ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2017 i mål nr

UU Utvecklande av talan i mål nr 5230-17 1 (3) Dnr: 2017/440 2017-10-24 Rättsenheten Högsta förvaltningsdomstolen Box 2293 103 17 STOCKHOLM KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2017 i mål nr 6258-16 SAKEN Arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF); fråga om prövningstillstånd YRKANDE IAF yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens dom och fastställer förvaltningsrätten i Malmös dom den 11 oktober 2016 i mål nr 5538-16. PRÖVNINGSTILLSTÅND IAF anhåller om prövningstillstånd enligt 36 förvaltningsprocesslagen (1971:291), då det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas. Rättsläget är oklart om det vid beräkning av dagsförtjänsten går att beakta andra inkomster som en ersättningssökande har haft under ramtiden vid sidan av det avgångsvederlag som legat till grund för arbetsvillkoret. Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) ger ingen vägledning i dessa situationer. Postadress Besöksadress Växel Fax Webbplats Box 210 641 22 KATRINEHOLM Köpmangatan 2 0150-48 70 00 0150-48 70 02 www.iaf.se

2 (3) Dnr: 2017/440 Kammarrätten i Göteborgs tolkning av regelverket avviker från tidigare tillämpning av regelverket. AKTUELLA FÖRFATTNINGAR Aktuella författningar framgår av underinstansernas avgöranden. BAKGRUND AA hade en heltidsanställning som upphörde den 1 november 2013. Hon fick ett avgångsvederlag på 12 månadslöner. Detta avgångsvederlag ska beaktas vid bestämmande av tidpunkten då AA ska anses som arbetslös och har rätt till arbetslöshetsersättning. Beräkningen görs så att tiden för avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i avgångsvederlagets storlek i förhållande till den sökandes genomsnittliga inkomst per månad i anställningen under en viss period. Den gjorda beräkningen medför att AA är att anses som arbetslös från den 1 november 2014 och hennes ramtid blir den 1 november 2013 till den 31 oktober 2014. Under ramtiden har AA haft dels ett månatligt beräknat avgångsvederlag på 25 800 kronor från sitt tidigare heltidsarbete, dels en månadslön på 6 500 kr fram till den 13 juni 2014 från ett annat deltidsarbete på 20 procent. GRUNDER IAF anser att bestämmelsen i 2 kap 13 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2014:5) om arbetslöshetsförsäkring är gällande 1. Bestämmelsen i föreskriften ger en valmöjlighet för en sökande som har haft arbete samtidigt med avgångsvederlag att tillgodoräkna sig arbetet i stället för avgångsvederlaget när arbetsvillkoret ska bestämmas om det är förmånligare för den sökande. Det kan exempelvis vara fallet om tiden för avgångsvederlag grundas på ett halvtidsarbete och sökanden under vederlagstiden har arbetat heltid. I AAs fall är det inte aktuellt att tillämpa den alternativa regeln. IAF anser att i konsekvens med att AAs arbetsvillkor grundas på avgångsvederlaget så ska även hennes inkomstunderlag bara utgöras av avgångsvederlaget. Det måste finnas en kongruens i regelverket på så sätt att dagsförtjänsten bestäms utifrån det underlag som ligger tillgrund för bestämmande av arbetsvillkoret. Ett exempel på vad kammarrättens synsätt 1 Numera 2 kap. 13 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2016:3) om arbetslöshetsförsäkring

3 (3) Dnr: 2017/440 skulle kunna innebära är följande. En person som får ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner (heltid) och som samtidigt under vederlagstiden arbetar heltid under 11 månader med samma månadslön skulle få ett inkomstunderlag som motsvara nästan två heltidsarbeten under ramtiden på 12 månader. Den yttersta konsekvens skulle i ett sådant fall kunna bli att en ersättningsberättigad skulle kunna få mer ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och eventuell tilläggsförsäkring än vad som utgick i lön från det tidigare heltidsarbetet. Detta resultat kan inte ha varit lagstiftarens avsikt och strider mot syftet med arbetslöshetsförsäkringen som ska fungera som en omställningsförsäkring. Lena Aronsson Chefsjurist Ulf Staffansson Verksjurist

KAMMARRATTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 DOM 2017-07-06 Meddelad i Götebors Mål nr 6258-16 KLAGANDE MOTPART Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA) Box 3536 103 69 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös dom den 11 oktober 2016 i mål nr 5538-16, se bilaga A SAKEN Arbetslöshetsförsäkring KAMMARRATTENS AVGÖRANDE Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och AEA:s beslut och visar målet åter till AEA för ny beräkning av dagsförtjänst i enlighet med vad som anges under skälen för avgörandet. YRKANDEN M.M. yrkar att dagsförtjänsten ska baseras på hennes tidigare förvärvsinkomster om sammanlagt 32 300 kronor per månad. Hon anför följande. Beräkningen av inkomster går henne emot. Hon anser att dagsförtjänsten ska baseras på hennes tidigare förvärvsinkomster, eftersom ersättningen från hennes inkomstförsäkring utgår från denna. Dok.Id392316 Postadress Box 1531 401 50 Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax Expeditionstid 031-732 74 00 031-732 76 00 måndag - fredag E-post: kammarratten.goteborg@dom.se 08:00-16:00 www.kammarratten.goteborg.se

KAMMARRATTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr 6258-16 AEA anser att överklagandet ska avslås. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan i målet är om det vid beräkningen av dagsförtjänsten går att beakta inkomster som haft under ramtiden vid sidan av det avgångsvederlag som legat till grund för arbetsvillkoret. Enligt 25 a första stycket lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, avses med dagsförtjänst i fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst som den sökande haft under ramtiden. Av paragrafens tredje stycke framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om omräkning av dagsförtjänst. Av bestämmelsens förarbeten framgår att dagsförtjänsten är den genomsnittliga förvärvsinkomsten per arbetsdag som den sökande vanligen fick under arbetstid som var normal för den sökande. Beräkningen baseras på att det är 22 arbetsdagar varje månad. Allt förvärvsarbete under ramtiden räknas med, även sådant som inte ingår i arbetsvillkoret. Även månader då en person har arbetat lite eller inte alls räknas med. Eftersom dagsförtjänsten beräknas som ett genomsnitt sänker månader med låga inkomster dagsförtjänsten. Höga inkomster drar upp dagsförtjänsten. Enligt de lagändringar som genomfördes efter förslagen i prop. 2006/07:15 är det sökandens genomsnittliga inkomst under ramtiden som ligger till grund för beräkning av arbetslöshetsersättningen. Bestämmelsen om dagsförtjänst bör därför enligt regeringen språkligt anpassas till gällande ersättningsregler (prop. 2008/09:127s. 34). I samma proposition uttalas att ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med vissa procentsatser av den sökandes dagsförtjänst. Den beräkningen är inte kopplad till normalarbetstiden varför hänvisningen till normalarbetstiden tagits bort (a. prop. s. 56).

KAMMARRATTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr 6258-16 Av 2 kap. 13 i Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2014:5) följer att om den sökande har haft ett arbete samtidigt med avgångsvederlag kan han eller hon i stället tillgodoräkna sig det arbetet när arbetsvillkoret ska bestämmas och normalarbetstiden och dagsförtjänsten beräknas, om det är förmånligare för den sökande. Tid med avgångsvederlag kan dock inte slås samman med tid med ett annat arbete. Bestämmelsen följer av det bemyndigande som återfinns i 13 andra stycket ALF och 27 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring och reglerar beräkningen av tid med avgångsvederlag vid prövning av arbetsvillkoret. Bestämmelsen är däremot inte tillämplig i fråga om beräkning av dagsförtjänsten. Bestämmelsen begränsar därmed inte vilka inkomster som kan ingå vid beräkningen av dagsförtjänsten. Någon grund för IAF att meddela en materiell föreskrift som begränsar inkomstunderlaget vid beräkning av dagsförtjänsten till att endast omfatta inkomsten från avgångsvederlaget finns heller inte (jfr Högsta förvaltningsdomstolens avgörande den 22 juni 2017 i mål nr 4736-16). Mot bakgrund av detta och att det av 25 a första stycket ALF följer att samtliga arbetsinkomster som en sökande har fått under ramtiden ska räknas med i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten ska, vid sidan av avgångsvederlaget, den deltidslön som haft beaktas vid beräkningen av dagsförtjänsten. Beräkningen bör i första hand göras av AEA. Underinstansernas avgöranden ska därför upphävas och målet visas åter till AEA för ny beräkning av dagsförtjänst.

KAMMARRATTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr 6258-16 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4). referent

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning l DOM 2016-10-11 Meddelad i Malmö Mål nr 5538-16 KLAGANDE MOTPART Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA) Box 3536 103 69 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA)s beslut den l december 2014, bilaga l SAKEN Arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id 330294 Postadress Box 4522 203 20 Malmö Besöksadress Telefon Telefax Kalendegatan 6 040-35 35 00 040-97 24 90 E-post: kanslil.fma@dom.se www. forvaltningsrattenimalmo. domstol, se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5538-16 I MALMÖ Avdelning l YRKANDE OCH INSTÄLLNING 2 yrkar att hennes arbetslöshetsersättning ska grundas på hennes sammanräknade inkomster av tjänst. Hon anför bl.a. följande. Enligt lagen finns bara tre inkomster, inkomst av tjänst, inkomst av kapital och inkomst av näringsverksamhet. Den sammanräknade inkomsten av tjänst är enligt lagens mening den beskattningsbara sammanräknade inkomsten. Hennes sammanräknade inkomst består av två inkomster, inkomsten från kommun och inkomsten från gymnasium i. Inkomsten från kommun ligger till grund för den anställning som hon har haft och likställs med inkomst för arbete under 12 månader och har beskattats därefter. Arbetslöshetsersättningen ska beräknas på hennes sammanräknade inkomster av tjänst, såsom den beskattningsbara inkomsten gör, och inte på vilket sätt inkomsten är utbetald. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA) har vidhållit sitt beslut. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet med följande tillägg. 113 första stycket ALF anges att som tid med förvärvsarbete anses bl.a. även tid då den sökande på grund av anställningens upphörande fått avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön. Enligt andra stycket samma paragraf så beräknas tid med avgångsvederlag med utgångspunkt i avgångsvederlagets storlek i förhållande till den sökandes genomsnittliga inkomst per månad i anställningen under viss period. I Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om arbetslöshetsförsäkring, IAFFS 2016:3, anges till sitt innehåll oförändrat jämfört med IAFFS 2014:5, rörande inkomst under tid med avgångsvederlag, att om det

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5538-16 I MALMÖ Avdelning l ingår tid med avgångsvederlag som har beräknats enligt 2 kap. 11 l i ramtiden, ska den sökande antas ha haft en inkomst per månad under vederlagstiden som motsvarar den genomsnittliga avtalade månadslönen under det senaste året den anställning som avgångsvederlaget avser (5 kap. 4 ). För det fall att den sökande har haft ett annat arbete samtidigt med avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar utebliven lön, kan han eller hon istället tillgodoräkna sig det arbetet när arbetsvillkoret ska bestämmas och normalarbetstiden och dagsförtjänsten beräknas, om det är förmånligare för den sökande. Tid med avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd kan dock inte slås samman med tid med annat arbete (2 kap. 13 ). 3 Förvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten instämmer i arbetslöshetskassans bedömning när det gäller ramtiden. I målet är parterna vidare ense om att denna period fått avgångsvederlag och även arbetat deltid. Förvaltningsrätten konstaterar vidare att ordalydelsen i 2 kap. 13 ovan angivna föreskrifter inte ger något utrymme för att vid beräkningen av inkomsten beakta annat än vad som hänförs till avgångsvederlaget. Mot bakgrund av nämnda bedömning, och då det inte i övrigt framkommit skäl att frångå kassans beräkningar, finner förvaltningsrätten att arbetslöshetskassan haft fog för sitt beslut. Överklagandet ska alltså avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3104/lb) Föredragande har varit

