Regler för militär sjöfart 2013 RMS-S. Gemensam Sjösäkerhetsledningssystem Personal Drift Marin yttre miljö Fartyg och deras utrustning

Regler för militär sjöfart 2013 RMS-S Gemensam Sjösäkerhetsledningssystem Personal Drift Marin yttre miljö Fartyg och deras utrustning 2013

Försvarsmakten Regler för militär sjöfart Sjösäkerhetsledningssystem RMS S

FÖRSVARSMAKTEN 2013-10-08 FM2013-748:1 Högkvarteret Regler för militär sjöfart, RMS GSPDMF 2013, M7739-351114, fastställs härmed med stöd av 17 kap. 7 Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2012:1) med arbetsordning för Försvarsmakten(FM ArbO) och kungörs med stöd av Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2011:2) för militär sjöfart. Regler för militär sjöfart ska tillämpas för all verksamhet inom Försvarsmakten med örlogsfartyg och dykare samt därtill hörande stödsystem och infrastruktur som direkt påverkar militär sjösäkerhet, från och med 2014-01-01. RMS S 2013, Sjösäkerhetsledningssystem. Från samma tidpunkt upphävs RMS 2010 enligt nedan RMS S 2010. Fastställd med 2010-09-02, 14 990:64129. Detta beslut har fattats av överste Ronald Månsson. I den slutliga handläggningen har dessutom överstelöjtnant Mats Johansson deltagit och som föredragande kommendör Mikael Wendel. Ronald Månsson Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem Mikael Wendel Boken är publicerad i samarbete med Autotech Teknikinformation AB Sakavdelningar: Militära Sjösäkerhetsinspektionen RMS-S 2013

Innehåll Ändringar... 5 1 AllmäntomRMS S2013... 7 1.1 Nyheterochändringar... 7 2 Internationellasäkerhetsorganisationskoden ISM-koden... 9 Regel1 Allmänt... 9 Regel2 Säkerhets-ochmiljöskyddspolicy... 11 Regel3 Företagsansvarochbefogenheter... 11 Regel4 Personermedtilldelatansvar... 12 Regel5 Befälhavaresansvarochbefogenheter... 13 Regel6 Resurserochpersonal... 13 Regel7 Utvecklingavplanerförfunktionerombord... 14 Regel8 Beredskapförnödsituationer... 14 Regel 9 Rapporter och analyser vid avvikelser, olyckor och olyckstillbud... 14 Regel10 Underhållavfartygetochdessutrustning... 14 Regel11 Dokumentation... 15 Regel12 Avföretagetutfördverifiering,översynochutvärdering... 16 Regel13 Certifieringochperiodiskverifiering... 16 Regel14 Interimistiskcertifiering... 19 Regel15 Verifiering... 20 Regel16 Certifikatensutformning... 20 3 Bestämmelser för administrationen om genomförandet av internationellasäkerhetsorganisationskoden(ism)...23 DelA Allmännabestämmelser... 23 DelB-Certifieringochstandarder... 23 4 Alarmering, rapportering och undersökning av olyckor och tillbud inom militärsjöfart...29 Inledning... 29 Definitionerochbegrepp... 30 Allmäntomalarmeringochrapportering... 31 Alarmering... 32 Rapporteringavtillbud/olycka... 33 Innehållrapporttillbud/olycka... 33 Säkerhetsutredning... 34 Säkerhetsutredningsrapport... 34 Bilaga1 Dokumentomgodkäntsystemförsjösäkerhetsledning...35 Bilaga2 Certifikatomgodkäntsystemförsjösäkerhetsledning...37

5 Ändringar Ändring Datum Införd av Ändring 1 Kap 4 Kap 4 1, 3, 7, 8 FM2014-4779:3 RMS-S 2015 5

7 1 AllmäntomRMS S2013 1.1 Nyheter och ändringar I andra kapitlet regleras kraven på system för sjösäkerhetsledning och speglar nu ISM-koden på ett tydligare sätt jämfört med RMS S 2010 1 kap. Kraven på system för sjösäkerhetsledning utgår från Europaparlamentets och rådets förordning (EG nr 336/2006) Internationella organisationsregler för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening(internationella säkerhetsorganisationskoden ISM-koden). Nödvändiga anpassningar har vidtagits för att tillgodose behov utgående ifrån den militära sjöfartens särskilda förutsättningar. Jämfört med RMS S 2010 återfinns även regel 14-16 som rubriker, istället för att som tidigare ha varit utspridd i övrig löptext. RMS S 2010 2 kap som reglerade innehållet och littereringen i fartygs- och båtmanualer har utgått. Av2kap 12 framgår dock att: Manualer för militär sjöfart bör ha samma struktur som RMS S regel 1-12. Väljs annan struktur ska manual förses med korsreferenslista så att uppfyllnaden av RMS S krav är spårbart. Tredje kapitlet som reglerar revisionsverksamheten utgår ifrån ISM-koden, men har i allt väsentligt samma sakinnehåll som RMS S 2010 kap 4 Revisioner. I fjärde kapitlet regleras på rutiner för rapportering och analys av avvikelser, olyckor och olyckstillbud, vilket är en utveckling av regel 9 i ISM-koden. Dessutom regleras kraven för undersökning av sjöolyckor och tillbud till sjöss utgående från lag (1990:712) om undersökning av olyckor med ändringar, samt förordning(1990:717) om undersökning av olyckor med ändringar. RMS-S 2015 7

