Årsberättelse 2008 2009

Årsberättelse 2008 2009

2 Innehåll Norra Skogsägarna i gott sällskap Ur innehållet Ordförande och VD har ordet sid 4 5 Höjdpunkter och resultat 6 7 Konjunktur och marknad 8 9 Vinstpolicy och mål 10 Känslighetsanalys 11 Skog virke 12 15 Industri 16 19 Byggvaruhandel 20 21 Medlemmar 22 23 Personal 24 25 Miljöåret 26 27 Förvaltningsberättelse 28 33 Styrelse, revisorer och valberedning 34 Koncernens och föreningens bokslut 35 45 Revisionsberättelse 46 Fem års sammandrag 47 Ordförklaringar 48 Skogsbruksområden 49 Skogsorganisation och karta 50 Idé och produktion: Norra Skogsägarna, informationsavdelningen samt Guldbrand & Guldbrand Foto: Calle Bredberg och Mats Lundberg. Grafisk form: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Repro: Calle Bredberg Tryck: Tryckeri City, Umeå 2009 Papper: Galleri art matt, 200 g och 130 g Typsnitt: Myriad Pro och Adobe Garamond Omslagsbild, framsida: Granskott

Inledning 3 Ett år som sent ska glömmas Verksamhetsåret 2008 2009 kommer att gå till historien som en av de mest oroliga perioderna någonsin för skogsnäringen, liksom för många andra branscher. Det kommer att talas länge om den stora luftgropen hösten 2008. Hösten följdes av en vinter fylld av turbulens och bakslag, bekymmer och oro, för hela näringen. På grund av råvarubrist beslutade föreningen dessutom att stänga Lycksele sågverk, vilket medförde att sågningen upphörde i slutet av augusti 2009. Trots turbulensen har Norra Skogsägarna aldrig gått på knä. Som förening och företag har Norra Skogsägarna på många sätt stått stadigt under hela lågkonjunkturen. Finanskrisen till trots har föreningen envist trummat på med en rad näringspolitiska frågor samt tagit flera viktiga, framåtskridande steg. Närvaron på den näringspolitiska arenan har varit starkare än någonsin och industrisatsningarna har fortsatt oförtrutet. Det finns många orsaker till att 2008 2009 aldrig kommer att glömmas. De nervösa marknadssvängningarna upp vägdes av att verksamhetsåret bjöd på ett 75-årsjubileum, med manifestationer på bred front under hösten. Medlems festerna, som genomfördes simultant på fem orter, hade en dignitet som aldrig tidigare har skådats inom föreningen. 75-årsjubiléet yttrade sig även i en jubileumsbok, som togs emot mycket bra. I slutet av verksamhetsåret nominerades jubileumsboken En samlad kraft till Svenska Publishing-Priset. Medlemstillströmningen har varit fortsatt stark under verksamhetsåret. Det ger oss kraft och bekräftelse att vi är på rätt väg. I en starkt föränderlig värld är det dock otänkbart att nöjsamt luta sig tillbaka. Den avgörande framtidsfrågan idag är hur vi ska lyckas möta morgondagens skogsägare. Med stabilitet och framtidstro i ryggen är vi förvissade om att det kommer att gå vägen. Vi ska välkomna den nya generationen skogsägare och vi ska möta dem på deras egen hemmaplan. Omslagsbild gran, Picea abies Granskott kan användas till mycket; som bas till granskottsdricka, te och sirap samt som brännvinskrydda, massageolja, och till inlagd sill. För somliga är syltade granskott dessutom en delikatess i kylskåpet.

4 Styrelseordförande och vd kommenterar Väl förberedda inför bättre tider Trots turbulensen under verksamhetsåret och ett antal stora utmaningar som står i kö runt hörnet, finns det gott hopp och framtidstro i föreningen. Norra Skogsägarnas VD, Bo T Holm, och styrelseordförande Tomas Mörtsell reflekterar över det gångna året och blickar in i kristallkulan. Vad vill du minnas från 2008 2009? Bo T Holm: Tre viktiga minnen: Klimatfrågan har tydligt kommit upp på agendan och följden har blivit att skogsproduktionsfrågorna har återfått en given plats i diskussionerna och på den politiska dagordningen. Genom att aktivt bidra till en ökad tillväxt och bättre lönsamhet för sitt eget skogsbruk, bidrar skogsägaren samtidigt till att binda koldioxid och förbättra miljön. Jag är också nöjd med att genomförandet av investeringarna enligt vår industristrategi, i såväl Sävar som Kåge sågverk, på allvar startats upp samt den lyckade omstöpningen av Norra Trä och Bygg till XL-Bygg Norra-butikerna. Tomas Mörtsell: Jag tycker att året var väldigt händelserikt. En sak som jag naturligtvis kommer att minnas var hur snabbt resan från extrem högkonjunktur till djupaste finanskris gick. Nu, med lite distans till den tiden kan jag fortfarande tycka att raset i efterfrågan, med alla dess konsekvenser, hamnade utanför alla tidigare kända parametrar. I övrigt tycker jag att vi flyttar fram våra positioner på den näringspolitiska spelplanen på ett bra sätt. Ett exempel är våra avverkningar av nyckelbiotoper som staten inte har velat lösa in. Dessa avverkningar är ett viktigt sätt att skydda ägande- och brukningsrätten. Vad vill du helst glömma från 2008 2009? Bo T: Den mycket kraftiga prisnedgången på sågade trävaror som skedde samtidigt med finanskrisen. Påverkan på vår verksamhet och lönsamhet har varit exceptionell. Det är svårt att peka på liknande omständigheter bakåt i tiden. Tomas: Jag tycker inte att man ska försöka glömma saker, däremot är det viktigt att ta lärdom av de erfarenheter man gör. Även om vi kommer att presentera ett för Norra Skogsägarna svagt resultat, så anser jag inte att vi har agerat på så sätt att vi med facit i hand ska försöka glömma något. Däremot är det naturligtvis så att man som förtroendevald ibland är tvungen att fatta beslut som inte alltid är så trevliga, även om de är nödvändiga. Har vi lärt oss något av den senaste lågkonjunkturen? Bo T: Ja, trots allt skulle vi nog ha reagerat snabbare på omvärldssignalerna och vidtagit kraftfullare åtgärder tidigare. Ser vi på byggandet i USA så sjönk det mycket kraftigt innan lågkonjunkturen var över oss och själva finanskrisen var ett faktum. Det fanns signaler och varningar om att vi stod inför dramatiska förändringar. Tomas: Flera saker, som jag tidigare nämnde var svängningarna under året extrema. Att vi exempelvis under året skulle hamna i en situation där det i princip inte fanns någon avsättning för massaved tror jag inte att någon hade förväntat sig. En lärdom tycker jag är att vi har haft en styrka genom ökningen av våra biobränslesortiment. Det har gjort oss mindre känsliga än vid tidigare konjunkturnedgångar. Jag tycker också att man återigen kan se nyttan av en stark balansräkning, inte minst med tanke på att det är den som har gjort det möjligt att försvara priserna på det sätt vi gjort. Hur har Norra Skogsägarna utvecklat sin närvaro på den näringspolitiska scenen? Bo T: Jag tycker att vi har stärkt våra positioner kraftfullt där. Det arbete som inleddes redan i början av 2008 har under året burit frukt. Våra tjänstemän som arbetar med dessa frågor deltar och ses som mycket goda resurser även på riksnivån. Vi har haft ett stort deltagande i arbetet som innebär att förslag lagts där skogsägarens ersättningsvillkor kraftigt förbättrats när reservat och avsättningar sker. Tomas: Den har stärkts ytterligare. Jag noterar att Norra Skogsägarna är något av en förebild hos flera andra skogliga aktörer. Jag tycker att vi ligger väl framme i många frågor, även om det alltid är så att man önskar att vi kunde ha gjort ändå mer. Under det här året tar vi fram en ny näringspolitisk plattform som jag tror kommer att bli ett bra verktyg för ytterligare profilering i näringspolitiken. Vad blir din viktigaste uppgift under nästa verksamhetsår? Bo T: Våra sågverk och stolptillverkningen går redan nu i början på det nya året med högsta produk-

