APLHANDBOKEN. Arbetsplatsförlagt lärande

2 l e D JU D ÖR F APLHANDBOKEN NG I PN Arbetsplatsförlagt lärande

Denna handbok, del 2, vänder sig till dig som är eller ska bli APL-handledare, men också till personalansvariga på företag och skolor samt intresserade lärare. Del 2 är en fördjupning av del 1 och är tänkt att fungera som ett stöd i samband med arbetsplatsförlagt lärande, APL, inom fordons- och transportprogrammets inriktning transport och inriktning godshantering samt vuxenutbildningen inom yrkesförarområdet. Gymnasieskolans lokala programråd som bland annat består av ledamöter från APLföretag, är en viktig mötesplats för att diskutera APL-frågor. TYA har tagit fram en programrådshandbok i två delar, där du finner ytterligare information om gymnasieskolan och hur samverkan mellan skola och företag kan utvecklas. För att arbetsplatsförlagt lärande ska bli riktigt bra krävs engagemang från handledare och företagsledning samt från lärare och skolledning. TYAs erfarenhet är att engagemanget ger mycket tillbaka för alla parter. Hjälp gärna till att utveckla APL och APL-handboken genom att höra av dig till oss på TYA via telefon 08-734 52 00 eller e-post: info@tya.se. Solna i januari 2014 Bill Rehn, vd TYA 2 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Innehåll APL-handbokens del 2 1 APL-handledarens roll 4 2 Planering inför en APL-period 6 3 Introduktion inför APL-period 8 4 Efter avslutad APL-period 10 5 Arbetsmiljö 12 6 Miljö 16 7 Trafiksäkerhet 18 8 Fordons- och transportprogrammet 20 9 Kursplaner med APL 22 10 Programråd gymnasieskolan 26 11 Kursråd arbetsmarknadsutbildningen 28 12 Stretching 30 13 TYA-material 32 APL-handbokens del 1 1 Att vara APL-handledare 2 Checklista för APL-handledare 3 APL i gymnasieskolan 4 Loggbok för gymnasieskolan 5 APL inom vuxenutbildningen 6 Loggbok för vuxenutbildningen 7 Säkerhet och hälsa under APL 8 TYA-modellen 9 Avslutning Egna anteckningar APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 3

1 Elevens följeslagare och inspiratör APL-handledarens roll APL-handledaren fyller en viktig funktion när eleven har sitt arbetsplatsförlagda lärande på företaget. Tillsammans med företagsledningen, ansvarar APL-handledaren för kvaliteten inom elevens arbetsplatsförlagda lärande och att den genomförs på ett säkert och arbetsmiljömässigt bra sätt. För detta behövs förmåga att möta människor och ha intresse för ungdomar och utbildning tålamod och att man ger sig tid att ägna sig åt eleven realistiska förväntningar på eleven att eleven får ställa frågor och själv får prova olika arbetsmoment i takt med att färdigheter och mognad utvecklas att man ser APL som en möjlighet för företaget att säkra framtida goda rekryteringar. 4 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Att tänka på! Kommunikation är A och O. Handledaren bör löpande kommunicera med lärare på skolan och ansvarig i det egna företaget om vad eleven ska arbeta med under sin APL. Eleven ska med handledarens hjälp lasta på med kunskaper och goda erfarenheter. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 5

2 Träffas Kom överens Stäm av Planering inför en APL-period Kontakter mellan skola och företag Skolan bör i god tid kontakta företaget för att stämma av när det är lämpligt att APLperioden kan börja och sluta. Frågan om överenskommelse/avtal mellan skolan och företaget ska då också tas upp. TYA föreslår att avtalet innehåller följande punkter: Företagets åtagande introduktion på arbetsplatsen Skolans åtagande kontakter med företag och handledare Handledarutbildning Skolans uppföljning av APL-perioden Ansvars- och försäkringsfrågor Ersättning till företaget (TYA-modellen) Avtalets giltighet Vilka kursmoment man ska arbeta med under APL-perioden (utdrag ur loggboken, pärmupplagan, kapitel 10) Arbetstider och APL-periodernas förläggning Arbetsmiljöfrågor, exempelvis skyddsutrustning, riskbedömningar och rapport om olycka/tillbud. 6 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Arbetsmiljöfrågor och avtalet Det är viktigt att riskbedömningar görs tillsammans med skyddsombud och att man samverkar med skyddsombud innan eleven påbörjar en APL-period. Det är också viktigt att fördelningen av olika arbetsmiljöåtaganden mellan skola och företag dokumenteras och blir en del av avtalet. Vid en arbetsolycka kan dokumentationen vara viktig för att avgöra ansvarsförhållanden. Kontakter mellan handledare och lärare Läraren är huvudansvarig för elevens utbildning. När en handledare blivit utsedd på arbetsplatsen bör skolan se till att ansvarig lärare kontaktar handledaren och redogör för skolans förväntningar. APL-handledaren bör också få tillfälle att ställa frågor. Att tänka på! Handledaren bör i god tid få ta del av avtalet mellan skolan och företaget. Avtalet kan se olika ut för olika skolor och företag. Hur löses mat- och reseersättningen under APL-perioden? Kontakter mellan handledare och elev Så snart en elev fått veta vem som kommer att vara APL-handledare bör läraren se till att eleven kontaktar handledaren för att planera in en första träff på företaget. Meningen är att elev och handledare ska lära känna varandra inför den kommande APL-perioden och att reda ut om det finns några oklarheter som behöver lösas innan APL startar. APL är ett viktigt inslag i elevens utbildning. En elev som aktivt får delta i planering, genomförande och uppföljning av det arbetsplatsförlagda lärandet blir bättre förberedd för arbetslivet. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 7

