Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Köpings kommun Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnden 19 december 2012, 134 Reviderad 19 juni 2013, 54 samt 25 september 2013 71

RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND Innehåll 1 RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND 5 Socialtjänstlagen Individuell behovsprövning 5 8 Samordning med annat bistånd 9 2 ALLMÄNT OM UPPDRAGET 10 Hjälp till självförsörjning 10 3 FÖRSÖRJNINGSSTÖD 12 Riksnorm 12 Övrigt försörjningsstöd i förekommande fall och till skälig kostnad 13 Boendekostnader Försörjningsstöd vid vistelse på institution 15 18 Nödprövning och akut bistånd 19 Reducerat försörjningsstöd Utlandsvistelse/vistelse utanför kommunen 20 20 4 BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT 21 Alternativ medicin 21 Barnomsorgsavgift/fritidshemsverksamhet 0-9 år 21 Begravningskostnad 21 Flyttkostnader 22 Färdtjänstavgift 22 Glasögon eller kontaktlinser 22 Hemtjänstavgift 23 Hemutrustning 23 Juridiska kostnader och stämpelavgifter 25 Stämpelavgifter 25 Kläder och skor utöver vad som ingår i försörjningsstödet 25 Legitimation/pass 26 Läkarvård och medicinkostnader 26 Magasineringskostnad 26 Resor 26 Reparationskostnader och sanering av bostad Skulder 28 28 Studielitteratur 30 Tandvård Tekniska hjälpmedel 30 31 Telefonabonnemang 31 Uppehållstillstånd 32 5 OLIKA GRUPPERS RÄTT TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD 33 Sammanfattning av socialtjänstens möjligheter att ställa krav 33 Handläggning av bistånd till arbetslösa Studerande 34 37 Övriga studier/sysselsättningsprojekt 38 Personer 65 år och äldre 39 Företagare och personer med fria yrken 40 Inskrivna för kriminalvård eller rättpsykiatrisk vård 40 Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten 42 Utländska medborgare 42 Värnpliktiga 46 6 ANVISNINGAR FÖR HANDLÄGGNINGEN 47 Ansökan 47 Kontroller 47 Inkomstberäkning Överskjutande inkomster från tidigare månader 48 49 Arbetsinkomst för skolungdomar 50 3

RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND Ekonomiskt bistånd till hushåll som har uppdrag som familjehem 50 Tillgångar 50 Utgifter 53 Grundförutsättningar för försörjningsstöd 53 Hushållstyper 53 4

RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND 1 RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND Socialtjänstlagen Från och med 1 januari 2002 har de paragrafer i socialtjänstlagen som specifikt berör rätten till ekonomiskt bistånd följande lydelse: 4 kap. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Lag (2013:421). 1 b För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 (särskild beräkningsregel). Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anges i 1 a. Lag (2013:421). 1 c För den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5, ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. 5

RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND Första stycket gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i särskild boendeform. Lag (2013:421). 4 kap. 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. 4 kap. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (2009:1233). 4 kap. 4 Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. Lag (2013:421). 4 kap. 5 Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. 4 kap. 6 Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1 9, 3 kap. 1 4 och 6 13, 4 kap. 1 4 och 8 10 samt 6

RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND 7 9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1284). 9 kap. 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 9 kap. 2 Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om den lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 får socialnämnden återkräva hjälpen om den getts under villkor om återbetalning. Ett beslut avseende ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 9 kap. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos förvaltningsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. 9 kap. 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena. Detta dokument innehåller riktlinjer för ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, d.v.s. försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt. 7

RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND Vid beslut om ekonomiskt bistånd ska 4 kap. 1 användas. Beslut enligt denna paragraf kan överklagas genom förvaltningsbesvär liksom 5 i samma kapitel. Däremot kan inte 4 kap. 2 överklagas genom förvaltningsbesvär och denna paragraf ska i princip inte användas. Undantag kan vara exempelvis när rätt till bistånd inte föreligger men kommunen betalar ut ekonomisk hjälp med villkor om återbetalning. Reglerna i socialtjänstlagen innebär att var och en i första hand är skyldig att själv försöka tillgodose sitt behov och att det ekonomiska biståndet i princip ska vara en tillfällig hjälp. Huvudprincipen är att det är bättre för den enskilde att klara sin försörjning på egen hand genom lönearbete e.d. än genom bistånd. Socialtjänsten ska hjälpa den enskilde på så sätt att han eller hon kan uppnå egen försörjning. Det är bland annat detta som menas med att biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Den sökande ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I förarbeten till lagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare på orten i allmänhet har råd att kosta på sig. Vad som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga levnadsomkostnaderna (riksnormen) finns angivet i lagen. Nivån ska vara Konsumentverkets beräkningar och preciseras av regeringen årligen. När en person vistas utanför den kommun där han eller hon är folkbokförd, t.ex. genom att vara placerad på hem för vård eller boende, är det placeringskommunen som är skyldig att pröva ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Vid avslutning av kriminalvård i anstalt ska folkbokföringskommunen enligt 16 kap. 2 ge tillfälligt bistånd i avvaktan att vistelsekommunen kan ta. När åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver (1 kap. 2 SoL), t.ex. barns rätt till umgänge med båda föräldrarna. Enligt kommunens program för kvinnofrid ska våldsutsatta kvinnor och deras barn erbjudas stöd och hjälp från socialtjänsten. I arbetet med ekonomiskt bistånd är det viktigt att uppmärksamma det behov av hjälp som kan finnas i bidragshushållen i samband med mäns våld mot kvinnor i nära relationer och i samband med hedersrelaterat våld. Individuell behovsprövning Övergripande mål i arbetet med ekonomiskt bistånd är att varje hushåll så snart som möjligt blir oberoende av bistånd eller minskar sitt behov så mycket som möjligt genom att gå över till annan försörjning. Handläggningen ska ske med bibehållen respekt för den enskildes rättssäkerhet och integritet. Eventuella krav på den biståndssökande ska anpassas efter hans eller hennes individuella förmåga och förutsättningar. Enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras. Denna behovsprövning kan i vissa fall göras ganska summarisk, t.ex. när allmänna kriterier som låg sjukpenning eller arbetslöshetsersättning föreligger. I andra fall blir den mer omfattande. Behovsprövningen får aldrig ersättas av enbart ekonomisk prövning. 8

RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND Grund för eventuellt avslagsbeslut är den individuella prövningen, inte att riktlinjerna är utformade på visst sätt. Om den enskilde har medverkat på begärt sätt till utredningen kan ansökan endast avslås om det står klart att han eller hon kan klara sig utan det sökta biståndet eller att behovet tillgodoses eller kunnat tillgodoses på annat sätt. Alla normer och riktlinjer ska ses mot den bakgrunden och är en hjälp i arbetet men får inte tolkas som absoluta regler. Vägledning kan även erhållas från Socialstyrelsen SOSFS 2003:5, prejudicerande domar från regeringsrätten samt Socialstyrelsens publikation Ekonomiskt Bistånd Stöd för rättstillämpning och handläggning (2003). Samordning med annat bistånd En person eller familj är aktuell hos förvaltningen. Hur förvaltningen internt organiserar sitt arbete ska inte ha någon betydelse för den enskilde. Finns det behov av flera typer av bistånd är det förvaltningens sak att samordna allt bistånd som ges. Det ska finnas en huvudansvarig handläggare som upprättar arbetsplan. Övriga handläggare ska ha tillgång till arbetsplanen för att ha möjlighet att anpassa sin insats utifrån den information och planering som finns där. 9