Styrelseordförande och vd kommenterar 5 tionstakt, samtidigt som massavedsmottagningen har kommit igång riktigt bra. Det innebär att vårt behov av råvara ökar kraftigt. Inspektorerna arbetar nu för fullt för att kontraktera råvara. Med en bra kontraktering är förhoppningen att vi snabbt ska komma igång och vända årets förlust till vinst. Ambitionen är att vi inom tre till fyra år ska ha återtagit förlusterna. Tomas: Jag tror att näringspolitiken kommer att ha ett fortsatt starkt fokus under kommande år, inte minst med tanke på att 2010 är ett valår till riksdagen. Det ger oss extra goda möjligheter att profilera familjeskogsbruket. När det gäller den skogliga verksamheten tror jag att det kommer att bli viktigt att följa utvecklingen under året extra noga. Just nu ser utvecklingen osäker ut på virkesmarknaden, jag misstänker att det kommande året kan bli svängigt. Med ett svagt år i ryggen är det naturligtvis extra viktigt att följa den ekonomiska utvecklingen för föreningen. Jag ser ändå fram emot det kommande året med tillförsikt, jag tycker att vi är väl rustade för framtiden. vi har att vänta när vi möter dagens ungdomar om 10 20 år, bland annat hur de tänker, agerar och vilka förväntningar de har. Dokumentet har även redovisats och diskuterats i samband med skogsägareföreningarnas och LRF:s Skogsägarting. Där rönte det stor upp skattning. Tomas: Ja, vi har börjat så smått, bland annat genom en del spaningar in i framtiden som vår informationschef samlat i ett mycket intressant dokument, som jag tror kan vara ett viktigt verktyg. I Västernorrland är vi tillsammans med LRF och Norrskog delaktiga i projektet Framtidens skogsägare, där morgondagens skogsägare i Västernorrland har fått en gemensam kontaktyta som känns väldigt spännande. Varifrån får du kraften att fortsätta leda företaget/föreningen? Bo T: Jag får den när jag ser med vilken entusiasm som alla medarbetare visar i vardagen och när jag känner att jag bidrar till att skapa en vinnande och ännu starkare förening till nytta för ägarna. Tomas: Entusiasmen att fortsätta leda föreningen får jag framför allt från alla engagerade medlemmar och anställda i föreningen. Möten med engagerade sbo-råd eller medverkan på välbesökta skogsdagar ger alltid en energikick! Sedan är det naturligtvis lätt att vara engagerad när man jobbar med en verksamhet som ligger i tiden. Jag tror att det är länge sedan vår näring har upplevts så spännande som de senaste åren. Har vi tagit något steg för att möta nästa generation skogsägare? Bo T: Vi har påbörjat arbetet rent konkret genom att vår informationschef formulerat dokumentet En samlad spaning. Här tittar Erik Jonsson in i framtiden och försöker få oss övriga att förstå vad Bo T Holm, VD Tomas Mörtsell, ordförande

6 Året i korthet Verksamhetsåret 2008 2009 i korthet Höjdpunkter och resultat Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar Norra Skogsägarna ett resultat i föreningen på -43,7 miljoner kronor (32,8). För koncernen redovisas ett resultat på -71 miljoner kronor (33,6). Koncernens nettoomsättning uppgick till 1 653 miljoner kronor (1 840). Årets rörelseresultat i föreningen uppgick till -110,3 miljoner kronor (80,6). För koncernen redovisas ett rörelseresultat på -113,9 miljoner kronor (80,7). Virkesfångsten stannade vid 1 473 000 m³fub (1 679 000). Norra Skogsägarnas jubileumserbjudande på massaved (premie på 75 kr/m³fub) resulterade i en extremt stark virkeskontraktering under september 2008. På grund av råvarubrist beslutade föreningen att stänga Lycksele sågverk, vilket medförde att sågningen upphörde i slutet av augusti 2009. Trävaruproduktionen vid föreningens sågverk uppgick till 322 200 kubikmeter sågad vara. Produktionen av stolpar uppgick till 63 400. Av försäljningen har 66 procent exporterats. Vid bokslutstillfället är föreningens finansiella ställning fortsatt stark och har inte påverkats nämnvärt av den globala finansiella oron. Föreningens likviditet är god eftersom stora belopp är placerade i korta ränteprodukter. Styrelsen föreslår att medlemmarna erhåller 1 procent ränta på insatskapitalet. Halvvägs in i projekttiden har målsättningarna för Kraftsamling Skog uppfyllts med god marginal. 2009-06-30 hade 6 590 skogsägare deltagit i olika aktiviteter. Medlemstillströmningen har fortsatt under verksamhetsåret om än inte i samma takt som föregående år. 521 nya medlemmar anslöt sig till föreningen under året (1 013). Affärsverksamheten 2008 2009 Extern försäljning (tusental kronor) Koncernen Skogsbruk och virke 922 155 Industri 589 557 Byggmaterial 139 890 Övrigt 1 089 Summa 1 652 691 varav export 400 761 Resultatutveckling 2004/2005 2008/2009 Eget kapital och soliditet Nettoomsättning 2004/2005 2008/2009 Resultat före dispositioner och skatt, Mkr Rörelseresultat efter avskrivningar Mkr 100 75 50 25 0-25 -50-75 -100 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Säsong 100 75 50 25 0-25 -50-75 -100 2004/2005 2008/2009 Eget Kapital Mkr Soliditet % 450 45 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Säsong 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Investeringar 2004/2005 2008/2009 Mkr 100 80 60 40 20 0 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Säsong Mkr 1500 1000 500 0 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Säsong

