Webprogrammering och databaser. Konceptuell datamodellering med ER-modellen

Relevanta dokument
Webprogrammering och databaser. Konceptuell datamodellering med ER-modellen

Databaser design och programmering. Design processen ER- modellering

Databaser design och programmering. Fö 2: Design processen, ER-modellering

! Webprogrammering. ! Databasteori och praktik. ! Fö, le, la + projekt. ! Examination (tenta, dugga + labb, ! Studera användarna och deras problem

Webprogrammering och databaser. 729G28 Webprogrammering och databaser. Kursöversikt. Praktisk info. Webprogrammering. Ändringar mot förra året

Programdesign, databasdesign. Databaser - Design och programmering. Funktioner. Relationsmodellen. Relation = generaliserad funktion.

Databaser - Design och programmering. Relationsmodellen. Relationer - som tabeller. Relationer som tabeller. Alternativa notationer: Relationsschema

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Lite om databasdesign och modellering

ER-Diagram. Databasutveckling Diagram

INTRODUKTION TILL ER ENTITY-RELATIONSHIP

Databaser och Datamodellering Foreläsning IV

Vad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista

! Teori och praktik. ! Ändringar från förra året. ! Examination (tenta, projekt) LiU. ! Varför ni? ! Varför överhuvudtaget? LiU

Universitetet: ER-diagram

Databasdesign. E-R-modellen

Databaser - Design och programmering. Kursöversikt. Exempel: telefonbok. Varför databaser?

Databaser - Design och programmering

732G16: Databaser - Design och programmering

Webbprogrammering, grundkurs 725G54

Webprogrammering och 729G28 databaser Webprogrammering och databaser Kursöversikt Webprogrammering Designprocessen Lösningsförslag

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem

TER3. Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G28 TEN1 Webprogrammering och databaser Tentamen IDA 1 (7)

Databasteori. Övningar

Grunderna för relationsmodellen!

729G28 Webprogrammering och databaser. Föreläsning 1: Diverse praktiskt om kursen Webprogrammering Databaser, terminologi

Objektorientering. Grunderna i OO

Del 2: ER-modellering och överföring till Databasstruktur v0.9

Frågor att lösa med SQL mot databasen kursdb_sql Sida 1 av 5

Tentamenskod: Tentamensdatum: Tid: 14:00-19:00. Inga hjälpmedel är tillåtna

25/11/14. Databasteknik och informationssystem DD1370. Påminnelse inför Lab 1 redovisningen. Repetition: ER modellering (gammalt + nytt)

Databaser Design och programmering

Databaser och databasdesign. Den relationella modellen, normalisering och modellering (2)

TENTAMEN För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Anna Palmquist. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor

Idag. Modellering. Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen

D0004N Databaser I. Greenline. Petter Hedlin / epeehi-4 Rikard Stenmark / rikste-8 Markus Almberg / maralm-5

Idag. Modellering. Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen

Idag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget

Vad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem

Föreläsning 3 Transformation från konceptuell datamodell till relationsschema ( Syntetisk databasdesign ) Vad är ett databashanteringssystem?

Idag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget

Databasteori Övningar

(Data)Modellering. nikos dimitrakas rum 2423

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor

Skriftlig tentamen i kurserna TDDD12 och TDDB48 Databasteknik kl

GIS, databasteknik och kartografi. Databasmodellering

08/12/14. Databasteknik och informationssystem DD1370. Behövs Föreläsning 8? Kursens (återstående) mål Dagens föreläsning

Databaser. Vad du ska lära dig: Ordlista

Tentamen NDA01G Öppen för alla. Tentamenskod: Inga hjälpmedel är tillåtna

Databaser Design och programmering. Fysisk design av databasen att ta hänsyn till implementationsaspekter: minnesteknik filstrukturer indexering

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem

Databaser Design och programmering. Fysisk design av databasen att ta hänsyn till implementationsaspekter: minnesteknik filstrukturer indexering

Logisk databasdesign

Modul DB1-1 Databasmodellering

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor

Frågor och svar till tentamen i Kravhantering

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor

Databaskunskap 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem

E-R-modellen, E-R-diagram E-R-diagram. representerar entitetsmängder

Informationssystem och Databasteknik

Tentamen 4,5 hp Delkurs: Databaser och databasdesign 7,5hp Tentander: VIP2, MMD2, INF 31-60, ASP

Normalisering. Varför? För att åstadkomma en så bra struktur i databasen som möjligt med minimalt med dubbellagrad info.

TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 15 mars 2002, kl 14-18

Tentamen ISGB01 (delkurs i ISGB24) Databasdesign 7,5 Poäng

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem

11/11/13. Databasteknik och informationssystem DD1370. Dagens föreläsning. Dagens föreläsning: ERmodeller Jmf: Relationer i Base

TDDD12 och TDDD46 Databasteknik. Lena Strömbäck

Föreläsning 6: Normalisering & funktionella beroenden

Lär känna MS SQL 2008 / Övning. Observera. Tips. Förberedelse

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem

VAD GÖR DU / VEM ÄR DU?