9 2 Internationella säkerhetsorganisationskoden ISM-koden Regel1 Allmänt 1 Den militära sjöfarten ska tillämpa ISM-koden enligt EG-förordning nr 336/2006 som i RMS S är markerad med blå text. Föreskrift för de särskilda tillämpningar och anpassningar som gäller för militär sjöfart är markerade med paragraftecken och svart text på blå botten. ISM-kodens bör ska i samband med kravställning tolkas som att regeln ska följas, dock kan annan likvärdig lösning accepteras om det överordnande kravet som kravställningen syftar till uppfylls. 1.1 Definitioner I delarna A och B i denna kod används följande beteckningar med de betydelser som här anges. 1.1.1 Internationella säkerhetsorganisationskoden (ISM-koden): de internationella organisationsregler för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening som antagits av församlingen, meddeändringarsomimokankommaattanta. 1.1.2 Företag: fartygets ägare eller någon annan organisation eller person, såsom redaren eller den som hyr fartyget utan besättning, som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och somdärvidgåttmedpåattövertadeskyldigheterochdetansvar som koden föreskriver. 2 I denna föreskrift ska företag utgöras av: 1. Central verksamhetsutövare(cvu); av ÖB utsedd verksamhetsutövare med underställda organisationsenheter som bedriver militär sjöfart. 2. FM redare; av ÖB utsedd befattningshavare med uppgift att sammanhålla arbetet med sjösäkerheten inom Försvarsmakten. 3. Förbandschef(FörbC): chef för förband eller organisationsenhet. 1.1.3 Administration: regeringen i det land vars flagg fartyget har rätt att föra 1.1.4 Säkerhetsorganisationssystem: ett strukturerat och dokumenterat system som gör det möjligt för företagets personal att effektivt genomföra företagets säkerhets- och miljöskyddspolicy 3 Säkerhetsorganisationssystem benämns i denna föreskrift system för sjösäkerhetsledning. 1.1.5 Dokument om godkänd säkerhetsorganisation: ett dokument som utfärdats till ett företag som uppfyller kraven enligt denna kod 4 Dokument om godkänd säkerhetsorganisation benämns i denna föreskrift; dokument om godkänt system för sjösäkerhetsledning, vilket utfärdas till CVU och FörbC efter genomförd och godkänd revision. RMS-S 2015 9

2 Internationella säkerhetsorganisationskoden ISM-koden 1.1.6 Certifikat om godkänd säkerhetsorganisation: ett dokument som utfärdats till ett fartyg, vilket innebär att företaget och dess fartygsledning arbetar i enlighet med det godkända säkerhetsorganisationssystemet 5 Certifikat om godkänd säkerhetsorganisation benämns i denna föreskrift; certifikat om godkänt system för sjösäkerhetsledning, vilket utfärdas till fartyg eller enhet efter genomförd och godkänd revision. 1.1.7 Sakliga bevis: en kvantitativ eller kvalitativ information, protokoll eller uppgifter om sakförhållanden som gäller säkerhet eller förekomst och genomförande av en del av säkerhetsorganisationssystemet, grundad på observation, mätning eller test och som kan verifieras. 1.1.8 Observation: ett yttrande om sakförhållanden som gjorts under en inspektion av säkerhetsorganisationen och som är underbyggt av sakliga bevis. 1.1.9 Avvikelse: en noterad situation där sakliga bevis påvisar att ett specificerat krav inte uppfyllts. 1.1.10 Allvarlig avvikelse: en identifierbar avvikelse som utgör ett allvarligt hot mot personalens eller fartygets säkerhet eller en betydande miljörisk, vilken kräver omedelbara korrigerande åtgärder. Avsaknaden av ett effektivt och systematiskt genomförande av ett av kodens krav ska också betraktas som en allvarlig avvikelse. 1.1.11 Harmoniseringsdatum: den dag och månad varje år som motsvarar det datum då aktuellt dokument eller certifikat upphör att gälla. 1.1.12 Konvention: 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, med senare ändringar Kommentar I kapitel 4kapitel 4. definieras begrepp som används vid sjöolycka, tillbud till sjöss och avvikelser. 1.2 Mål 1.2.1 Målen med koden är att säkerställa säkerheten till sjöss, förhindra att människor skadas eller omkommer samt undvika skador på miljön, i synnerhet på den marina miljön, och på egendom. 1.2.2 Företagets mål för säkerhetsorganisationen bör bl.a. 1.2.2.1 sörja för säkra rutiner för fartygs drift och en säker arbetsmiljö, 1.2.2.2 fastställa skydd mot alla identifierade risker, och 1.2.2.3 kontinuerligt öka den landbaserade personalens och sjöpersonalens kompetens i säkerhetsledning, inklusive beredskap för nödsituationer både vad gäller säkerhet och miljöskydd. 1.2.3 Säkerhetsorganisationssystemet bör säkerställa 10 RMS-S 2015

Regel 2 Säkerhets- och miljöskyddspolicy 1.2.3.1 att obligatoriska regler och föreskrifter följs, och 1.2.3.2 att tillämpliga koder, riktlinjer och standarder, rekommenderade av IMO, administrationer, klassificeringssällskap och andra organisationer inom sjöfartsbranschen beaktas 1.3 Tillämpning Kravenidennakodfårtillämpaspåallafartyg. 1.4 Funktionskrav avseende säkerhetsorganisationssystem Alla företag bör utarbeta, genomföra och upprätthålla ett säkerhetsorganisationssystem som innefattar följande funktionskrav. 1.4.1 säkerhets- och miljöskyddspolicy. 1.4.2 instruktioner och förfaranden för att säkerställa säker drift av fartyg samt skydd av miljön i enlighet med relevant internationell lagstiftning och flaggstatens lagstiftning, 1.4.3 klar ansvarsfördelning och bestämda kommunikationskanaler mellan landbaserad personal och sjöpersonal samt inom dessa grupper. 1.4.4 rutiner för rapportering av olyckor och avvikelser från bestämmelserna i denna kod. 1.4.5 handlingsplan för nödsituationer, och 1.4.6 rutiner för interna kontroller och översyn av organisationen. 6 RMS S gäller för alla som bedriver verksamhet inom den militära sjöfarten. Regel 2 Säkerhets- och miljöskyddspolicy 2.1 Företaget bör fastställa en säkerhets- och miljöskyddspolicy som beskriver hur målen i punkt 1.2 kommer att uppnås. 2.2 Företaget bör säkerställa att denna policy genomförs och upprätthålls på alla nivåer i organisationen, både på land och till sjöss. Regel 3 Företags ansvar och befogenheter 3.1 Omdenenhetsomansvararfördriftenavfartygetärenannan än ägaren, måste ägaren anmäla enhetens fullständiga namn och annan relevant information om den till administrationen. 7 FM redare ska anmäla till SJÖI vilka förband som bedriver militär sjöfart samt om inhyrda fartyg och båtar ska bedriva militär sjöfart. 3.2 Företaget bör definiera och dokumentera ansvar, befogenheter och samverkan för all personal som leder, utför och verifierar arbete som avser och påverkar säkerheten och förhindrandet av föroreningar. RMS-S 2015 11

