Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken

Relevanta dokument
Regeringens klimat- och energisatsningar

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Nordic Energy Perspectives

Finlands koldioxidfria energiproduktion

Energiskaffning och -förbrukning

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Ansökan. Det ansökande bolaget har framfört följande motiveringar till uppförandet av en kraftverksenhet:

Reserapport Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto 7 9 september 2011

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot:

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Innehållsförteckning:

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Yttrande från Greenpeace Sverige angående miljökonsekvensbeskrivning för kärnkraftverk i Pyhäjoki, Finland

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

El- och värmeproduktion 2010

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet

Energiförbrukning 2010

Program för miljö konsekvensbedömning sammanfattning. Utbyggnad av kärnkraftverket i Olkiluoto med en fjärde kärnkraftverksenhet

Finsk energipolitik efter 2020

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Föreningen Vattens Hydrologisektion

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

El till stabilt pris för årtionden

Regionförbundet Uppsala län

Regeringens insatser för vindkraft

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot:

Ö 2/2010 rd. Statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010 om Teollisuuden Voima Oyj:s ansökan om byggandet av en kärnkraftverksenhet

Energiskaffning och -förbrukning

El- och värmeproduktion 2009

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Enligt ansökan kommer inkapslingsanläggningens kapacitet att räcka till också för det använda kärnbränslet från kraftverksenheten Lovisa 3.

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Energisituation idag. Produktion och användning

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:

Detta principbeslut kompletterar statsrådets tidigare principbeslut Ö 2/2010 rd av den 6 maj 2010 om buggandet av ett kärnkraftverk

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning

El- och värmeproduktion 2011

ANSÖKAN OM DRIFTTILLSTÅND. för kärnkraftverksenheterna Olkiluoto 1 och Olkiluoto 2

Vindkaftsbyggande ur investerarens synvinkel

Teknologiska forskningscentralen VTT UTLÅTANDE TEM/2401/ / ÖVERSÄTTNING

Det svenska energisystemet en global förebild. Kjell Jansson VD Svensk Energi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Ny kärnkraft i Sverige?

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

El- och värmeproduktion 2012

Energiskaffning och -förbrukning

Elkundernas fördelning per avtalstyp

El- och värmeproduktion 2013

En allmänt hållen utredning om en utbyggnad av slutförvaringsanläggningen. kärnbränsle för kärnkraftverksanläggningen

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Past 60 weeks. Prior period. 10 resp 90% probability, Past 60 weeks. Prior period. Max/min. Average,

Köparens krav på bränsleflis?

Ökad takt behövs för att nå målen

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Energiskaffning och -förbrukning

Statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010 om Posiva Oy:s ansökan om att slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle skall uppföras utbyggd

Fortum Heat Scandinavia

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot:

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Utmaningar och en internationell utveckling

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Ringhals en del av Vattenfall

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot:

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Transkript:

Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken Jorma Aurela Överingenjör Arbets- och näringsministeriet Energiavdelningen 25 Januari 2011 Elforsk, Stockholm

Finlands energipolitik och praxis - en framgång Bristen på inhemska energikällor och energikrisen drivande faktorer Primärenergi från flera olika källor; alla ägg inte i samma korg Oljans andel (24 %) - en av de lägsta i industriländerna Mycket mångsidig elproduktion Andelen biomassa/trä mycket stor; EU-krav beträffande förnybara; från 28,5% till 38% (av slutförbrukningen av energi) fram till år 2020 Kombinerad produktion av värme och el (CHP) inom industrin och fjärrvärme/fjärrkylning Bra brukbarhet i fråga om kärnkraft (kapacitetsfaktorerna ofta ~ 90 %/år) Finlands energiteknik avancerad En ny klimat- och energistrategi 2009 2010 regeringens energipaket en helhet: Energieffektivitet, förnybara, kärnkraft Jorma Aurela 25.1.2011 2