Normalisering. Christer Stuxberg Institutionen för Informatik och Media

Objektorienterad Systemutveckling 1 (7,5 hp)

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Tentamen ISGB01, ISGB24. Databasdesign 7,5 Poäng

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor

Analytisk relationsdatabasdesign

2. Redundans 3. Normalformer

Concepts learned this far. ER till relationer. ER till relationer. ER till relationer. TDDD12 Database Technology

Objektorienterad analys och design

16/11/14. Databasteknik och informationssystem DD1370. Information. Dagens föreläsning: ERmodeller Dagens föreläsning. Påminnelse: Kursens mål

Databasteknik för D1, SDU1 m fl

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Funktioner. Relationsmodellen. Relationsmodellen. Funktion = avbildning (mappning) Y=X 2

TDDI60 Tekniska databaser

Relationsmodellen. Relations modellen är idag den mest änvända datamodellen för kommersiella

Ett annat exempel på en E-R modell. En bank. Beskrivning av banken

1.Lär känna MS SQL Observera. Tips. Förberedelse

Objektorientering Användning

TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering. Tentamen

Objektorienterad analys och design

Att söka kurser Via Webbansökan. Samt att bifoga betyg och läsa meddelanden från Komvux

Databasteori. Övningar

Modul DB1-2 Datamodellering

KRAVSPECIFIKATION. INAMN01 Indexformulär Sök person

Transkript:

Webprogrammering och databaser Konceptuell datamodellering med ER-modellen

2 Programutveckling Interaktionsdesign, behovsanalys Programdesign, databasdesign Implementation

3 Programdesign, databasdesign Databasdesign Kravspecifikation Applikationsdesign Konceptuell design Konceptuell datamodell Transaktionsdesign Logisk design Implementationsmodell Fysisk design Fysisk datamodell Implementation

4 Konceptuell datadesign Mål: skapa en högnivå-specifikation av informationsinnehållet i databasen Konceptuell modell är oberoende av DBMS (dvs. ingen hänsyn till implementations-detaljer)

5 ER-modellen Enligt ER-modellen består en domän av entiteter (saker) som har samband med varandra Varje entitet har ett antal attribut och varje attribut har ett visst värde.

6 Entitetstyp En typ av företeelse som behöver representeras. En individ av den typen är en entitetsinstans Entitetstyp Person Byggnad/hus Kurs Företag Idé Entitetsinstans Anna Axelsson Globen Databaser - design och prog. Nokia AB E=MC 2

7 Sambandstyp Representerar ett förhållande mellan två eller flera entitetstyper. Om entitetsinstanserna kan höra ihop finns det en sambandsinstans mellan dem. Sambandstypen är mängden av sådana sambandsinstanser. Ex: Personer studerar kurser studerar blir då sambandstypen Anna Anderson studerar Webprogrammering är en sambandsinstans

8 Attribut De egenskaper hos entitetstyper som vi är intresserade av representeras som en entitetstyps attribut. Varje attribut har en domän (värdemängd) som anger de tillåtna värdena för attributen.

9 Attribut: exempel Studenten Anna Axelsson kan t.ex. beskrivas som följande entitet: Attribut Attributvärde Namn Anna Axelsson LiuID annax234 Adress Studentvägen 8, 1tr Telefon 011-121212 Kurser 729G68, 732G16

10 Värden I en ER-modell brukar man identifiera tre slags attributvärden: enkla (ex. LiUID) sammansatta (ex. Adress) multipla (ex. kurser) null

11 Notation för ER-modeller ER-modeller beskrivs i diagramform Entitetstyp Sambandstyp Attribut

12 Exempel: universitetsstudier Kravspec Antag att universitetet behöver ett databassystem för att hålla rätt på studenter som går kurser, vem som ger vilka kurser och var de personerna är anställda (vilken institution). Datakrav: För att representera studenter behöver vi lagra namn (förnamn och efternamn skiljs så att man enkelt kan sortera på efternamn), personnummer för att få ett unikt id, kontonamn och lösenord.

13 Exempel: kravspec forts. Kurser har kurskoder, namn, ges en viss period och ägs (ansvaras för) av en viss institution. De ger ett visst antal poäng och hålls av någon som är anställd på högskolan. Olika år kan en viss kurs ges olika läs-perioder och av olika personer. Institutionen som ansvarar för kurserna är inte nödvändigtvis samma institution som läraren är anställd på.

