Vulkaner Lärarlyftet delkurs 3- PM om vulkaner

Vulkaner Lärarlyftet delkurs 3- PM om vulkaner Av: Per Andersson, Lena Ahlström, Alexandra Coard och Martin Tjäder

Vulkaner 1. Introduktion Vi kommer i detta arbete att fördjupa oss kring vulkaner och dess roll inom som skapare av naturkatastrofer. Vi kommer att ta upp frågor som förebyggande arbete, ekonomiska konsekvenser och psykosocial påverkan. Vi kommer att behandla dessa områden generellt men även titta på specifika fall. Keller och DeVecchio förklarar att vulkaniska aktivitet har ett direkt samband med plattektonik eftersom vulkaner ofta finns i närheten av plattgränser. Detta på grund av att när plattorna sjunker eller förflyttas och kombineras med material med annan komposuition samt tryckförändringar så skapas magma. Vulkaner skapas i öppningar i jordskorpan där magman kan komma upp till ytan i form av lava. (125-126) 2. Vulkaners uppkomst Vulkaner är ett naturligt fenomen på jorden i och med att jordens inre är som ett eldklot och ibland vaknar den till liv i form av vulkaners utbrott. Vulkaner skapas vid plattgränserna och i boken Natural Hazards: Earth s Process as Hazards, Disasters and Catarophes, skriver Edward A. Keller & Duane E. DeVecchio att vulkaner skapas bl.a. i destruktiva plattgränser där havsbotten sjunker under en kontinent eller havsbotten. Exempel är ring of fire längs med Stilla havet. Andra områden är Konstruktiva plattgränser, där plattorna åker isär, ex på platser är Atlantens mittoceanrygg och Island. Hotspots, är platser där magmaströmmar gör jordskorpan tunn, ex på Hawaii (125-127). Keller och DeVecchio beskriver lite olika typer av vulkaner. Vulkaner består oftast av aska och lava p.g.a. utbrotten och därför får de olika utseenden. Stratovulkanerna, (Composite) producerar mycket lava och aska och har mycket kraftiga utbrott som bygger upp vulkanens skikt och på så vis får den ett typiskt utseende. Ex. är Pinatuba på Filipinerna och MT Helens i USA. (130 f). Krakatoa på Indonesien är en Caldera d.v.s. en Stratovulkan som där magmakammaren tömts på magma och själva vulkanen faller ihop ungefär som en krater och bildar då Caldera. Figuren 5.15 på sidan 134 visar hur en Caldera bildas. Calderavulkaner kan fortfarande vara aktiva i den nya formen. Sköldvulkanernas (Shield) lava producerar basalt och stelnar då långsamt. Deras utbrott varar längre men inte lika explosiva. Det gör att formen på vulkanen ser annorlunda ut. Sköldvulkanerna är de största i världen ex. Mauna Loa på Hawaii (128). En del av sköldvulkanerna hittar vi i hotspots områden t.ex. Hawaii. (137). Då vulkaner har utbrott uppstår det oftast andra naturkatastrofer antingen före under eller efter ett vulkanutbrott. Det kan vara Tsunami, som kan uppstå om ett vulkanutbrott sker under vatten eller om vulkanen blir en Caldera ex. Krakatoa. Jökelopp, vanligast på Island då is spricker upp längs med vulkanens krater. Laharer bildas då glaciärerna på vulkanens topp smälter. Kraftiga oväder gör att även aska och jord från vulkanen rör sig ned längsmed vulkanens sidor. Pyroklastiska flöden är explosioner av het aska, sten och gas som rör sig snabbt nedför vulkanens sidor ex. Vesuvius år 79. Lavaflöden är magma som inte exploderat utan rinner ned längs med vulkanen. Giftiga gaser som består av vattenånga, koldioxid, kolmonoxid, svaveldioxid, syror och filurigas. Ex på detta är Eyjafjallajökul år 2010 på Island. (137-145). 3. Riskförebyggande om vulkaner Att förutse och förebygga vulkanutbrott och minska skadeverkningarna är väldigt olika och mycket beror på var vulkanerna ligger i för område och vilka resurser man har för att kontrollera, förvarna och även evakuera befolkningen om vulkanen/ vulkanerna är i tätt befolkat område. I Sverige och i många andra länder så finns det myndigheter som har ansvar för bl.a. riskförebyggande arbete. I Sverige är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MBS). Deras uppdrag är att arbeta fram en nationell riskbedömning. Denna beredskap bygger på beredskap på lokal, regional och central nivå i samhället. I rapporten MBS, 2011 - Ett första steg mot en nationell