3 Introducera så att eleven känner sig hemma Introduktion inför en APLperiod En bra introduktion på arbetsplatsen ger eleven en bra grund att lära känna företaget. Det gör också att eleven snabbare känner sig hemma på arbetsplatsen. Det är naturligt att APL-handledaren får uppdraget för att genomföra introduktionen. Även handledarens chef bör ge stöd för att ordna ett bra introduktionsprogram. Glöm inte att förmedla den sociala delen som också är viktig på en arbetsplats, till exempel att hälsa på övriga medarbetare. Be gärna dem att ta hand om genomgångar av olika slag. En introduktion kan till exempel innehålla följande inslag Presentera företaget (ägare, affärsidé, viktiga kunder, organisation, lokaler, fordonspark, med mera) Presentera personalen (chefer, arbetskamrater, skyddsombud, fackliga företrädare) Företagets värdegrund (exempel på policies för till exempel trafiksäkerhet och miljö) Företagets rutiner (arbetstider, raster, tidrapportering, arbets-/skyddskläder, sjukfrånvaro, ledighet, fraktdokumentation, säkerhetsarbete, tillbudsrapportering) Arbetsmiljö (arbetsmiljöpolicy, risker i arbetet, tillbudsrapportering, personlig skyddsutrustning, med mera) 8 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Att tänka på! Introduktionen är viktig. Ta inte med för mycket första gången ni träffar eleven. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 9

4 Återkoppla till lärare och elev Tänk igenom och utvärdera resultatet. Efter avslutad APL-period För att kunna bedöma elevens kunskaper behöver läraren få information från handleraren. Det kan handla om vilka insatser som genomförts under APL-perioden och handledarens uppfattning om hur eleven har klarat de olika aktiviteterna. När APL-perioden är över är det viktigt att resultaten följs upp, gärna i ett möte mellan handledaren, eleven och läraren. De aktiviteter och det lärande som ägt rum på arbetsplatsen behöver stämmas av mot avtalet mellan APL-företaget och skolan. Läraren ansvarar för att lärandet kopplas till de nationella kursplanerna. Ju mer som handledare och elev har dokumenterat i loggboken och de bedömningar handledaren gjort av elevens arbte, desto lättare blir det att överföra elevens resultat. Vid ett möte, där man tillsammans går igenom loggboken, kan även olika erfarenheter från APL-perioden diskuteras. Vad har fungerat bra? Vad kan göras bättre? Vad har saknats? Vad kan tas med inför planeringen av nästa APL-period? Dokumentationen samt lärarens uppföljning, tillsammans med handledaren, ligger till grund för betygssättningen av elevens kunskaper. Det är läraren som har ansvar för betygssättningen av eleven. APL-handledaren bör göra en sammanfattande bedömning av hur arbetet har gått. 10 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Att tänka på! Rannsaka resultatet. Vad gjorde vi bra? Vad kunde vi ha gjort bättre? Passar APL-handledaren som handledare? Hur gick samspelet med eleven? Lyckades vi få eleven att bli delaktig? Vad fick APL-handledaren ut av perioden? Fick APL-handledaren den tid denne anser sig behöva för att kunna vara en riktigt bra handledare? Från skolan via APL till verkligheten... APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 11

5 Säkerhet, hälsa och trivsel Arbetsmiljö Skolans ansvar Skolan ska informera handledaren och arbetsgivaren om elevens kunskaper, färdigheter och mognad. Det är skolan som, enligt Arbetsmiljöförordningen 2, formellt sett ska anmäla allvarliga skador och tillbud. Skolans och arbetsplatsens gemensamma ansvar Skolan och arbetsplatsen ska tillsammans bestämma elevens arbetstider, arbetsuppgifter, handledningens art och omfattning, vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning samt underrätta skyddsombudet om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå. Arbetsmiljöverkets folder Elever på praktik. Arbetsplatsens ansvar Arbetsgivare som tar emot en elev på APL ska se till att arbetet blir säkert för eleven och att handledaren har tillräckliga kunskaper för uppdraget. Arbetsmiljöverkets folder Elever på praktik. Arbetsmiljölagen syftar till förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Regler och lagstiftning Arbetsmiljön vid APL regleras av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga i arbetslivet, AFS 2012:3 (ungdomar under 18 år). Enligt arbetsmiljölagen likställs elever med arbetstagare både i skolan och då de befinner sig på en arbetsplats. Arbetsmiljöverkets folder Elever på praktik 12 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Bedöm riskerna för eleven före APL Innan APL-perioden börjar på arbetsplatsen är skolan och arbetsgivaren skyldiga att göra en riskbedömning. Arbetsgivaren och skolan ska tillsammans bedöma vilka risker det finns med de arbetsuppgifter eleven ska utföra och den arbetsutrustning eleven ska använda. Vid behov ska skolan låta eleven utföra en medicinsk kontroll. Skolan har ett ansvar att ha arbetsmiljörutiner, att de följs samt att de revideras vid behov. Känner skolan till att arbetsgivaren inte följer arbetsmiljölagstiftningen kan skolan tillsammans med arbetsgivaren bli ansvarig vid eventuella olyckor. Elever under 18 år har enligt arbetsmiljölagstiftningen delvis ett starkare skydd än vuxna. Arbetsmiljöansvaret kan därför vara olika för olika elever beroende på ålder. Handledaren ska ha erfarenhet En handledare är en lämplig person som kan leda och ha tillsyn över de arbetsuppgifter som en minderårig elev utför. Handledaren ska ha erfarenhet av de aktuella arbetsuppgifterna och ha nödvändiga kunskaper om risker och skydd. Arbetsgivaren och skolan ska se till att eleven vet vem eller vilka som är handledare. Är eleven på flera ställen ska det vara klart vem som är handledare på respektive ställe. Kravet på ledning och tillsyn innebär inte att eleven bara ska gå vid sidan om och se på. Det innebär inte heller att handledaren ska stå bredvid hela tiden. Däremot får eleven inte lämnas ensam med arbetsuppgifterna förrän handledaren har förvissat dig om att eleven har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Att tänka på! Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav. Skriftlig riskbedömning! Systematiskt arbetsmiljöarbete. Alla arbetsgivare ska ha rutiner för riskbedömning av de arbetsmoment som utförs på företaget. Om olycka eller allvarligt tillbud drabbar eleven under APL-perioden ska det omedelbart anmälas till Arbetsmiljöverket. Riskbedömning för APL-elever Se checklista i programrådshandboken. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 13