Finland: Primära energikällor 1970 2008, Mtoe 40 35 30 25 Others Net imports of electricity Nuclear Power Natural Gas Oil Coal Hydro and wind power Peat Wood based fuels 20 15 10 5 0 70 73 76 79 82 85 88 91 94 97 '00 '03 2006 Jorma Aurela 25.1.2011 3

Elförbrukning i vissa länder 2008, kwh/capita Iceland Norway Canada Finland 16450 Sweden USA OECD countries 8686 Austria Japan France Netherlands Germany Denmark Czech Republic OECD Europe 6239 UK Italy Poland Turkey 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 Source: IEA Energy, Balances, 2009 Jorma Aurela 25.1.2011 4

Elförsörjning 1970 2009 Jorma Aurela 25.1.2011 5

Elproduktion enligt energikälla 2009 Jorma Aurela 25.1.2011 6

EU:s ramar för klimat- och energistrategin Europeiska rådets beslut Målet för växthusgasutsläpp: fram till år 2020 ensidig minskning med 20 % från 1990 års nivå minskning med 30 % om även andra länder minskar sina utsläpp fram till år 2050 utvecklade länder: en minskning med 60-80 % fram till 2050 Energieffektivitetsmålet: 20 % år 2020 Målet i fråga om förnybara: andelen förnybara i EU i genomsnitt 20 % av slutförbrukningen år 2020 biodrivmedel: 10 % år 2020 Jorma Aurela 25.1.2011 7

Målet i fråga om växthusgaser: -20% jämfört med 1990-14% jämfört med 2005 EU:s system för handel med utsläppsrätter -21% jämfört med Den icke-handlande sektorn -10% jämfört med 2005 2005 27 medlemsländers mål, varierar -20% - +20% FI: 16 % SE: 17% Jorma Aurela 25.1.2011 8

Kärnkraften i Finland; beslutsprocesser för avfallshantering och kärnkraftverk i Finland Elproduktion med hjälp av kärnkraft hör till normal industriell verksamhet Tunna organisationer, i praktiken ingen kärnkraftsindustri Forskning kring kärnteknologi vid VTT, Statens tekniska forskningscentral (200 forskare) Sedan 1970-talet två operatörer och 4 enheter i drift: 2 tryckvattenreaktorer 488 MW (netto) i Lovisa, drifttillstånd till 2027 (LO1) och 2030 (LO2), ägare Fortum (staten är majoritetsägare); av sovjetisk design -> US -> finska säkerhetsföreskrifter = STUK 2 kokvattenreaktorer 860 MW (brutto) i Olkiluoto, drifttillstånden till 2018, ägare det privatägda bolaget TVO; av svensk design Jorma Aurela 25.1.2011 9

Kärnkraftens historia i Finland; beslutsprocesser för avfallshantering och kärnkraftverk i Finland Bränsle; ingen egen råvaruproduktion i början av produktionskedjan, djupförvaring efteråt (från 2020). Men gruvan Talvivaara år 2011? Producerar Ni, Zn, Cu, Co, och 2011också uran? 1983 principbeslut om använt kärnbränsle Ingen upparbetning förbud mot import/export av kärnavfall (1994 års lag) Finland har inte något särskilt kärnenergiprogram men kärnenergi har ingått i klimat- och energiprogrammen 1993 riksdagens nej till FIN5 principbeslut 107-90 Jorma Aurela 25.1.2011 10

% 60 50 40 Development of the acceptance of nuclear power 1982-2010 1982-2004 Gallup omnibus, 2006- telephone interview What is your general attitude towards nuclear power as a source of electricity in Finland? 38 positive 48 % 30 20 10 24 negative 17 % 0 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2010 TNS Gallup Oy Energiateollisuus ry Jorma Aurela 25.1.2011 11

Schema över tillståndsförfarandet för en sjätte kärnkraftverksenhet Sökanden utför MKB-förfarande: MKB-beskrivning Behandling av principbeslutet enligt kärnenergilagen Anbudsförfarande, val av leverantör och plats Behandling av tillståndet att uppföra anläggningen enligt kärnenergilagen Bygglov, miljötillstånd och andra tillstånd Kärnkraftsanläggningen byggs Behandling av driftstillståndet enligt kärnernergilagen Kärnkraftsanläggningen i drift Jorma Aurela 25.1.2011 12