riskbedömning Nationell riskidentifiering publ. Nr.010-240-55. så presenteras en rad risker som har låg sannolikhet att det skulle kunna hända, men om det skulle hända så kan det få stora konsekvenser i landet och i Europa. Myndigheten har lagt upp arbetet på ungefär följande sätt som riskförebyggande arbete går ut på (11-15). Identifiering vad kan hända? Sannolikheten hur troligt kan det ske? Konsekvenserna vad kan det orsaka för skador? Hur kan man förhindra/ förvarna eventuella utbrott? Myndigheten har gjort ett antal urval av risker i rapporten och man har arbetat fram metoder för sårbarhetsanalyser. Situationer som Sverige skulle behöva hjälp ifrån andra EU-länder är större naturkatastrofer, omfattande utsläpp ex, biologiska, kemiska eller oljeutsläpp samt olyckor kopplat till kärnkraftverken. (13ff, 26) En sådan händelse var Tsunamikatastrofen 2004 där 543 svenskar miste livet och beredskapsläger var eftersatt. Rapporten menar att liknande händelser kan inträffa i Sverige och då måste det finnas en förberedelse (28). I rapporten tar man upp svaveldimma som en möjlig risk vilket också hände 2010 med askan från Island som lamslog flygtrafiken. (34-35). 3.1Vulkanen på Stromboli Italien I Journal Off Volcanology and Geotermal Research publicerades artikeln Civil protection preparedness and response of the 2007 eruptive crisis of Stromboli Volcano, Artikeln beskriver hur en lyckad riskbedömning utifrån ett lokalt, regionalt också nationellt arbete kunde förhindra att människor och egendom blev förstört under vulkanens utbrott i mars 2007. Till ön Stromboli kommer många turister just för vulkanen som är aktiv. Det finns en liten bofast befolkning på två platser, Stromboli och Gionostra by. Bild. 1. Karta över Stromboli. Vita stjärnan COA är platsen för lokala räddningstjänsten (171). Vulkanen på Stromboli har dagliga utbrott av varierande storlek från sina kratrar. Det mesta av materialet från utbrotten faller ned i kratrarna eller ned i havet. Stromboli är en mycket aktiv vulkan och typiskt för den typen av utbrott är "rytmiskt återkommande explosioner beroende på successivt uppbyggt gastryck". Därför kallas dessa utbrott för "Stromboliska utbrott" (167-170). I december 2012 bröt ett stort lavaflöde loss en stor del av tre kratrar på vulkanen. När lavaflödet och kraterdelen föll ned i vattnet bildades en tsunami som förstörde hus längst kusten och ön evakuerades i två månader. För att försöka förhindra något liknande beslöt den nationella myndigheten för civilskyddet/räddningstjänsten (min översättning) (DPC) i Italien år 2003 att ett förbättrat skydd och övervakning behövde installeras på ön. Kostnaderna vägdes upp bland annat av turism som finns på ön och omkringliggande öarna. Det kanske viktigaste var upprättande av en permanent räddningstjänst (COA) i byn Stromboli. Förutom uppgraderingen på Stromboli ledde det till en modernisering av övervakningssystem och riskarbete med vulkaner och andra naturkatastrofer runtom i Italien. Nätverk av övervakning i realtid och dygnet runt övervakning drivs av det nationella institutet av geofysik och vulkanlogi samt Universitetet i Florens. Detta innebar geodentiska metoder att registrera ändringar hos vulkanen och seismicitet användes för att registrera magmarörelser. Vidare används lutningsrörelser,

