Analysrapport Februari 2016 Tema: Genomströmning och inaktiva studenter

2016-03-08 Carina Wikstrand Analysrapport Februari 2016 Tema: Genomströmning och inaktiva studenter

Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Begrepp... 2 Utfall 2015... 3 Sökande och antagna... 5 Registreringar vårterminen 2016... 6 Internationella antagningsomgångar... 8 Övergångsfrekvenser... 9 Högskolenybörjare från regionen... 9 Budgetunderlag... 11 Mittuniversitetets budgetunderlag 2017-2019... 11 Genomströmning och inaktiva studenter... 13 Aktuellt från UKÄ; Genomströmning och resultat på grund- och avancerad nivå... 13 Genomströmning på Mittuniversitetet... 14 Aktuellt från UKÄ; Inaktiva studenter... 15 Inaktiva studenter vid Mittuniversitetet... 16 1

Bakgrund Analysrapporter produceras av universitetsledningens stab (ULS) tre till fyra gånger per år. Rapporten har olika inriktning beroende på vad som är aktuellt för tidpunkten. Februarirapporten 2016 innehåller utfallet för kalenderåret 2015, antagnings- och registreringsläget för vårterminen 2016 samt en sammanfattning av budgetunderlaget som lämnats till departementet 22 februari. Utöver detta finns ett avsnitt kring genomströmning och inaktiva studenter där jämförelser görs med analyser gjorda av UKÄ inom samma område. Fakta och underlag är till stor del hämtade från LISA, universitetets ledningsinformationssystem. De flesta underlag är nedbrytbara ytterligare och det kan göras i LISA webbportal. Kontakta ULS för mer information. Begrepp Här kommer förklaringar till vissa begrepp som nämns i rapporten. Begrepp Sökande i tid Prio 1 Andel registrerade Förklaring Sökande vid sista ansökningsdag. Denna siffra förändras eftersom de sökande förändrar sina ansökningar i efterhand. Uppgiften baseras därför from 2013 på fysta siffror. Anmälningsalternativ som angetts i första hand av den sökande. En uträkning av hur många av de som sökt ett utbildningsalternativ i en viss antagningsomgång och som blivit antagen som sedan gått vidare och registrerat sig på utbildningen. Anges i procent. Boendelän Prioriterade områden HST HPR Bruttoersättning Nettoersättning Boendelän baseras på det postnummer som anges vid ansökan. Endast svenska postnummer har medtagits. Län som prioriterats i studentrekryteringsarbetet Helårsstudenter. Ibland används benämningen HSTK och HSTV vilket skiljer helårsstudenter på kalenderåret resp. verksamhetsåret åt. Helårsprestationer. Ibland används benämningen HPRK och HPRV vilket skiljer helårsprestationer på kalenderåret resp. verksamhetsåret åt. Den ersättning lärosätet erhåller från centralt håll per helårsstudent. Den ersättning som lärosätet beslutat att tilldela fakulteten per helårsstudent, dvs exkl. avdrag för gemensamma kostnader etc. Genomströmning Nollpoängare Inaktiv student Detsamma som prestationsgrad, dvs andelen helårsprestationer i förhållande till antalet helårsstudenter inom en given period Studenter som inte tagit några poäng på en kursregistrering, oavsett aktivitet. Studenter som inte tagit några poäng på en kursregistrering och samtidigt inte uppvisar någon aktivitet inom denna kurs. Med aktivitet avses underkända resultat, godkända resultat eller anmält sent avbrott på kursen. Totalsummor Totalsummor vid summering av individer är ibland inte lika som en summering av de ovanstående raderna. Det kan uppstå ifall samma person kan förekomma på flera av alternativen. Då återfinns personen endast en gång i summeringen. 2