Beslutsprocess: avfallshantering 1997- (Posiva) Posiva sköter hanteringen av använt kärnbränsle från anläggningarna i Lovisa och Olkiluoto. Ägarandelar: 60 % TVO, 40 % Fortum, grundades 1995 Ingår i kärnavfallshanteringsstrategin (från 1983, se nedan) men inte i något kärnenergiprogram Bolagets eget projekt, inte regeringens Posiva säger nej till Fennovoimas använt bränsle och regeringen vill inte ingripa i situationen Jorma Aurela 25.1.2011 13

Beslutsprocess: avfallshantering (Posiva) Medel för finansiering av avfallshanteringen samlas in i en statlig fond. Prislappen för avfallet från 5 enheter är kring 6 miljarder, använt kärnbränsle svarar för 3,5 miljarder Posiva har haft fria händer i många avseenden, t ex när det gäller valet av förläggningsplats Regeringen fattade inget tvingande beslut men bakom kulisserna(?) 1983 fanns ett åläggande? Tyngdpunkten på lokal nivå vetorätt för den kommun där en anläggning planeras bli förlagd Jorma Aurela 25.1.2011 14

Beslutsprocess: avfallshantering (Posiva) Omfattande konsultationer; MKB-process (miljökonsekvensbedömning) för 9000 ton, principbeslut (PB) = ett politiskt beslut Alternativa förläggningsplatser (ca 100 områden -> 4 MKB-förfaranden -> 1 ansökan om principbeslut). Ny MKB år 2008 för 3000 ton (LO3) Grannkommunerna har inte någon avgörande roll, Eurajoki har veto! Brett stöd för riksdagens beslut (PB godkänt år 2001 med rösterna 159-3 och OL4 bränsle år 2010 med rösterna 159-71) PB är inget byggtillstånd aktuellt med byggtillståndsansökan år 2012. Start år 2020 är ett måste. Säkerhetsbevisning ett måste i detta sammanhang PB år 2001; inget samband med framtida reaktorer -> nytt PB för avfall år 2002 och också ett nytt PB för OL4 år 2010 Jorma Aurela 25.1.2011 15

Beslutsprocess: Olkiluoto 3 1998- (TVO) Allmänt om Olkiluoto 3: TVO:s eget projekt, inte regeringens Tyngdpunkten på lokal nivå i MKB och PB kommunens vetorätt Alternativa förläggningsorter Euraåminne (Olkiluoto) och Lovisa, båda i PB-skedet Grannkommunerna har ingen avgörande roll Jorma Aurela 25.1.2011 16

Särdrag hos Olkiluoto 3: Beslutsprocess: Olkiluoto 3 (TVO) Omfattande remissförfarande; MKB 1998, PB 2002 (också om avfallshantering), byggtillstånd 2005, ansökan om driftstillstånd 2011, beräknad driftstart 2013. Fyra år försenad! Politiskt beslut på ett mycket tidigt stadium av projektet (jämfört med 1993) PB om avfallshanteringen 2001 var av avgörande betydelse för utgången Jorma Aurela 25.1.2011 17

Beslutsprocess: Olkiluoto 3 Case (TVO) Särdrag hos Olkiluoto 3: Samhällets helhetsintresse olika tolkningar Beslutet (PB) fick ganska lågt stöd i riksdagen (107-92) Efter PB har Olkiluoto 3 endast handlat om säkerheten ur policymakarnas synpunkt (byggtillstånd 17.2.2005) Säkerhet: STUK:s utlåtande avgörande för alla tillstånd (vetorätt i praktiken) TVO har haft fria händer vid valet av förläggningsplats och leverantörer Jorma Aurela 25.1.2011 18