IR och termiska videokameror, geokemiska data om gasproduktionen. Man utför kontroller av SO2 utsläpp i gasplymens samt markkontroller av CO2. Förutom detta skapades även ett nationellt centrum i Rom, Centro Funzionale Centrale (CFCRV) för övervakning av alla vulkaner i Italien (271-272). En stor del av övervakningen för Stromboli förlades i Neapel, där man övervakade även Vesuvius och andra vulkaniska närområden. Utöver den organisatoriska uppdelningen gjordes även förbättringar på Stromboli. Man Inrättade en åtgärdsplan, inrede skyddsrum, skapade bättre vägar upp mot berget för bl.a. turister och forskare. En ny pir i hamnen i Gionostra anlades för att möjliggöra och skydda evakuering. Informationskampanj om säkerhetsrutiner, för boende och turister samt kontrollerade utflykter till toppen av vulkanen. Dessutom skapades återkommande möten med lokala myndigheter (271). Centro Funzionale Centrale (CFCRV) spelar en viktig samordnande roll mellan vetenskapliga institutioner och lokala myndigheter. CFCRV är också ansvarig för att omvandla utvärderingar till och fatta beslut genom samråd med de vetenskapliga experterna (SSG). Det sköter övervakningen ex. geodentiska metoder. Förutom detta sprider CFCRV information och samråder med civila myndigheter. Vi kan också se hur ordergivningen och informationen till respektive del i organisationen samt riskscenario i mitten av bilden samt vem gör vad i denna organisation. (272). I januari-februari 2007 rapporterades kraftiga seismisk aktivitet hos vulkanen och de nationella CFCRV begärde in dagliga rapporter om vulkanens värden. Observationerna rapporterades sedan till den lokala räddningstjänsten, COA för att analysera och eventuellt besluta om Bild 2. Organisationen (272) evakuering. Hög risk för fara utfärdades i februari månad och en viss evakuering av befolkningen skedde till andra platser på ön. Det Italienska civilskyddet/ räddningstjänsten skickade också ut hjälp till COA (275-277). Den 15 mars kom då det stora utbrottet och med efterdyningar pågick det fram till april månad. Stora klippblock sprängdes ut i 250-300 meter upp i luften samt lava som flöt ut längst sidorna. Enligt artikeln var civilskyddet (DPC) nöjda med hur informationen mellan forskare-räddningstjänst och media utvecklades för att undvika desinformation och skapa panik. En officiell talesman (räddningstjänsten på ön) samordnades av Italiens civilskydd/räddningstjänst (DPC) där all rapportering var kontrollerad. För att inte överdriva användes enkelt språk och vetenskaplig information presenterades på olika webbplatser. Civilskyddet/räddningstjänsten (DPC) hade flera offentliga möten med boende på Stromboli och grannöarna. Allt för att hålla allmänheten välinformerad så att relationerna mellan myndigheterna och de boende fungerade någorlunda bra. (275-276) Slutsatserna, enligt artikeln, var att man hade tur att utbrottet skedde under vintern då det är mindre boende och turister än andra månader. Skulle krisen inträffat under sommaren så hade det blivit större inverkan för människor och ekonomi. Framförallt det stora antalet turister i och runt öarna. Nu var det inte så många människor berörda, ingen kom till direkt skada. Man hade tidigt rapporter om att något var på gång att hända och människor evakuerades tidigt. Man kunde erbjuda andra platser att bo, ifrån själva riskzonen men människorna kunde vara kvar på öarna.

Civilskyddet/räddningstjänsten och den vetenskapliga övervakningen dagligt arbete med övervakningen hade fungerat, framförallt den lokala räddningstjänst COA. Dessutom fungerade befälsordningen vid krisscenariona och att räddningssystemets tidsplan fungerat (276-277). Att Stromboli är populär som vulkanturism märks på de många webbplatser med foton, filmer och info om själva vulkanen. Ex är Swisseduc.ch där det finns en länk till Stromboli online där du hittar seismic info men också virtual walks som var roligt att pröva på. En annan länk är volcanodiscovery som har fakta om vulkanen men också senaste nytt. Genom vandring som går i grupper och med guider kan du komma väldigt nära vulkanens större (se kartan, figur 1) men på avstånd se den aktiva delen på vulkanens topp som ofta har mindre utbrott. Även nattetid är det mycket populärt att besöka ön eller att vara i en båt och observera en av de många dagliga och nattliga utbrott. 