Utfall 2015 Antalet HST som producerades 2015 var 6 985, vilket var något högre än året innan. Båda fakulteterna har ökat, NMT mest med 78 HST. Vissa avdelningar har dock minskat sin produktion. Störst är minskningen på avdelningarna för Utbildningsvetenskap, Hälsovetenskap och Industridesign. De avdelningar som ökat mest i reella tal är Omvårdnad, Humaniora, Elektronikkonstruktion samt avdelningen för Kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Antalet HPR har minskat något jämfört med 2014. Det är dock endast fakulteten för Humanvetenskap som minskat antalet prestationer. På Naturvetenskap, teknik och medier har mängden HPR följt ökningen av antalet HST vilket innebär att prestationsgraden för 2015 är i stort densamma som året innan. Utfall 2014 resp. 2015 per fakultet och avdelning Helårsstudenter Förändring Helårsprestationer Förändring 2014 2015 2014-2015 2014 2015 2014-2015 Mittuniversitetet totalt 6 887 6 985 98 5 660 5 631-28,9 Humanvetenskap 4 668 4 688 19,9 3 909 3 821-87,2 Ekonomivetenskap och juridik 726 723-3,5 543 584 41,1 Samhällsvetenskap 650 656 5,9 518 486-31,4 Humaniora 596 636 40,6 350 355 5 Socialt arbete 443 411-32 424 368-55,8 Hälsovetenskap 296 256-39,6 234 230-3,6 Turismvetenskap och geografi 133 155 21,9 108 120 12 Omvårdnad 751 812 61,2 727 762 34,6 Utbildningsvetenskap 734 688-46,5 707 620-86,4 Psykologi 339 351 11,9 290 290-0,5 Äldre institutioner HUV 0 0 9 7-2,3 Naturvetenskap, teknik och medier 2 219 2 297 78 1 751 1 810 58,3 Arkiv- och datavetenskap 154 166 11,3 109 123 13,9 Ekoteknik och hållbart byggande 197 206 8,8 165 174 9 Data- och systemvetenskap 268 275 7,4 172 198 25,8 Elektronikkonstruktion 128 152 23,2 113 108-4,8 Industridesign 102 81-21,3 95 73-21,6 Informations- och kommunikationssystem 396 389-7,4 293 277-15,7 Kemiteknik 39 39 0,3 27 27-0,7 Kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik 211 235 24,7 169 185 16,7 Medie- och kommunikations-vetenskap 414 431 17,1 389 396 6,7 Naturvetenskap 134 136 1,9 99 108 8,6 Ämnesdidaktik och matematik 177 189 12 115 138 23,5 Äldre institutioner NMT 0 0 4 1-3,0 Ökningen av antalet HST har uteslutande skett på programutbildningar. Mängden fristående kurser har minskat med 75 HST medan program har ökat med 168 HST. Minskningen bland fristående kurser sker enbart inom undervisningsformen IT-distans. Ökningen inom program sker både på campusutbildningar och på program som ges med undervisningsformen distans med träffar på campus. 3

Utfall 2014 resp. 2015 per kurstyp och undervisningsform Helårsstudenter Förändring Helårsprestationer Förändring 2014 2015 2014-2015 2014 2015 2014-2015 Fristående kurs totalt 2 038 1 963-75 1 296 1 210-86 Distans 253 257 4,4 162 158-4,1 IT Distans 1 424 1 341-83 854 783-70,5 Normal 360 364 3,7 281 269-11,5 Program totalt 4 831 4 999 167,7 4 355 4 412 57,2 Distans 1 097 1 135 37,5 991 992 1,7 IT Distans 471 469-1,8 328 344 15,8 Normal 3 263 3 395 132 3 036 3 076 39,7 Det inarbetade belopp som baseras på respektive utbildningsområdes prislappar uppgår 2016 till 520,5 mnkr brutto och 497 mnkr netto. Det är en ökning med 1,4 procent brutto och 2,7 procent netto. Det är dock endast NMT som står för en ökning av bruttointäkten. HUV har i stort ett oförändrat inarbetat bruttobelopp. Sett till nettobelopp har båda fakulteterna ökat produktionen, NMT med 5 procent och HUV med 1,3 procent. Inarbetade belopp 2015 i förhållande till 2015 Totalbelopp brutto 2015 Skillnad brutto 2015-2014 Totalbelopp netto 2015 Skillnad netto 2015-2014 Mittuniversitetet totalt 520 596 435 7 098 686 496 970 297 13 358 735 Humanvetenskap 326 066 699-58 555 311 511 848 3 984 990 Humanistiska området (HU) 25 574 110 1 480 846 24 154 331 1 762 239 Idrottsliga området (ID) 8 638 423-768 634 8 177 513-574 887 Juridiska området (JU) 8 243 508 596 434 7 837 611 695 713 Medicinska området (ME) 44 167 401 670 377 42 529 629 1 081 894 Naturvetenskapliga området (NA) 24 782 596 1 154 265 23 659 286 1 439 796 Samhällsvetenskapliga området (SA) 71 108 892-1 484 826 67 562 424-393 165 Tekniska området (TE) 2 619-6 908 2 619-6 908 Undervisningsområdet (LU) 19 895 225 135 538 19 170 121 297 772 Verksamhetsförlagd utbildning (VU) 7 632 346-1 562 079 7 356 234-1 445 586 Vårdområdet (VÅ) 102 886 041 843 305 98 508 254 2 027 137 Övriga områden 13 135 539-1 116 875 12 553 826-899 015 Naturvetenskap, teknik och medier 194 529 736 7 157 241 185 458 449 9 373 744 Designområdet (DE) 15 340 325 120 575 14 610 245 325 845 Humanistiska området (HU) 1 758 987 154 984 1 672 951 172 047 Naturvetenskapliga området (NA) 38 759 300 2 302 976 36 944 837 2 739 371 Samhällsvetenskapliga området (SA) 7 728 403 1 092 466 7 349 594 1 117 952 Teknik inom Design (TEDE) 6 984 985-1 748 041 6 666 536-1 581 303 Tekniska området (TE) 110 255 284 5 643 638 105 107 102 6 818 959 Undervisningsområdet (LU) 75 797-25 336 72 214-25 967 Övriga områden (ÖV) 13 626 655-384 020 13 034 970-193 159 4

