Tillväxt och välfärd år 2016 Hallands omvärld och utmaningar

Tillväxt och välfärd år 2016 Hallands omvärld och utmaningar

Tillväxt och välfärd år 2016 Upplägg Mellan klockan 00.00 00.00 Presentation av innehåll: Catarina Dahlöf, regiondirektör Jörgen Preuss, bitr regiondirektör ansvarig regional utveckling Magdalena Barkström, t f hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör William Hedman, ekonomidirektör Frågestund

Årets utblick Halland och Region Halland Uppdrag hälso- och sjukvård Uppdrag regional utveckling och tillväxt Urval Viktigaste analyserna Beskriver utmaningar utifrån omvärld, ekonomi och förutsättningar för en hållbar utveckling Ram Styrning och planeringsprocess

Halland bästa livsplatsen Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014 En hälso- och sjukvård för bättre hälsa

En hållbar tillväxt och utveckling

Dagens programinnehåll Demografiska faktorer Tillväxt i Halland Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete Hälso- och sjukvård i Halland Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Ekonomi i balans

Demografiska faktorer

Befolkningsförändring i Hallands kommuner Kungsbacka 79 144 + 7,0 % Varberg 61 030 + 6,3 % Falkenberg 42 949 + 5,4 % Antal invånare 2015 och procentuell befolkningsförändring 2009-2015 per kommun Hylte 10 514 + 2,3 % Halmstad 96 952 + 6,4 % Laholm 24 195 + 3,6 %

Befolkningsprognos Alla åldersgrupper i Halland ökar fram till år 2035 Färre behöver försörja fler år 2035 än vad som sker idag Barn 0-9 år och 20-74 år blir relativt färre Unga 10-19 år och + 75 år blir relativt fler

Regional utveckling Halland

Hög attraktivitet Huvudindikator: Flyttningsöverskott från övriga Sverige till Hallands län Mål: 1 200 personer per år Utfall år 2015: 1 004 personer

Hög attraktivitet Urval analyser och statistik Arbete pågår med ny flyttstudie Ny bostadsmarknadsanalys Studie om tillit

Varför flyttar man till och från Halland?

Flyttmotiv för in- och utflyttare, Hallands län 50 45 40 35 30 32,7 30,1 % 25 Inflyttare 23,4 Utflyttare 20 22,5 18,5 15 15,6 16,1 10 12,2 10,2 5 7,5 6,7 4,5 0 Arbete Boendemiljö Bostad Sociala skäl Studier Övrigt

Röster från in- och utflyttare Öresundståget stopp i Åsa, havet och cykelbanorna Vi hittade ett perfekt hus Studier på annan ort Stressen i Halland, kring storstadsregionerna. Till lugnet och naturen i Norrland Flyttstudien 2016

Flyttmotiv för inflyttare efter kommun 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9,9 18 25,5 19,7 21,4 19,9 12,5 22,8 7,5 17 14 16,3 5,7 27,9 17 10,2 13,1 29,7 27,7 31,3 29 37,2 34,1 28,1 28,1 4,6 6,1 12,7 7,5 5,5 12,8 8,9 9 6,7 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Arbete Boendemiljö Bostad Sociala orsaker Studier Övrigt

Bostadsbyggande är ett kommunalt och statligt ansvar bostadsbrist är ett regionalt problem Vad kan vi göra tillsammans för en hållbar samhällsutveckling?