2 Internationella säkerhetsorganisationskoden ISM-koden 8 ÖB eller CVU ska utse en redare inom Försvarsmakten med särskilda uppgifter och befogenheter i syfte att säkerställa säkerheten inom den militära sjöfarten. FM redare ska införa och utveckla manual för sjösäkerhetsledning, vilken ska vara så utformad att det utgör FM gemensamma centrala styrdokument för sjösäkerhet. FM redare ska ha ett väl fungerande system för styrning, planering, genomförande, analys och uppföljning av sjösäkerheten. FM redare ska besluta om åtgärder och inskränkningar som föranleds av indikationer på eller inträffade händelser gällande sjösäkerhet. FM redare ska vid behov initiera, genomföra samt stödja vid undersökningar. FM redare ska fastställa kompetenskrav för SjösäkO vid förband. I Försvarsmaktens manual för sjösäkerhetsledning ska uppgifter, befogenheter, resurser och samverkansformer för personal som planerar verksamhet samt leder, beordrar och utför arbete som påverkar den militära sjösäkerheten beskrivas. I förbandschefs uppgifter och befogenheter ska minst ingå att: 1. Utveckla, upprätta, fastställa och införa en manual för eget förband som beskriver förbandets system för sjösäkerhetsledning. 2. Tillse att manual upprättas för fartyg och båtar ingående i förbandet. 3. Tillse att kunskaper om, och riskerna i, arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall ska förebyggas. 4. Regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. 5. Omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska föras in i en handlingsplan. 6. Vid behov, då erforderlig kompetens inte finns inom förbandet, anlita sakkunnig hjälp för att säkerställa militär sjösäkerhet. 7. Utse minst en person med tilldelade uppgifter enligt regel 4, som inom FM benämns sjösäkerhetsofficer (SjösäkO). 3.3 Företaget ansvarar för och ska tillse att erforderliga resurser och landbaserat stöd ges den eller de personer som tilldelats ansvar, så att de kan utföra sina uppgifter. Regel 4 Personer med tilldelat ansvar För att säkerställa säker drift av alla fartyg och för att ha en koppling mellan företaget och de ombordanställda bör alla företag,närsåärlämpligt,utseenellerflerapersonerilandsom har direktkontakt med den högsta företagsledningen. I dessa personers skyldigheter och befogenheter bör ingå att övervaka de aspekter som rör säkerhet och förhindrande av förorening vad gäller varje fartygs drift och att se till att erforderliga resurser och landbaserat stöd avdelas efter behov. 12 RMS-S 2015

Regel 5 Befälhavares ansvar och befogenheter Regel 5 Befälhavares ansvar och befogenheter 5.1 Företaget bör klart definiera och dokumentera befälhavarens ansvar när det gäller 5.1.1 att genomföra företagets säkerhets- och miljöpolicy, 5.1.2 att motivera besättningen så att den iakttar denna policy, 5.1.3 att ge lämpliga order och instruktioner på ett tydligt och lättbegripligt sätt, 5.1.4 att kontrollera att specifika krav iakttas, och 5.1.5 att se över säkerhetsorganisationssystemet och rapportera förekommande brister till den landbaserade ledningen. 5.2 Företaget bör se till att befälhavarens befogenheter är klart formulerade i det säkerhetsorganisationssystem som gäller ombord på fartyget. Företaget bör i säkerhetsorganisationssystemet tydligt ange att befälhavaren har det övergripande ansvaret och befogenheten att fatta beslut om säkerhet och förhindrande av förorening och att efter behov begära företagets hjälp. Regel 6 Resurser och personal 6.1 Företaget bör säkerställa att befälhavaren 6.1.1 är väl kvalificerad att föra befäl, 6.1.2 är helt insatt i företagets säkerhetsorganisationssystem, och 6.1.3 fått nödvändigt stöd så att hans uppgifter kan utföras på ett betryggande sätt. 6.2 Företaget bör säkerställa att varje fartyg är bemannat med kvalificerad, behörig och frisk besättning i enlighet med nationella och internationella krav. 6.3 Företaget bör fastställa rutiner för att säkerställa att ny personal och personal som förflyttats till nya befattningar som berör säkerhet och miljöskydd blir ordentligt insatta i sina uppgifter. De instruktioner som det är viktigt att de ombordanställda får före avfärden bör fastställas, dokumenteras och överlämnas. 6.4 Företaget bör säkerställa att all personal som berörs av företagets säkerhetsorganisationssystem nöjaktigt förstår relevanta regler, föreskrifter, koder och riktlinjer. 6.5 Företaget bör fastställa och upprätthålla rutiner som gör det möjligt att avgöra vilken utbildning som krävs för säkerhetsorganisationssystemet och se till att all berörd personal får sådan utbildning. 6.6 Företaget bör fastställa rutiner som ger fartygets personal relevant information om säkerhetsorganisationssystemet på ett arbetsspråk eller ett språk som de förstår. 6.7 Företaget bör se till att fartygets personal kan kommunicera effektivt med varandra när de utför sina uppgifter som anknyter till säkerhetsorganisations-systemet. RMS-S 2015 13

2 Internationella säkerhetsorganisationskoden ISM-koden Regel 7 Utveckling av planer för funktioner ombord Företaget bör fastställa rutiner för utarbetandet av planer och instruktioner, även checklistor i tillämpliga fall, för de nyckelfunktioner ombord som rör fartygets säkerhet samt förhindrande av förorening. De olika uppgifterna bör definieras och kvalificerad personal bör tilldelas dessa. Regel 8 Beredskap för nödsituationer 8.1 Företaget bör fastställa rutiner för att identifiera, beskriva och ingripa vid tänkbara nödsituationer ombord 8.2 Företaget bör fastställa program för övningar av åtgärder i samband med nödsituationer. 8.3 Säkerhetsorganisationssystemet bör ange åtgärder som säkerställer att företagets organisation alltid kan hantera de faror, olyckor och nödsituationer där dess fartyg är inblandade. Regel 9 Rapporter och analyser vid avvikelser, olyckor och olyckstillbud 9.1 I säkerhetsorganisationssystemet bör ingå rutiner som säkerställer att avvikelser, olyckor och farliga situationer rapporteras till företaget, utreds och analyseras, i syfte att förbättra säkerheten och förhindra föroren. 9 FMredareskaienårligrapportsammanställaochutvärderainträffadefallav ohälsa och avvikelser inom den militära sjöfarten. Rapporten ska tillställas SÄKINSP. 9.2 Företaget bör fastställa rutiner för att se till att rättelse görs. 10 Åtgärder ska vidtas för att eliminera orsaken till en konstaterad observation eller avvikelse eller annan oönskad situation. Efter en revision ska reviderat förband respektive fartyg identifiera och genomföra korrigerande åtgärder på konstaterade observationer och avvikelser. Regel 10 Underhåll av fartyget och dess utrustning 10.1 Företaget bör fastställa rutiner för att säkerställa att fartyget underhålls i enlighet med bestämmelserna i relevanta regler och föreskrifter och enligt de ytterligare krav som kan komma att fastställas av företaget. 10.2 För att uppfylla dessa krav bör företaget se till att 10.2.1 inspektioner genomförs med lämpliga mellanrum, 10.2.2 alla fall av avvikelser rapporteras med angivande av möjlig orsak, om denna är känd, 10.2.3 lämplig rättelse vidtas, och 10.2.4 dessa åtgärder dokumenteras. 14 RMS-S 2015