Sökande och antagna Urvalet till vårens utbildningar genomfördes i december och totalt i landet antogs drygt 161 000 sökande. Det är en ökning med 2 procent från vårterminen innan. Av alla antagna har de som är äldre än 25 år ökat i andel medan de yngre blivit något färre. Samtliga yrkesutbildningar ökar antalet antagna förutom civilingenjörer som minskar med 41 procent. Denna yrkesutbildning har dock få program med start en vårtermin varför förändringar kan ha en stor inverkan på andelsberäkningen. Hälften av alla lärosäten ökar sin antagning jämfört med vårterminen 2015. Mittuniversitetet är en av dem som ökar mest med 35 procent. Vid Mittuniversitetet har sökande till program ökat något alla de tre senaste åren, både totalt och förstahandssökande. Till vårterminen 2016 har antalet sökbara programalternativ ökat från 9 till 16 och antalet antagna har ökat med 42 procent. Det som tillkommit är bl.a. en Kompletterande pedagogisk utbildning för lärare, Magisterprogram i Socialt arbete och en Specialistsjuksköterskeutbildning till psykiatrisjuksköterska. Antalet sökande till fristående kurser har gått upp och ner de senaste åren. I fjol var det en kraftig minskning medan antalet sökande till våren 2016 återigen steg. Detta trots att antalen anmälningsalternativ succesivt minskat från drygt 400 till 235 på fyra år. Det är främst antalet sökande till fristående kurser på IT-distans som varierat mellan åren. Sökande och antagna Vårterminer 2013-2016, per 21 februari 2016 2013 2014 2015 2016 Totalt Sökande i tid 14 648 20 063 13 286 18 872 varav prio 1 5 200 6 179 4 175 5 311 Sökande totalt 19 432 26 513 17 667 24 681 varav prio 1 6 807 8 140 5 648 7 308 Antagna 5 299 4 818 4 008 5 257 Program Sökande i tid 2 152 2 928 3 018 3 243 varav prio 1 686 789 894 932 Sökande totalt 2 576 3 230 3 433 3 850 varav prio 1 918 882 1 040 1 186 Antagna 427 361 376 535 Antal anm.alternativ 9 10 9 16 Kurser Sökande i tid 12 418 17 050 10 257 15 790 varav prio 1 4 349 5 204 3 174 4 351 Sökande totalt 16 678 23 184 14 180 21 024 varav prio 1 5 643 7 017 4 451 6 079 Antagna 4 424 4 143 3 295 4 387 Antal anm.alternativ 409 317 250 235 5

Registreringar vårterminen 2016 Antalet registrerade på en utbildning basers på hur många av de som antagits till programmet eller kursen som verkligen påbörjar studierna. Antalet program som startar en vårtermin är betydligt lägre än på en hösttermin. Andelen av de antagna som registrerar sig är dock relativt högt för de flesta programmen, mellan 70-90 procent. Undantaget är dock magister- och masterprogram samt påbyggnadsutbildningar till specialistsjuksköterska och lärare som ligger något lägre. I tabellen nedan visas även antalet tidiga (inom tre veckor) och sena avbrott på resp. program. Sökande, antagna och registrerade till program Vårterminen 2016, per 7 mars Behöriga sökande Antagna urval 2 Antagna totalt Registrerade Andel registrerade (%) Tidiga avbrott Sena avbrott Totalt 3 060 533 535 407 73 33 4 Magisterprogram i socialt arbete 27 11 13 4 31 0 1 Socionomutbildning 1 131 85 85 80 94 1 0 Internationellt masterprogram I elektronikkonstruktion 46 7 28 2 7 3 0 Musik- och ljuddesign 351 57 57 35 61 9 0 Förskollärare 571 130 130 95 73 8 0 Kompletterande pedagogisk utbildning 66 34 34 21 62 1 0 Barnmorskeutbildning 74 25 25 18 72 2 1 Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska 65 35 35 21 60 0 1 Sjuksköterskeutbildning, Sundsvall 659 80 80 67 84 6 1 Sjuksköterskeutbildning, Östersund 585 70 70 64 91 3 0 6