Bostadsbyggandets konsekvenser för tillväxt Verktyg för regional tillväxt och utveckling Stor påverkan på befolkning, arbetsmarknad, produktion och skatteunderlag Prognos år 2035 Byggtakt på 1 000 bostäder, årlig tillväxt av skatteunderlaget på 1.6-1.8 procent. Byggtakt 1 700 bostäder, årlig tillväxt av skatteunderlaget cirka 2,1 procent. Källa: Bygga för Tillväxt regionalekonomiska konsekvenser av olika nivåer på bostadsbyggandet i Halland

Planerat bostadsbyggande i Halland 2017-2019

Slutsatser Kommunerna vill fördubbla byggtakten Kommunerna har likartad inställning till bostäder som en del i en hållbar samhällsutveckling Efterfrågan på bostäder varierar mellan kommuner och inom kommuner kust/inland Olika aktörer har olika problembeskrivningar Men, finns en tendens att se problemen hos någon annan Byggbranschen vill vara mer delaktig i planprocessen och samverka mer med det offentliga Källa: Bygga för Tillväxt regionalekonomiska konsekvenser av olika nivåer på bostadsbyggandet i Halland

Vem i hela världen kan man lita på? M Wiehe

Om tillit Stor skillnad beroende på ålder Andel befolkning som inte tycker att man i allmänhet kan lita på de flesta personer (avrundad andel %). Hallands kommuner med Halland som referens.

Vad påverkar tilliten i lokalsamhället? Ekonomiska klyftor Segregation Starkt civilsamhälle och sociala nätverk Fungerande offentliga institutioner Migration och mångfald Stad Landsbygd

Hög attraktivitet Ett urval Huspriser Pendling Bredband CO2 utsläpp Tillit (unga vuxna)

Stark konkurrenskraft Huvudindikator: Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län Mål: Bland de tre bästa i Sverige Utfall 2014: Delad 3:e plats

Stark konkurrenskraft Urval analyser och statistik Utveckling av Hallands styrkeområden Export

Styrkeområdenas utveckling Hälsoinnovation Grön tillväxt Besöksnäring

Utveckling av sysselsatta efter styrkeområde 2007-2014 % 100,0 Förädlingsvärde 07-2014 % 80,0 Hälsoinnovation 60,0 Besöksnäring 40,0 Livsmedel 20,0 Hallands näringsliv 0,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0-20,0 Skog & Trä -40,0-60,0 Sysselsättningsutveckling 07-2014 %

Exporten ökar i Halland Värdet av export från Halland ökade 2014-2015 med 4,6 procent Ökningen bygger främst på små- och medelstora företags internationalisering 1490 exporterande företag varav 35 procent till Danmark och Norge 16:e plats bland svenska län (exportvolym) Differentierad export med tyngdpunkt på maskiner och träindustri.

Stark konkurrenskraft Hur går det för Styrkeområden i Halland BRP per sysselsatt Antal sysselsatta inom näringsgrenar Export/importföretag Nyföretagande

Fler i arbete Huvudindikator: Förvärvsfrekvensen (20-64 år) för kvinnor och män i Halland Mål: Bland de tre högsta i Sverige Utfall 2014: Hallands kvinnor högst i Sverige. Män i Halland på delad första plats

Fler i arbete Urval analyser och statistik Skolavhopp Utanförskap Matchning och kompetensförsörjning

Skolavhopp Andel 18-24 åringar som inte avslutat gymnasiestudierna och som inte studerar 2014

Varför hoppar unga av skolan Mobbning, socialt utanförskap Brist på pedagogiskt stöd i skolan Vuxna som inte bryr sig Dåligt bemötande i skolan Bristfälligt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro (på grund av sjukdom eller missbruk) Källa: Ungdomsstyrelsen, Unga berättar om avhopp från gymnasiet

Exempel på kostnad för utanförskapet för en årskull Kostnader fördelat på olika samhällsaktörer 38 % kommunerna 31 % landstinget 13 % rättsväsendet 8 % övrigt 5 % Arbetsförmedlingen 4,5 % Försäkringskassan 1.634.000.000:-

Matchning och kompetensförsörjning

Rekryteringsbehov till år 2030 i Halland 14 500 fler sysselsatta 46 000 går i pension Inflyttning skapar arbete inom sektorer som bygg, privata tjänster, utbildning, omsorg Kompetensförsörjningen begränsas av könsstereotypa utbildnings- och yrkesval Nyanländas etablering på arbetsmarknaden viktigt bidrag