ALLMÄNT OM UPPDRAGET 2 ALLMÄNT OM UPPDRAGET Arbetet med ekonomiskt bistånd är ett tvådelat uppdrag: Hjälpa människor att finna vägar till självförsörjning. Pröva rätten till ekonomiskt bistånd under tiden. Hjälp till självförsörjning Arbetslinjen ska gälla. Enskilda ska kunna försörja sig genom arbete och vid behov stöttas för att klara detta. Arbetslinjen innebär att individens förmågor, snarare än oförmågor, sätts i fokus. Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Därför blir verksamhetens främsta uppgift att genom aktiva insatser och genom motivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar. Enskilda kan inte välja att leva på bidrag framför att ta ett arbete. Den som inte kan arbeta ska genom samverkan med andra myndigheter erbjudas arbetsrehabilitering eller motiveras ansöka om sjukersättning om det finns förutsättningar till det. Den enskilde ska erbjudas relevanta insatser och ställas inför krav på motprestationer utifrån sina förutsättningar. Verksamma insatser ska tillhandahållas både för att rehabilitera icke arbetsföra personer och för att stärka arbetsföra personers anställningsbarhet och inträde/återinträde på arbetsmarknaden. Krav på deltagande i en viss aktivitet ska alltid föregås av en individuell bedömning av den biståndssökandes behov och förmåga. Vilka insatser som ska erbjudas är beroende av vilka hinder för självförsörjning som föreligger hos den enskilde. Förutsättningar ska skapas för den enskildes inflytande och delaktighet i planeringen. Fokus ska ligga på att undanröja försörjningshindret och på den snabbaste vägen till egen försörjning. Arbetssättet ska vara strukturerat och en handlingsplan ska alltid upprättas där det framgår vilka krav på motprestationer socialförvaltningen ställer för att försörjningsstöd ska kunna utgå. Handlingsplanen ska regelbundet följas upp och ska justeras utifrån resultat och framgång. Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd De allra flesta som har behov av försörjningsstöd saknar ett arbete. Den största andelen av dessa personer är arbetsföra och oförhindrade att börja arbeta direkt. Den som inte har en planerad arbets- eller studiestart ska erbjudas insatser för att öka möjligheterna att få arbete. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska den sökande stå till arbetsmarknadens förfogande. Sammanfattat innebär detta att den enskilde är inskriven på arbetsförmedlingen, aktivt söker arbete samt vid behov deltar i kompetenshöjande verksamhet, praktik, av kommunen anordnad verksamhet, svenskundervisning eller annan lämplig insats i enlighet med upprättad handlingsplan. Människor har i regel betydande resurser även om det finns hinder av olika slag. För att socialtjänsten ska ställa andra krav än de som ställs på arbetslösa ska problematiken vara allvarlig och omfattande. Sådana skäl kan vara ett allvarligt missbruk och svår psykisk ohälsa. 10

ALLMÄNT OM UPPDRAGET Personer som av socialtjänsten bedöms av sociala eller medicinska skäl vara förhindrade att arbeta har oftast behov av insatser från andra enheter inom socialtjänsten eller från landstinget. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska dessa personer medverka till planering i syfte att bli arbetsföra eller medverka till att få ersättning ur socialförsäkringssystemet. Det är inte sjukdomen i sig som bedöms utan arbetsförmågan. För att arbetsoförmåga ska godkännas vid sjukdom ska en person ha ett relevant läkarutlåtande som styrker oförmåga att arbeta eller delta i aktiviteter. Insatser ska erbjudas i samverkan med familjeläkare, försäkringskassa och psykiatrimottagningar. Det är viktigt att personer med försörjningsstöd får samma rehabiliteringsmöjligheter som personer med sjukpenning. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska personen medverka till behandling och rehabilitering i syfte att bli arbetsför. Vid långvarig eller kronisk sjukdom krävs medverkan till att ansöka om sjukersättning. Avslag på ansökan om försörjningsstöd Om den sökande inte bedöms uppfylla förutsättningarna för rätt till försörjningsstöd ska ansökan avslås. Överklagningsrätten Beslut om bistånd enligt 4 kap 1 är möjlig att överklaga både till innehåll och omfattning enligt Förvaltningslagen (FL). 11

