Dialogmöte för kommuner om grön och blå infrastruktur 2017-09-25 Länsstyrelsen Stockholm Klara Tullback Rosenström, Karin Terä
Dagordning 9.00 Inledning och om uppdraget Klara Tullback Rosenström och Anders Lindblom 9.45 Nya planeringsunderlag/kunskapsunderlag Karin Terä 10.30 Fika 10.50 Om åtgärder Klara Tullback Rosenström 11.00 Diskussion runt borden 11.40 Summering Klara Tullback Rosenström 12.00 Avslutning
Vilka tre (3) åtgärder är viktigast i Stockholms län?
Regionala miljö- och samhällsbyggnadsprocesser 2017 2018 2019 2020 Arbete med ny RUFS (inkl Klimatfärdplan 2050, Landsbygds- och skärgårdsstrategi ) Regionala vattenförsörjningsplanen Åtgärdsprogram för vatten Arbete med ny länsplan för 2018-2029 Ny länsplan Miljömålsstrategierna (Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv) Handlingsplan för Grön infrastruktur Ny regional livsmedelsstrategi Regional handlingsplan för Landsbygdsprogrammet EUs strukturfonder 2014 2020, inklusive t ex Grön BoStad Digital agenda, Strategisk handlingsplan för utbyggnad av digital infrastruktur Länsstyrelsens strategi för regional tillväxt Agenda 2030
i hela landskapet Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande
Utmaningar minskad yta och kvalitet på den gröna infrastrukturen fragmentering brist på eller ensidigt brukande av jord och skog klimatförändringar kunskapsbrister
Regional handlingsplan för grön (och blå) infrastruktur, regeringsuppdrag, planeringsunderlag och åtgärdsförslag 2017 februari 2018 april Framtagande Remiss och dialog
i hela landskapet Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande
Skapar förutsättningar för en rik biologisk mångfald Ekosystemtjänster Förmåga att möta nuvarande och framtida utmaningar som klimatförändringar i hela landskapet
Kvalitet, innehåll i ytan Skötsel Markens historia Yta, livsmiljö Spridningsmöjligheter Olika artgrupper har olika krav
Står det i lagtexter om grön infrastruktur?
Output som vi tänker nu Rapporter: Planeringsunderlag/kunskapsunderlag om länets gröna infrastruktur Åtgärdsförslag och förslag till förhållningssätt framåtsyftande Även på webben: fördjupningar om tex historiska kartunderlag, PBL tillgängliggörande av nya analyser som kunskaps eller planeringsunderlag Planeringskatalogen, ev nationell webbplats?
Användningsområden Naturvård, naturskydd och hållbart brukande Planerings/kunskapsunderlag Ekologiska analyser Vägledning/förhållningssätt Ex strategier för skötsel och skydd Förslag på åtgärder Ekstrategi Sprida underlagen till skogsnäringen som tips på var man kan göra frivilliga åtgärder Strategi för anläggning av ekologiskt funktionella kantzoner till vattendrag.
Prioriteringar av natur? Ansvar? Ädellövsmiljöer Gammal barr (bland) skog Ängs och hagmarker Grunda havsvikar Mer? Höga värden, funktioner eller hotbild.
Användningsområden Planering och prövning Planerings/kunskapsunderlag Tolkad ekologiska analyser Vägledning/förhållningssätt Vilka underlag/analyser är lämpliga att använda i vilket planskede Är RUFS grönstruktur samma sak som grön infrastruktur? Förslag på åtgärder Ex nytt nätverk för grönplanerare mfl Vägledning om kompensationsåtgärder (när vi vet hur den nya SOU:n tas emot.)