Exempel på rekryterings- behov fram till 2030 Vård och omsorg: 8 500 Pedagoger: 4 800 Byggarbetare och hantverkare: 4 000 Detalj- och grossisthandel: 2 500 Sjuksköterskor och sjuksköterskor med särskild kompetens: 2 000

Andel förvärvsarbetande 20-64 år, Halland år 2014 % 100 90 80 70 60 86 85,8% 84 83,7% 67,6 66 % 61,6 62 % Tre förklaringar varför skillnader finns Värdering av humankapital Diskriminering Effektiva sociala nätverk 50 40 30 20 Män Kvinnor Män Kvinnor Inrikes bakgrund Utrikes bakgrund

Andel förvärvsarbetande kvinnor och män 20-64 år efter tid i Sverige, Hallands län år 2013

Fler i arbete Hur går det för Behöriga till gymnasium Skolavhopp Ungdomsarbetslösheten Matchningsgrad

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården i Halland Mål 2016 Bibehålla hälsan i den halländska befolkningen Hälsan ska öka i Halland Skillnaderna i hälsa ska minska Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka

Från här och nu till framtiden

Några historiska hållpunkter för digitaliseringen av hälso- och sjukvården Telefonen uppfanns Första kvalitetsregistret Vårdcentraler i Gråbo och Sundbyberg först i Sverige med datajournal Danderyds sjukhus första sjukhus med datajournal Persondator Patientdatalagen Fler mobiltelefoner än tandborstar i världen 1876 1964 1975 1978 1981 1984 1990 1995 2007 2008 2010 2012 2015? Telefax Personsökare blir vanliga Internet Nationell referensarkitektur (alla landsting) Nationell strategi för ehälsa Journal på nätet Ny patientlag

En hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland 2017-2025 Strategin ska överbrygga klyftan mellan vårt utgångsläge och vart vi vill nå Analyser och slutsatser utifrån faktaunderlaget har utmynnat i mål och konkreta prioriteringar Strategin ska fungera som en ledstång för politiska beslutsfattare, tjänstemän och utförare Att arbeta tillsammans är en förutsättning för att nå målet: En hälso- och sjukvård för bättre hälsa

Mål för hälso- och sjukvården i Halland En hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland 2017-2025 Mål: En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Delmål: Hälso- och sjukvården i Halland Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälsooch sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används 47

Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen

Hälsans bestämningsfaktorer Källa: Dahlgren, G, Whitehead, M. Policies and stategies to promote social equity in health: Background document to WHO Strategy paper for Europe. Köpenhamn: WHO; 1992. Modifierad av Folkhälsomyndigheten.

Kommunjämförelse utifrån bestämnings- faktorer för folkhälsa ( sociala faktorer ) Not: Värden som presenteras gäller för år 2015 Källor: scb.se; kolada.se; Nationella Folkhälsoenkäten - högst rankad kommun - lägst rankad kommun

Kommunjämförelse tvärs uppföljnings- variabler för folkhälsa Not:Värden som presenteras för självskattad hälsa, ohälsotal, upplevd tandhälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande gäller för 2015. För insjuknande i hjärtinfarkt, användning av lugnande medel/sömnmedel och slutenvårdstillfällen p.g.a. fallskador gäller 2013 års värden. Källor:Försäkringskassan, ohälsotalet efter kommun och ålder; Kolada.se, Öppna jämförelser Folkhälsa 2014; Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata) - högst rankad kommun - lägst rankad kommun

Åldersfördelning i Hallands kommuner Fördelning mellan åldersgrupper i Hallands kommuner, 2015 Ingen skillnad i åldersfördelning mellan halländska kommunerna Källa: scb.se, Befolkningsstatistik (Statistikdatabasen 20160516) JUNI 2016