FÖRSÖRJNINGSSTÖD 3 FÖRSÖRJNINGSSTÖD Försörjningsstöd definieras i 4 kap. 3 SoL. Försörjningsstöd består av två delar, riksnorm och övrigt försörjningsstöd till skäliga kostnader för ett antal regelbundet återkommande behovsposter. Riksnorm Köpings Kommun följer den normnivå som regeringen årligen fastställer. Kostnaderna för de olika normposterna bygger på Konsumentverkets konsumtions- och prisstudier för olika varor och tjänster. I Köping tillämpas inte någon sänkning av beloppen för att barn 0-6 år äter lunch i förskola. Följande poster ingår i normen: Personliga kostnader Livsmedel Utgångspunkten är en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost. Det förutsätts att all mat tillreds hemma. Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av allt matbröd. Hänsyn har tagits till att ensamhushåll beräknas ha en något högre kostnad eftersom det kan bli dyrare med mindre förpackningar. Kläder och skor Avser att täcka det vardagliga behovet av kläder och skor under hela året. Även kostnader för skoreparationer och viss kemtvätt ingår samt vissa tillbehör som paraply, armbandsur och väskor. Ryggsäckar för barn och skolungdomar ingår. Lek och fritid Avser sådana aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till. Aktiviteterna gäller både inomhus och utomhus, viss motion och kultur. För äldre barn och vuxna ingår kostnader för att t.ex. gå på bio, lyssna på musik, läsa böcker, dansa, gå på diskotek och besöka simhall. För yngre barn ingår leksaker, spel, pussel, böcker, biobesök m.m. I posten ingår också cykel, skidutrustning för längdåkning och skridskor. För yngre barn (under skolåldern) beräknas att cykel och skridskor köps begagnade. Barn och ungdomsförsäkring Denna normpost ingår endast i normerna för barn och ungdom. Hälsa och hygien Avser kostnader för den personliga hygienen, t.ex. tvål, tandkräm, blöjor och mensskydd. Även produkter som t.ex. plåster och solskyddsmedel ingår. Kostnaderna omfattar även hårklippning. Kostnad för preventivmedel ingår inte. Gemensamma kostnader Förbrukningsvaror Avser varor som behövs för rengöring av bostaden och vård och skötsel av kläder och skor, t.ex. disk- och tvättmedel, dammsugarpåsar, glödlampor och skokräm.. 12

FÖRSÖRJNINGSSTÖD Dagstidning, telefon, TV-avgift mm. I denna post ingår kostnader för en helårsprenumeration på en dagstidning, avgift för TV-licens och kvartals- och samtalsavgift för telefon eller kostnad för mobiltelefon och mobiltelefonsamtal. Posten omfattar också vissa kostnader för att skicka kort och brev. Kostnader för internetabonnemang och dator ingår inte. Förhöjning av normen Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstödet enligt norm beräknas till en högre nivå. Det gäller när någon har förhöjda kostnader för en eller flera av de budgetposter som ingår i riksnormen och om dessa kostnader inte täcks av annan ersättning som handikappersättning, vårdbidrag eller underhåll. Bland annat motiverar följande skäl en förhöjning av normen: Merkostnader för särskild kost vid vissa sjukdomar Skälet till behov av särskild kost ska alltid styrkas med läkarintyg. Det ska framgå av intyget hur länge läkarens bedömning gäller. Tillägg görs enligt Konsumentverkets beräkningar av merkostnader för särskild kost vid vissa sjukdomar Om den sökande har väsentligt ökade matkostnader ska möjligheten till handikappersättning undersökas. Vid vissa sjukdomar kan den sökande vara i behov av särskilt näringstillskott. I de fall näringstillskott är ordinerat av läkare kan normen höjas med merkostnaden om det inte står helt klart att näringstillskottet ersätter vanlig mat och därmed inte innebär någon merkostnad. Merkostnader beviljas inte i de fall Försäkringskassan har beviljat ersättning för extra kostnader för specialkost. Merkostnader för umgänge med barn Avser kostnader för barn som i samband med umgänge med förälder tillfälligt är medlemmar i hushållet. Tillägget beviljas maximalt för sex dagar per månad. Kostnader för umgängesperioder som överstiger fem sammanhängande dygn eller totalt sex dygn under en månad ska i första hand regleras mellan föräldrarna eller via försäkringskassan. Tillägget beviljas utifrån överenskommelse med den andra föräldern, familjerätten eller dom från Tingsrätten och beräknas utifrån riksnormen. Vid gemensam vårdnad där barnet bor växelvis hos båda föräldrarna ska normalt inkomster och utgifter som rör barnet delas lika mellan föräldrarna. Ett halvt barnbidrag och halv månadsnorm för barnet räknas in i den biståndssökande förälderns normberäkning. Ansökan om inkomstprövat underhållstöd vid växelvis boende ska göras till Försäkringskassan. Beträffande resor i samband med umgänge med barn, se avsnittet om Resor under del 4. Bistånd till livsföring i övrigt. Övrigt försörjningsstöd i förekommande fall och till skälig kostnad Vid behov ska skälig kostnad för följande budgetposter ingå i försörjningsstödet. Vid tillfälligt behov av försörjningsstöd ska den sökandes tidigare och väntade inkomster beaktas vid behovsprövning av dessa budgetposter med undantag av boendekostnad. 13