I tabellen nedan visas de kurser som har flest antagna och dess andel registrerade per 7 mars. Endast kurser med start t.o.m. vecka 8 har medtagits. Andelen registrerade på dessa fristående kurser totalt på HUV-fakulteten är 50 procent. På NMT är andelen något högre, 66 procent. Antalet tidiga avbrott är högre på kurserna inom HUV än på NMT. Dock är antalet antagna tre gånger fler inom humanvetenskapliga kurser våren 2016. Sökande, antagna och registrerade till kurser Kurser med flest antagna totalt, vårterminen 2016 per 7 mars Behöriga sökande Antagna urval 2 Antagna totalt Registrerade Andel registrerade (%) Tidiga avbrott HUV-fakulteten, totalt hela terminen 15 414 3 122 3 410 1 470 50* - Historia GR (A) (30.0 hp) 753 183 216 94 44 56 Religionsvetenskap GR (A) (30.0 hp) 462 104 204 69 34 50 Engelska GR (A) (30.0 hp) 736 200 200 83 42 62 Organisation och ledarskap (7.5 hp) 2 114 175 179 73 41 23 Externredovisning (7.5 hp) 1 556 167 178 92 52 17 Juridisk översiktskurs (15.0 hp) 2 075 160 160 87 54 22 Externredovisning och räkenskapsanalys (7.5 hp) 411 139 139 53 38 27 Personal och ekonomi (7.5 hp) 2 107 130 130 55 42 17 Strategiskt personalarbete (7.5 hp) 1 022 120 120 59 49 14 Positiv psykologi, friskfaktorer och livskvalitet (15.0 hp) 1 077 120 120 66 55 9 Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A (15.0 hp) 781 120 120 67 56 6 Organisationspsykologi (15.0 hp) 911 110 110 59 54 6 Tillämpad Kriminologi II (15.0 hp) 1 030 100 100 49 49 13 Redovisnings- och revisionsteori (7.5 hp) 191 100 100 49 49 9 Svenska som andra språk A3 (7.5 hp) 146 76 100 70 70 13 NMT-fakulteten, totalt hela terminen 4 075 1 027 1 032 475 66* - Strategisk kommunikation i sociala medier (7.5 hp) 187 100 100 53 53 4 Datorer och data från grunden (7.5 hp) 383 90 90 39 43 23 Tillämpad matematik och matematisk statistik (7.5 hp) 196 60 60 24 40 4 Processer och verktyg för förbättringar (7.5 hp) 392 50 50 23 46 4 ASP.NET med C# (7.5 hp) 103 50 50 34 68 2 Grunderna i VBA för Excel och Word (9.0 hp) 156 40 40 30 75 1 Programmeringsmetodik I med Java (7.5 hp) 418 40 40 19 48 9 Appreciative Inquiry för styrkebaserad förändringsledning (7.5 hp) 123 35 35 29 83 1 Design av lätthanterliga förpackningar (15.0 hp) 261 35 35 48 137 7 Designmönster med Java (7.5 hp) 59 33 33 20 61 1 Java I (7.5 hp) 117 33 33 24 73 1 Objektbaserad programmering i C++ (7.5 hp) 45 26 26 14 54 2 Användarcentrerad systemutveckling I (7.5 hp) 114 23 23 11 48 3 Hållbar systemutveckling (7.5 hp) 38 22 22 7 32 9 Projektledning/projekthantering (7.5 hp) 138 20 20 5 25 0 *Gäller endast kurser med start t.o.m. vecka 8. 7

Internationella antagningsomgångar Masterprogram våren 2016 Våren 2016 startade endast ett program i den internationella antagningsomgången för masterprogram. Det internationella masterprogrammet i elektronikkonstruktion hade 32 behöriga sökande varav 21 blev antagna i urval 2. Utav dessa har endast en student registrerat sig och påbörjat utbildningen. Internationella masterprogram Vårterminen 2016 Behöriga sökande Antagna Registrerade Varav Varav avgifts- Totalt Urval 2 prio 1 skyldiga Internationellt masterprogram I elektronikkonstruktion 32 25 21 18 1 Magister- och masterprogram hösten 2016 Ansökningstiden för de internationella magister- och masterprogrammen till hösten 2016 gick ut den 15 januari. Då hade 1 446 personer ansökt till de 11 program som utlysts. I slutet av februari är det totalt 1 622 ansökningar vilket fördelas på utbildningarna enligt nedanstående tabell. I statistiken kan samma person finnas som sökande på flera alternativ. Observera att bland dessa finns både behöriga, obehöriga, avgiftsskyldiga och avgiftsbefriade sökande. Internationella magister- och masterprogram Höstterminen 2016, per 21 februari Sökande Totalt Varav prio 1 Totalt 1 622 274 Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling 82 27 Internationellt masterprogram i Bildjournalistik 106 54 Magisterprogram i Företagsekonomi: Marknadsföring och Management, Sundsvall 371 103 Magisterprogram i Företagsekonomi: Marknadsföring och Management, Östersund 362 122 Masterprogram i psykologi med inriktning mot emotion 175 79 Magisterprogram i statsvetenskap, Sundsvall 100 27 Magisterprogram i statsvetenskap, Östersund 85 31 Magister i turismvetenskap 149 46 Internationellt masterprogram i datateknik 186 56 Internationellt masterprogram i industridesign - Design för alla 33 6 Internationellt masterprogram i elektronikkonstruktion 124 23 8