Året i korthet 7 Byggvaruhandel 140 Mk Övrigt 1 Mkr In Så här bildas koncernens resultat Resultat efter finansnetto Lagerförändringen -56 Mkr -97,8 Mkr Personalkostnader 205 Mkr Ut Avskrivningar 39 Mkr Så här är balansräkningen uppbyggd Det gröna fältet redo visar Norra Skogsägarnas tillgångar och den blåfärgade delen visar finansieringen. Grön stapel Norra Skogsägarnas tillgångar består till stor del av värden i indu strianläggningar, fastigheter och lager. Lagret består både av trävaror, rundvirke och skog på rot för vilken man betalat ut förskott. Tillgångar Anläggningar 271 Mkr Lager (Inklusive förskott till virkesleverantörer) 306 Mkr Kortfristiga fordringar främst kundfordringar 233 Mkr Finansiering Eget kapital inklusive insatskapital 387 Mkr Långfristig inlåning från medlemmar och olika avsättningar 454 Mkr Skogsbrukstjänster och virkeshandel 922 Mkr Övriga rörelseintäkter 15 Mkr Finansnetto 16 Mkr Industri 590 Mkr Övriga externa kostnader 625 Mkr Råvaror och förnödenheter 412 Mkr Handelsvaror 445 Mkr Blå stapel Finansieringen består till den helt övervägande delen av uppbyggda reserver och pengar som medlemmarna har innestående i form av insatskapital, långfristig inlåning och virkeslikvider. Kassa och bank 579 Mkr Rörelseskulder till virkesleverantörer och andra leverantörer 548 Mkr 1 389 Mkr 1 389 Mkr Virkesleveranser per sortiment 2004/2005 2008/2009 Tusental m 3 f under bark 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 Sågtimmer övrigt Massaved 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Säsong Produktion av sågade trävaror 2004/2005 2008/2009 Tusental m 3 f under bark 300 200 100 0 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Säsong Bränsleblandningar 9 % Sekunda rundved 10 % Bark 12 % Biobränsle 2008 2009 Torrflis och knubb 8 % Kutterspån 2 % Skogsflis och träddelar 25 % Spån 34 % Antal anställda samt genomsnittsålder 2004/2005 2008/2009 Medelålder 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 41 år 42 år 43 år 43 år Antal anställda 45 år 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Säsong 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0

8 Konjunktur och marknad Hårt slag för Sverige men värre för Finland Und e r v e r k s a m h e t s å r e t s f ö r s t a f y r a m å n a d e r fick vi se vilken kraft kombinationen av både lågkonjunktur och finanskris hade på vår omvärld. Den stora osäkerheten på de finansiella marknaderna fick effekter på den reala ekonomin genom att många företag påverkades av kreditåtstramningen. Priser på aktier och bostäder sjönk och efterfrågan på varor och tjänster minskade. Inbromsningen i ekonomin var särskilt stark under dessa höstmånader. I detta skede satte centralbanker och regeringar in stora åtgärder för att stabilisera de finansiella systemen och stimulera ekonomierna. Trots detta sjönk BNP-tillväxten i västvärlden kraftigt. Även i tillväxtekonomier som Kina, Indien, Baltikum och Latinamerika sjönk den ekonomiska aktiviteten. Den ekonomiska inbromsningen, med minskad industriproduktion och handel samt minskat byggande, fick stora effekter på marknaderna för papper, massa och sågade trävaror. Lägre efterfrågan ledde fram till produktionsminskningar, vilka blev alltmer uttalade under andra halvåret. Nedläggningar av fabriker och stängningar av maskiner tillsammans med marknadsanpassade produktionsbegränsningar ledde till minskat

Konjunktur och marknad 9 utbud. Under våren 2009 fortsatte dessa begränsningar med ytterligare stängningar, även om vi under senvåren kunde se att främst sågverksindustrins försäljning förbättrades i Sverige. Förbättringarna var i stor utsträckning kopplade till en försvagning av den svenska kronan gentemot i första hand euro- och dollarkursen. Pa p p e r s o c h m a s s a p r o d u k t i o n e n sjönk tillbaka kraftigt under verksamhetsårets första åtta månader. Minskad annonsering, färre tidningsupplagor och minskad industriproduktion påverkade tidnings- och kartongmarknaden i Europa negativt. Under vintern steg lagren av pappersmassa med sjunkande priser som följd. Massavedslagren vid industrin steg och produktionsbegränsningarna flyttades ända ut i den skogliga verksamheten. Detta medförde en uppbyggnad av stora massavedslager vid såväl industrier som ute på skogsterminaler Ma r k n a d e n f ö r s å g a d e t r ä v a r o r påverkades starkt av minskat byggande både i Nordamerika och Europa. I jämförelse med övriga producentländer lyckades ändå den svenska sågverksindustrin hålla uppe produktionen på en relativt sett hög nivå. Produktionsminskningarna i Sverige var betydligt mindre än i våra konkurrentländer. Finland är det konkurrentland som drabbades särskilt hårt i jämförelse med sågverksindustrin i Sverige och då framför allt i norra Sverige. Under våren och försommaren förbättrades marknadsläget högst avsevärt för den svenska sågverksindustrin. Förbättringen hade en tydlig koppling till ökad försäljning på Nordafrika, som inte påverkats av lågkonjunktur och finanskris på samma sätt som många andra länder i världen. Överflyttningen av volymer till Nordafrika har skett i en sådan omfattning att man utan tvekan kan säga att det bildats nya handelsmönster på marknaden för sågade trävaror. Förutom den svenska fördelen med en svag krona så är det uppenbart att volymen av sågade trävaror från Ryssland till Nordafrika har minskat kraftigt. Under verksamhetsårets sista månad påbörjades en kraftig förstärkning av den svenska kronan. Detta kommer att påverka lönsamheten för de svenska sågverken tydligt om man inte lyckas höja priserna med ytterligare cirka tio procent. De prishöjningar som sker nu i slutet av året kommer att medföra att sågverk i första hand i Tyskland, Österrike och Finland återigen kommer att starta sin produktion. Ce l l u l o s a i n d u s t r i n ökade återigen produktionen under årets sista månader och massavedslagren avvecklades alltmer i norra Sverige. Prisökningarna på avsalumassa åts dock i stor utsträckning upp av en kraftigt försvagad dollar. Biobränsleindustrin har byggts ut kraftigt under verksamhetsåret och inför det kommande året bedöms efterfrågan öka kraftigt. Betydande investeringar har skett i hela landet och stora biobränslevolymer kommer att transporteras längre sträckor. Idag kan man tydligt se en förändrad råvarubild, där gränserna mellan traditionella produkter som biobränsle, massaved och klentimmer suddas ut. Framgent kommer betal ningsförmåga, och naturligtvis kostnader för transporter, i betydligt större utsträckning att styra råvaruflödena från skogen till olika industrier. Lö n s a m h e t e n inom såväl sågverks- som cellulosaindustrin har under året varit historiskt låg. I ett historiskt perspektiv har många sågverk och cellulosabruk stängts ned i Norden. Finland har varit särskilt hårt drabbat, då utbudet av skogsråvara relativt sett har varit betydligt lägre där än i övriga Norden. Många sågverk har även stängts i Sverige. Nedgången på timmer- och massavedspriserna har varit lägre i norra Sverige än i övriga delar av landet. På samma sätt har lönsamheten i skogsbruket påverkats. Under hösten 2009, efter verksamhetsårets slut, har en prisanpassning till nivåerna i norra Sverige skett i övriga landet för att öka utbudet av timmer och massavedsråvara.