FÖRSÖRJNINGSSTÖD Boende Utgångspunkten vid bedömning av skälig kostnad och boendestandard ska vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Behovsprövningen ska omfatta både kostnad och bostadsstorlek. För att förebygga uppkomsten av hyresskulder och för att rätt inkomst- och utgiftsberäkning ska göras avseende kommande månad ska sökanden styrka att föregående månads hyra är betald. Beträffande boendekostnader och boendeformer, se vidare särskilt avsnitt nedan. Hushållsel Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta kostnaden för hushållsel ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräkningar. Då elpriserna varierar är det den beräknade medelförbrukningen av hushållsel för olika hushållsstorlekar enligt bilaga som är vägledande, men får inte ses som ett tak. Möjlighet till individuella bedömningar ska finnas. För att täcka in elförbrukning för egen tvättmaskin, äldre vitvaror i kök e.d. godkänns 25 % över Konsumentverkets beräkning av elförbrukning. Hemförsäkring Kostnad för hemförsäkring bedöms utifrån Konsumentverkets schablon för hushållsstorlek och bostadsort. Bistånd för grundförsäkring inklusive rättsskydd beviljas med faktisk kostnad upp till Konsumentverkets beräkning. I de fall den sökande har års- eller halvårsinbetalningar ska denne uppmanas begära månadsinbetalningar. Möjlighet till nedsatt premie via fackförening ska beaktas. Extra försäkringar såsom allrisk-, oturs- och hemplusförsäkring etc. ingår inte i vad som betecknas som grundförsäkring. Alla som är folkbokförda på en adress täcks av lägenhetsinnehavarens hemförsäkring. Det gäller personer som har någon form av hushållsgemenskap med lägenhetsinnehavaren, t.ex. unga vuxna som bor kvar hemma hos föräldrarna, syskon eller kamrater som delar lägenhet. Inneboende utgör undantag och ska uppmanas skaffa en egen hemförsäkring. Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Bistånd till avgift till fackförening och arbetslöshetskassa ska beviljas med det belopp som gäller för den organisation den sökande tillhör. Den sökande ska uppmanas att undersöka och återkomma med besked om möjlighet till reducerad avgift. Arbetsresor Kostnad för resor beviljas vid deltagande i daglig sysselsättning såsom arbete, praktik, arbetsträning, jobbsökarverksamheter och öppenvårdsinsatser. Vid deltagande vid verksamheter som inte är dagliga beviljas resor utifrån hur ofta man deltar i verksamheten. Bistånd till arbetsresor beviljas inte för resor inom kommunens tätorter. Bistånd beviljas med kostnaden för billigaste möjliga färdmedel. Bistånd till ersättning för arbetsresor med bil kan medges om allmänna kommunikationer saknas, turtätheten är starkt begränsad eller den sökande har oregelbundna arbetstider eller har ett funktionshinder eller sjukdom. Om sökanden är hänvisad till egen bil 14