Beredskap Rutiner Anslag Om något händer ska handledaren kontakta sin arbetsledare och läraren på skolan. Arbetsmiljöverkets, AFS 1999:7 säger så här beträffande Beredskap för första hjälpen och krisstöd. På varje arbetsplats ska det finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och kris[[stöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Vid planeringen skall de kontakter som behövs tas med berörda lokala samhällsorgan. Det skall säkerställas att arbetstagaren känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsstället. De skall fortlöpande hållas väl förtrogna med de rutiner som gäller. På lämpliga ställen skall det finnas anslag med uppgift om var utrustning för första hjälpen finns, vilka personer som kan ge första hjälpen, telefonnummer till utryckningsfordon och taxi samt adress och om det behövs färdbeskrivning till arbetsstället. Anslaget ska vara utformat så att det lätt känns igen. 14 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Att tänka på! En erfaren och intresserad APL-handledare kan stimulera eleven till att vilja testa och utveckla sina färdigheter inom yrket. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 15

6 Köra långsammare för att komma snabbare fram. Miljö Sparsam körning Många företag har en uttalad miljöpolicy. Har företaget en miljöpolicy bör handledaren noga gå igenom den tillsammans med eleven. Under APL-perioden behöver eleven bli uppmärksam på hur sparsam körning kan minska bränsleförbrukningen. Diskutera gärna utifrån att yrkestrafiken påverkar miljön på många olika sätt, men också att bilens ålder och skick (motor, däck, med mera) samt körsätt påverkar både bränsleförbrukningen, miljön och arbetsmiljön. Poängtera ofta att sparsam körning bidrar till att minska påfrestningarna på fordonet, lasten och miljön och ger direkta besparingar i form av lägre kostnader för service och underhåll. Ge eleven tips på sparsam körning, till exempel hur man kan planera sin körning genom att hela tiden läsa av trafiken. Här är APL-handledarens eget beteende mycket viktigt! 16 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Informera om! Arbetsmiljö, miljö och ekonomi. Sparsam körning börjar med att man sätter sig bekvämt! 1 2 3 4 5 Cirka 110 Sparsam körning gör tillvaron i förarhytten behagligare. Utmaningen att spara bränsle gör körningen intressantare. Utnyttja fordonets rörelseenergi. Anpassa hastigheten till trafiksituationen. Ställ in alla speglar. Kör alltid med fri sikt Ögonkontakt med mötande. Slarva inte med bältet. Tryck in ändan Jämnt tryck mot låren Ryggstödet ca 110 lutning Svankstöd och huvudstöd Armstöd och bilbälte APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 17

7 Det är inte hastigheten som dödar. Det är det hastiga stoppet! Trafiksäkerhet Riskfaktorer i trafiken Många företag har en uttalad trafiksäkerhetspolicy. Har företaget en sådan bör handledaren noga gå igenom den tillsammans med eleven. Förmedla till eleven att några av de största riskfaktorerna i trafiken är hög hastighet, trötthet och slarv med bilbältet. Under APL-perioden måste handledaren göra eleven uppmärksam på de särskilda förhållanden som gäller vid körning med tunga fordon, till exempel stoppsträckor och döda vinklar. Vikten av trafiksäkerhet kan inte nog påpekas. Ett flitigt användande av loggboken håller trafiksäkerhetsfrågorna levande. Lastsäkring, laststorlek, viktfördelning Handledaren bör diskutera med eleven om vilka risker som finns vid hanteringen av gods och godsets karaktär. Informera om reglerna för säkring av last, hur man hanterar olika laststorlek samt viktfördelnings betydelse. Eleven måste få kunskap om regelverken och hur man ska arbeta för att inte utsätta sig själv eller andra för risker. 18 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Kör- och vilotider APL-eleven måste få hjälp att förstå syftet med kör- och vilotidsreglerna och hur man som förare hanterar situationer som kan uppstå under en arbetsdag eller en längre resa. Transportstyrelsen har gett ut skrifterna Kör- och vilotider samt Undantag från kravet att uppfylla kör- och vilotidsregler. I dessa finns information om kravet på kör- och vilotider samt kravet att använda godkänd färdskrivare liksom undantag från dessa krav. Se www.transportstyrelsen.se Bilens vikt och hastighet har stor betydelse 60 ton 80 km/h 60 ton 85 km/h Föraren upptäcker en fara! 0 km/h Informera om! Sparsam körning ökar trafiksäkerheten...... och ger dessutom: Lägre bränsleförbrukning Kortare stoppsträcka Mindre buller och vibrationer Färre godsskador Mindre behov av serviceoch underhåll på fordon och utrustning Mindre stress Lugnare körning Bättre arbetsmiljö 33 km/h 0 km/h Kör du bara lite fortare är risken stor att din bil fortfarande rullar när bilen som höll rätt hastighet står stilla! APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 19