10 Vinstpolicy och mål Finansiell styrka skapar långsiktighet Norra Skogsägarna ska alltid agera som prisbildare på marknaden. I enlighet med föreningens stadgar innebär det att Norra Skogsägarnas strävan är att den enskilde skogsägaren ska få så bra betalt som möjligt för virket. Indirekt innebär det en påverkan på konkurrenternas prislistor till skogsägarens fördel. Vinstutdelning och finansiella mål Vinstutdelningen ska uppgå till minst en tredjedel av resultatet före skatt, mätt över en konjunkturcykel. Utdelningsnivån ska anpassas med beaktande av bland annat finansiell ställning, resultat, kassaflöde, investeringsbehov och förväntad lönsamhet. Norra Skogsägarna ska uppnå en avkastning på eget kapital efter skatt på sex procentenheter. För 2008 2009 blev avkastningen på eget kapital negativ. Avkastningen på totalt kapital ska uppgå till tre procent. För 2008 2009 blev avkastningen på totalt kapital negativ. Målet för koncernen är en rörelsemarginal på två procent. 2008 2009 blev rörelsemarginalen negativ. Soliditeten ska över en konjunkturcykel uppgå till minst 32 procent. Vid räkenskapsårets utgång uppgick soliditeten till 28 procent. Norra Skogsägarna ska ha en stark finansiell ställning som gör det möjligt att fatta långsiktiga beslut oavsett kortsiktiga konjunkturförutsättningar. Föreningen vill ha ett starkt ägande och ambitionen är att insatskapitalet bör utgöra ungefär en tredjedel av det totala egna kapitalet.

Känslighetsanalys och valutakursändringar 11 Norra Skogsägarnas resultat påverkas i stor utsträckning av faktorer som ligger utanför föreningens kontroll. Inverkande faktorer är bland annat kronans kurs gentemot våra exportvalutor, trävaruprisernas utveckling och räntan på det kapital som föreningen lånar in från medlemmar och leverantörer. Under verksamhetsåret 2008 2009 tappade kronan mot både euro, dollar och yen. De övriga kurserna på föreningens exportvalutor förändrades relativt måttligt. När kronan försvagas ökar inflödet av kronor och resultatet förbättras. När kronan stärks är förhållandet det omvända. Om: den svenska kronan stärks/försvagas med i genomsnitt 1 procent gentemot Norra Skogsägarnas viktigaste exportvalutor (euro, brittiska pund, norska kronor, US dollar, yen) påverkas koncernens resultat med ± 2,8 miljoner kronor, räntan på det inlånade kapitalet förändras med en procent påverkas koncernens resultat med ± 7,9 miljoner kronor, trävarupriserna förändras med i genomsnitt en procent påverkas koncernens resultat med ±4,6 miljoner kronor. Valutakursförändringar under verksamhetsåret 2008 2009 2008-09-01 2009-08-31 Valutans förändring i % Euro 9,46 10,19 + 7,7 % Brittiska pund 11,68 11,57 0,9 % Norska kronor 1,19 1,18 0,8 % US Dollar 6,48 7,11 + 9,7 % Yen 5,98 7,66 + 28 %

12 Skog virke Hög kontraktering följdes av inbromsning Norras jubileumserbjudande på massaved (premie på 75 kr/ m³fub) fram till 4 oktober resulterade i en extremt stark virkeskontraktering under september 2008. I samband med sänkningen av virkesprislistorna avtog dock kontrakteringen under vintern och våren. Så småningom insåg skogsägarna att virkespriserna fortfarande låg på en historiskt hög nivå och kontrakteringen tog återigen fart under slutet av verksamhetsåret. Under verksamhetsårets inledande sex månader var andelen gallring i utförda avverkningar hög, vilket medförde en totalt sett lägre avverkningsvolym med cirka 15 procent. Under vårvintern genomfördes produktionsbegränsningar inom avverkningsverksamheten, till följd av mottagningsbegränsningar inom massa- och pappersindustrin. På grund av den ekonomiska situationen beslutades att egen personal skulle användas i planläggningen fältsäsongen 2009. Till detta har 18 inspektorer använts i skogsbruksplanläggning, kvalitetsuppföljning och till projektet Bioenergigårdar i ett nytt landskap. Minskad efterfrågan på virke Virkesmarknaden hösten 2008 präglades av sjunkande efterfrågan på både timmer och massaved. Framåt jultid bromsades efterfrågan på cellulosafiber in ordentligt på

Skog virke 13 Föreningens råvarutorg (volymer i tusental m 3 f) Inköp Trädbränsle och biprodukter från sågverk Centrala rundvirkesinköp (byten) 201 358 2 032 tusental m 3 f 1 473 Rundvirke och trädbränsle från medlemmar och leverantörer Försäljning av biprodukter och skogsbränslen till skivindustri och bränsleanläggningar Försäljning av sågverksflis till massaindustrier Extern försäljning av massaved Tusental m 3 f under bark 1500 1000 500 0 7 % 93 % 188 Levererad volym Försäljning 260 753 7 % 93 % 2 032 tusental m 3 f 665 7 % 93 % 166 Uppdrag Timmer och stolpar till egen industri 6 % 94 % Extern försäljning av sågtimmer från medlemmar och leverantörer 2004/2005 2008/2009 Leverans 6 % 94 % 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Säsong grund av produktionsbegränsningar och direkta stopp i flertalet av pappersbruken. Begränsningarna fortsatte under våren, framför allt i den största enheten, Husum. Den minskade fiberefterfrågan innebar lageruppbyggnad av massaved i hela systemet, vilket i sin tur ledde fram till beslut om neddragning av avverkningsnivån hos de flesta skogsföretagen, även Norra Skogsägarna. Minskade volymer av biprodukter från sågverken, som en konsekvens av den minskade sågningen, förorsakade under vintern en förbättrad efterfrågan i biobränslemarknaden. Utebliven torvskörd i Finland samt ökande förbrukning hos energiköparna var andra faktorer som drev marknaden i samma riktning. Läget förbättrades något under sommaren 2009, i första hand för sågverken. Efter semestern sågs även tendenser till en ökad förbrukning av massaved inom cellulosaindustrin. Strukturomvandlingar Den djupa lågkonjunkturen under hösten 2008 slog till med full kraft mot skogsindustrin. I vårt närområde drabbades Finland extra hårt på grund av råvarubristen och valutakurserna. En stor utslagning av sågverks- och cellulo sa - industrin inleddes. Även inom Norra Skogsägarnas verksamhetsområde har en strukturomvandling skett inom sågverksnäringen. I norra Sverige avvecklades ett flertal sågverk, däribland Norra Skogsägarnas såg i Lycksele. Virkesproduktionen minskade Den svaga konjunkturen på den mottagande industrin medförde att endast 1 473 000 m³fub levererades till industrin. Det är cirka 200 000 m³fub mindre än föregående år och ungefär 385 000 m³fub under budgeterad volym. Nya satsningar på biobränsle Efterfrågan på bioenergi från skogen ökar stadigt i takt med ökad produktion av kraftvärme och pellets. Norra Skogsägarna är en av norra Sveriges ledande aktörer på området och försålde under det gångna året 751 000 m 3 s. Detta motsvarar en energimängd av drygt 530 Gwh vilket skulle kunna värma cirka 27 000 villor! Merparten av den försålda mängden utgörs av biprodukter (såg- och kutterspån, bark etc.) från sågverk och massaindustrier. Under det gångna året har dock nedgången inom industrin lett till minskande biproduktsmängder. Lågkonjunkturen gav även upphov till ett överskott på massaved under våren 2009 som till vissa delar har försålts som biobränsle. De ökande bioenergibehoven i kombination med minskande biproduktsmängder har lett till större uttag av primära skogsbränslen såsom