Beslutsprocess: FIN6-FIN9 (industrin) Tre kandidater var aktuella: både gamla aktörer (Fortum och TVO) och ett nytt bolag - Fennovoima Ab, som ägs huvudsakligen av finsk, svensk och tysk industri. Efter MKB (~ett år) inleddes tillståndsprocesserna; de gamla aktörerna hade slutfört sina processer 2008, Fennovoima slutförde sitt med Simo (Lappland) och Pyhäjoki (Österbotten) [och Strömförs] 2009. En tillståndsprocess i dess helhet kan ta över 10 år (inkl. byggande av kraftverk) Fem PB ansökningar inkom till stadsrådet 2008-2009 och de behandlades tillsammans I Fennovoimas ansökan ingick en dubbelenhet Jorma Aurela 25.1.2011 19

Beslutsprocess: FIN6-FIN9 (industrin) Ny klimat- och energistrategi 2008; kärnkraften var ett alternativ. Regeringen fattade tre stora energipolitiska beslut 2010: I början av året beslut om energieffektivitet 20.4.2010 beslut om energipaketet (förnybara energikällor) 21.4.2010 behandlades fem PB i regeringens aftonskola 6.5.2010 fattade regeringen tre positiva PB: OL4 och Fennovoimas kärnkraftsenhet och Posiva (OL4) och två negativa PB: LO3 och Posiva (LO3) Därefter 1.7.2010 ratificerade riksdagen tre PB : OL4 120-70, Posiva 159-35 och Fennovoima 121-71 (samma ledamöter röstade inte på samma sett i det här fallet). Industrin har fria händer när det gäller valet av förläggningsplats och leverantörer. Inga subventioner från staten. Jorma Aurela 25.1.2011 20

Kärnkraftsbeslutet 2010: FIN6-FIN9 blir OL4 och Fennovoima 1 Allmänt: alla ansökningar var av bra kvalitet och fyllde säkerhets- och miljökraven (STUK, miljömyndigheterna) Bakom de positiva PBn och Samhällets helhetsintresse : TVO och Fennovoima: Finland behöver högst två nya kraftverk av denna storlek fram till 2020 (14 i kärnenergilagen) Bolagen producerar el till självkostnadspris bl.a. för det finländska näringslivets behov För Fennovoima var det använda bränslet inte något hinder (i PB villkor att inom 6 år inleda samarbete med Posiva eller inleda MKB). Fennovoima 2 var inte möjligt. Bakom de negativa PBn och Samhällets helhetsintresse : Fortum delägare i OL4 (fjärdedel) Det finns ännu inte något behov att ersätta Lo1 och Lo2 Fortum kom inte överens med Helsingfors stad om fjärrvärme Jorma Aurela 25.1.2011 21

Olkiluoto 4 och Fennovoima 1 Varför gick det så som det gick med finsk kärnkraft 2010? Klimatfrågan politiskt viktig regeringens energipaket 2010 Energiekonomi och elförsörjning 98 TWh år 2020 Avfallshantering ok, särskilt det använda bränslet Bra erfarenheter av de fyra kärnkraftsenheterna Mankala-principen ger möjlighet att finansiera kraftverksprojekt i ett litet land så att bolagen är intresserade De politiska partierna är förtrogna med kärnkraften: Samlingspartiet ++, de Gröna --, alla andra (SD, Centern, SPF etc) splittrade, men majoriteten positivt inställd 2010 Framtiden är osäker, mycket kan hända Behandling av tillståndet enligt kärnenergilagen att uppföra anläggningen 2013-2015 för Olkiluoto 4 och Fennovoima 1? Fortum? Riksdagsval i april 2011 Jorma Aurela 25.1.2011 22

Djupförvaret ONKALO, Euraåminne Personal och frånluftschakt Kanisterschakt Förvar, huvudsaklig karakteriseringsnivå, -420 m, (lägre -520 m) Teknik (-437 m) Tunnelinlopp 26 January 2011 INDEX 23 Jorma Aurela 25.1.2011 23