Olika planeringssituationer olika funktioner: Olika planeringssituationer har olika utmaningar och val Olika platser har olika förutsättningar Tänk mångfunktionellt Lyft grön infrastruktur tidigt i planprocessen En innergård i stenstaden Vad: tillföra ekosystemtjänster Hur: tillräckligt jorddjup/jordyta för ett eller flera stora träd som ger skugga, luftfuktighet mm Ett nytt bostadsområde Vad: bibehålla eller stärka spridning av arter (grön infrastruktur) bibehålla eller stärka ekosystemtjänster Hur: utgå från de naturtyper som förekommer på platsen hur brukades marken förr? Bevara/sköta stora ekar och nyplantera på lagom spridningsavstånd
Utkast/exempel: Vilken kunskaps-/planeringsunderlag behövs i vilket planeringsskede/skala? Regional ÖP FÖP Dp nationella och regionala karteringar; SMD, nya NMD, KNAS. analyser av grön infrastruktur på översiktlig nivå regionala karteringar, ex stora träd mellankommunala kilanalyser biotopdatabaser täthetsanalyser spridningsanalyser på medelnivå grönplaner biotopdatabas detaljerade spridningsanalyser inventeringar karteringar skötselplaner inventeringar karteringar skötselplaner detaljerade spridningsanalyser biotopdatabas
Ekologigruppen
Dagordning 9.00 Inledning och om uppdraget 9.45 Nya planeringsunderlag/kunskapsunderlag 10.30 Fika 10.50 Om åtgärder 11.00 Diskussion runt borden 11.40 Summering 12.00 Avslutning
Skillnaden mellan Grön infrastruktur och grönstrukturen i RUFS? - Den regionala grönstrukturen (gröna kilar) är en sammanslagning av ett antal olika värden, kultur, natur och friluftsvärden. Grönstrukturen är kopplad till bebyggelsestrukturen Samband mellan lokal och regional grönstruktur: Källa: RUFS2050 utställning, TRF
Vad vi ska göra i uppdraget Grön infrastruktur: identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden, redovisa lämpliga bevarandeinsatser (både befintliga och nya) som hänsyn, skydd, skötsel och restaureringsinsatser, samarbeta med berörda landskapsaktörer inom exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske, och involvera det civila samhället i arbetet. Ur regeringsuppdraget/länsstyrelsens regleringsbrev
Skillnaden mellan Grön infrastruktur och grönstrukturen i RUFS, forts. - Grön infrastruktur har en mer rent naturvetenskaplig fokus, man arbetar med värdekärnor och hur dessa relaterar till varandra materialet är oberoende. Ingen sammanslagen struktur. - De nya kunskaps/planeringsunderla gen hjälper till att sätta den lokala grönstrukturen/gröna infrastrukturen i ett sammanhang och finns för hela länet
Vanligt problem: kunskapsbrist Finns inget heltäckande material som beskriver biotoperna i länet ur en naturvärdessynpunkt De material som finns är antingen av osäker kvalitet eller ojämna Ingen samlad portal/åtkomst för naturvärdesinventeringar, finns hos respektive kommun internt sämre kunskap på regional nivå Exempel på projekt som är tänkta att förbättra kunskaper Biotopkarta
Exempel på material som använts SVS inventeringar; nyckelbiotoper, naturvärdesområden Jordbruksverkets blockdata och ängs- och betesmarksinventering CadasterENV, nya marktäckedata Våtmarksinventering Marina modeller (MMSS, BALANCE, MOSAIC etc.) knn (SLU skogskarta)och nya marktäckedata för länet i kombination Höjddata (ny nationell modell) 2*2 m Trädpunkter från höjdscanning Historiska kartor
Nya kunskapsunderlag ekologiska analyser Länets kommuner har gjort många analyser redan; habitatnätverk, ekologiska samband med mera Problem: brist på relevanta underlag av jämn kvalitet Modeller av verkligheten, hjälp att se mönster Använd rätt analys i rätt skala! Inom projektet görs analyser anpassade för den regionala skalan Vad är viktigast/karaktäristiskt för Stockholms län? Ädellöv, framför allt ek, och äldre barrskog, framför allt tall
Ytterligare miljöer som vi arbetar med Sötvatten främst tillrinningsområden till sjöar och vattendrag som är morfologiskt mindre påverkade och/eller hyser hotade arter Marina miljöer modelleringar, pågående projekt MOSAIC Jordbruksmark, ängs- och betesmarker Övergångsmiljöer (bryn etc.) Sandmiljöer Landskapsperspektiv, koppla till tidigare markanvändning och varför grönstrukturen ser ut som den gör
Sötvatten tillrinningsområden samtliga sjöar > 1ha - Utifrån höjddata - Hur påverkat är tillrinningsområdet? - Kan användas i planering och konsekvensbedömningar - Marktyper inom tillrinningsområdet
Typer av analyser Täthetsanalyser: beräknar täthet av livsmiljöer i landskapet, procent eller andel av area.