Regel 11 Dokumentation 10.3 Företaget bör fastställa rutiner i säkerhetsorganisationssystemet för att identifiera sådan utrustning och sådana tekniska system vilka, om de plötsligt upphör att fungera, kan leda till farliga situationer. I säkerhetsorganisationssystemet bör anges specifika åtgärder som syftar till att göra sådan utrustning eller sådana system tillförlitliga. I dessa åtgärder bör ingå regelbunden provning av alternativa förfaranden och av utrustning eller tekniska system som inte är i kontinuerlig drift 10.4 De inspektioner som nämns i 10.2 liksom åtgärderna i 10.3 bör ingå i fartygets rutinmässiga driftunderhåll. Regel 11 Dokumentation 11.1 Företaget bör fastställa och vidmakthålla rutiner för kontroll av alla dokument och all information som är relevant för säkerhetsorganisationssystemet. 11.2 Företaget bör se till att 11.2.1 giltiga dokument finns på alla relevanta ställen, 11.2.2 ändringar i dokument granskas och godkänns av behörig personal, och 11.2.3 dokument som inte längre gäller dras in omedelbart. 11.3 Den dokumentation som används för att beskriva och genomföra säkerhetsorganisationssystemet kan kallas Handbok för säkerhetsorganisationen. Dokumentationen bör ske i den form som företaget finner mest effektiv. All dokumentation som är relevant för ett fartyg bör finnas ombord på detta 11 Dendokumentationsomskafinnasförattbeskrivaochutvecklasystemför säkerhetsledning inom militär sjöfart ska utgöras av: 1. En för militär sjöfart gemensam manual för sjösäkerhetsledning, vilken ska utgöra det centrala styrdokumentet för FM sjösäkerhetsarbete. 2. Förbandsmanual för sjösäkerhetsledning. 3. Fartygsmanual,förvarjefartygochförbåtarklassIochIIifartområde större eller lika med C, ingående i förbandet. 4. Båtmanual,förbåtarklassIochIIifartområdemindreeller likamed DochförbåtarklassIII, ingåendeiförbandet Vid organisationsenhet där den militära sjöfarten endast omfattar farkoster för t.ex. idrottsaktiviteter eller är av mindre omfattning kan FM redare i samråd med Sjösäkerhetsinspektören besluta att organisationsenheten får använda en förenklad manual för sjösäkerhetsledning. Kommentar DefinitionavbåtarklassI,IIochIIIframgåravRMS F. 12 Manualer för militär sjöfart bör ha samma struktur som RMS S regel 1-12. Väljs annan struktur ska manual förses med korsreferenslista så att uppfyllnaden av RMS S krav är spårbart. RMS-S 2015 15

2 Internationella säkerhetsorganisationskoden ISM-koden Regel 12 Av företaget utförd verifiering, översyn och utvärdering 12.1 Företaget bör genomföra interna säkerhetskontroller för att verifiera om säkerhetsåtgärderna och åtgärderna för att förhindra förorening uppfyller kraven i säkerhetsorganisationssystemet. 12.2 Företaget bör periodiskt utvärdera säkerhetsorganisationssystemetseffektivitetochnärsåkrävsrevideradetienlighetmedav företaget fastställda förfaranden. 12.3 Kontrollerna och eventuella rättelser bör utföras i enlighet med dokumenterade rutiner. 12.4 Den personal som genomför kontroller bör ha en oberoende ställning i förhållande till de områden som kontrolleras, om detta går att genomföra med hänsyn till företagets storlek eller karaktär. 12.5 All ansvarig personal på det berörda området bör meddelas resultaten av kontrollerna och översynen. 12.6 Personal i ledande ställning med ansvar för det berörda området bör utan dröjsmål rätta till påträffade felaktigheter. 13 FM redares, förbands och fartygs/enheters system för sjösäkerhetsledning ska utvärderas genom verksamhetsutövarens försorg, enligt FM redares direktiv. Utvärdering ska ske minst de mellanliggande år då SJÖI inte genomför revision. Regel 13 Certifiering och periodisk verifiering 13.1 Fartyget bör drivas av ett företag för vilket ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation eller ett interimistiskt dokument om godkänd säkerhetsorganisation för det berörda fartyget har utfärdats i enlighet med punkt 14.1. 14 Fartyg erhåller certifikat under förutsättning att det förband fartyget tillhör har giltigt dokument om godkänt system för sjösäkerhetsledning. Kommentar 1. Nytt certifikat för fartyg som tillförts förband, ska utfärdas efter erforderlig verifiering av förbands och fartygs uppdaterade system för sjösäkerhetsledning. 2. Enhet som bedriver verksamhet med båtar kan tilldelas certifikat. 13.2 Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation bör av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering inom konventionen utfärdas till varje företag som uppfyller kraven enligt denna kod för en av administrationen angiven period, somintebör vara längreänfem år. Ett sådant dokument bör godtas som ett bevis för att företaget har förmåga att uppfylla kraven enligt denna kod. 15 DokumentutfärdastillFMredareefteravSJÖIgenomfördochgodkändrevision av FM system för sjösäkerhetsledning. Dokumentet har en giltighetstid av ca två år. 16 RMS-S 2015