Beslut 2014-12-01 Omprövningsbeslut r&rvaltningsrättert l^wlairnö Mål nr Gakkod 2015-01- \ 6 Aktbil Beslut Akademikernas a-kassa (AEA) står fast vid det tidigare beslutet om genomsnittlig inkomst, Bakgrund AEA har tidigare beslutat att fastställa din genomsnittliga inkomst till 25 800 kronor per månad.du har begärt omprövning av AEA:s beslut. Du skriver bland annat att du haft både inkomst av anställning och avgångsvederlag. Motivering Arbetslöshetsersättningen beräknas på arbetad tid och på inkomsten från det under de tolv månader som föregår arbetslösheten (ramtid). Din ramtid är perioden l november 2013 till 31 oktober 2014. Under denna period har du haft ett avgångsvederlag på 25 800 kronor per månad samt haft ett arbete med en månadslön på 6 500 kronor fram till den 13 juni 2014. Den som har haft två anställningar samtidigt får lägga samman inkomsterna vid beräkningen av genomsnittlig inkomst. Du har under ramtiden haft en anställning och ett avgångsvederlag från en tidigare avslutad anställning. Det är inte möjligt att lägga samman dessa inkomster. Det är den inkomst som är mest fördelaktig för dig som ska ligga till grund för ersättningen, vilket är ditt avgångsvederlag. Vad du har anfört i din omprövningsbegäran kan därmed inte ändra det tidigare beslutet. Bestämmelser Av 12 i lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) framgår att rätt till ersättning vid arbetslöshet har en sökande som under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde 1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbetet under minst 80 timmar per kalendermånad, eller 2, haft förvärvsarbete i minst 480 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst 50 timmar under var och en av dessa månader (arbetsvillkor). Av 15 a ALF framgår att med ramtid avses de tolv månader som närmast föregått den månad när den sökande anmält sig som arbetslös hos den offentliga arbetsförmedlingen. Om anmälningsmånaden innehåller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor, ska den dock ingå i ramtiden. Av 16-17 a följer att viss tid är överhoppningsbar vid fastställande av ramtiden. En månad som innehåller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor är dock inte överhoppningsbar. Av 25 ALF framgår att ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning). Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning bestäms utifrån sökandens dagsförtjänst,

normalarbetstid och det högsta respektive lägsta belopp som regeringen fastställer, om inte annat följ er av denna lag. Enligt 25 a ALF avses med dagsförtjänst en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande haft under ramtiden. För den som omfattas av 23 b andra stycket ska dagsförtjänsten beräknas på sökandens förvärvsinkomst och det ersättningsbelopp som lämnats. Har du frågor om beslutet Du är välkommen att kontakta mig på nedanstående telefonnummer om du har några frågor. Du kan överklaga beslutet Vill du överklaga beslutet ska du göra det till Förvaltningsrätten i Malmö. Skriv ner vad du tycker är fel och varför beslutet bör ändras. Kom ihåg att ange namn, adress och personnummer. Ditt överklagande ska ha kommit in till AEA inom två månader från den dag du fick del av detta beslut. Överklagandet sänds tih AEA, Box 3536,103 69 Stockholm. AEA skickar sedan över det till Förvaltningsrätten tillsammans med övriga handlingar i ärendet. 08-412 33 56

SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND o Q Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentlig part räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet. Sista dagen för överklagande är i regel den dag som genom sitt tal i månaden motsvarar den dag Ni fick del av beslutet. Om Ni fick del av förvaltningsrättens beslut t.ex. den 30 juni måste skrivelsen med överklagande ha kommit in senast den 30 augusti. Om Ni fick del av beslutet en dag med ett tal i månaden som inte finns i slutmånaden löper tiden i stället ut på slutmånadens sista dag. Om Ni fick del av beslutet t.ex. den 31 juli måste skrivelsen med överklagande ha kommit in senast den 30 september. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. www.domstol.se

Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. För en enskild klagande är sista dagen för överklagande två månader från den dag då han/hon fick del av kammarrättens beslut. Om klaganden fick del av kammarrättens beslut t.ex. den 30 juni måste skrivelsen med överklagande ha kommit in senast den 30 augusti. Om klaganden fick del av beslutet t.ex. den 31 juli, som inte har någon motsvarighet två månader senare, löper tiden i stället ut på slutmånadens sista dag, dvs. i det här exemplet den 30 september. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Formulär 4