8 Fordons- och transportprogrammet Fordons- och transportprogrammet (FT) har följande struktur: 1. Gymnasiegemensamma ämnen till exempel Svenska/Svenska som andra språk, Engelska, Matematik, Idrott och hälsa. Läses av alla elever oavsett program. 2. Programgemensamma ämnen. Fordons- och transportbranschen samt Fordonsteknik. Läses av alla elever på FT-programmet oavsett inriktning. 3. Inriktningar. Inom FT-programmet finns två inriktningar inom transportområdet: Godshantering och Transport. Inom varje inriktning finns ett antal kurser som alla elever ska läsa. Ämnet hjulutrustningsteknik innehåller två kurser som är valbara för elever som vill arbeta inom däckbranschen. 4. Programfördjupning. Ämnen och kurser som ger utrymme för specialisering inom programmets karaktär och i förhållande till arbetslivets krav. 5. Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången och ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. 6. Individuellt val där eleven själv kan välja kurser utifrån det utbud som skolan beslutat om och som fördjupar eller breddar yrkeskunskaperna. 20 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Att tänka på! Handledaren har en viktig roll för att ge eleven ett verklighetsförankrat utbildningsinnehåll. APL-handledaren är kopplingen mellan skolans teori och verklighetens praktik. Handledarens kompetens bidrar till elevens kunskaper. Som handledaren gör, gör också eleven. Effekten av en bra APL-period är förhoppningsvis att alla transporter fungerar säkert och tryggt i alla förhållanden. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 21

9 Kursplaner med APL Här är ett par exempel från Loggbok för APL gymnasieskolan, kapitel 10. Visar vad eleven ska arbeta med. Steg 1. Skolan fyller i fördelning av APL-veckor för respektive årskurs och kursplan. Kursplaner Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 ht vt ht vt ht vt Fordonsteknik Fordons- och transportbr. villkor Kursplaner Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 ht vt ht vt ht vt Fordonsteknik Fordons- och transportbranschens villkor och arbetsområden Yrkestrafik 1a Yrkestrafik 1b Maskinell godshantering Godstrafik Fordonskombinationer Antal veckor 1 1 1 1 1 1 4 3 1 3 2 3 5 5 6 Exempel på ifylld fördelning av APL-veckor. Yrkestrafik 1 a Yrkestrafik 1 b Maskinell godshantering Godstrafik Fordonskombinationer Antal veckor 22 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Steg 2. Skola och företag kommer överens om hur arbetet med kursplaner ska fördelas, gärna inom ramen för programrådsarbetet. Grunden läggs alltid i skolan. Skolan fyller i kursplanebladets vänstra kolumn, enligt nedan, beträffande vilka kursavsnitt som kan förläggas till företag och i vilken utsträckning. (Se exemplet) A = avsnittet hanteras i huvudsak på skolan B = avsnittet påbörjas på skolan, tränas på APL-företag C = avsnittet hanteras i huvudsak på APL-företag Steg 3. Eleven signerar när kursplaneavsnitten avklarats. Företag/handledaren och skolan/läraren signerar när eleven arbetat med ett eller flera avsnitt. Det är ett gemensamt ansvar att prata om kursplanernas innehåll. (Se exemplet) Kursplaneblad (Exempel) Skolans/programrådets fördelning av kursplaneavsnitten mellan skola och APL-företag markeras i vänsterspalten. A = Hanteras i huvudsak på skolan B = Påbörjas på skolan och tränas på APL-företag C = Hanteras i huvudsak på APL-företag Kundrelationer och kvalitetsbegreppets innebörd i sam- Steg 4. Lärare och handledare skriver under kursplane- C band med transportuppdrag. bladet när APL-perioden är slut. (Se exemplet) Datum: Lärare: Skola: Datum: Handledare: Företag X: Datum: Handledare: Företag Y: *) Se kommentarer på nästa sida. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 23 B B A A B B B A C A B Yrkestrafik 1b Kursen ska behandla följande innehåll: Tekniska egenskaper och funktioner hos bromssystem, bromshjälpsystem och utrustningar på transportfordon. Kraftöverföring: motor, vridmoment, växellåda och differential. Begreppet yrkesmässig trafik och dess olika indelningar samt förutsättningar för gods- och persontrafik. Arbetstidsregler vid vägtransporter samt användning av utrustning för registrering och dokumentation. Lagar och andra bestämmelser som reglerar, och används i samband med, lastvikter på fordon, vägnätets bärighetsklassning och beräkning av lastvikter. Färdvägsplanering med hjälp av olika informationssystem.*) PP Krav och metoder för lastsäkring av gods och lastbärare.*) PP Lagar och andra bestämmelser som reglerar hantering och märkning av farligt gods.*) Frakthandlingar och anvisningar som reglerar gods och varudistribution. Agerande i kris, olyckssituationer och brand samt första hjälpen till skadade. Ergonomi, riskfyllda rörelser, arbetsställningar och förebyggande av fysiska skador. Skola/APL-företag/elev Sign. Sign. Sign. skola företag elev X Y PP PP PP PP PP PP PP PP PP PP KK KK KK KK MM JJ KK MM JJ KK KK KK JJ MM JJ JJ JJ JJ JJ JJ JJ MM JJ MM JJ 2014-05-21 Per Persson (PP) Yrkesskolan 2014-05-21 Karl Karlsson (KK) Laståkeriet AB 2014-05-21 Mats Mattsson (MM) Skogsåkeriet AB