4. Vulkaners påverkan på industriländer och utvecklingsländer Namsuk Kim har skrivit artikeln How much more exposed are the poor to natural disasters? Kim menar att stora naturkatastrofer och deras påverkan på människor har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden. Vidare menar Kim att kostnaderna för dessa katastrofer är större i utvecklingsländerna. Undersökningar visar att 11 procent av människor som drabbas av dessa katastrofer bor i utvecklingsländer samt att 53 procent av de som dör i naturkatastrofer bor i länder med låg inkomst, låg utbildningsnivå och låg medellivsålder. Undersökningen visar också att det är större risk för katastrofer i utvecklingsländer. Problemet i dessa länder är, enligt Kim, att det inte finns någon information om katastrofer eller någon varning när detta kommer att ske. Bild 3: (Exposure measured by number of affected poor people by region (per million)) Utvecklingsländerna är beroende av metoder som oftare drabbas av katastrofer än andra länder. Kim menar att det är stor skillnad mellan industriländer och utvecklingsländer i denna fråga. Utvecklingsländerna är mer utsatta för katastrofer pga av de lokaliserade vid sådana punkter. Helt klart är det, enligt Kim, att utvecklingsländer oftare utsätts för katastrofer än andra. Dock menar Kim att gapet mellan dessa minskar. Människorna i utvecklingsländer drabbas hårdare av naturkatastrofer än de andra mycket på grund av larmen kommer försent och deras hus är inte

byggda så stabilt. Alla undersökningar tyder på att utvecklingsländerna alltid drabbas dubbelt hårt än andra och att katastrofer i riskområden ökar mycket på grund av migration, ökad befolkning och dålig tillväxt. Om politikerna fokuserar att förbättra detta område för de fattiga så skulle katastrofer minska även i utvecklingsländerna. 5. Infrastruktur och näringsliv Vulkaners påverkan på näringsliv och infrastruktur är mycket stor och varierande, allt beroende på vilken typ av utbrott vulkanen har. Frågan om hur näringsliv och infrastruktur drabbas av ett explosivt utbrott vid en domevulkan är knappas relevant när tiotusental människor kan dö som t.ex. Montaigne Peleés utbrott på ön Martinique 1902 då 30 000 personer dog. Effekterna av ett vulkanutbrott kan även märkas av på platser mycket långt borta från själva händelsen. Ett exempel på detta är vulkanen Laki på Island som hade en mycket aktiv period 1783-1784 då inte enbart en femtedel av Island befolkning dog av svält (vulkan, NE) utan även ledde till ett massivt regnande på Europas kontinent vilket förstörde skördarna, vilket i sin tur ledde till folkliga protester som några år senare kulminerade i Franska revolutionen 1789. (J. Hamilton, 2010, 39) Att analysera konsekvenserna är med andra ord svårt och kräver sina avgränsningar. 5.1 Negativa effekter Vi kommer i denna analys att i första hand inrikta oss på askmoln och dess konsekvenser eftersom detta är den vanligaste materia som vulkaner avger och som kan få långtgående följder även vid mindre utbrott. Askmolnens långtgående inverkan på vår dagliga västerländska livsstil uppmärksammades över hela världen 2010 när Eyjafjallajökur hade sitt utbrott och större delen av norra Europas flygtrafik fick stängas ned under sex dagar. Vi har försökt att hitta en uppskattning av de ekonomiska kostnaderna av detta men har inte lyckats hitta någon. Att flygbolagens kostnader uppgick till mycket stora summor är självklart, liksom försäkringsbolagen, men även andra branscher drabbades hårt, speciellt de med produkter med kort livslängd som t.ex. snitt blommor. Andra mindre kända konsekvenser av askmoln tar Thomas M. Wilson m.fl. upp i artikeln Volcanic ash impact om critical infrastrukcture. De konstaterar att 9 % av jordens befolkning bor inom en radie av 100 km från en vulkan och riskerar därför på något sätt att drabbas och då troligtvis av nedfallande aska (T.M Wilson, 2011, 6). Därför är detta ett viktigt forskningsområde. Enligt Wilson m.fl. är de vanligaste konsekvenserna: 5.1.1 Slitage/störning eller utslagning av viktig infrastruktur Vi kommer här enbart nämna några av de viktigaste delarna av denna kategori. Vattenförsörjningen kan påverkas på många sätt av