och infekterade syskon bör inte ha närkontakt (exempelvis pussas) med det nyfödda barnet. Tänk på att tvätta händerna innan du sköter ditt barn. Vill du veta mer om RS-virus finns råd på sid 31. Blekgrå hudfärg, ovilja att suga och att barnet verkar tröttare än vanligt kan vara tecken på sjukdom. Kontakta SÖS BB-mottagning, tel. 08-616 13 25 eller Sjukvårdsrådgivning om barn, 08-320 100. 25

När ditt barn skriker? Alla barn skriker, en del lite, andra mycket. Små barn har olika temperament. En del gallskriker så fort de är hungriga eller behöver en ny blöja. Andra barn är nästan alltid tysta. Det kan finnas tillfällen när du som förälder känner dig helt maktlös och blir frustrerad när ditt barn skriker otröstligt. Forskning och erfarenhet visar att det förekommer att föräldrar skakar sitt barn vid sådana tillfällen (Shaken Baby Syndrom). Det lilla barnets huvud är stort och tungt i förhållande till kroppen. När barnets huvud slänger häftigt fram och tillbaka finns det mycket stor risk för hjärnskador. I Sverige är det varje år flera spädbarn som skadas allvarligt eller dör av skador efter att ha blivit skakade. Det är därför viktigt att du har en strategi för hur du ska hantera situationer där ditt barn är otröstligt. Hur man får sitt barn att sluta skrika är mycket individuellt och styrt av barnets behov. Ibland räcker det med att du går runt med barnet i famnen. Att använda bärsjal/sele är ett bra alternativ då barnet vill/behöver bli buret mycket. En sak är dock alltid viktig att komma ihåg: skaka aldrig ditt barn! Om ditt barn är mycket skrikigt, diskutera med sjuksköterskan på barnavårdscentralen. 26

Vart vänder jag mig? När ni kommer hem från BB med det nyfödda barn uppstår ofta många frågor. Vi ger dig här en vägledning om vart du kan vända dig för råd och stöd: Under barnets första levnadsvecka: Om du har frågor om barnet, amningen eller din hälsa är ni välkomna att ringa till BB-mottagningen för rådgivning på telefon: 08-616 13 25. Kl 08.00 16.00 lämnar du meddelande på röstbrevlåda och blir uppringd av barnmorska. Övriga tider får du hänvisning vart du kan vända dig. Vid behov av akut läkarhjälp Barn: Ring Sachsska barnsjukhuset tel.616 40 50, då kopplas du till vårdguiden. Mor Ring SÖS gynekologiska akutmottagning på telefon: 08-616 21 40 då kopplas du till Vårdguiden, sjukvårdsrådgivning. Information om uppföljande förlossningssamtal Har du eller din partner frågor angående er förlossning? Ni är välkomna att kontakta oss, genom att skicka e-post till postpartumsamtal@sodersjukhuset.se. Ange namn, telefonnummer samt personnummer så kommer en av chefsbarnmorskorna kontakta dig. Uroterapeutisk kontakt Har du svårigheter att kissa efter förlossningen? Har du problem med urinläckage och/eller avföringsläckage när det gått några månader efter förlossningen kan du kontakta våra uroterapeuter på telefonnummer: 08 616 26 08. 27

Viktiga telefonnummer och webbadresser Amningshjälpen 08-661 01 53 www.amningshjalpen.se Amningscentrum BB SÖS 08-616 13 25 Barnsjukhus: Astrid Lindgrens Barnsjukhus 08-517 700 00 Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Danderyds sjukhus, Barnakuten 08-123 565 00 Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Barnakuten 08-585 800 00 Sachsska Barnsjukhuset Södersjukhuset Vår akutmottagning har ingen telefonrådgivning, Du kopplas till Sjukvårdsrådgivning om barn 08-616 40 50 BB-mottagningen BB SÖS 08-616 13 25 Försäkringskassan. www.forsakringskassan.se (Bra tips för pappor om pappadagar med mera) Gynekologisk akutmottagning 08-616 21 40 Södersjukhuset Du kopplas till sjuksköterska på Vårdguiden Mottagning för hörselscreening BB SÖS 08-616 47 64 28