*) Kommentarer beträffande några kursplaneavsnitt Bryt gärna ned olika kursplaneavsnitt i praktiska moment, så blir träningen mer greppbar för eleven. Kursen Yrkestrafik 1b ska enligt kursplanen behandla lastning av fordon, lastsäkringsmetoder och lastviktsberäkningar med hänsyn till begränsningar för bruttovikter, axeltryck och vägnätets bärighet. Förmodligen kommer dessa avsnitt att påbörjas på skolan för att tränas ytterligare under APL-perioden. Därmed kommer avsnitten att markeras med ett B. Diskutera innehåll med både elev och lärare för att få fram delmål för att klara avsnittet. Ta reda på elevens förkunskaper och förförståelse. Låt eleven förklara varför man ska göra på ett visst sätt. Låt eleven ta små steg så att eleven kan känna att hon/han lyckas. Vad eleven ska träna tillsammans med sin APL-handledare beror på vad handledaren har för arbetsuppgifter. Eleven ska vara med i arbetet och följa handledarens ordinarie rutiner. Förklara för eleven att kursavsnitt kan hänga ihop, som till exempel de som är markerade med en stjärna *) och att eleven ska kunna lasta fordonet rätt i förhållande till ruttplanering, viktfördelning och lastsäkring. 24 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Så här skulle ett övningsupplägg kunna se ut: Mål som eleven kan arbeta med under sin APL-period: Eleven ska kunna lasta och säkra lasten rätt och förstå varför det är viktigt. För att klara detta behöver handledaren ta reda på vad eleven kan och förstår beträffande lastsäkring. Delmål för att kunna uppnå målet måste eleven till exempel kunna tyda fraktsedlar kunna planera färdvägen kunna ta reda på/beräkna fordonets kapacitet kunna beräkna volym/storlek på lasten känna till vilka olika lastsäkringsutrustningar som finns känna till/kunna hantera lastsäkringsutrustning (beroende på i vilket skede eleven är) känna till att en grundläggande lastsäkringsmetod är att förstänga godset framåt, bakåt och åt sidorna känna till vad förstängning innebär känna till alternativa lastsäkringsmetoder som låsning, surrning eller en kombination av alla åtgärder känna till/kunna överfallssurrning, loopsurrning, grimma och rak surrning (beroende på i vilket skede eleven är). Att tänka på! APL-handledarens största utmaning. Det som är självklart för handledaren kan vara en gåta för eleven. Risken är att handledaren tar för mycket för givet. Visa och fråga för att stämma av. En bra dialog utvecklar eleven! Med fler delmål blir det lättare för eleven att lyckas. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 25

10 Bidra till att skapa bra kvalitet i utbildningen så att eleverna blir anställningsbara. Programråd gymnasieskolan För varje yrkesprogram ska det finnas ett lokalt programråd. Rådet består av representanter från skolan, elever och APL-företag samt många gånger också branschföreträdare från Biltrafikens Arbetsgivareförbund och/eller Svenska Transportarbetareförbundet. I det lokala programrådet kan bland annat följande frågor diskuteras: Yrkesprogrammets och det arbetsplatsförlagda lärandets uppläggning. Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor i samband med APL. Fördelning av kursplanernas innehåll mellan skola och företag (Se nästa kapitel). Informationsfolder för att medverka i programråd.? engagemang. Vill du vara med och påverka transportutbildningen i gymnasieskolan? Programrådets övergripande uppgift är att bidra till att skapa bra kvalitet i utbildningen så att eleverna blir anställningsbara. Ett starkt gemensamt intresse i programrådet leder till ett djupare Programråd ett gemensamt ansvar! En nyhet i den nya gymnasieskolan är att det för varje yrkesutbildning ska finnas ett programråd med representanter från branschen. Rekryteringen av välutbildade transportarbetare från gymnasieskolan är en viktig fråga för branschen. Bra yrkesutbildning kräver därför en utvecklad samverkan mellan skola och arbetsliv. Det är därför viktigt att branschen engagerar sig i programrådens arbete. Gymnasieskolan ansvarar för att programråd är knutna till yrkesutbildningarna. Men det är ett branschansvar att ställa upp med ledamöter i programråden. Saknar skolan ett fungerande programråd finns det risk att utbildningen läggs ned, vilket vore olyckligt då samtliga utbildningar behövs. Fördelar med att vara representant i ett programråd Att medverka i ett programråd ger många fördelar: Du får tillgång till ett stort nätverk som du kan ha nytta av vid rekryteringar och olika kompetensfrågor. Du kan påverka yrkesutbildningen inom gymnasieskolan. Du bidrar till branschens kompetensförsörjning. Programrådets uppgifter i korthet Frågor som återkommande kan behandlas i programråden är till exempel: Lägesrapporter från ledamöterna. Elevernas resultat. Träffar med företagens handledare för arbetsplatsförlagt lärande, APL. Programrådets sammansättning I programråden ingår skolledare, yrkeslärare och elevrepresentant, ett flertal företagsrepresentanter samt en representant från Svenska Transportarbetareförbundet. Välutbildade transportelever Del 1 Programrådshandboken Gymnasieskolans lokala progframråd SKOLA PROGRAMRÅD Handbok för branschens ledamöter YRKESLIV 26 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Att tänka på! Programrådet är skolans bollplank för APL. Om företaget har förslag eller synpunkter på frågor som rör APL bör arbetsgivaren kontakta någon kollega som är ledamot i programrådet. (Om man inte själv är ledamot). Handledarens huvudroll är att dela med sig av sina erfarenheter och låta eleven uppleva yrket under verkliga förhållanden. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 27