askan, bl.a. genom att aska kommer in i de maskiner som ska rena vattnet och som därmed går sönder eller sliter ut apparaturen i förtid. Även vattenkvalitén kan skadas av stora mängder aska. En tredje effekt på vattnet är att det går åt stora mängder vatten när man ska städa upp efter askan vilken i sin tur kan leda till vattenbrist. Detta var fallet vid ett utbrott i staden Anchorage i Alaska 1992 där man i efterhand beräknade att brandkåren inte skulle haft tillräckligt med vatten om en större brand hade brutit ut (Ibid. 12f.f.). Annan viktig infrastruktur som påverkas är vägar som blir farliga att köra på när de beläggs med aska. Även sikten hos förarna kan påverkas drastiskt med noll sikt samt att bilarna går söder när askan letar sig in i motorn (Ibid. 1) Stängda flygplatser och inställda flygningar är även vanliga (Ibid. 16). Översvämningar kan drabbas städer när avrinningssystem och avlopp täpps igen (Ibid. 18). Modern teknisk utrustning slås ut när elförsörjningen kollapsar när det känslig elektrisk utrustning

går söder av askan (Ibid. 10) Byggnader riskerar att taken rasar in pga av tyngden av askan (E. A. Keller, 2012, 141). 5.1.2 Problem med att städa upp askan När en större mängd aska har fallit ned över ett område är det av största vikt att man snabbt kan städa upp så att vägar såväl som landningsbanor kan börja fungera så snabbt som möjligt för att minimera de ekonomiska skadorna för näringslivet. Vid ett mindre utbrott av vulkanen Ruapehu på Nya Zeland 1995/1995 beräknade man att de totala kostnaderna för skador på infrastruktur, inställd turism, produktionsbortfall, m.m. till 104 miljoner dollar. (Ibid. 6) Därför är det av största vikt att det finns rutiner att ta till när ett område drabbas så att uppstädningen kan börja så snart som möjligt och därmed minimera de ekonomiska konsekvenserna. (16) 5.1.4 Påverkan på industrier Fabriker kan påverkas av askan dels när logistiken inte fungerar p.g.a. av störningar av transportkedjor men även när utrustning går sönder när askan letar sig in i motorer och dylikt. Även teknisk apparatur kan gå sönder då kylutrusning ofta går söder vilket leder till att t.ex. dataserver överhettas. (17) Skördar förstörs när askan lägger sig som en hinna över åkrarna vilket även leder till matbrist för boskap. 5.1.5 Krishantering Vid en eventuell evakuering av ett område kan askan försvåra detta avsevärt genom att göra vägarna oanvändbara. Det har även funnit fall då man försökt evakuera med hjälp av båtar men detta har försvårats dels av dålig sikt men även för att båtmotorerna har gått söder. (17) 5. 2Positiva effekter på näringsliv och infrastruktur Vulkaner kan dock även generera positiva effekter. Den kanske mest kända är den bördig odlingsjord som i generationer lockat folk till att bosätta sig i områden med potentiellt farliga vulkaner, traditionellt sätt har man resonerat som att risken att man skulle drabbas under sin livstid är mycket små då farliga vulkanutbrott är ovanliga. (vulkan, NE) I dag finns det dock en annan medvetenhet kring vulkanens potentiella fara och bl.a. erbjuder den Italienska staten 30 000 Euro till de som vill flytta från vulkanen Versuvius närområde ( E.A. Keller, 2012, 158). En annan mer renodlad positiv effekt är att de kan locka till sig turister, vilket vi tidigare nämnt i samband med ön Stromboli. Under sekelskiftet 1700/1800 var Versuvius aktiv vilket lockade till sig en mängd nyfikna turister från bl.a. England som utan fruktan klättrade upp till kraten med brända fötter som följd efter att ha gått över den heta lavan ( Hamilton 39). Hit kom även en mängd konstnärer och vetenskapsmän som ville studera Versuvius närmare. Idag lockar både Hawaii och Island turister dels genom själva vulkanerna men även genom varma källor. Enbart till vulkanen Kilauea på Hawaii har 1 miljon besökare årligen (Ibid. 152). Två andra positiva effekter är tillgång till billig energi samt att askan kan användas till byggmaterial och fyllnadsmassa inom byggindustrin.