Övergångsfrekvenser Övergången till högre studier har sjunkit de senaste åren, såväl i riket som i regionen. Särskilt markant är den minskade övergången av kvinnor i främst Västernorrlands län. Av de kvinnor som tog studenten våren 2009 hade 51 procent gått över till högre studier efter tre år, både i riket och i Västernorrlands län. Bland de kvinnor som tog studenten våren 2012 var andelen som börjat studera inom tre år 42 procent i Västernorrlands län och 32 procent i Jämtlands län. Bland män har övergången minskat ett par procentenheter i riket och i Västernorrlands län, medan övergången i Jämtlands län åter hade ökat. Övergångsfrekvenser Studentexamen angivet läsår. Andel (%) som påbörjat högre studier efter tre år. 08/09 09/10 10/11 11/12 Riket 45,1 43 42,5 42,2 Kvinnor 51 49 48 48 Män 39 37 37 37 Västernorrlands län 42,6 40,3 39,4 36,8 Kvinnor 51 47 46 42 Män 34 33 33 32 Jämtlands län 31,0 29,5 27,5 28,3 Kvinnor 37 35 32 32 Män 25 24 23 25 Högskolenybörjare från regionen Högskolenybörjare är studenter som för första gången läser vid ett universitet eller en högskola. Av regionens drygt 2000 högskolenybörjare läsåret 2014/15 valde 32 procent att söka sig till Mittuniversitetet, en liten minskning från 33 procent föregående läsår. Andelen högskolenybörjare från regionen som väljer Mittuniversitetet har minskat under flera år, från att som mest ha varit omkring 45 procent. Högskolenybörjare från Jämtland väljer Mittuniversitetet i högre utsträckning än högskolenybörjare från Västernorrland. 9

Läsåret 02/03 valde 60 procent av kvinnorna från Jämtlands län och drygt 50 procent av männen att läsa vid dåvarande Mitthögskolan. Läsåret 14/15 valde drygt 40 procent av kvinnorna och 25 procent av männen att läsa vid Mittuniversitetet. Högskolenybörjare till Mittuniversitetet från Jämtlands län 02/0303/0404/0505/0606/0707/0808/0909/1010/1111/1212/1313/1414/15 Jämtlands län 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor Från Västernorrland valde som mest ungefär 50 procent av kvinnorna och 47 procent av männen att läsa vid Mitthögskolan (läsåret 03/04). Läsåret 14/15 var andelen kvinnor från Västernorrland som började vid Mittuniversitetet 32 procent och av männen valde 30 procent Mittuniversitetet. Sammanlagt började 31 procent av högskolenybörjarna från Västernorrlands län att läsa vid Mittuniversitetet. Det kan jämföras med 27 procent av högskolenybörjarna från Västernorrland som i stället valde Umeå universitet. Högskolenybörjare till Mittuniversitetet från Västernorrlands län 60% 50% 40% 30% 20% 10% Män Kvinnor 02/0303/0404/0505/0606/0707/0808/0909/1010/1111/1212/1313/1414/15 0% Västernorrlands län 10

Budgetunderlag Enligt Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag ska alla lärosätet till regeringen lämna ett budgetunderlag senast den 22 februari varje år. Budgetunderlaget ska innehålla följande för de tre kommande budgetåren: - verksamhetens intäkter och kostnader - en redovisning av lärosätets planering av utbildningsutbudet - en bedömning av lärosätets ekonomiska utveckling - en bedömning av eventuella strategiska utmaningar i verksamheten - storleken på myndighetens investeringsbehov i anläggningstillgångar - uppgifter om lärosätets kommande verksamhetsinvesteringar - förslag till behov av kreditutrymme på räntekontot - en redovisning av lokalförsörjningen enligt lokalförsörjningsplanen - redogöra för den avgiftsbelagda utbildningen Nedan kommer en sammanfattning av diskussionerna i det budgetunderlag för perioden 2017-2019 som i år lämnades till utbildningsdepartementet. Mittuniversitetets budgetunderlag 2017-2019 Universitetet har dragit ner kostnaderna i takt med minskat takbelopp och därmed minskade intäkter. Ekonomin är i ordning och resurser finns för att klara av att göra en del strategiska satsningar. 2015 års resultat visar ett underskott på 27,8 miljoner kronor vilket är ca 13,3 miljoner kronor större än prognos och budget. Anslagen för utbildning på grund- och avancerad nivå minskar fortfarande, däremot ökar anslagen för forskning och forskarutbildning. I kombination med förväntade ökningar i den externa finansieringen torde detta leda till ökade intäkter totalt. De ökade kostnaderna för drift/övrigt år 2016 hänför sig till stora interna satsningar på utbildnings- och forskningsstrategier samt omlokaliseringen av verksamheten från tre till två orter. Därefter beräknas kostnaderna på lokalförvaltning sjunka och övriga driften återgå till samma nivå som tidigare. Fortsatta interna satsningar på utbildnings- och forskningsstrategin de kommande åren präglar budgetunderlaget under perioden 2017-2019. Under perioden stabiliseras Mittuniversitetets takbelopp till att omfatta mellan 513 och 519 mnkr. Lärosätet har ett högt söktryck och har kapacitet att ta emot fler studenter och en ytterligare ökning av takbeloppet, främst som fria platser för utbildning inom det livslånga lärandet. Mittuniversitetet är profilerat som ett lärosäte med stark distansutbildning och eftersträvar en fördelning mellan undervisningsformerna på nuvarande nivå där 46 procent sker på distans. Andelen HST på program är för närvarande 72 procent och lärosätets strategiska mål är att ha en blandning mellan utbildningstyperna som ger stabilitet men även flexibilitet i utbildningsutbudet. 11