Kvinnojouren 08-644 09 20 Alla kvinnors hus Måndag Fredag kl 09.00 21.00, Lördag Söndag Kl. 18.00 21.00 Manscentrum 08-643 11 83 www.manscentrum.se Modersmjölkcentralen Södersjukhuset 073-668 1627 Måndag Torsdag kl. 08.00-15.00, Fredag 08.00 12.00 1177 Vårdguiden telefon nr: 1177 www.1177.se Vårdguiden 08 320 100 www.vardguiden.se Här kan du få råd och tips om var du hittar sjukvård i Stockholms läns landsting. Om sjukdomar och annat, råd och tips om egenvård, speciell barn- och föräldrasida. Reviderad december 2014 i samråd av barnmorskor, medicinskt ansvarig läkare, ansvariga barnläkare, sjukgymnaster på Södersjukhuset. 29

BÄCKENBOTTENTRÄNING Steg 1: Krokliggande eller sidoliggande: Knip 2 sek, slappa av 2 sek x 10, 3 gånger/dag Klarar av. Nu stegras träningen: Steg 2: Krokliggande eller sidoliggande: Knip 5 sek, slappna av 5 sek x 10, 3 gånger/dag Klarar av. Steg 3: Sittande Knip 5 sek x 10, 3 gånger/dag Klarar av. Steg 4: Stående Knip 5 sek x 10, 3 gånger/dag Klarar av. Steg 5: Sittande eller stående Knip 5 sek x 10, 3 gånger/dag Knip 30-60 sek x 1, 3 gånger/dag Klarar av Bibehåll styrkan med minst 10 knip om dagen, livet ut. 30

Råd om RS-virus Under vinterhalvåret (huvudsakligen från november till mars) är det vanligt att drabbas av så kallad RS-virusinfektion. Vuxna och äldre barn får ofta vanliga förkylningssymptom av viruset, men nyfödda och späda barn kan bli svårt sjuka. Därför är det viktigt att försöka undvika smitta och att söka akut vård om barnet är förkylt och får svårt att andas, har kraftig hosta, är trött och/eller inte vill äta. Så smittar RS-virus RS-virus sprids genom kontakt med någon som är infekterad, till exempel med pussar och beröring. Viruset sprids även 1-2 meter genom luften med droppar från nysningar och hosta. RS-virus sprids också genom föremål som sjuka har haft i munnen/tagit i. Viruset kan överleva i flera timmar på till exempel leksaker, handtag och kläder. Minska smittorisken Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten. Använd även gärna handsprit. Var extra försiktig när du träffar förskolebarn. Barn och vuxna som är förkylda bör du om möjligt undvika. Ta inte med ditt barn till platser där det vistas mycket folk (som kollektivtrafik, affärer, kaféer och öppna förskolan). Välj gärna aktiviteter där ni träffas utomhus. Tecken på infektion Vanligen visar sig en RS-virusinfektion som en lindrig förkylning med snuva och hosta, ofta med ett segt slem. Barn kan vara tröttare än vanligt och ha sämre aptit men behöver nödvändigtvis inte ha feber. I de flesta fall tillfrisknar barnet utan komplikationer. Men nyfödda och späda barn kan bli svårt sjuka av RS-virusinfektion och behöva akut sjukhusvård. Om ditt barn blir smittat Det finns inget läkemedel för att bota en pågående RS-virusinfektion. Men du kan lindra symtomen genom att: Se till att barnet får i sig mycket vätska Ge nässpray med koksaltlösning Höja huvudändan på barnets sovplats För råd och information ring Vårdguiden på telefon: 1177. Sök vård om barnet hostar mycket och är trött, inte orkar äta, har tungt att andas/andningsuppehåll, är blekt eller blåaktigt. Eva Berggren Broström, verksamhetschef, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Helena Martin, barnhälsovårdsöverläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Svante Norgren, divisionschef, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Mikael Norman, verksamhetschef, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Åke Örtqvist, smittskyddläkare, Stockholms läns landsting 31

A B FÖRLOSSNINGEN HUVUDENTRÉ För att komma till BB-mottagningen, gå genom huvudentrén, ta till vänster, fortsätt till hiss B och åk till plan 3. Fotogruppen Maj 2015 SJUKHUSBACKEN 10, 118 81 STOCKHOLM, TEL 08-616 10 00 SL Buss 3, 4, 164, PENDELTÅG STOCKHOLM SÖDRA WWW.SODERSJUKHUSET.SE