6. Psykosocial påverkan Den psykosociala effekten av en naturkatastrof kan vara väldigt stor. Både för individer och samhället som helhet. Vulkanutbrott är ett fenomen som är så extremt att det kan vara svårt att förstå vad som händer och ännu svårare att sätta ord på det. Till detta kommer behovet av att hantera den förlust som följer ett vulkanutbrott, både när det gäller människoliv och förlust av egendom. Det här avsnittet utgår från artikeln Welcoming a monster into the world av Katharine V. Cashman och Shane J Cronin. I deras artikel undersöker dom hur människor använder muntliga traditioner, myter och historier för att komma till freds med vulkanutbrott och placera dessa i en begriplig kontext. Idag vet vi varför vulkanutbrott sker, även om vår förståelse inte är fullkomlig. Med vår förståelse har vi även skapat strategier för att hantera möjligheten av vulkanutbrott tex riskbedömningar och utbildning för människor som bor i ett riskområde. Människor som inte haft den kunskap vi har idag har istället behövt förlita sig på muntligt överförda historier och traditioner. För att hantera den kris som följer ett vulkanutbrott krävs det en enkel förklaring till vad som inträffat. Två av de första stegen för att komma till freds med en katastrof är att först acceptera att den har inträffat och sedan förstå varför den inträffat. Cashman och Cronin tittar i sin artikel på hur människor tidigare använt sig av mytologi och historier för att dels varna kommande generationer för vulkanutbrott och dels förklara varför dessa sker. Utöver detta tar artikeln upp hur muntliga berättelser och mytspridning uppstår även i samband med vulkanutbrott i modern tid. De exempel som tas upp är mytologi och muntliga traditioner bland indianstammar i nordvästra USA och maorier i Nya Zeeland samt vulkanen St Helens utbrott 1980 i staten Washington, USA. Det som framkommer tydligt i artikeln är behovet bland individer att använda metaforer för att kunna begripa och sätta ord på vad de upplevt i samband med ett vulkanutbrott. Man använder metaforer istället för att använda de vetenskapliga beteckningarna. En lahar kan beskriva som en flod av flytande sten, aska beskrivs som snö, pyroklastiska moln beskrivs som det svartaste svart eller som en orkan. Det intressanta är att detta inte bara gäller bland människor som inte har någon utbildning i vad en vulkan faktiskt är utan även bland människor som fått denna utbildning. Det betyder alltså att människor idag använder ett liknande bildspråk som man gjort historiskt sett. Det finns också en tendens att se vulkanen som något levande eller i alla fall mer än bara ett berg. Bland indianer och maoirer finns det en mytologiska koppling mellan vulkanerna och gudar och vulkanerna beskrivs som något mer än berg, till exempel kan ett utbrott förklaras med att vulkanen är arg. I artikeln nämns dock även en man vid namn Harry Truman som vägrade lämna sitt hem i samband med evakueringen innan vulkanen St Helens utbrott 1980. Historien om Harry Truman nämns också i Natural hazards (sid 157). I ett citat från Truman i Cashman och Cronin artikel säger han att berget är en del av honom och han en del av berget. Detta visar på ett sätt att se på berget som något mer än bara ett fysiskt objekt. Vidare fick Harrys vägran att lämna berget en stor uppmärksamhet och historierna kring honom spreds i allt från sånger till film. Alltså fick han en form av hjältestatus eftersom han ensam stod emot vulkanen, trots att det krävde hans liv. Faktum är att när vulkanen Soufiere Hills på ön Montserrat fick ett utbrott på 90-talet var det människor som vägrade evakuera och som då använde Harry Truman som förebild och argument för att de inte skulle behöva flytta. Så precis som i äldre kulturer finns det idag exempel på mytbildning. Cashman och Cronins slutsatser är att historieberättande och mytologi är människors sätt att komma till freds med det katastrofala följder som ett vulkanutbrott kan medföra. Det är ett sätt för individer och grupper att placera katastroferna i en kontext som gör dom begripliga. I boken Natural Hazards nämner Keller och DeVecchio kortfattat begreppet Supervolcanos, super vulkaner, dvs vulkanutbrott av en viss magnitud. Detta är en term som flitigt används av media men som inte är ett officiellt vetenskapligt begrepp. Detta skulle kunna ses som ytterligare ett exempel på vårt behov att placera vulkanutbrott i en begriplig kontext, att vi redan nu pratat om faran med en eventuell supervulkan gör oss kanske bättre rustade för kommande vulkanutbrott. Det samma kan sägas om