Lastning med hjullastare Manövrering/trafiksäkerhet bil Manövrering/trafiksäkerhet släp Sparsam körning/edriving 11 Kursråd arbetsmarknadsutbildningen Här diskuteras utbildningen Arbetsförmedlingens yrkesförarutbildning, som genomförs av en utbildningsanordnare (trafikskola som utbildar för behörighet på tunga fordon), ska ha ett så kallat kursråd. Inom kursrådet diskuterar man utbildningen. Där finns representanter från utbildningsanordnaren, elevrepresentanter, APL-åkerier, Arbetsförmedlingen och någon representant från TYAs regionala utbildningsråd (arbetsgivar-/arbetstagarrepresentant). Vill handledaren ta upp något som rör den arbetsplatsförlagda delen av arbetsmarknadsutbildningen bör han/hon prata med sin arbetsgivare. Företagsledningen kan föra frågan vidare om man bedömer att den bör tas upp i kursrådet. Kursdeltagarens namn Personnummer Arbetsplatsförlagd del av testmodul, validering eller utbildning Skola/Utbildningsanordnare APL-företag Bygg- och anläggningsförare Loggbok för vuxna Artikelnummer: 526 15-H Testmodul/kompetenskartläggning/validering Utbildning med arbetsplatsförlagt lärande, APL Kursdeltagarens namn Personnummer När du dokumenterar den arbetsplatsförlagda delen i nedanstående checklista gör då även bedömning inom säkerhets-, kvalitets-, miljöoch arbetsmiljöområdet. Checklista Ange veckonummer och markera genomförda områden med X Kan Att hantera Vecka nr: Ja Nej Byggarbetsplats Ergonomi/personlig säkerhet Färdplanering/massberäkningar Kommunikationsutrustning Kontroll/säkerhetsanordningar Kran hantera Signatur Kundkontakter Kör- och vilotider Tippa massor i rörelse Transportdokument Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag Antal dagar Antal timmar bakom ratten 28 n efter att uppdraget är slutfört Kommentar finns i separat underlag r Efter genomförd tes Efter genomförande lämnas bladet APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Att tänka på! Vid synpunkter på utbildningen: Företagsledningen kan framföra synpunkter till kursrådet. Ta gärna kontakt med TYAs regionala projektledare. Kursråden är arbetsmarknadsutbildningens motsvarighet till gymnasieskolans programråd. Syftet är att dialog och delaktighet ska få utbildningen att rulla lättare. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 29

12 Meningen är att vi ska må bra när vi arbetar! Stretching APL-handledaren måste hjälpa eleven att förstå att det finns arbetsmoment i yrket där man behöver vara extra uppmärksam. Det kan till exempel handla om hur man tar sig upp och ner från bilen/trucken, hur man kan hantera tunga lyft, hur man arbetar med lyftvagn och hur man sitter bakom ratten. Utmaningen är att hjälpa eleven träna in rätt beteende för ett säkert och hälsosamt yrkesliv. Eleven behöver informeras om hur viktigt det är att arbeta på rätt sätt för att undvika stelhet och värk i axlar, knän, nacke och rygg. Ett bra sätt är att stretcha sina muskler och leder. Exempel på praktisk stretching Håll varje rörelse 20-30 sekunder i sitt ytterläge. Åt alla håll, med huvud, nacke,armar, rygg och ben. OBSERVERA! Det får inte göra ont! Vrid huvudet. Luta huvudet. Sträck på huvud och rygg. Böj huvudet framåt/nedåt. 30 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Informera om! Dra rak arm åt motsatt sida, bakåt. Dra upp axlarna. Töj överarmen bakom huvudet. Att sköta sig själv är lika viktig som att sköta sitt fordon. Ställ in stolen efter kroppsvikten. Sitt med svanken mot ryggstödet. Tänj handen nedåt. Rak arm, handflata uppåt. Sträck på ryggen. Tänj ut låroch sittmuskeln. Ratt och pedaler på bekvämt avstånd. Sträck ut ländryggen Sträck ut höftböjarmuskeln. Sträck ut vadmuskeln. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 31

13 Hos TYA finns det mesta du behöver Lastbilsförare - specialkompetenser Rätt lastbilsförare på rätt plats med rätt kompetens Yrkeskunnig Noggrann Serviceinriktad Bra omdöme Initiativförmåga Självständig Miljötänkande Planeringskunnig Samarbetsinriktad Ansvarstagande Kvalitetsinriktad Säkerhetsmedveten Fatta egna beslut Kostnadsmedveten TYA-material TYAs loggböcker för gymnasieutbildningen, Loggbok för arbetsplatsförlagt lärande inom transportutbildning och arbetsmarknadsutbildningen och yrkesvux, Loggbok för vuxna, är viktiga verktyg i arbetet som APL-handledare. Nedanstående material kan beställas från TYA och används som ett kompletterande stöd i handledarskapet. TYAs Kvalitetschecklista arbetsplatsförlagt lärande TYA-modellen, är en checklista för ledning, uppföljning och förbättring. Målgruppen är primärt företags- och skolledning men handledare som är intresserade av att förbättra APL-verksamheten har här möjlighet att ta del av TYAs förslag. TYAs programrådshandbok, för transportbranschens ledamöter i gymnasieskolornas programråd ger fördjupad information om hur programråd kan arbeta och hur gymnasieskolans transportutbildningar är upplagda. I handboken finns även information om kriterier för betygsättning. Lastbilsförare vad vill du arbeta med? vänder sig till vuxna som är intresserade av lastbilsföraryrket. Trycksaken används vid samtal med t.ex. arbetsförmedlare och företrädare för transportföretag. Vuxna som genomgår arbetsmarknadsutbildning har kortfattat fyllt i sin bakgrund och vilka transportslag (specialkompetens) de är mest intresserade av. Har ni vuxna elever på APL, fråga om han/hon har fyllt i foldern. Lastbilsförare specialkompetenser, beskriver de 13 lastbilsföraryrkena, till exempel distributionsförare, fjärrbilsförare, bygg- och anläggningsförare. Här framgår att bästa sättet att skaffa sig specialkompetens är genom yrkesutbildningens arbetsplatsförlagda del (APL). 32 APL-handboken Del 2 TYA 2014-01