Regel 13 Certifiering och periodisk verifiering 13.3 Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation gäller endast för de fartygstyper som uttryckligen anges i dokumentet. En sådan angivelse bör grundas på de fartygstyper på vilka den första verifieringen grundades. Andra fartygstyper bör endast läggas till efter verifiering av företagets förmåga att uppfylla de krav enligt denna kod som är tillämpliga på sådana fartygstyper. Fartygstyper innebär i detta sammanhang de typer som avses i regel IX/1 i konventionen. 16 Dokument utfärdas till förbandschef efter av SJÖI genomförd och godkänd revision av förbandets system för sjösäkerhetsledning. Dokumentet har en giltighetstid av ca två år. 17 Dokument utfärdat till FM redare är giltigt för förband som bedriver verksamhet med örlogsfartyg i militär sjöfart. 18 Dokument utfärdat till förbandschef är giltigt för förbandet och de fartygsklasser som omfattades av den senaste genomförda revisionen. 13.4 Giltigheten för ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation bör grundas på en årlig verifiering som utförs av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering senast tre månader före eller efter harmoniseringsdatumet. 13.5 Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation bör återkallas av administrationen eller, på dess begäran, av den fördragsslutande regering som har utfärdat dokumentet, om den årliga verifiering somkrävsenligt punkt13.4 intebegärseller omdetfinnsbevis för att allvarlig avvikelse från denna kod föreligger 13.5.1 Alla certifikat om godkänd säkerhetsorganisation och interimistiska certifikat om godkänd säkerhetsorganisation som hör till dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation bör också återkallas om dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation återkallas. 19 Dokument och certifikat om godkänt system för sjösäkerhetsledning kan återkallas av Sjösäkerhetsinspektören om det föreligger bevis på allvarlig avvikelse eller ett större antal avvikelser. För att återfå ett återkallat dokument eller certifikat ska en särskild revision genomföras för att verifiera systemets för sjösäkerhetsledning effektivitet. 13.6 En kopia av dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation bör finnas ombord, så att fartygets befälhavare på begäran kan visa upp den för administrationen eller en av administrationen erkänd organisation för verifiering, eller vid sådan kontroll som avses i regel IX/6.2 i konventionen. Kopian av dokumentet behöver inte vara försedd med äkthetsbevis eller vara bestyrkt. 13.7 Certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation bör utfärdas till ettfartygförenperiodomhögstfemåravadministrationen,enav administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering. Certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation bör utfärdas efter verifiering av att företaget och fartygsledningen arbetar i enlighet med godkänt säkerhetsorganisationssystem. Ett sådant certifikat bör godtas som bevis för att fartyget uppfyller kraven enligt denna kod. RMS-S 2015 17

2 Internationella säkerhetsorganisationskoden ISM-koden 20 Certifikat om godkänt system för sjösäkerhetsledning utfärdas till fartyg/enhet av Sjösäkerhetsinspektören efter genomförd och godkänd revision. Certifikatet har en giltighetstid av ca två år. 13.8 Giltigheten för certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation bör bli föremål för åtminstone en mellanliggande verifiering av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering. Om endast en mellanliggande verifiering ska utföras och giltighetstiden för certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation är fem år bör verifieringen ske mellan certifikatets andra och tredje harmoniseringsdatum. 13.9 Utöver kraven i punkt 13.5.1 bör certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation återkallas av administrationen eller, på administrationens begäran, av den fördragsslutande regering som har utfärdat det, om den mellanliggande verifiering som krävs enligt punkt13.8inteharbegärtselleromdetfinnsbevisföratt det föreligger allvarlig avvikelse från denna kod 13.10 Trots kraven i punkt 13.2 och 13.7 gäller att om verifieringen för förnyelse är slutförd inom tre månader före den dag det befintliga dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation eller certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation upphört att gälla, bör det nya dokumentet eller certifikatet gälla från den dag verifieringen för förnyelseärslutfördunderhögstfemårräknatfråndendagdet befintliga dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation eller certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation upphört att gälla. 13.11 Om verifieringen för förnyelse är slutförd mer än tre månader före utgångsdatumet för den dag det befintliga dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation eller certifikat om godkänd säkerhetsorganisation upphört att gälla, bör det nya dokumentet eller certifikatet gälla från dagen för slutförd verifiering för förnyelse under högst fem år räknat från dagen för slutförd verifiering för förnyelse. 18 RMS-S 2015

Regel 14 Interimistisk certifiering Regel 14 Interimistisk certifiering 14.1 Ett interimistiskt dokument om godkänd säkerhetsorganisation kan utfärdas för att underlätta det inledande genomförandet av denna kod när 1. ett företag är nyetablerat, eller 2. nya fartygstyper ska inkluderas i ett befintligt dokument om godkänd säkerhetsorganisation, efter verifiering av att företaget har ett säkerhets- organisation bör utfärdas för högst tolv månader av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en organisationssystem som uppfyller målen enligt punkt 1.2.3 i denna kod, förutsatt att företaget kan uppvisa planer på att införa ett säkerhetsorganisationssystem som fullständigt uppfyller kraven enligt denna kod inom giltighetstiden för det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation. Ett sådant interimistiskt dokument om godkänd säkerhetsorganisation bör utfärdas för högst tolv månader av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering. En kopia av det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation bör finnas ombord så att fartygets befälhavare på begäran kan visa upp den för administrationen eller en av administrationen erkänd organisation för verifieringellervidsådankontrollsomavsesiregelix/6.2ikonventionen. Kopian av dokumentet behöver inte vara försedd med äkthetsbevis eller vara bestyrkt. 14.2 Ett interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation kan utfärdas i följande fall: 1. Till nya fartyg vid leverans. 2. När ett företag övertar ansvaret för driften av ett fartyg som är nytt för företaget. 3. När ett fartyg byter flagg. Ett sådant interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation bör inte utfärdas för en längre period än sex månader av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering. RMS-S 2015 19

2 Internationella säkerhetsorganisationskoden ISM-koden 14.3 En administration eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering, får i särskilda fall förlänga giltighetstiden för ett interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation under ytterligare en period, vilken inte bör vara längre än sex månader räknat från det att certifikatet upphört att gälla. 14.4 Ett interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation får utfärdas efter verifiering av följande: 1. Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation, eller det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation gäller det berörda fartyget. Regel 15 Verifiering 2. Företagets säkerhetsorganisationssystem för det berörda fartyget inbegriper grundläggande delar av denna kod, och systemet har utvärderats under en inspektion inför utfärdandet av dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation eller demonstrerats inför utfärdandet av det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation 3. Företaget har planerat en inspektion av fartyget inom tre månader. 4. Befälhavaren och övriga befäl är förtrogna med säkerhetsorganisationssystemet och de planerade åtgärderna för dess genomförande. 5. De instruktioner som bedömts vara nödvändiga tillhandahålls före avseglingen. 6. Relevant information om säkerhetsorganisationssystemet har tillhandahållits på ett arbetsspråk eller ett språk som fartygets personal förstår. 15.1 Alla verifieringar som krävs enligt denna kod bör utföras i enlighet med förfaranden som är godtagbara för administrationen medbeaktandeavderiktlinjersomutarbetatsavimo 1. 1) Med hänvisning till de ändrade riktlinjer för administrationers genomförande av ISM-koden som antagits genom IMO:s resolution A.913(22). Regel 16 Certifikatens utformning 16.1 Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation, certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation, det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation och det interimistiska certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation bör utformas i enlighetmeddemallarsomfinnsitilläggettilldennakod. Om det språk som används varken är engelska eller franska bör texten innehålla en översättning till något av dessa språk. 21 Utformning av dokument och certifikat om godkänt system för sjösäkerhetsledning framgår av bilaga 1 och 2. 20 RMS-S 2015