alla de dokumentärer som visas på populärvetenskapliga tv kanaler. Detta är vår tids muntliga historier som ersatt de gamla mytologiska förklaringarna och som placerar vulkanutbrott i ett begripligt sammanhang. 7. Befolkningstryck Ju mer människor det bro i ett område som riskerar att drabbas av ett vulkanutbrott desto fler människor kan ju drabbas av utbrottet. Det intressanta är att många människor väljer att stanna kvar i närheten av en vulkan trots möjligheten att flytta. Människor får även utbildning om vilka risker det finns och hur de ska agera i samband med ett utbrott och en evakuering. Trots detta finns det individer som väljer att stanna kvar. Keller och DeVecchio tar upp fyra anledningar till varför individer väljer att inte flytta från ett område med risk för vulkaner. Den första är att allt land i området är vulkaniskt. Den andra är att marken är bördig. Den tredje är att människorna som bor där är optimistiska och inte tror att ett utbrott kommer ske. Den fjärde förklaringen är att man inte har möjligheten att flytta, tex på grund av ekonomiska omständigheter (sid 156). Som en lösning på det ekonomiska hindret erbjuder den italienska staten 30 000 euro till personer som är villiga att flytta från riskområden i närheten av Versuvios (Keller, DeVecchio, sid 158) Det finns också exempel på hur människor väljer att inte flytta från ett riskområde trots att de är väl medvetna om risken för ett vulkanutbrott. Harry Truman är ett tidigare nämnt exempel men det finns även andra i artikeln av Cashman och Cronin. En del av befolkningen på ön Montserrat vägrade att evakuera när ett vulkanutbrott var nära förestående. Där fanns det allt från individer som vägrade tro på experternas varning till personer som visste att vulkanen var farlig men som ändå kände att de inte kunde lämna sin egendom. En del använde till och med vad som hände Harry Truman som ett argument till varför de borde få stanna. 8. Avslutning Vulkanutbrott är ett resultat av jordens tektoniska plattor och hur de rör sig. Främst vid plattgränser kan jordskorpans förändringar leda till vulkanutbrott, även om en del vulkaner bildas vid så kallade Hotspots. Vi vet idag mer om vulkanutbrott än vi gjort tidigare och med den kunskapen har länder som drabbas av vulkanutbrott blivit bättre och bättre på att förutse utbrott och förbygga förlust av människoliv och egendom. Dock är det fortfarande så att fattiga länder drabbas värre än rika. I de fall där vulkanutbrott kan förutsägas och människor som befinner sig i riskområden evakueras ställs samhället fortfarande inför en stor omkostnad med att hantera vulkanutbrottens biverkningar och påverkan på egendom. Utbrotten i sig kan upplevas som väldigt traumatiska av de människor de drabbas och även med utbildning och förebyggande information så är en naturkatastrof något som lämnar stor påverkan på de individer och samhällen som överlever dem. Samtidigt kan människor som bor i närheten av en vulkan vara obenägna att flytta och även efter ett utbrott söker sig personer tillbaka till platsen.

Källor: Edward A. Keller & Duane E. DeVecchio, Natural Hazards: Earth s Process as Hazards, Disasters and Catarophes, Third edition, 2012, New Jersey G. Bertolaso, B. De Bernardinis, V. Bosi, C. Cardaci, S. Ciolli, R. Colozza, C. Cristiani, D. Mangione, A. Ricciardi, M. Rosi, A. Scalzo, P. Soddu, Civil protection preparedness and response of the 2007 eruptive crisis of Stromboli Volcano, Journal Off Volcanology and Geotermal Research, Italien James Hamilton The lure of Valcanos, History Today, July 2010 Katharine V. Cashman. Shane J. Cronin, Welcoming a monster to the world: Myths, oral tradition, and modern societal response to volcanic disasters. Journal of Volcanology and Geothermal Research 176 (2008) 407-418 Kim, Namsuk, How much more exposed are the poor to natural disasters? Global and regional measurement, USA, 2012 Nationalencyklopedin, vulkan,http://www.ne.se/vulkan/vulkaner-som-riskfaktorer, 130930 Thomas M. Wilson, Carol Stewart, Victoria Sword-Daniels, Graham S. Leonard, David M. Johnston,Jim W. Cole, Johnny Wardman, Grant Wilson, Scott T, Barnard, Volcanic ash impacts on critical infrastructure, Elsevier, 2011 Bildkällor Bild 1 och 2: G. Bertolaso, B. De Bernardinis, V. Bosi, C. Cardaci, S. Ciolli, R. Colozza, C. Cristiani, D. Mangione, A. Ricciardi, M. Rosi, A. Scalzo, P. Soddu, Civil protection preparedness and response of the 2007 eruptive crisis of Stromboli Volcano, Journal Off Volcanology and Geotermal Research, Italien Bild 3: Kim, Namsuk, How much more exposed are the poor to natural disasters? Global and regional measurement, USA, 2012