Examination Kurslitteratur

Relevanta dokument
Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Datakommunikation vad är det?

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

ETSF05 Repetition av KomSys

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Christer Scheja TAC AB

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Övningar - Datorkommunikation

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Digital kommunikation. Maria Kihl

Internet och kommunikation. Kommunikation

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk

Föreläsning 1. Information och data

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Grundläggande datavetenskap, 4p

DIG IN TO Nätverksteknologier

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Elektronik Dataomvandlare

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Profilansvarig: Lasse Alfredsson se även länk från programmets profilwebbsida:

Kapitel 13: (Maria Kihl)

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

ETS Fördjupningsuppgiften Ämnen. Mål för fördjupningsuppgiften. Hur kommer det att gå till? Jens A Andersson

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

OH Slides F: Wide Area Networks

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

TCP/IP och Internetadressering

Profilen Kommunikation

Denna genomgång behandlar följande:

ETS Fördjupningsuppgiften Ämnen

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Digital kommunikation. Maria Kihl

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Telefoninäten. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Datakommunikation I 5p

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

F3 Datarepresentation teckenkodning och datakompression EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

F3 Datarepresentation teckenkodning och datakompression

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Stora datanät. Maria Kihl

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Data och Information. Dr. Johan Hagelbäck.

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

ETS Fördjupningsuppgiften Ämnen

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

IT för personligt arbete F2

Binära och hexadecimala talsystemen:

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning

Nätverksteknik B - Introduktion till WAN

Datakommunikation vad är det?

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Tentaexempel. Maria Kihl

Transkript:

Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 10 st Övningar: 7 st Laborationer: 4 st Examination Kurslitteratur Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: godkända labbar + godkänd tentamen Computer Networking: a Top-Down Approach av Kurose och Ross Laborationer kommer att finnas på kursens hemsida Plus eventuellt övrigt material Kursens hemsida Överblicksbild http://student.ch.lu.se/lth/christian/datorkom/ Kursens adress kommer att bytas inom kort men det kommer att finnas en hänvisning till den nya Kommunikationsnät Kolla hemsidan någon gång i veckan! 1

Introduktion En enkel beskrivning av ett kommunikationssystem En enkel beskrivning av ett kommunikationssystem Kommunikationssystemets uppgifter Information, data och signal Representation av data Bitar, bytes och talsystem Olika typer av nätverk Lite historik Källa Sändare Kanal Kommunikationsnät Mottagare Destinaton En enkel beskrivning av ett kommunikationssystem Källa genererar data som ska sändas. Exempel: PC, telefon Sändare kodar data till signal som kan överföras och sänder signalen. Exempel: radiosändare, modem Kanal medium över vilket signalen överförs. Exempel: telefonledning, datanät, radiokanal Mottagare avkodar signalerna och förvandlar dem till hanterbara data. Exempel: modem, radiomottagare Destination tar hand om data från mottagaren. Exempel: telefon, PC Information, data och signal Data Symboler, ord, tal, bilder Representation av information Information Data med betydelse för någon Signal Kodning av data anpassad till kanalen Representerar data Kommunikationssystemets uppgifter Effektiv överföring av information Adressering 046-2223328 www.lu.se 127.34.56.200 christian.nyberg@eit.lth.se 80 00 20 7A 3F 3E Vägval (routing) Buffring (utjämning) Representation av data Analog signal: Digital signal: Feldetektering och felkorrektion Flödeskontroll Konfiguration, övervakning, säkerhet 2