Mittuniversitetet har utrymme att bidra med mer fristående kursutbildning inom det livslånga lärandet liksom kurser inom integrationsarbetet. Progressionen i grundutbildningen är viktig och under de kommande åren är universitetets mål att öka andelen utbildning på avancerad nivå som idag ligger på 9 procent. Under 2015 och 2016 har Mittuniversitetet erhållit en tilldelning av särskilda platser inom hälso- och sjukvård samt lärar- och förskollärarutbildning motsvarande ungefär 106 programplatser. Lärosätet avser att fylla dessa platser succesivt de kommande åren och har till 2015 ökat antalet programnybörjare inom dessa utbildningar med 44 studenter. Det finns dock en problematik med en sådan utbyggnad i form av tillräckligt med praktik- och VFU-platser, behöriga sökande till programmen samt möjlighet att rekrytera personal och kompetens. Det krävs också att forskningsanknytningen inom dessa professionsutbildningar stärks. Mittuniversitetet yrkar följande i budgetunderlaget för grundutbildningen: Ytterligare tilldelning av fria platser för att utveckla ett kursutbud inom det livslånga lärandet samt att bidra med utbildning inom integrationsarbetet. Särskilt riktade medel till satsningar för att utveckla regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet samt till satsningar inom lärandemiljöer, teknikstöd och pedagogisk utveckling. En ökning av antalet HST/HPR inom utbildningsområdet Design motsvarande 75 HST/HPR, vilket innebär en ökning av takbeloppet med 11,3 mnkr. Möjlighet att avräkna 17 HST/HPR inom utbildningsområde Media, vilket innebär en ökning av takbeloppet med 8 mnkr. Mittuniversitetet yrkar följande i budgetunderlaget för forskning och forskarutbildning: Ökade basanslag för forskning med ytterligare 100 mnkr. Ökade resurser till innovationskontoret Fyrklövern för att främja forskningsdriven innovation med minst 20 mnkr per år. Ökade förutsättningar för forskning i samverkan med den offentliga sektorn. Riktade anslag till den skogsindustriella forskningen vid Mittuniversitetet, Karlstads universitet och Linnéuniversitetet. Nya dialog- och styrformer mellan regeringen och lärosätena för att öka det långsiktiga ansvarstagandet inom hela högskolesektorn. Utforma utvärderingssystemet så att lärosätet får stärkt långsiktigt ansvar för kvalitetsutvärdering och utveckling av forskningen. Nationella nätverk för forskningsanknytning av de olika professionsutbildningarna skapas. Dessa kan samordnas av de fyra nya universiteten. Efter omlokaliseringen av verksamheten i Härnösand kommer Mittuniversitetets lokalinnehav omfatta ca 68 000 m 2. I nuvarande prognos bedöms lokalhyran utgöra ca 11 procent av omsättningen. Mittuniversitetet anhåller om att kreditutrymmet på räntekontot bibehålls på nuvarande nivå på 70 mnkr. 12

Genomströmning och inaktiva studenter Genomströmning, eller prestationsgrad som det även benämns i UKÄs analyser, berördes även i motsvarande analysrapport från februari 2015. Genomströmningen definieras som ett mått som beräknas genom att antalet helårsprestationer sätts i relation till antalet helårsstudenter för en viss grupp studenter under en given tidsperiod. Normalt brukar genomströmningen beräknas per kalenderår och för samtliga studenter. Eftersom HST och HPR registreras vid olika tillfällen under ett kurstillfälle påverkas detta sätt att avgränsa beräkningen av förändringar i utbildningsutbudet. Ökas utbudet leder det till ett högre antal HST innevarande år medan prestationerna härrörs från kurser som delvis startat tidigare terminer. Detta bidrar negativt till värdet på genomströmningen. På motsvarande sätt leder en minskning av utbildningsutbudet till en lägre genomströmning på kalenderåret. Numera finns alternativa sätt att beräkna genomströmningen vilka beskrivs i avsnitten nedan. Aktuellt från UKÄ; Genomströmning och resultat på grund- och avancerad nivå UKÄ har förändrat sitt sätt att beräkna prestationsgraden i sina statistiska meddelanden till att införa en individkoppling i beräkningen. I tidigare beräkningar dividerades HPR och HST inom en given tidsperiod. Efter 2013 består beräkningen av de registreringar studenterna har aktuell period och de prestationer som registrerats på motsvarande kursregistrering samma termin och de tre efterföljande terminerna. På så sätt påverkas inte beräkningen av förändringen i antalet studenter och redovisningen av mindre grupper blir möjlig. Prestationsgraden i riket har de senaste läsåren legat på omkring 80 procent. Genomgående har den varit högre för kvinnor än för män. Det senaste läsåret som redovisas i UKÄs statistik är 2012/2013, då var prestationsgraden för kvinnor 84 procent och för män 78 procent. Prestationsgraden är något högre för inresande studenter än bland de svenska. Prestationsgraden för läsåret 2012/2013 varierar mellan 72 och 86 procent för olika åldersgrupper. Högst prestationsgrad finns bland de som är under 25 år och i de äldsta åldrarna är prestationsgraden lägre. Det är också bland de äldre studenterna som skillnaderna mellan könen är störst. Bland programstudenter är prestationsgraden betydligt högre än bland kursstudenter. De som studerar på ett yrkesprogram har en prestationsgraden 90 procent medan den bland fristående kursstudenter är 65 procent. Bland de som läser fristående kurser på distans är prestationsgraden endast 53 procent medan den bland campuskurser är 71 procent. Kvinnor har en högre prestationsgrad än män på såväl campus- som distansutbildning. Prestationsgraden varierar mellan lärosätena där Karolinska institutet ligger högst med 91 procent och Stockholms universitet ligger lägst med 74 procent. Generellt kan sägas att lärosäten men en hög andel program- och campusstudenter ligger högst medan universitet och högskolor med många fristående kurser och en hög andel distansutbildning ligger lägre. På alla större lärosäten har kvinnor en högre prestationsgrad än män. 13