Täthetskarta ädellövmiljöer 1000 m Figur ekologiska analyser
Typer av analyser, fortsättning: Nätverksanalyser Nätverksanalyser skapar ett nätverk av livsmiljöer (patcher) och potentiella spridningsvägar, tar hänsyn till barriärer och marktyp mellan livsmiljöerna (matrix) genom att man anger ett motstånd Livsmiljöer med höga naturvärden och med stort bidrag som spridningslänkar får högre BCIIC-värde
Spridningsekologi Behov av resurser: boplats/hemmiljö för ungar, mat, övervintring. Landskapets sammansättning påverkar. Om någon av resurserna saknas i närmiljön kan flera mindre delmiljöer utnyttjas om de ligger inom räckhåll från varandra Spridning mellan säsonger och generationer Olika viktigt för olika arter
Nätverksanalys ädellövmiljöer, fokusart brun guldbagge, spridningsavstånd 1500 m Figur ekologiska analyser
Nätverksanalys ädellövmiljöer, spridningsavstånd 1500 m
Nätverksanalys ädellövmiljöer, spridningsavstånd 1500 m
Täthetskarta barrskogsmiljöer 1000 m Figur ekologiska analyser
Värdekärnor underlag för analysen
Nätverksanalys barr- och blandskog, fokusart tofsmes
Fördelar och nackdelar med olika analyser Täthetsanalyserna är enkla att förstå och utföra, men säger inget om områdenas olika värde eller hur de är sammankopplade. De fungerar bäst för att förstärka bilden av var en viss typ av miljöer finns. Nätverksanalyserna är mer komplexa och tar hänsyn till naturvärde och omgivande miljöer, men kan slå olika beroende på vilka parametrar man lägger in och bör tolkas försiktigt
Hur kan materialet användas? Peka ut mönster i den regionala skalan Indikera områden som behöver studeras närmare och kan kräva en speciell inriktning i planeringen ( till exempel att man tar hänsyn till ädellöv och undviker att ytterligare försvaga länkar, samt planterar nya träd och tillför strukturer) Ge kommuner vägledning i vilka undersökningar som kan behöva göras med ett noggrannare material kommunala inventeringar etc. I den detaljerade skalan; titta hur underlagen stämmer med verkligheten, som kanske är bättre representerad av kommunala inventeringar och kartor Visa var skötsel är särskilt viktig Tillgängliggöras samlat
Områden viktiga för en sammankopplad grönstruktur
Förhållningssätt och rekommendationer till kunskapsunderlag Tolka analyserna försiktigt, det kan saknas data i vissa områden Vad bygger respektive område på? Nyckelbiotop säkrare värde än område från marktäckedata. Titta på underlagen Förslag till rekommendationer: Områden som ligger i svaga länkar ; gör mer detaljerade undersökningar, särskilt om området är påtänkt för förtätningar. Vid gestaltning av grönytor i nya områden; fånga upp omgivningens värden, kom ihåg att det är billigare att spara grönytor än att skapa nya.
Biotopdatabas vad händer? Metodrapport på gång Tredelad metod: 1. Satellitdata och bef kartmaterial ger en delvis ifylld mall görs nu för hela länet 2. Mallen fylls i med flygbildstolkning 3. Justeringar mha sattellitdata Sollentuna, Ekerö, Södertälje (skarpa kostnadsberäkningar) Återstående frågor: en eller flera databaser, datavärdskap, förvaltning, webbsida
Hur kommer man åt kumulativa effekter? Var gör GI nytta? Var gör angreppsättet skillnad? Vem har rådighet? Vad kan jag/min kommun göra? Vad behöver vi för stöd? Samverkansformer Kunskapsunderlag Prioriteringar
Åtgärder Vad görs idag? Vad behövs i olika skalor? Vad har tidigare identifierats som behov? Typer av åtgärder: Kunskapsbehov? Samarbeten? Konkret i landskapet? Vägledningar?
Fråga 1 Vilka åtgärder är viktigast? Tänk tyst en stund, diskutera fritt, skriv ner många. Prioritera kom överens om de tre (3) viktigaste, Motivera de tre - vem, vad och varför? Fråga 2 Hur ska vi distribuera de nya kunskapsunderlagen, GIS skikten så att ni får användning av dem?
Regional handlingsplan för grön (och blå) infrastruktur, regeringsuppdrag, planeringsunderlag och åtgärdsförslag 2017 februari 2018 april Framtagande Remiss och dialog
Referensgrupp Kommunrepresentanter Ann-Mari Wohlin, Vaxholm Rickard Dalén, Sollentuna Ulrika Egerö, Stockholm Paula Rönnbäck, Södertälje Linn Borg, Upplands Väsby Myndigheter (utsedda av egen organisation) Skogsstyrelsen, Stefan Eklund Trafikverket, Kerstin Gustavsson Landstinget /TRF, Bette Malmros Forskning Erik Andersson, SU Ideella och markägarföreningar LRF Mälardalen Naturskyddsföreningen i Stockholms län Sportfiskarna Kontakt Länsstyrelsen Klara Tullback Rosenström Anna Lindhagen Karin Terä