14 Skog virke skogsflis och träddelar. För Norra Skogsägarna ökar dessa volymer stadigt. Leveranserna av träddelar och skogflis ökade under året med drygt 30 procent till 180 000 m 3 s (135 000 m 3 s 2007 2008). Under verksamhetsåret påbörjades även projek tet Bioenergigårdar i ett nytt landskap, med främsta syfte att utveckla och introducera ny teknik för effektivare biomassaproduktion. Kraftsamling Skog från ord till handling Halvvägs in i projekttiden har målsättningarna uppfyllts med god marginal. Vid avstämningen 2009-06-30 hade 6 590 skogsägare deltagit i olika aktiviteter inom Norras verksamhetsområde. Målsättningen är att nå 8 000 skogsägare. Under det kommande verksamhetsåret är ambitionen att kvalitén ska höjas ytterligare. Det handlar främst om att hitta vägar för att nå de blivande skogsägarna. Fokus kommer också att ligga på att försöka höja deltagarantalet bland kvinnorna. Under slutet av verksamhetsåret beslutades om att i första hand erbjuda 2 000 skogsägare personlig rådgivning. Inom ramen för projektet förväntas många fler få samma chans. Målet är att minst 1 000 skogsägare ska nås via Personlig rådgivning. Under året har även ett samverkansavtal tecknats med LRF Konsult. Avsikten är att kunna erbjuda skogsägare så kallade trepartssamtal med skogsekonomisk rådgivning. Även effektmålen för markberedning, plantering och röjning tycks vara på god väg att uppnås. Tydliga tendenser visar att röjningsfrekvensen har ökat bland deltagarna i Kraftsamling Skogs aktiviteter. Effektmålen kommer att utvärderas noggrant efter projekttidens slut. 3 G och Skogsägarplanen AB 3 G är ett projekt som skogsägarföreningarna har startat under verksamhetsåret med intentionen att utveckla den nya generationens skogsbruksplaner och programvara. Samtidigt har företaget Skogsägarplanen AB bildats av samma intressenter i syftet att utveckla och förvalta system för framställning av skogsbruksplaner. Fortsatt utbildning av entreprenörer Under verksamhetsåret har ett omfattande utbildningsprogram genomförts för entreprenörer. Syftet har varit att stödja utvecklingen av de entreprenadföretag som föreningen samarbetar med. Satsningen har omfattat utbildning i produktionsmetodik, ekonomistyrning och förhandlingsteknik. Nästa steg blir att satsa på projektet Framtidens skogsentreprenörer. Det nationella projektet Framtidens skogsmaskinförare har dessutom slutförts under verksamhetsåret och kommer att övergå i projektet FramFör. Framgångar i näringspolitiken Under verksamhetsåret har en rad utredningar och propositioner presenterats, vilket har inneburit stora framgångar

Skog virke 15 för familjeskogsbruket. Detta visar med tydlighet vikten av att driva ett aktivt och uthålligt näringspolitiskt arbete. Regeringens proposition Hållbart skydd av naturområden är en tydlig markering och ett vägval om att ta tillvara markägarnas kunskap och engagemang i naturvårdsarbetet på ett helt annat sätt än tidigare. Nya avtalsformer ska utarbetas och erfarenheterna från Finlands så kallade Metso-program ska nu prövas även i Sverige. Expropriationsutredningen innebär en kraftfull förbättring för markägare som utsätts för expropriation eller annat markintrång. Utredningen föreslår att, utöver ersättningen för den ekonomiska skada fastighetsägaren drabbas av, ersättning även ska omfatta kompensation för fastighetens individuella värde med ett schablontillägg på 25 procent av marknadsvärdet. Dessutom föreslås att det omtvistade toleransavdraget, som görs från ersättning vid bildande av naturreservat och biotopskyddsområde, ska avskaffas. Norra Skogsägarna värnar den enskilda äganderätten. Ett tydligt exempel på detta var när Norra Skogsägarna under vintern stod upp för skogsägare i Jokkmokk och avverkade delar av en nyckelbiotop som staten inte prioriterat för formellt skydd. Under året har Norra Skogsägarna även arrangerat välbesökta och uppmärksammade debatter om äganderätt och förfoganderätt. Stor kraft har lagts på att bevaka myndigheternas arbete med vattendirektivet. Både förtroendevalda och tjänstemän har engagerat sig i vattenråd och referensgrupper. Norra Skogsägarna har ordnat utbildningar i ämnet, vilket även lockat storskogsbrukets deltagande. Framgångar kan även noteras i flera fall där Norra Skogsägarna agerat ombud för skogsägare i reservatsärenden och andra rättsfall.

16 Industri Ett turbulent år Konjunkturavmattningen började under våren 2008. Sommaren 2008 präglades av ett överutbud av trävaror från de stora producentländerna (Sverige, Finland, Tyskland och Ryssland), vilket bidrog till en kraftig prispress på trävaror. Finanskrisen under hösten 2008 medförde att det nästan blev stopp på export av trävaror till de flesta europeiska marknader. De marknader som drabbades hårdast av att nybyggnationerna halverades, eller minskade ännu mer, var Spanien och England. De nordafrikanska marknaderna påverkades inte lika mycket av finanskrisen som Europa, Baltikum och Ryssland. Minskad produktion i Ryssland och Finland Rysslands exporttull på råvara, som skulle höjas vid årsskiftet 2008/2009, medförde att avverkningsresurser flyttades ut från landet. Exporttullen höjdes dock inte. Effekterna av Vladimir Putins policy runt exporttullarna har orsakat låg avverkning i Ryssland och brist på råvara både i Ryssland och i Finland.