Regel 16 Certifikatens utformning 16.2 Utöver kraven i punkt 13.3 kan det i påskriften som gäller fartygstyperna enligt dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation och det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation anges begränsningar i driften av de fartyg som beskrivs i säkerhetsorganisationssystemet. RMS-S 2015 21

23 3 Bestämmelser för administrationen om genomförandet av internationella säkerhetsorganisationskoden(ism) Del A Allmänna bestämmelser 1.1 Vid genomförandet av den verifiering och den certifiering som krävs enligt bestämmelserna i ISM-koden för fartyg som omfattas av denna förordning ska medlemsstaterna uppfylla de krav och standarder som fastställs i del B av denna avdelning. 1.2 Dessutom ska medlemsstaterna ta vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i de omarbetade riktlinjer för administrationers genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden somharantagitsavimogenomresolutiona.913(22)avden29 november 2001, i den mån de inte omfattas avdel B avdenna avdelning. 1 För militär sjöfart ska ISM-koden och tillhörande resolutioner tillämpas med de föreskrifter som anger tillämpningar av koden och kungörs i RMS. Del B- Certifiering och standarder 2. Certifieringsförfarande 2.1 Det certifieringsförfarande som gäller för utfärdandet av ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation till ett företag och av ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation för varje fartyg ska tillämpas med beaktande av följande bestämmelser 2.2 Certifieringsförfarandet ska normalt omfatta 1. en första verifiering, 2. en årlig eller mellanliggande verifiering, 3. verifiering för förnyelse, och 4. ytterligare verifiering. Verifieringarna ska utföras på företagets begäran ställd till administrationen eller den erkända organisation som handlar på dess vägnar. 2 I denna föreskrift benämns verifiering för revision. Certifieringar sker med periodicitet som anges i 2 kap. 14 20. 3 Vid organisationsenhet som bedriver militär sjöfart av mindre omfattning kan förenklad revision genomföras efter beslut av Sjösäkerhetsinspektören. Bedriver organisationsenhet annan typ av militär sjöfart inom sin ordinarie verksamhet kan inte förenklad revision genomföras. RMS-S 2015 23

3 Bestämmelser för administrationen om genomförandet av internationella säkerhetsorganisationskoden(ism) 2.3 Verifieringarna ska inbegripa en inspektion av säkerhetsorganisationen. 2.4 En huvudinspektör och, vid behov, en inspektionsgrupp, ska utses för att genomföra inspektionen. 2.5 Den utsedda huvudinspektören ska upprätthålla kontakten med företaget och utarbeta en inspektionsplan. 4 Sjösäkerhetsinspektören upprättar en revisionsplan för förband och fartyg. Denna ska innehålla: 1. Tid och plats för revisionen. 2. Deltagare i revisionsgruppen. 3. Typ av revision och omfattning(förband och fartyg). 4. Schema för revisionen. 5. Öppnings- och avslutningsmöte. 6. Praktiska arrangemang. 7. Förbandets kontaktman. 2.6 En inspektionsrapport ska utarbetas under ledning av huvudinspektören, som ansvarar för dess riktighet och fullständighet. 2.7 Inspektionsrapporten ska inbegripa inspektionsplanen, namn på de personer som ingår i inspektionsgruppen, datum, namn på företaget, förteckning över eventuella iakttagelser och avvikelser samt iakttagelser om säkerhetsorganisationssystemets effektivitet vad gäller uppfyllandet av de angivna målen. 5 För militär sjöfart leder Sjösäkerhetsinspektören, eller den Sjösäkerhetsinspektören bestämmer, revisioner. Sjösäkerhetsinspektören fastställer rapport. 3. Ledningsstandard 3.1 Inspektörerna eller den inspektionsgrupp som kontrollerar att ISM-koden uppfylls ska ha behörighet i fråga om 1. säkerställande av att regler och föreskrifter, inbegripet certifiering av sjöfolk, följs för alla fartygstyper som drivs av företaget, Kommentar 2. den godkännande-, tillsyns- och certifieringsverksamhet som är relevant för sjöfartscertifikaten, 3. de instruktioner som enligt ISM-koden måste beaktas inom ramen för säkerhetsorganisationssystemet, och 4. praktisk erfarenhet av fartygsdrift. Kompletterande krav på behörighet och utbildning av revisor framgår av RMS GRMS G. 24 RMS-S 2015

Del B - Certifiering och standarder 3.2 Vid verifiering av överensstämmelsen med bestämmelserna i ISM-koden ska det säkerställas att den personal som tillhandahåller konsulttjänster har en oberoende ställning till dem som är inblandade i certifieringsförfarandet. RMS-S 2015 25