Att tänka på! Tank- och bulkbilsförare Körkort med C/ CE-behörighet ADR-intyg för styckegods- och tanktransport Yrkeskompetensbevis EU (YKB) Digitalt färdskrivarkort I tank- och bulkbilar körs mycket olika varor. Vanligt Föraren måste kunna säga ifrån när säkerhetsgränsen är bensin och oljor. Mjölktransporter är också vanliga. är på väg att passeras, t.ex. om ett överfyllnadsskydd Bulktransporter kan även bestå av cement, krita, kalk, saknas. foder med mera. Ett misstag kan leda till stora skador på miljö och I samtliga fall är tank- och bulkbilsförarna kundens hälsa. Kunskaperna måste därför vara mycket goda ansikte utåt och höga krav ställs på förmågan att möta när det gäller regler kring transport av farligt gods. konsumenter och andra som man levererar till. Behörighet för att köra med släp är en fördel. Många gånger är det farligt gods som ska lastas, transporteras och lossas. Exempel är bensin, olika kemikalier eller bitumen. Det vilar ett stort ansvar, även juridiskt, på föraren att bedöma miljörisken vid minsta spill under lastning och lossning. Förarens arbetsmiljö Lastbilsförarens grundkompetens Arbetet som tank- och bulkbilsförare Säkerhet, yttre miljö och arbetsmiljö innebär ofta att transportera lättantändliga och explosiva varor. Godshantering Arbetsplanering och kvalitetsarbete Körkortsbehörighet C och YKB Det är självfallet av högsta vikt att man Yrkesinriktade kunskaper i svenska, matematik har klart för sig vad som kan hända med och data olika produkter och hur de ska hanteras. Tank- och bulkbilsförare ska dessutom bl.a. kunna... Tank- och bulkbilar utnyttjas i regel... tillämpa regler vid transport av farligt gods med intensivt. Det är viktigt att föraren inte tankfordon. dras med i stressen och därmed riskerar... den klassificering och dokumentation av produkter att bortse från säkerhetsfrågor. som används vid transport av farligt gods.... hantera och tolka mätutrustning och kunna vidta åtgärder vid såväl spill som vid haveri. TYA 2012 14 Skogstransportförare Körkort med CE-behörighet Yrkesbevis - Fordonsmonterad kran Yrkesbevis - Hjullastare Yrkeskompetensbevis EU (YKB) Digitalt färdskrivarkort En virkesbilsförare planerar utifrån sina körorder Utöver att köra timmerbil med släp och att hantera kran hur virke ska transporteras från skogen till virkesmottagningen vid ett bruk, en såg eller en virkesterminal lösare. Det är också bra om man är skogsmänniska. vid lastning, är det viktigt att vara något av en problem- för vidare transport med tåg. Även om de olika Man behöver kunna lokalisera tekniska problem och sortimenten märks ut och det inte är föraren som reparera enklare fel som uppstår på bil eller kran. avgör vart transporten ska gå är det självklart en Flis, sågspån och bark från sågverk transporteras med fördel att vara orienterad om olika sortiment. flisbilar för användning i värmeverk, pappersbruk och Arbetet kräver planeringsförmåga så att körningen blir spånplattefabriker. Lastning sker med hjälp av hjulså effektiv som möjligt. I regel sker arbetet i tvåskift, lastare med skopa. Lossning sker genom tippning. utan övernattningar borta. Treskift börjar dock bli allt En flisbilsförare transporterar också grenar, ris, vanligare. rötter och toppar från hyggen till flisanläggningar. Förarens arbetsmiljö Lastbilsförarens grundkompetens Kranarbete nära elledningar är ett riskmoment. Dåligt utförda eller under- Arbetsplanering och kvalitetsarbete Säkerhet, yttre miljö och arbetsmiljö hållna skogsvägar kan förorsaka risk Godshantering för vältning med lasset. Körkortsbehörighet C och YKB Yrkesinriktade kunskaper i svenska, matematik Särskilt vid flistransporter kan det och data föreligga risk för allergiska reaktioner. Skogstransportförare ska dessutom bl.a. kunna... Vid flistransporter finns problem med... känna till olika råvaror, produkter och sortiment i damm. Det är därför mycket viktigt att skogen. säkerhetsföreskrifter följs avseende såväl... känna till olika lyftredskap och beräkna lyftpersonlig skyddsutrustning som andra förmåga utifrån lyftdiagram. krav.... hantera skopa på en hjullastare, tippa material i ficka vid lossningsplatsen. TYA 2012 15 Viktiga verktyg och kompletterande stöd Loggbok för arbetsplatsförlagt lärande inom transportutbildning. Loggbok för vuxna. Kvalitetschecklista. Arbetsplatsförlagt lärande, TYA-modellen. Programråd, TYAs handbok. Lastbilsförare vad vill du arbeta med? Lastsäkring vid transport på landsväg. (Lathund) Säkerhetskontroll lastbil. (Fickfolder) Lastbilsförarens 13 specialkompetenser beskrivs i ord och bild. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 33