ACG-index (adjusted clinical groups) per Vårdcentral (VC) Skillnader i sjuklighet mellan olika VC och deras listade medborgare Möjlighet att fånga upp multisjuka i tid Arbeta proaktivt med sina patientgrupper

CNI (care need index) per vårdcentral Skillnader i risk för ohälsa mellan olika VC och deras listade medborgare Socioekonomiska faktorer bidrar till att man väntar längre och söker vård sent Identifiera risk för ohälsa och proaktivt arbeta med dessa patientgrupper

ACG index per distrikt Skillnader i sjuklighet mellan medborgare bosatta i olika distrikt i Halland En skala från Skrea till Kungsäter Det finns mycket kvar att göra för ökad jämlik hälso- och sjukvård

Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården

Det är möjligt att erbjuda en mer sammanhållen vård i Halland Andel patienter 65 år och äldre som återinskrivits inom 30 dagar Halland har en högre andel patienter (65 år och äldre) som återinskrivits inom 30 dagar, än riket i övrigt Källa: vårdenisiffror.se;

Patientsäkerhet 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Nationell mätning - Vårdrelaterade infektioner Resultat 2008-2016 11,2% 6,6% 9,7% 9,6% 7,7% 9,2% 6,9% 6,8% 8,9% 9,0% 6,0% 6,4% 8,7% 8,9% 7,0% 5,7% 9,6% 6,3% 9,1% 7,8% VT 08 VT 09 VT 10 VT11 VT12 VT13 HT13 VT14 VT 15 VT 16 Halland Riket 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% Halland Nationell mätning - Trycksår Resultat 2011-2016 14,7% 16,3% 13,0% 13,0% 13,0% 15,1% 15,3% 12,0% 13,7% 10,0% 14,0% 11,0% 13,6% 13,4% 9,0% 10,7% HT 11 VT 12 HT 12 VT 13 HT 13 VT 14 VT 15 VT 16 Riket

Nationell patientenkät Primärvård 2015 Halland bättre än riket inom samtliga områden Vårdval Halland privata bättre än Halland inom samtliga områden Somatisk öppenvård 2016 Halland bättre än riket inom samtliga områden Privata enheter i Halland lika bra eller bättre än Halland Somatisk slutenvård 2016 Halland bättre än riket inom samtliga områden Privata enheter i Halland bättre än Halland

Vårdbarometern Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver? Halland i topp! 6 procentenheter bättre än riket

Vårdbarometern Andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till hälso- och sjukvården i förhållande till hälsotillstånd 47 % av personer med mycket dåligt hälsotillstånd uppger att de har tillgång till den vård de behöver För befolkningen med ett gott hälsotillstånd upprätthåller hälsooch sjukvården i Halland ett högt mått av trygghet

Vårdbarometern Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat? Halland 3:a 6 procentenheter bättre än riket men 40 % av Hallänningarna anser inte att vården ges på lika villkor och att det inte är behovet av vård som avgörande

Vårdbarometern Uppfattar du att vården ges på lika villkor, fördelat på hälsotillstånd Personer som upplever sig ha dålig hälsa anser i lägre grad att vården ges på lika villkor.

Slutsatser Hälsan hos invånarna i Halland är som helhet god men det finns ojämlikheter Samverkan mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer behöver stärkas för att uppnå en så god och jämlik hälsa som möjligt För att kunna att erbjuda en mer sammanhållen vård och skapa flöden utifrån invånare och patienters fokus måste vi arbeta tillsammans i Halland

Ekonomi

Ekonomi i balans Ekonomisk utveckling i omvärlden och Sverige Region Hallands ekonomiska förutsättningar

Sammanfattning Många orosmoln Trots allt okej global tillväxt Räntor förblir mycket låga Sverige toppen är passerad Stimulansen från fallande räntor är över Lyckad integration är centralt Region Halland- fallande skatteunderlagsprognoser