Industri 17 De finska sågverkens brist på råvara från Ryssland samt en låg inhemsk avverkning, har medfört att sågverksproduktionen på årsbasis nära nog kommer att halveras, från toppnivån 2007 på cirka 13,5 miljoner kubikmeter ner till ungefär 7,5 miljoner kubikmeter sågad vara till 2009. Tysk och svensk sågverksindustri har också dragit ner produktionen under första halvåret 2009. Den lågt värderade svenska kronan har dock bidragit till att svensk sågverksindustri har tagit marknadsandelar från både Finland och Ryssland. De nordafrikanska marknaderna Marocko, Tunisien och Algeriet, och framför allt Egypten, har haft en fortsatt hög aktivitet i sitt byggande trots finanskrisen. Dessa marknader har starkt bidragit till att svenska sågverk har lyckats sänka sina lager under våren 2009. Timmerbrist och prisökning Under våren 2009 har minskad produktion hos de stora producentländerna bidragit till balans mellan utbud och efterfrågan. Om de ryska sågverken inte ökar sin export till Västeuropa och Nordafrika blir det troligen brist på virke, framför allt på furuvaror. Det som till viss del skulle kunna balansera underskottet på virke är en ökad import från Nordamerika. Under inledningen av nästa verksamhetsår uppstår det troligen en viss timmerbrist i södra Sverige, vilket kommer att inverka på sågverksproduktionen. Lägre svensk produktion kommer sannolikt att gynna prisutvecklingen generellt. En ökad produktion i Mellaneuropa kan dock påverka trävarumarknaden negativt under våren 2010. I övrigt kommer avvecklingen av Lycksele såg medföra att volymen till försäljning minskar under nästa verksamhetsår. Dessutom kommer Norra Skogsägarnas att drastiskt minska volymerna till Danmark, en av våra viktigaste marknader tidigare. Det beror huvudsakligen på att den danska möbelindustrin har mycket stora problem. Kåge/Ostvik Minskad produktionstid i både såg och förädling har medfört mindre producerad volym. Den besvärliga konjunkturen tvingade också fram ett beslut att genomföra vissa uppsägningar.

18 Industri Pannan i Kåge har under året försetts med ett elektrofilter som reducerar utsläppen av stoft avsevärt. Planering för upprustningen av sågen har pågått under året. Ombyggnad av sågintag är genomförd och bygget av ny råsortering och verkstad har startat. Underhållsavdelningen har redan tagit de nya lokalerna i bruk. Under slutet av maj 2009 inträffade en mindre brand i biproduktshanteringen under stocktagande reducerbandsåg. Branden medförde ett totalt driftstopp på 24 timmar i hela anläggningen och en veckas stopp för produktion av grövre timmer. Fram till september påverkades produktionen negativt på grund av utbyte av ett förstört ventilationssystem i samband med branden. I Ostvik har en viktig investering som innebär ökat förädlingsvärde genomförts. Verksamheten har koncentrerats och en ny linje för hyvling och fingerskarvning har installerats. Agnäs Konjunkturen för stolpar har till skillnad från sågverkskonjunkturen varit mycket bra. Lönsamheten i stolpverksamheten har varit den högsta i historisk tid. Det ständiga problemet, att köpa in tillräcklig mängd råvara, har trots god lönsamhet även gjort sig påmint detta år. Inköp från externa leverantörer har därför skett i viss omfattning. Ett nytt spånhus för biprodukter har färdigställts under verksamhetsåret. Sävar Sågverksproduktionen har varit lägre än normalt beroende på minskad produktionstid och begränsningar i övertidsuttag. Produktionen har även begränsats i samband med att investeringar genomförts. Produktionstakten i hyvleriet har dragits ned till ett skift under året. Detta har medfört stor volymminskning och ett merarbete med planering av produktionen på grund av otillräcklig justerverkskapacitet. Under året har justerverket byggts om och automatsortering har installerats. Erfarenheterna av detta är goda och en tydlig kapacitetshöjning kan konstateras. Den nya pannan är driftsatt och fungerar enligt plan, och planering för ombyggnad av sågen pågår. Därtill har en ombyggnad i hyvleriet förbättrat arbetsmiljön väsentligt. Lycksele Beskedet om företagets avsikt att avveckla sågverket, orsakat av svårigheter att försörja sågen med timmer, är naturligtvis den enda riktigt viktiga händelsen för medarbetarna i Lycksele. Fram till dess att detta besked kom följde produktionen budget. Övertidsstopp och beskedet om nedläggning har senare medfört att produktionstakten minskat. Beslutet om att inleda MBL-förhandlingar om en nedläggning togs av styrelsen 30 mars. I slutet av augusti sågades den sista stocken på Lycksele såg.

Industri 19 Industriverksamheten Produktion Medeltal 2008 2009 anställda Kåge Såg Sågad vara 127 000 m 3 84 Förädlad vara 23 900 m 3 Sävar Såg Sågad vara 146 600 m 3 87 Förädlad vara 38 900 m 3 Lycksele Såg Sågad vara 48 600 m 3 31 Förädlad vara 14 000 m 3 Ostvik Komponent Förädlad vara 11 800 m 3 18 Agnäs stolpfabrik Bastade stolpar 63 400 st 8 Impregnering 1 500 m 3 XL-Bygg Norra Skellefteå, Umeå och Lycksele Försäljning 18 100 m 3 58 Koncernens externa leveranser Trävaror 348 000 m 3 Stolpar 62 500 st Produktion av sågade varor Sågad vara 322 200 m 3 Exportandel 66 %

20 Byggvaruhandel XL-Bygg Norra bildas Norra Skogsägarnas egen bygghandel har stått under stark utveckling, inte minst på grund av att föreningens bygghandel under året har bytt grafisk profil och ändrat namn från Norra Trä & Bygg till XL-Bygg Norra. Det här rör sig om den största marknadssatsningen någonsin för Norra Skogsägarnas bygghandel. Förändringen har fått stor uppmärksamhet och XL-Bygg Norra bedöms ta marknadsandelar under kommande verksamhetsår. Efter ett omfattande förhandlingsarbete har XL- Bygg Norra under året lyckats teckna nya fleråriga ramavtal med de mest betydande träkunderna; Skanska, NCC och Peab. I samband med profilbytet byggdes butiken i Umeå ut och föreningen investerade i bättre logistik på alla orter. I Lycksele slutfördes den ombyggnad som påbörjades i samband med övertagandet av Järnbolagets anläggning. Satsningen på industriförnödenhetsförsäljning har under året begränsats till att omfatta närmarknaden runt Lycksele. Bygghandelns verksamhet står nu inför en period där fokus ligger på tillväxt i Umeå och Skellefteå, medan verksamheten i Lycksele inriktas på effektivisering för stärkt lönsamhet. Nedgång i hela branschen Den extremt starka utveckling branschen upplevt över ett flertal år dämpades kraftigt i samband med finanskrisen.