Skanna koden så kommer du direkt till TYAshopen l1 la progframråd Födelseår YRKES AM GR R Lastbilsförare Om släp är kopp lat: Släpvagn - vad vill du ar efter att av skolan arkiveras Aktuella blad SE håll körning Kontrollrund a efter körning för nästa : körning lyktor, reflexe, gör rent rutor,förbered r och skyltar. strålkastare, Dränera bromst anmäl upptäc ankar, tanka, fyll i arbetst kta fel, (om bilen idskort, har sådan) stäng av huvudströmbr, lås dörrarn ytare a. Transpo rtfacken s yrkesbox 1826 och arbetsm, 171 26 Solna, www.tya iljönämnd.se ONTRO svarig Utbildningsan e 6 TYA 2012-0 3 För dig som är över 20 år Känner du att lastbilsfö raryrket kan vara samtal med t.ex. ett yrke för dig kan denna skrift arbetsförmedlare, användas som studie- och yrkesväg underlag vid ledare samt företräda re för transportföretag. APL-handboken Del 2 arbeta med? LL IL? Yrkeskunnig Noggrann Serviceinriktad Bra omdöme Initiativförmåga Självständig Miljötänkande Planeringskunnig Samarbetsinriktad Ansvarstagande Kvalitetsinriktad Säkerhetsmed veten Fatta egna beslut Kostnadsmedveten TYA Lastbilsför are - vad vill du 34 HETSK 2012 tspa ssets börja Förarhandling n ar: TILLSTÅ Giltiga tillstån Körkor t, digitalt förarko ND TILLS TILL TÅND rt. d: För STÅN gavellyft, D KÖRKORT kran, truck t.ex. ADR-gods, bakoch övrig Fordonshandl utrustning. ingar: Handlin resa. (Vid gar specifi handlingar,behov Registreringsb ka för denna besiktningsha evis, ndlingar). försäkringstransporthan (Vid behov dlingar: Fraktse del/mätorder, deklaration andra transporthand ADR, Skriftlig lingar t.ex. a instruktioner). GodsFordonsutrus tning: Varning (Kedjor, sandsp striangel, ridare, m.m.). slirskydd Särskild utrustn Enligt ADR-S. ing vid transp ort av farligt Lastutrymme gods: (Godsskyddsu: Ställ i ordning för lastnin trustning g/säkring. t.ex. kantsk Gods: Placeri ydd). Axel/Boggietr ng, mängd/vikt. Säkring, yck! Personlig utrustning: (Hjälm, skor, Skyddsutrustn skydds-/varse ing Övrig utrustn lkläder, handsk ar). containerlås ing: Kran, bakgav m.m. ellyft, lastväx Hanteringsutr lare, ustning: Pallyfta re, Spännb and m.m. beta med? Kontrollrund a uppehå lämmar, presen ll : Hjul och däck, last, lyktor, reflexe ning, strålkastare, r, registre ringsljus, ringsskylt, varselljus, rutor och sidomarkebackspeglar. 6. Efter hens Handbok för bransc ledamöter etag S Ä K ETYA, R LASTB 1. Vid arbe är slutfört uppdraget ingsanordnar Skola/Utbildn Datum r på APL-för re/-instruktö APL-handleda färd Kontrollampo r: T.ex. oljetryc Mätare: Kylväts k, ketemperatur, bromstryck, laddnin Eventuella g. hastighet, missljud. drivmedel. 5. Vid uppe TYA-modellen Underlag för Dragbalk, släpvagnskop 1 Broms- och pling, dragstå elanslutningar ng,, stoppklossar. kulvändkrans. gn Påbyggnadsra elanslutningar m, vändskiva, pivåtap. p, bromsoch Påhängsva 4. Under. BILDINFO. APL SKO AWJ TRYCKERI t lärande 526 15-H Ort petens ex. 2013.07. mer: Artikelnum Arbetsplatsförlag Månad Önskad specialkom 3:1, 3000 xna för vu Loggbok År LIV ÅD Distrib miljönämnd Namn LA Kvalitetschecklista rare utionsfö Gymnasieskolans loka PRO validering skar tläggning/ kompeten de, APL Testmodul/ tsförlagt läran med arbetspla Utbildning September 2013 LOGGBOK FÖR ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE INOM TRANSPORTUTBILDNING e UPPLAGA APL-företag ingsanordnar Skola/Utbildn 42041-K, r Personnumme ns namn Kursdeltagare och Arbets Lastsäkrin g vid transp ort på landsv äg ART.NR Personnummer: Nyhet! Kursplaner med APL ens Yrkes- Programrådshandboken FOTO Namn: Transportfack De för TYA 2013 Loggbok 1 TYA 2014-01

Välj och vraka bland TYAs material. Packa bilen full med det som behövs. Att tänka på! TYAs utbud av material underlättar arbetet som APL-handledare. Checklistor för att komma ihåg. Loggböcker hjälper handledare och elev att dokumentera och stämma av. Lathund för lastsäkring för att undvika godsskador. Fickfolder för säkerhetskontroll är en checklista för daglig kvalitetskontroll av lastbilen. APL-handboken Del 2 TYA 2014-01 35

Det här är TYA Vår verksamhetsidé är att aktivt bidra till att utveckla kompetens, arbetsmiljö och status i transportbranscherna och därmed bidra till ökad produktivitet och lönsamhet i företagen. TYA är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn. Verksamheten bedrivs genom kurser och projekt som tar sikte på yrkeskunskap och arbetsmiljö. Vi samverkar med skolor och myndigheter samt utarbetar informationsmaterial och läromedel. Art.nr: 51 364-H, Upplaga 1:1, 10000 ex, 2014.02 BILDINFO ÅTTA.45 TRYCKERI AB TYA Box 1826, 171 26 Solna Tel 08-734 52 00 Fax 08-734 52 02 info@tya.se tya.se