Oroligt och riskfyllt

- - 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 % y/y BNP Världen Snitt: 3,1% Snitt: 3,5% Snitt: 3,1% Källa: Nordea Markets och Macrobond % y/y - - 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 Hygglig tillväxt i trots allt 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14

Källa: Nordea Markets och Macrobond God riskaptit och stark börs i världen 105,0 105,0 Index, juni 2016=100 Börsen 102,5 Kuppförsök Turkiet 102,5 100,0 100,0 97,5 97,5 95,0 95,0 Terrorattack i Nice 92,5 92,5 90,0 90,0 Brexit Europa USA Sverige 87,5 87,5 juni juli augusti 2016

1150 1100 1050 1000 950 900 850 Mdkr per kvartal, sa BNP, mdkr (vänster) BNP, årlig förändring 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 (höger) Källa: Nordea Markets och Macrobond Prognos, Nordea % y/y 10,0 - - - 7,5 5,0 2,5 0,0 2,5 5,0 7,5 Avmattningen är redan här toppen är passerad 2015 2016P 2017P 2018P BNP 3,9% 3,0% 2,0% 2.0%

Källa: Nordea Markets och Macrobond Offentlig konsumtion stark ett tag till 300 8 Mdkr, sa Offentlig konsumtion % y/y 7 290 6 Mdkr per kvartal 280 Årlig förändring (vänster) 5 (höger) 270 4 260 3 2 250 1 240 0 230-1 220-2 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Ökade krav på och utveckling av välfärdstjänsterna har krävt resurser utöver befolkningsförändringar Källa; SKL

Lägre utveckling av antalet invånare i arbetsför ålder jämfört med de demografiska kraven. Källa; SKL

Region Hallands ekonomiska förutsättningar

Skatteunderlagsprognoser Skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2015 2016 2017 2018 2019 SKL dec/okt 2015 4,9 5,4 4,4 4,6 4,3 SKL feb 2016 4,9 5,6 5,6 5,2 4,4 SKL april 2016 5,0 5,0 5,2 4,3 4,3 SKL aug 2016 4,8 4,8 4,6 4,1 4,1 SKL okt 2016 5,0 4,5 3,9 3,8 Skatteunderlaget är nedreviderat samtliga år mellan 2016-2019. Fortsatt stark inhemsk efterfrågan Försvagad krona tillsammans med en förbättrad tillväxt i omvärlden innebär att exporten förväntas få bättre fart.

Region Hallands skatteprognos oktober 2016 2016 2017 2018 2019 2020 Skattekraft Halland, kr 211 830 217 925 221 362 227 394 233 469 Antal inv 1 nov året före 314 008 318 826 324 467 328 373 332 813 Beräknat skatteunderlag, mdkr 66,5 69,5 71,8 74,7 77,7 Utdebitering Halland, kr 10,82 10,82 10,82 10,82 10,82 Skatteintäkter Halland, mnkr 7 156 7 466 7 771 8 079 8 407 Utjämning Halland 616 712 758 739 767 Totala intäkter 7 772 8 178 8 530 8 819 9 175

Avslutningsvis

Slutliga budskap och medskick Mindshift Från hälso- och sjukvård till hälsa Håll i och håll ut Långsiktiga perspektiv Följ utvecklingen och våga prioritera Samplanering, samverkan och processer för invånarens skull Digitalisering

Mer information - länksamling Uppföljningsrapport Tillväxtstrategin Uppföljningsrapport Tillväxtstrategin Delrapporter från uppföljningen av Tillväxtstrategin Grundfakta, Attraktivitet, Konkurrenskraft, Fler i arbete Regional tillväxtpolitik i Halland 2014-2020 Nuläge och trender Faktaunderlag till Hälso- och sjukvårdsstrategi Folkhälsan i Halland Bygga för tillväxt - Regionalekonomiska konsekvenser av olika nivåer på bostadsbyggandet i Halland Hälso- och sjukvårdsbarometern, mätning våren 2016 Öppna jämförelser, vården i siffror

Nu - dialog och frågor