Byggvaruhandel 21 Omsättning för XL-Bygg Norra i Skellefteå, Umeå och Lycksele Miljoner kronor 2004/2005 2008/2009 Mkr 150 125 100 75 50 25 0 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Skellefteå Umeå Lycksele Totalt Personalsiffor för respektive enhet i Skellefteå, Umeå och Lycksele Miljoner kronor 2004/2005 2008/2009 Antal anställda 50 40 30 20 10 0 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Skellefteå Umeå Lycksele Totalt Omsättningstillväxten bromsade in och bygghandelsverksamheten tappade snabbt volymer under hösten 2008. Raset höll i sig till och med april månad. Under verksamhetsårets andra halva tog försäljningen åter fart. Viktiga förklaringar till försäljningsökningen är rekordlåga räntor och introduceringen av ett mycket generöst ROT-avdrag. Sett över hela verksamhetsåret minskade omsättningen med fem procent. Minskningen hänför sig i första hand till trävaror medan övriga byggvaror har ökat något. Större andel proffsbyggare I jämförelse med föregående verksamhetsår har andelen proffsbyggare ökat med över 15 procent. Konsumentkunderna utgör cirka 35 procent av omsättningen och av dessa är ungefär 27 procent medlemmar. Andelen medlemmar som kunder förväntas öka nästa år tack vare förbättrade villkor för Norra Skogsägarnas medlemmar.

22 Medlemmar Föreningen och skogsbruksverksamheten Antal medlemskap Ansluten areal (ha) 1 september 2008 13 554 1 199 016 Inträden under verksamhetsåret + 521 Utträden under verksamhetsåret 451 Korrigeringar + 14 Antal medlemskap 2009-08-31 13 638 1 214 131 Utöver ovanstående tillkommer delägare i gemensamma medlemskap 2 183 Ett festligt jubileumsår Norra Skogsägarnas medlemmar samlas runt en intressegemenskap som utgår från frihet och lönsamhet vad gäller nyttjandet av enskilda skogsfastigheter. Drivkraften är att tillsammans jobba för att bevaka och förbättra förutsättningarna för ett framgångsrikt och lönsamt privatskogsbruk. Med stöd av föreningens vision och affärsidéer har arbetet med att stärka och tydliggöra den gemensamma värdegrunden fortsatt under verksamhetsåret. Stadig medlemstillströmning Medlemsantalet har ökat under verksamhetsåret, om än inte i samma takt som föregående år. 521 medlemmar (1 013) erhöll inträde medan 451 medlemmar (380) lämnade föreningen främst på grund av frånfälle eller fastighetsförsäljningar. Antalet unika medlemmar den 31 augusti 2008 var 13 638 (13 554). Räknar vi in de 2 183 personer som är delägare i gemensamt ägda fastigheter blir summan 15 821. Medlemsarealen ökade från 1 199 016 hektar produktiv skogsmark till 1 214 131. 75-årsjubiléet Den 4 oktober firades jubileumsåret samtidigt på flera orter i verksamhetsområdet. Gemensamt för alla festerna var den goda uppslutningen och den trevliga stämningen. Dessutom hade festerna en unison filmstund, då alla festdeltagare, från Medlemsfastigheter fördelade efter areal per 2009-08-31 Arealintervall Antal fastigheter Intill 10 ha 1 100 11 25 ha 2 452 26 50 ha 3 347 51 100 ha 3 940 101 200 ha 2 668 201 400 ha 1 067 401 700 ha 161 701 1000 ha 24 1001 2000 ha 7 2000 ha och därutöver 7 Ej skogsägande 1 809 Total 16 582

Medlemmar 23 Husum, Umeå, Vindeln, Skellefteå och Överkalix, såg på samma jubileumsfilm och skålade med styrelseordförande Tomas Mörtsell. Den 15 november arrangerades även festligheter för Norra Skogsägarnas medarbetare. Därutöver publicerades även en ambitiös jubileumsbok, En samlad kraft, som togs emot mycket väl. Skogsdagar och informationsmöten Ett stort antal skogsdagar, skogskvällar, seminarier och informationsmöten har anordnats under året arrangemang som överlag har varit välbesökta. Skogsbruksplaner, gallring, röjning, skogsgödsling samt biobränslen är några av de ämnen som stått på dagordningen. Lägg därtill en stor mängd aktiviteter inom projektet Kraftsamling Skog. Lokala informationsmöten har bland annat avhandlat skatte- och fastighetsjuridiska frågor samt frågor om markavsättning till naturvård. Föreningsstämma Ordinarie föreningsstämma 2009 hölls på Folkets Park i Skellefteå. Sex motioner hade inkommit till stämman. Bland annat föreslog Nordmalings sbo att styrelsens ordförande samt vice ordförande ska väljas av föreningsstämman, istället för att de utses i samband med styrelsens konstituerande. Motionen från Nordmaling är i grunden ett stadgeändringsförslag och en mycket grundläggande ägarfråga. Styrelsen föreslog därför att motionen skulle förankras i ägarledet genom beredning i ordförandekonferensen i samverkan med valberedningen. Stämman beslutade med acklamation att bifalla styrelsens yttrande. Vid valet av styrelseledamöter beslutade stämman att följa valberedningens förslag att styrelsen skulle utgöras av tio ordinarie stämmovalda ledamöter varav fem skulle väljas intill ordinarie föreningsstämma 2011. Intill ordinarie föreningsstämma 2011 valdes: Tomas Mörtsell, Kaskeluokt, Storuman; Berndt Bregmo, Umeå; Torgny Hardselius, Sjulsmark; Jan Jonsson, Piteå samt Elisabeth Sandberg, Boden. Beredning av valberedning hade genomförts regionvis. Stämman beslutade att valberedningen skulle bestå av totalt åtta ledamöter, två från varje region utan ersättare där hälften av ledamöterna skulle utses intill ordinarie föreningsstämma 2011. Från region Luleå valdes Per Stenvall, Roknäs; från region Skellefteå Deserée Olofsson, Robertsfors; från region Umeå Per Holmström, Umeå och från region Örnsköldsvik Lars- Gunnar Olsson, Långviksmon. Kontaktinformation till valberedningen finns på föreningens hemsida www.norra.se Utmärkelser Norra Skogsägarnas guldnål utdelades till: Östen Bjurman, Bjurån, Boliden, Leif Fredriksson, Missjön, Lövånger, Britt-Marie Westermark, Sjöbotten, Skellefteå samt Bo Brändström, Lund, Skellefteå.