14 Exempel: kravspec forts: Funktionskrav: Man ska kunna söka ut vilka studenter som går en viss kurs och vilket betyg de fått på kursen. Även vem som undervisar på vilken kurs är viktigt och var de är anställda. Vi vill kunna hitta telefonnummer (en del har flera nummer) och information om var anställda har sina tjänsterum.

15 Exempel: kravspec forts: Vi vill också kunna skicka epost till studenter och hjälpa dem hålla rätt på sina lösenord. Vi vill också lagra information om vilka betyg studenter får på de kurser de går. Mycket information! Hur strukturera detta?

16 ER-modellering Studera den värld som skall modelleras och identifiera de: Entitetstyper Sambandstyper Attribut som behövs för problemlösningen.

17 Exempel: universitetsstudier Hur hitta entitetstyper och sambandstyper? Tips: Sunt förnuft! Entitetstyper är ofta substantiv! Meningar där entitetstyperna kombineras beskriver ofta sambandstyper.

18 Nyckelattribut Identifiering av nyckelattribut ingår i ERmodellering och databasdesign. Ett attribut med unika värden för varje instans av en entitetstyp kallas nyckelattribut Om inget attribut ensamt är unikt för varje instans? Flera tillsammans (gör sammansatt). markeras i ER-diagrammet med understrykning av attributnamnet Nyckelattribut i exemplet?

19 Sambandstyper: kardinalitet Specificerar antalet sambandsinstanser av en viss typ som en entitetsinstans kan ingå i. För binära sambandstyper (siffran skrivs vid respektive entitetstyp i diagrammet): en-till-en (1:1) en-till-många (1:N) många-till-en (N:1) många-till-många (M:N) Kardinalitet för flervägssamband uttrycks i ord

20 Sambandstyper: deltagande specificerar om en entitetsinstans måste ha ett samband via sambandsinstansen. Om alla entiteter av en viss typ måste delta i ett samband av den typen kallas det totalt/ fullständigt deltagande. Om alla entitetsinstanser inte måste delta i någon sambandsinstans är det partiellt deltagande. Totalt deltagande ritas i diagrammet som dubbelstreck mellan entitetstyp och sambandstyp.

21 Universitetsexemplet pnr konto e-namn namn f-namn student e-post m lösen reg. på betyg namn kurskod n n läsperiod kurs n år poäng ansv. av e-namn f-namn hålls av 1 1 institution namn 1 jobbar på namn adress tel.nr. anställd n tjänsterum anst.nr

22 Exempel: universitetsstudier: entitetstyp utan id Antag att rektor utlyser pengar för pedagogiska projekt, som institutionerna kan arrangera. Man vill kunna söka efter alla olika projekten, kolla deras tidsplaner och budgetar. Projekten identifieras med namn. För varje institution finns en kontroll att namnen är unika, men institutionerna pratar inte med varandra.

23 Svag entitetstyp Är en entitetstyp vars instanser inte kan identifieras utan att blanda in en instans av en annan entitetstyp. Den identifierande entitetstypen kallas ägande entitetstyp och sambandet som används vid identifikation kallas ägande samband och en svag entitetstyp måste ha totalt deltagande i det ägande sambandet. Identifierande attribut i den svaga entiteten kallas partiell nyckel.

ER-diagram, exemplet 24 tjänsterum tel.nr. e-namn f-namn namn anst.nr anställd reg. på hålls av jobbar på ansv. av tidsplan projekt budget namn driver namn adress institution betyg lösen e-post konto e-namn f-namn namn pnr student m 1 n läsperiod kurskod namn kurs år poäng n n n 1 1 1 n

25 Verifiera ER-modellen mot tänkta frågor Vilka studenter är registrerade på en viss kurs och vilka betyg har de fått? Vem håller en viss kurs, var är den anställd? Vilken institution ger en viss kurs? Vilka kurser ges av en viss institution? Vilka lärare har kurser för en viss student? Vilka lärare har kurser för en viss institution?

26 Designbeslut att tänka på vid design av begreppsmodell: Undvik redundans. ex: attribut som finns på flera entitetstyper sambandstyper som går att härleda Enkelt är vackert. Undvik onödiga entitetstyper. entitetstyper med 1:1-samband kan vara varianter av samma entitetstyp. entitetstyper som bara förbinder andra entitetstyper. å andra sidan: inga lösa entitetstyper

27 Fler designbeslut Avvägningar: attribut eller samband med annan entitetstyp? flera enkla attribut eller ett sammansatt? flervägssamband eller en entitetstyp i mitten?

28 Summering: designprocessen hittills Skapa kravspecifikation Skilj ut datadesign från funktionsdesign Skapa ER-modell: entitetstyper (t.ex via substantiv) sambandstyper, kardinalitet och deltagande attribut till entitetstyper nycklar

29 Summering forts: designprocessen hittills Granska modellen redundans enkelhet kontrollera mot transaktioner

Frågor? eva.ragnemalm@liu.se www.liu.se