Genomströmning på Mittuniversitetet Beräknar man Mittuniversitetets genomströmning utan en individkoppling per kalenderår har den förändrats enligt diagrammet nedan. Det är stora variationer över åren men den senaste tiden har genomströmningen stabiliserats omkring 80 procent. I diagrammet finns även antalet HST med vilket kan avspegla förändringarna i utbildningsutbudet över åren. Där syns tydligt hur genomströmningen påverkas av förändringar i utbudet i omvänd riktning. 10000 9000 8000 7000 80 80 82 81 81 83 78 76 79 81 78 77 79 83 82 81 85 80 6000 75 5000 71 70 4000 70 3000 2000 65 1000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 60 HSTK Genomströmning Gör man däremot en beräkning liknande den som UKÄ använder sig av och isolerar ut en grupp studenter med registreringar en viss period och mäter prestationsgraden på den populationen får man en annan bild. Diagrammet nedan visar prestationsgraden för de studenter som registrerats på kurser och program vid Mittuniversitetet vårterminerna aktuellt år. Sommarkurser och ordinarie grundutbildning är separerade med blå resp. grön färg. Den ena linjen visar dess prestation vid årets slut och den andra visar den totala prestationen per dagens datum. Den del av prestationerna som inkommer senare än en termin efter avslutade studier ligger konstant på mellan 5-7 procent. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Ord gru, innev år Ord gru, per 151231 Sommar, innev år Sommar, per 151231 14

Prestationsgraden åren 2002-2008 låg omkring 85 procent inom den ordinarie grundutbildningen. Under perioden 2009-2011 minskade den ner till drygt 70 procent för att sedan återhämta sig och nu ligga på drygt 80 procent. På sommarkurserna ligger genomströmningen på drygt 60 procent men har varierat över åren. 2011 och tidigare var prestationerna sämre på sommarkurserna Nedan visas prestationsgraden vid Mittuniversitetet i jämförelse med de siffror för riket som framgår av UKÄs analys. Notera skillnaderna i de båda beräkningarna. Studenterna vid Mittuniversitetet har en något lägre prestationsgrad än i landet som helhet. De grupper som uppvisar sämre prestationer än genomsnittet är män, 35 år och äldre, distansutbildning samt fristående kursstudenter. Mittuniversitetet jämfört med riket Prestationsgrad (%) Riket läsåret 2012/2013* Mittuniversitetet vårterminen 2014** Totalt 81 79 Kvinnor 84 82 Män 78 73 Ålder 22-24 år 86 84 Ålder 35 år och äldre 72 72 Yrkesexamensprogram 90 92 Generella program 85 86 Fristående kurs 65 61 Campus 90 89 Distans 87 69 * Baserat på studenter registrerade läsåret 2012/2013 och prestationer de tre efterföljande terminerna. ** Baserat på studenter registrerade på kurser inom både ordinarie grundutbildning och sommarkurser vårterminen 2014 och prestationer t.o.m. dagens datum. Aktuellt från UKÄ; Inaktiva studenter UKÄ har i uppdrag att följa utvecklingen av studenternas aktivitet på kurser. Där ingår att redovisa antalet inaktiva studenter, dvs. kursregistreringar där studenterna inte uppvisat någon registrerad kursrelaterad aktivitet. Definitionen av en inaktiv student är en student som inte tar någon poäng på en specifik kurs som studenten är registrerad på och samtidigt inte uppvisar någon aktivitet inom denna kurs. Med aktivitet menas underkända resultat, godkända resultat eller anmält sent avbrott på kursen. Inaktivitet är kopplad till kursregistreringen och inte till individen vilket innebär att samma person kan vara inaktiv på en kurs men aktiv på en annan. Begreppet nollpoängare används för de studenter som inte tagit några poäng på kursen, oavsett aktivitet. Det finns alltså aktiva nollpoängare som har någon aktivitet registrerad på kursen liksom inaktiva nollpoängare enlig definitionen av inaktiv student ovan. Andelen inaktiva studenter i hela landet minskade med 1 procentenhet mellan läsåren 2012/2013 och 2014/2015 och uppgår nu till 10,5 procent. Det finns en skillnad i aktivitet mellan programstudenter och de som läser fristående kurser. Andelen inaktiva studenter på fristående kurser är 22 procent 15