FÖRSÖRJNINGSSTÖD måste avståndet mellan bostad och arbete/närmaste hållplats överstiga 3 kilometer. Eventuella resor till och från barnomsorg får inräknas. Milersättning som utbetalts på lön räknas inte som en inkomst då den ska täcka de faktiska driftkostnaderna för bilen. Den i kommunalskattelagen angivna schablonen för avdrag för resor med bil till och från arbetsplatsen tillämpas för beräkning av skäliga kostnader. Den godtagbara kostnaden baseras på Skatteverkets beräkningsgrund, vilket inkluderar drivmedel samt övriga kostnader för bilens drift; skatt, reparationer, försäkring och besiktning. Detta innebär att bidrag till kostnader för bil inte beviljas utöver bidraget till arbetsresor. Sökanden med höga kostnader för arbetsresor uppmanas regelmässigt söka skattejämkning. Boendekostnader Hyresrätt Skälig boendekostnad är vad en låginkomsttagare på orten har möjlighet att kosta på sig. I Köping tillämpas en högsta godtagbara hyresnivå som vägledning för bedömningen om vad som kan anses vara skälig boendekostnad. Högsta godtagbara hyresnivå beräknas årligen upp utifrån den hyreshöjning som är överenskommen mellan hyresgästföreningen och det kommunala bostadsbolaget. Möjlighet till individuella bedömningar ska dock finnas. Avgift för parkeringsplats eller garage som ingår i hyran godtas inte. Inte heller avgift för medlemskap i hyresgästförening. Kostnad för olika tillval ska inte godtas utom i de fall då den sökande inte har kunnat styra tillvalet. Hyrestillägg för tillval och underhåll som beställs under period då den sökande har bistånd ska inte godtas. Tillsammans med boendekostnaden ska även prövas om storleken på bostaden är skälig. Vägledande boendestandard, kök och vardagsrum oräknat, är ett rum per två personer, vuxen eller barn. Hänsyn bör tas till barns behov av utrymme även hos den förälder där barnet vistas vid umgänge. För ensamstående ungdomar som flyttar hemifrån till eget boende anses ett rum kök/kokvrå vara skälig storlek. Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av försörjningsstöd bedöms vara mer än tre månader ska den sökande uppmanas sänka boendekostnaden. Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden beaktas: - om en barnfamilj genom att flytta tvingas bryta upp från barnomsorg, skola och socialt nätverk. - om en ensamstående vuxen t ex med funktionshinder eller sociala problem och äldre med sviktande hälsa har ett särskilt stort behov av kontinuitet i det sociala nätverket eller den fysiska miljö som hänger samman med det nuvarande boendet. - om bostaden är anpassad till en boendes funktionshinder. - om den enskilde har begränsade möjligheter att bli godkänd som hyresgäst. 15

FÖRSÖRJNINGSSTÖD Om socialförvaltningen efter ovanstående överväganden kommer fram till att sökanden ska uppmanas ändra sin boendesituation ska skäligt rådrum ges för att genomföra flyttning eller på annat sätt förbilliga boendekostnaden. Skäligt rådrum är 4 månader som kan förlängas om sökanden under denna tid påbörjat byte av bostaden. Om sökanden har oskäligt hög boendekostnad och bedöms kunna flytta men avstår från försök att sänka sin boendekostnad kan ansökan om bistånd till hyra i befintligt boende avslås. Om någon som har försörjningsstöd anser sig behöva byta bostad under pågående biståndsperiod och detta medför ökad boendekostnad ska detta ske i samråd med socialtjänsten. Om den biståndssökande flyttar till dyrare boende utan att samråda med socialtjänsten kan ny hyra helt avslås. Vid kortare biståndsbehov (kortare än tre månader) och vid nyansökningar av försörjningsstöd godtas den faktiska hyran. Beviljas skäligt rådrum för byte/försäljning av bostaden beviljas den faktiska hyran om den sökande gör vad den kan för att minska sina kostnader/avyttra bostaden. Bostadsrätt eller villa Som boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen samt räntan på lån på lägenheten. Köpeavtal samt lånehandlingar ska uppvisas. Som boendekostnad för villa räknas ränta på lån knutna till fastigheten, eventuella kostnader för vatten, hushållsel, uppvärmning, sophämtning, försäkringar och tomträttsavgäld. Köpeavtal och lånehandlingar ska uppvisas. Under förutsättning att den sökande har möjlighet att göra skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad. Sökande med lån på bostad alltid ska uppmanas söka skattejämkning för räntekostnaden. Inte i något fall ska amortering på lån räknas in i boendekostnaden då den utgör kapitalbildning. Bostadsrätt eller villa som realiserbar tillgång, se särskilt avsnitt. Andrahandsboende För andrahandsboende gäller samma regler beträffande skälig standard, kostnad samt krav på flyttning som vid förstahandskontrakt. Ett av fastighetsägaren godkänt andrahandskontrakt, samt ett skriftligt avtal mellan sökanden och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Den sökande bör vara folkbokförd på adressen, och samma krav på ansökan om bostadsbidrag gäller som för övriga sökanden. Hyresvärden ska vara folkbokförd på annan adress. Kontraktet ska innehålla: Adress Namn på hyresvärd samt adress under tiden lägenheten hyrs ut Telefonnummer till hyresvärden Hyreskostnaden Vad ingår i hyran, el etc. Kopia på originalkontraktet och hyresspecifikation. 16