3 Bestämmelser för administrationen om genomförandet av internationella säkerhetsorganisationskoden(ism) 4. Kompetensstandarder 4.1 Grundläggande kompetens för genomförandet av kontroller. 4.1.1 Personal som ska delta i kontrollen av att ISM-koden uppfylls ska uppfylla de minimikrav för inspektörer som fastställs i punkt 2 i bilaga VII till rådets direktiv 95/21/EG. 4.1.2 De ska ha genomgått utbildning för att säkerställa att de har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna kontrollera att ISM-kodens krav uppfylls, särskilt vad gäller a. kunskap om och förståelse av ISM-koden b. tvingande bestämmelser och föreskrifter, c. de instruktioner som företagen ska ta hänsyn till enligt ISM-koden, d. bedömningsteknik för undersökning, utfrågning, utvärdering och rapportering, e. tekniska eller operationella synpunkter på säkerhetsorganisation, f. grundläggande kunskap om sjöfart och funktionerna ombord, och g. deltagande i minst en fartygsrelaterad inspektion av organisationssystem. 4.2 Kompetens för en första verifiering och verifiering för förnyelse. 4.2.1 För att kunna göra en fullständig bedömning av om företaget eller varje fartygstyp uppfyller kraven i ISM-koden måste den personal som ska genomföra en första verifiering eller verifiering för förnyelse av ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation och ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation, förutom den grundläggande kompetens som angivits ovan, även vara kompetent att a. avgöra om säkerhetsorganisationssystemets olika delar stämmer överens med ISM-koden, b. bedöma hur effektivt företagets eller varje fartygstyps säkerhetsorganisationssystem är för att säkerställa att regler och föreskrifter följs såsom det framgår av lagstadgade protokoll och protokoll från klassningsinspektioner, c. bedöma hur effektivt säkerhetsorganisationssystemet dels säkerställer att andra regler och föreskrifter som inte omfattas av lagstadgade inspektioner och klassningsinspektioner följs, dels gör det möjligt att verifiera att dessa regler och föreskrifter följs, och d. bedöma om de säkra rutiner som rekommenderas av IMO, administrationer, klassificeringssällskap och organisationer inom sjöfartsbranschen har beaktats. 4.2.2 Denna kompetens kan uppnås genom att det upprättas grupper bestående av personer som tillsammans innehar den totala kompetens som krävs. 26 RMS-S 2015

Del B - Certifiering och standarder 5. Formulär för dokument om godkänd säkerhetsorganisation och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation. När fartyg går i trafik i endast en medlemsstat, ska medlemsstaterna antingen använda de formulär som bifogas ISM-koden eller det dokument om godkänd säkerhetsorganisation, det certifikat om godkänd säkerhetsorganisation, det interimistiska dokument om godkänd säkerhetsorganisation och det interimistiska certifikat om godkänd säkerhetsorganisation som följer nedan. Vid undantag med stöd av artikel 7.1 och, i tilllämpliga fall, artikel 7.2 ska det utfärdade certifikatet skilja sig från ovan nämnda certifikat, och det ska klart framgå att det har beviljats undantag med stöd av artikel 7.1 och, i tilllämpliga fall, artikel 7.2 i denna förordning med angivande av tilllämpliga operativa begränsningar. RMS-S 2015 27

29 4 Alarmering, rapportering och undersökning av olyckor och tillbud inom militär sjöfart Inledning 1 Dessa föreskrifter reglerar larmning, rapportering, undersökning och korrigerande åtgärder vid sjöolycka, tillbud till sjöss och avvikelse inom den militära sjöfarten. Föreskrifterna är en utveckling av regel 9 och baseras på sjölag (1994:1009) avseende befälhavarens skyldighet att rapportera till tillsynsmyndigheten, samt lag(1990:712) om undersökning av olyckor och förordning(1990:717) om undersökning av olyckor avseende undersökning av sjöolyckor och tillbud till sjöss. Kommentar Avseende dykolyckor, se RMS DYK 4.4 och bilaga 4. 2 Sammanhållande för sjösäkerheten inom FM ska ha särskilda uppgifter rörande sjösäkerhet, vilka minst omfattas av att: 1. genomföra uppföljning av sjösäkerheten inom militära sjöfarten. 2. registrera, analysera och utvärdera inkomna rapporter, redovisa trender/tendenser samt bevara statistiska uppgifter, 3. genomföra/biträda vid undersökningar, och 4. föreslå beslut om omedelbara åtgärder och förbättringar samt förändringar av regelverk. RMS-S 2015 29

4 Alarmering, rapportering och undersökning av olyckor och tillbud inom militär sjöfart Definitioner och begrepp 3 I detta kapitel används definitioner i enlighet med lag(1990:712) om undersökning av olyckor Mycket allvarlig sjöolycka Allvarlig sjöolycka Annan sjöolycka Tillbud till sjöss En olycka som innebär att fartyget har försvunnit, en eller flera människor har avlidit, eller allvarlig skada har uppkommit på miljön. Med mycket allvarlig sjöolycka likställs att flera människor har blivit allvarligt skadade, fartyget eller egendom som inte transporteras med fartyget har fått omfattande skador, eller fartyget övergetts i sjö. En olycka som inte utgörs av en mycket allvarlig sjöolycka och där händelser såsom brand, explosion, kollision, grundstötning, skada på grund av hårt väder eller is, eller inträffad eller misstänkt skada på fartygets skrov, innebär att fartyget inte är i sådant skick att det uppfyller gällande säkerhetskrav, och detta innebär fara för att fartyget eller personer ombord skadas, eller det utgör ett oskäligt hot mot miljön, skada har uppkommit i miljön, eller fartyget harråkatutföretthaverisommedförtbehov av bogsering eller assistans från land. Som allvarlig sjöolycka anses också när en eller flera människor har försvunnit från fartyget. En mindre allvarlig sjöolycka som inte utgör en mycket allvarlig sjöolycka eller allvarlig sjöolycka. En händelse eller en serie av händelser som inte utgör en mycket allvarlig sjöolycka, allvarlig sjöolycka eller annan sjöolycka, men där händelser har utsatt eller, om de inte åtgärdas, skulle ha kunnat utsätta fartyget, personer ombord eller utanför fartyget, eller miljön för fara. 30 RMS-S 2015

Allmänt om alarmering och rapportering Därutöver skall (om tillämpligt) anges: Skada Allvarlig skada Haveri Händelse eller tillståndsförändring som medför handhavandefel hos personal eller felfunktion på material eller marin yttre miljö och som slutligen kan åtgärdas på plats med egna tilldelade resurser. Skada på personal, materiel eller marina yttre miljön, som inte kan slutgiltigt åtgärdas på plats med egna eller tilldelade resurser. Skada på personal, materiel eller marina yttre miljön som innebär att pågående verksamhet måste helt avbrytas. Kollision mellan två fartyg definieras som haveri. Oavsett omfattning av skada klassas olycka som haveri om person omkommit eller om flera personer kommit till allvarlig skada. Kommentar Varje sjöolycka måste bedömas i sitt sammanhang. Exempelvis en skada (t ex maskinhaveri) som åtgärdas på plats genom bogsering med egna resurser, t exinomförbandet videnövning, ärintealltidett haveri som medför att det ska klassas som allvarlig sjöolycka. Allmänt om alarmering och rapportering 4 Åtgärder och rutiner vid sjöolycka, tillbud till sjöss och avvikelse ska tydligt framgå i manualer som beskriver säkerhetsledningssystemet på alla nivåer. 5 Sjösäkerhetsinspektören ska rapportera olyckor och tillbud inom militär sjöfart till Statens haverikommission (SHK). 6 I säkerhetsledningssystemet ska det finnas rutiner för rapportering av personskador till Försvarsmedicincentrum och Försäkringskassan. RMS-S 2015 31