medan det för programstudenter ligger på 7 procent. Det är en högre andel inaktiva studenter bland män (13 %) än bland kvinnor (10 %). Den högsta andelen inaktiva studenter har Högskolan i Jönköping (22 %) och Blekinge tekniska högskola (20 %) medan Röda korsets högskola och Karolinska institutet har lägst andel med 2 resp. 3 procent. Inaktiva studenter vid Mittuniversitetet Vid Mittuniversitetet har en beräkning av andelen inaktiva studenter gjorts de senaste åren. Definitionerna är i stort sett desamma som UKÄ använder sig av med undantag av att ett sent avbrott inte tas med som en aktivitet inom en kurs. En student som inte varit aktiv på något sätt på en kurs och sedan gör ett avbrott bedöms inte vara en aktiv student i och med avbrottet i vår beräkning. Det underlag som Mittuniversitetets beräkning görs på omfattar registrerade studenter en hösttermin och prestationer t.o.m. 30/6 terminen efter. I UKÄs beräkning används hela läsåret som beräkningsunderlag. De begrepp som redovisas i tabellen nedan är följande: Nollpoängare: studenter som inte tagit några poäng på en kursregistrering, oavsett aktivitet. Inaktiv student: studenter som inte tagit några poäng på en kursregistrering och samtidigt inte uppvisar någon aktivitet inom denna kurs. Total nollpoängare: studenter som inte tagit några poäng på samtliga kursregistreringar aktuell period, oavsett aktivitet. Helt inaktiv student: studenter som inte tagit några poäng på samtliga kursregistreringar aktuell period och samtidigt inte uppvisar någon aktivitet inom dessa kurser. Inaktiva studenter Kursregistreringar aktuell hösttermin, prestation tom. 30/6 nästkommande termin HT 2011 HT 2012 HT 2013 HT 2014 Totalt (HST) 3 888 3 868 3 539 3 517 Genomströmning 75 % 77 % 78 % 79 % Antal individer 9 513 9 989 8 703 8 794 Nollpoängare (HST) 771 702 632 521 Andel nollpoängare 19,8 % 18,1 % 17,8 % 14,8 % Andel nollpoängare i riket* - 15,9 % 15,1 % 15,0 % Inaktiva studenter (HST) 613 558 518 413 Andel inaktiva 15,8 % 14,4 % 14,6 % 11,8 % Andel inaktiva i riket* - 11,5 % 10,6 % 10,6 % Totala nollpoängare (HST) 529 450 406 331 Andel totala nollpoängare 13,6 % 11,6 % 11,5 % 9,4 % Helt inaktiva (HST) 426 384 347 314 Andel helt inaktiva 11,0 % 9,9 % 9,8 % 8,9 % * I UKÄs beräkning av rikssiffrorna är sent avbrott på kursen räknat som en aktivitet vilket inte är fallet i Mittuniversitetets siffror. Rikssiffrorna är baserade på aktuellt läsår istället för enbart höstterminen. 16

Andelen helårsstudenter registrerade en hösttermin som utgör nollpoängare vid Mittuniversitetet har minskat de senaste åren, från närmare 20 procent 2011 till knappt 15 procent 2014. Jämfört med riket har lärosätet närmat sig riksvärdet och ligger 2014 på medelvärdet för landet. Andelen nollpoängare skiljer sig åt mellan könen. Bland kvinnor är andelen lägre, 13,5 procent hösten 2014 mot närmare 19 procent för män. Utav nollpoängarna är det omkring 80 procent som är inaktiva, d.v.s. uppvisar inte någon aktivitet såsom avklarade nollpoängsmoment, underkända resultat e.dyl. Detta är en minskning och andelen inaktiva studenter ligger närmare riksgenomsnittet nu jämfört med tidigare. Även denna andel skiljer sig åt mellan män (14,5 %) och kvinnor (10,1 %). I Mittuniversitetets beräkningar studeras även hur många studenter som är nollpoängare på samtliga kursregistreringar aktuell period. Denna andel ligger hösten 2014 på 9,4 procent vilket även det är en minskning sedan några år tillbaka. Av dessa totala nollpoängare är det 95 procent som är helt inaktiva på samtliga kursregistreringar aktuell termin. Studerar man enbart de studenter som är registrerade på enbart en kurs omfattande högst 7,5 hp under höstterminen är andelen inaktiva inom denna grupp högre. Närmare 40 procent av dessa studenter är nollpoängare och de flesta av dem är även inaktiva. Detta är dock en minskning de senaste åren med 10 procentenheter. Inaktiva enkurs-studenter* Kursregistreringar aktuell hösttermin, prestation tom. 30/6 nästkommande termin HT 2011 HT 2012 HT 2013 HT 2014 Totalt (HST) 183 245 169 193 Genomströmning 48 % 50 % 52 % 55 % Antal individer 1 513 2 026 1 393 1 582 Nollpoängare (HST) 91 114 80 76 Andel nollpoängare 49,9 % 46,6 % 47,2 % 39,3 % Inaktiva studenter (HST) 84 105 74 71 Andel inaktiva 45,8 % 42,3 % 43,9 % 36,8 % * studenter som varit registrerad på ett enda kurstillfälle omfattande högst 7,5 högskolepoäng aktuell hösttermin. 17