24 Personal Fortsatt fokus på medarbetarna Norra Skogsägarnas resultat bygger till stor del på den kompetens och det personliga engagemang som ryms hos de anställda. Det är således viktigt att kompetensen och engagemanget tas tillvara. Norra Skogsägarna fortsätter därför att fokusera på medarbetarna, för att få dem att känna arbetsglädje, lust att lära och vilja att utveckla sig själva och verksamheten. Föreningen ska ha kompetent personal med verksamhetskunskap, bra arbetsmiljö med tid/resurser för kvalitetstänkande och proaktivt arbete i enlighet med föreningens affärsmål. Stora investeringar, pensioneringar och avgångar inom den närmaste framtiden medför att personalavdelningen även har en viktig uppgift i att säkra kompetensförsörjningen. Det gäller framför allt inom industrin. Arbetsmiljön prioriteras Norra Skogsägarnas strategiska målsättning att organisationen ska erbjuda branschens mest attraktiva arbetsplatser står fast. Det innebär att det systematiska arbetsmiljöarbetet i hela verksamheten fortsätter. Under innevarande verksamhetsår har fokus varit på de arbetsplatser som har ett sjuktal som är högre än genomsnittet för hela föreningen. Föreningen har infört snabbare rehabiliteringar, allt för att snabbt sätta in åtgärder för återgång till arbete. I jämförelse med föregående verksamhetsår har dock sjuktalet ökat något. Anställnings- och övertidsstopp Under det gångna verksamhetsåret har Norra Skogsägarnas medarbetarstab minskat med fem årsarbetare, från 417 till 412 personer. Till stor del beror minskningen på att anställningsstopp infördes 1 september 2008, där samtliga nyrekryteringar begränsades och varje ersättningsrekrytering övervägdes extra noga. Under mars 2009 beslutades om ett generellt övertidsstopp för hela verksamheten, för att hålla nere kostnaderna. Antal anställda per kommun Umeå 155 Skellefteå 127 Lycksele 61 Örnsköldsvik 18 Bjurholm 12 Luleå 8 Vindeln 5 Robertfors 4 Boden 3 Piteå 3 Storuman 3 Övertorneå 3 Kalix 2 Nordmaling 2 Vännäs 2 Arvidsjaur 1 Haparanda 1 Norsjö 1 Gällivare 1 Totalt 412

Personal 25 Jämställdhets- och mångfaldsplan MB-rådet godkände den nya treåriga planen för ökad jämställdhet och mångfald, med tillhörande lönekartläggning, som har arbetats fram av utsedda representanter från arbetsgivare och arbetstagare. Även föreningens alkohol- och drogpolicy samt personalpolicy har omarbetats under verksamhetsåret. Ledaruppföljning För andra gången har Norra Skogsägarna följt upp ledarkraven för samtliga chefer/ledare som har personalansvar inom föreningen. Resultatet, som var mycket bra vid första mätningen, har ytterligare förbättrats. Inför nästa års mätning kommer ansträngningarna att läggas på planering och god organisation. En 75-års-fest att minnas Den 15 november genomfördes en stor jubileumsfest för Norra Skogsägarnas medarbetare. Under dagen var det konferens med teamwork för medarbetarna och på kvällen bjöds det på ett storartat kalas. Glada medarbetare och fantastiska underhållare bidrog till att stämningen hölls på en hög nivå hela dagen och kvällen. Tjänsteuppvaktning Hedersgåva för 25 års anställning tilldelades: Sören Davidsson, Kåge Anders Eklund, Lycksele Tommy Israelsson, Bjurholm Lars Johansson, Tavelsjö Gunder Zemren, Lycksele Owe Zemren, Lycksele Andel kvinnliga och manliga antällda Andelen manliga och kvinnliga anställda Antal helårsanställda 412 Kvinnor 49 st = 11,9 % Män 363 st = 88,1 % Som underlag vid beräkningen av medeltalet anställda har den officiellt fastställda årsarbetstiden av 1 562 timmar använts. 5 4 3 2 1 0 363 49 412 st helårsanställda Andel kvinnliga och manliga antällda Sjukfrånvaro 2004/2005 2008/2009 Total sjukfrånvaro i förhållande till den ordinarie arbetstiden Total sjukfrånvaro i förhållande till den ordinarie arbetstiden % 11,9 % 88,1 % 6 412 st Helårsanställda 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Säsong

26 Miljö * ) PEFC står för Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes vilket betyder Program för bekräftelse av skogscertifieringssystem. Miljöåret 2008 2009 Under verksamhetsåret har en ny panna i Sävar, som väsentligt sänker utsläppen, tagits i drift. Den nya pannan ökar även kapaciteten för fjärrvärmeleveranser till Sävar samhälle. Pannan i Kåge har dessutom försetts med ett elektrofilter som sänker stoftutsläppen markant. På länsstyrelsens uppdrag en miljöinventering av förorenade områden, MIFO 2, genomförts vid Sävar såg under sommaren 2009. Mark- och grundvattenprover har tagits för att undersöka förekomst av markföroreningar. De första provresultaten visar på låga halter, under gränsvärdena. Ytterliggare provresultat väntas under kommande verksamhetsår. Det femåriga programmet för energieffektivisering, PFE, som Norra Skogsägarna deltagit i löpte ut 30 juni. Sammanställningen av resultaten från genomförda energibesparande åtgärder har påbörjats och ska redo visas till energimyndigheten under början av nästa verksamhets år. Preliminära siffror visar på att målet, en eleffektivisering på 1,3 procent under femårsperioden, kommer att uppnås. Norra Skogsägarna fortsätter sitt arbete

Miljö 27 med energibesparingar för industrin inom PFE genom att vi den 1 juli anmälde oss för ytterliggare en femårig programperiod. PEFC Intresset bland skogsägarna för att certifiera sina skogsbruk enligt PEFC har varit fortsatt stort under året. Totalt har 34 468 hektar certifierats under verksamhetsåret. Dessa arealer är fördelade på 224 avtal. Norra Skogsägarna har nu som paraplyorganisation totalt certifierat 370 000 hektar. Av detta är 306 000 hektar produktiv skogsmark. Arealen fördelas sammanlagt på 2 280 avtal. Målet med PEFC är att främja ett bärkraftigt skogsbruk med god balans mellan skogsproduktion, miljövård och sociala intressen. Hektar 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Miljöcertifieringar 2004/2005 2008/2009 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 Säsong Interna och externa revisioner Genom att vara certifierade inom kvalitets- miljö, och energi området säkerställer Norra Skogsägarna att vi erbjuder våra kunder produkter av god kvalité utan att påverka vår miljö negativt. Inom ramen för våra certifieringar har det genomförts 91 interna revisioner under verksamhetsåret. Dessutom har det utförts 99 interna revisioner av PEFCcertifierade skogsägare. Totalt har tio externa revisioner av våra kvalitets- och miljöledningssystem genomförts inom föreningen. 25 avvikelser har noterats, hanterats och avslutats under året. Skogsbruksplaner Norra Skogsägarna är fortsatt marknadsledande när det gäller att upprätta skogsbruksplaner till privata skogsägare. Under året har 26 500 hektar produktiv skogsmark planlagts. Under verksamhetsåret har 18 inspektorer genomgått utbildning och varit delaktiga i fältarbetet.