Bitar, bytes och talsystem Bit = Binary digit (0 eller 1) Byte = 8 bitar Exempel: 10010011 Talsystem Binära systemet (bas 2): 0, 1 Decimala systemet (bas 10): 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 Hexadecimala systemet (bas 16): 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, A, B, C, D, E, F Bitar bytes och talsystem Representation av text: ASCII: använder 7 bitar (0-127), endast engelska alfabetet ISO 8859-1 (Latin-1): 8 bitar (0-255), samma som ASCII från 0 till 127. åäöåäö blir 226 228 246 197 195 213 (dec) Unicode: 16 bitar (0-65535), klarar många alfabet t ex arabiska, thai, kyrilliska Sampling och kvantisering Sampling: signalen mäts vid vissa tidpunkter Kvantisering: signalen anpassas till ett begränsat antal nivåer Sampling och kvantisering Sampling: Samplingsfrekvens = hur snabbt man samplar Ex: CD-audio: 44.1 khz DVD-audio: 96 khz Nyquistfrekvens = halva samplingsfrekvensen Signalen som samplas bör inte innehålla någon frekvens högre än halva samplingsfrekvensen Kvantisering: Ju finare kvantisering desto fler nivåer desto fler bitar Ex: CD-audio: 16 bitar (65 536 nivåer) DVD-audio: 24 bitar (16 777 216 nivåer) Bildformat Vektorgrafik Bilder beskrivs som geometriska former SVG, EPS, postscript Rastergrafik Bilder beskrivs av pixlar RAW, BMP, JPET, TIFF Icke-förstörande.zip, PNG, FLAC Förstörande JPEG, MP3 Komprimering 3

Olika typer av nätverk : Local Area Network Olika typer av nätverk MAN Metropolitan Area Network Knyter ihop flera Ger access till ett WAN Privat eller offentligt, företag, stadsnät osv Binder samman datorer, skrivare, servrar mm inom ett litet geografiskt område Använder oftast Ethernet eller ett trådlöst nät Olika typer av nätverk WAN Wide Area Network Internationella nät och operatörer, binder samman MAN Privata WAN (företagsnät t. ex. IKEA och Ericsson Olika typer av nätverk Kretskopplade nät Speciell förbindelse upprättas som används under hela informationsutbytet. Exempel: telefonnätet Paketförmedlande nät Data paketeras och kan skickas flera alternativa vägar genom nätet. Exempel: Internet Förbindelseorienterad: kollar att alla paket kommer fram och att de är i ordning. Exempel: TCP Förbindelselös: ingen kontroll av att paket kommer fram. Exempel UDP Lite historia En telegrafstation Abraham Niclas Edelcrantz Utvecklade optisk telegrafi startade 1794 4

Inne hos telegrafisten Några årtal 1794 optisk telegrafi i Sverige 1837 det optiska telegrafnätet öppnas för allmänheten 1850 det optiska nätet når sin största omfattning 1881 den sista stationen (Vinga) läggs ner Några årtal Alexander Graham Bell 1838 Morse uppfinner sin telegraf 1847 Morses telegraf slår igenom 1853 Det svenska telegrafverket grundas 1853 Stockholm-Uppsala första svenska linjen 1858 Första atlantkabeln läggs ut 1876, vid 29 års ålder, uppfinner Alexander Graham Bell telefonen. En modell av Bells första telefon. New York, 1891 Telefonens verklige uppfinnare?? Antonio Meucci 5

Telefonväxlar Samtalskopplingen sköttes i början av växeltelefonister. 1883 gjordes försök i Sverige att automatisera telefontrafiken. A. B. Strowger: den första helautomatiska telefonväxeln (1889). 1924: den första automatiserade växeln i Sverige: Norra Vasa, i drift till 1985. Första transistorn 1947 på Bell Labs Bättre förstärkare Bättre datorer Mindre elektronik Betulander och Palmgren: koordinatväljarsystemet Den sista manuella växeln i Sverige: Arjeplog till 1972 Moores lag: dubbelt så många komponenter var 18: månad Optiska fiber Radio Mobiltelefonen Internets historia 1958: ARPA (Advanced Research Project Agency) startas som en reaktion på Sputnik 1957 1955: Sverige först i världen med helautomatiskt mobiltelefonsystem. NMT GSM 3G LTE 1962: Paul Baras får i uppdrag att utveckla ett kommunikationssystem som ska fortsätta att fungera även om delar av det har slagits ut (t ex av en kärnvapenattack). Resultat: paketförmedlande nät. 1969: ARPANET blir färdigt. Det förbinder fyra universitet med 50 kbps. 6

Internets historia 1972: Första e-post-programmet skapas av Dan Tomilson. 1974: Första artikeln om TCP publiceras av Vinton Cerf och Bob Kahn. 1978: TCP delas upp i TCP och IP 1984: DNS introduceras 1991: WWW introduceras av Tim Berners-Lee på CERN. 1992: över 1 miljon datorer anslutna till Internet. 2009: över 600 miljoner datorer anslutna till Internet. 7