Analys av sjukfrånvarons variation



Relevanta dokument
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Sjukfrånvarons utveckling

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

Tema: Trygghetssystemen i staten

Sjukfrånvarons utveckling

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

Överenskommelse mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Den svenska sjukfrånvaron

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Sjukskrivningarnas anatomi

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Sjukskrivningarnas anatomi

Analyser av sjukförsäkringens utveckling 2013

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Finanspolitiska rådets rapport 2014

Arbete och försörjning

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars (6,7%) kvinnor (6,8%) män (6,5%) unga år (13,8%)

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av september 2011

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Sjukfrånvarons utveckling

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Sjukfrånvarons utveckling

Budgetpropositionen för 2012

Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Falun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen?

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Sjukfrånvarons utveckling

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Skåne Blekinge 11 och 12 november

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Agenda. 1. Inledning: Fler jobb gör Sverige starkare 2. Det ekonomiska läget. 3. Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken

Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

ANALYSERAR 2002:11. Procent 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0. Svensk sjukfrånvaro i ett europeiskt perspektiv

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning

Försäkrad men utan ersättning

Del 1. Arbetsmarknad

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Planerade analysrapporter

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svar på regeringsuppdrag

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Finansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557)

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

Svar på regeringsuppdrag

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl

Över nya jobb måste skapas för att nå jämviktsarbetslösheten

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Lågt och stabilt? Socialförsäkringsrapport 2015:2. Indikatorer på politisk måluppfyllelse inom sjukförsäkringsområdet. Social Insurance Report

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2

Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011

Finanspolitiska rådets rapport Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Sjukanmälan Anmälan, rådgivning & statistik

Socialförsäkring i förändring

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Transkript:

Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 1

Sjuktal kvinnor och män, 1955-2013 Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 2

Uppdraget Analysera förändringar i sjukfrånvarons variation över tid: I förhållande till olika mått på folkhälsa Väsentliga förklaringar vid sidan av regelförändringar Tillämpningen av sjukförsäkringen Belysa frågan ur ett internationellt perspektiv Samt: Hur sjukfrånvaron under sjuklöneperioden varierat över tid och hur sannolikheterna för övergång från sjuklön till sjukpenning utvecklats Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 3

Möjliga förklaringar Förändringar i folkhälsan? Förändringar i administration och tillämpning? Sjukfrånvarons roll i samhället medikalisering, normer och samspelet med andra delar av socialförsäkringen Arbetsmarknaden, strukturomvandling och arbetskraftens sammansättning? Arbetsmiljö, belastning och stress? Ekonomiska incitament? Konjunkturcykel och arbetslöshet? Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 4

Folkhälsan och sjukfrånvaro Vi har följt folkhälsans utveckling via Folkhälsorapporten Självrapporterad hälsa (ULF/SCB) Socialstyrelsen Patientregistret för slutenvård Cancerregistret Dödsorsaksregistret Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 5

Folkhälsan och sjukfrånvaro % God hälsa % Dålig hälsa och sjukfrånvaro AKU 100 10 80 8 60 40 6 4 Män (god hälsa) Kvinnor (god hälsa) Män (dålig hälsa) Kvinnor (dålig hälsa) Sjukfrånvaro AKU 20 2 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2008 2010 2012 0 Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 6

Sjukfrånvaro Procent av arbetskraften 6% 5% 4% 3% 2% 1% FR DE DK FI NL NO SE UK Mean (8 countries) 0% Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 7

Arbetslöshet 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% FR DE DK FI NL NO SE UK 0% Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 8

1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Arbetskraftsdeltagande Män Kvinnor 95% 95% 90% 90% 85% 80% 75% 70% 65% FR DE DK FI NL 85% 80% 75% 70% 65% FR DE DK FI NL 60% 55% 50% NO SE UK 60% 55% 50% NO SE UK 45% 45% Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 9

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Förtidspension 12 Procent av befolkningen i arbetsför ålder 10 8 6 4 2 DK FI DE NL NO UK SE 0 Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 10

Strukturella faktorer som påverkar sjukfrånvarons nivå och variation Vi har gjort en kunskapssammanställning där vi försökt fånga de viktigaste perspektiven/teorierna för att beskriva sjukfrånvaro och dess variation Från forskningslitteratur Utredningar (SOU) Myndighetsrapporter Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 11

Strukturella faktorer som påverkar sjukfrånvarons nivå och variation Sjukfrånvarons roll i samhället medikalisering, normer och samspelet med socialförsäkringen Arbetsmarknad, strukturomvandling och arbetskraftens sammansättning Arbetsmiljö, arbetsbelastning och stress Ekonomiska incitament för individer och arbetsgivare Makroekonomiska variationer, konjunkturcykler och arbetslöshet Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 12

Förändringar i tillämpning Tillämpning används i rapporten i en bredare betydelse än rättstillämpning Hur och när utredningar och bedömningar görs spelar roll, liksom hur åtgärder planeras, genomförs och följs upp. För att förklara de historiska variationerna i sjukfrånvaron gör vi dock bedömningen att politikens och administrationens fokus kopplat till resurser spelat en mer avgörande roll. Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 13

Olika förklaringar i olika perioder Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 14

Uppgång på 1980-talet Kvinnors intåg i arbetskraften Generösare ersättning Lägre risk för arbetslöshet Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 15

Nedgång 1991-1996 Mer restriktiva regler Skarp nedgång i ekonomin Fler övergångar till förtidspension Administrationen kapacitet förbättrades Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 16

Snabb och kraftig uppgång 1997-2002 Eftersläpad effekt av den ekonomiska krisen och ökad konkurrens Högkonjunkturen försvagade den disciplinära effekten Administrationens kapacitetsproblem Förändringar i förtidspensionsregler och äldre befolkning Förändringar i attityder och beteende (?) Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 17

Stor minskning 2003-2010 Ökning i förtidspensioner Halveringsmålet för sjukfrånvaro Bred mobilisering Förstärkning av administrationens resurser Reformerna 2008 förstärkte utvecklingen (rehabiliteringskedjan). Förändrat beteende och attityder (?) Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 18

Ökande trend sedan 2011 Betydande minskning i beviljade sjukersättningar Ökat inflöde, särskilt bland anställda. Högre sysselsättning. Skarp ökning i varaktighet bland arbetslösa. Ökning tydligast bland kvinnor och psykiska diagnoser Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 19

Huvudresultat från rapporten Historisk tendens att bygga upp långa sjukskrivningar Samspelet med förtidspensionssystemet Övergångarna till FTP förstärkt variationerna. Regeländringar i sjukförsäkringen Regelförändringar genomförts vid tidpunkter så de förstärkt variationerna. Arbetsmarknadsläget och villkoren på arbetsmarknaden Olika aktörers medvetna arbete att utveckla sjukförsäkringsprocessen Beslutstöd (FMB), information mm Administrationens kapacitet att hantera uppgångarna Peje Bengtsson & Patric Tirmén 16 mars 2015 Sida 20