4 Alarmering, rapportering och undersökning av olyckor och tillbud inom militär sjöfart Alarmering 7 Alarmering genomförs vid sjöolycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön. Detsamma gäller om det föreligger en överhängande fara för sådan olycka: 1. Vid sjöolycka utanför vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren, ska Joint Rescue Coordination Centre (JRCC) larmas. 2. Vid sjöolycka utanför vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren, som inneburit eller bedöms kunna ledatillläckageavolja, eller annanskadapåmarinayttremiljön, ska Kustbevakningen (KBV) larmas. 3. Vid sjöolycka inom vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren eller då fartyget är förtöjt ska kommunal räddningstjänst larmas. Kommentar Vid sjöolycka inom vattendrag, kanaler, hamnar och insjöar på annan nations vatten ska lokala bestämmelser följas. 32 RMS-S 2015

Rapportering av tillbud/olycka Rapportering av tillbud/olycka 8 Sjöolycka enligt punkt 1 och 2 ska rapporteras så fort som möjligt efter att alarmering skett och akuta åtgärder vidtagits. Denna begränsade rapport benämns Direktrapport. Innehåll framgår av 9. Rapport tillbud och avvikelse enligt punkt 3-5, samt fullständig rapport av sjöolycka enligt punkt 1 och 2 insänds senast tre arbetsdagar efter inträffad händelse: 1. Mycket allvarlig sjöolycka anmäls till Sjösäkerhetsinspektören. Om en eller flera människor har avlidit, eller att flera människor har blivit allvarligt skadade görs även anmälan till polismyndighet. Om allvarlig skada har uppstått på den marina yttre miljön görs även anmälan till Generalläkaren (GL). 2. Allvarlig sjöolycka anmäls till Sjösäkerhetsinspektören. Om skada har uppstått på den marina yttre miljön görs även anmälan till GL. 3. Tillbud till sjöss som bedöms ha kunnat leda till allvarlig personskada anmäls till Sjösäkerhetsinspektören. 4. Tillbud till sjöss eller avvikelse som bedöms ha kunnat leda till allvarlig skada eller haveri anmäls till Sjösäkerhetsinspektören. 5. Tillbud till sjöss eller avvikelse som bedöms ha kunnat leda till allvarlig skada på den marina yttre miljön anmäls till Sjösäkerhetsinspektören och GL. Innehåll rapport tillbud/olycka 9 Rapporten ska minst innehålla följande information. Innehåll i Direktrapport enligt 8 är markerad med kursivstil: 1. Datum för händelsen. 2. Klassning(typ av sjöolycka eller tillbud till sjöss samt typ av skada). 3. Enhet och förband. 4. Plats(sjökort/karta). 5. Väder (om relevant). 6. Inblandad personal. 7. Verksamhet. 8. Brister (utrustning, vakanser m.m.). 9. Händelse(beskrivning av fakta, vid tillbud/avvikelse vad som kunde ha skett)., 10. Inträffade skador. 11. Förslag till förebyggande åtgärder. RMS-S 2015 33

4 Alarmering, rapportering och undersökning av olyckor och tillbud inom militär sjöfart Säkerhetsutredning 10 Vid sjöolycka eller tillbud till sjöss ska undersökning påbörjas så snart det är praktiskt möjligt. Undersökning ska slutföras snarast, dock senast inom två månader. Det ska finnas ett uppdrag för varje säkerhetsutredning. Deltagare i undersökningsgrupp ska utses vid varje tillfälle. Vid mindre tillbud kan en enklare undersökning genomföras utan särskild undersökningsgrupp. Med mindre tillbud avses sådana tillbud som inte skulle kunnat leda till allvarlig skada, haveri, eller externa skador. Resultat av en undersökning ska återkopplas till den rapporterande och delges andra förband samt skolor för att kunna utnyttjas i förebyggande och utvecklande syfte. Densomlederenundersökningavsjöolyckaellertillbudtillsjössska,iden mån det är praktiskt genomförbart, underrätta de som kan vara berörda av olyckanellertillbudetochgedemtillfälleattyttrasig. Dessaharrättattnärvara vid undersökning på olycksplatsen och vid utredningsarbetet i övrigt, om det kan ske utan men för utredningen. 11 Vid sjöolycka som inneburit allvarlig skada eller haveri kan C SÄKINSP besluta om säkerhetsutredning genom tillsättning av Försvarsmaktens undersökningskommission (FMUK). Kommentar En mycket allvarlig sjöolycka eller en olycka som likställs med en mycket allvarlig sjöolycka ska, enligt förordning(1990:717) om undersökning av olyckor, undersökas av Statens haverikommission(shk). Om det skulle rubba tilltron till undersökningens objektivitet, eller om det i övrigt finns särskilda skäl ska SHK även genomföra undersökning av allvarlig sjöolycka och annan sjöolycka samt tillbud till sjöss. Säkerhetsutredningsrapport 12 Beslut om åtgärder föranledda av i säkerhetsutredningsrapport redovisade rekommendationer ska överlämnas till förbandschef för genomförande. 13 Sjösäkerhetsinspektören svarar för att TS, SHK och AV delges information om pågående och resultat av genomförda undersökningar. 14 I säkerhetsutredningsrapportens förord ska det framgå att syftet med utredningen är att klarlägga säkerhetsfrågor. Dessutom ska förordet ange att utredningens säkerhetsrekommendationer inte syftar till att fastställa skuld eller ansvar, och att rapporten varken i fråga om innehåll eller stil har avfattats för att användas i samband med rättsliga åtgärder. 34 RMS-S 2015

Bilaga 1 Dokument om godkänt system för sjösäkerhetsledning RMS-S 2015 35

Bilaga 2 Certifikat om godkänt system för sjösäkerhetsledning RMS-S 2015 37

Bilaga 2 Certifikat om godkänt system för sjösäkerhetsledning Medverkande Projektledare SJÖI: Mats Johansson Ämnesexpert: Magnus Jansson Original: Autotech Teknikinformation AB Digital publicering: Autotech Teknikinformation AB