Slutrapport 2013-12-11 Beredningen för infrastruktur och boende KS13.937
Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Tillväxt Lerums kommun - leva och bo 6 2.1 Uppdraget... 6 2.2 Bakgrund... 6 2.3 Syfte... 6 2.4 Medborgardialog... 6 3 Beredningens dialoger 7 3.1 Bostadssökande... 7 3.1.1 Dialog med mäklare... 7 3.1.2 Dialog med Förbo... 8 3.1.3 Beredningens kommentar... 8 3.2 Dialog med byggföretag... 9 3.2.1 Skanska... 9 3.2.2 Flodéns... 9 3.2.3 Jutabo AB... 10 3.2.4 Beredningens kommentar... 11 3.3 Sektor samhällsbyggnad... 12 3.3.1 Beredningens kommentar... 13 4 Studiebesök 14 4.1 Lomma kommun... 14 4.2 Stenungsunds kommun... 14 4.3 Kungsbacka kommun... 15 5 Medborgardialog 17 5.1 Dialog med utflyttade Lerumsbor... 17 5.2 Medborgardialog om framtidens Lerum... 17 5.3 Medborgardialog i Östra Stamsjön och Norra Hallsås... 18 6 Rapporter om tillväxt 20 6.1 Urbaniserad värld... 20 6.2 Beautiful places... 20 6.3 Kultur, turism och stadsattraktivitet... 21 7 Slutsatser 22 7.1 Boendeformer... 22 7.2 Strategisk planering... 22 7.3 Att leva i Lerums kommun... 23 8 Prioriteringar 25 3
4
1 Sammanfattning Beredningens uppdrag har varit att undersöka vilka faktorer som gör att människor väljer att flytta till och från Lerums kommun samt belysa hur kommunen kan bli än mer attraktiv för inflyttning och kvarboende, vilket i förlängningen kan öka befolkningstillväxten. Beredningens arbete har varit dialogfokuserat. Man har försökt skapa en bild av vad människor letar efter när de flyttar till en ny ort och vad en god livsmiljö är, i enlighet med uppdragets titel Tillväxt Lerums kommun leva och bo. Förutom tillgång till bostäder så är goda kommunikationer och bra kvalitet på den kommunala kärnverksamheten avgörande för många i valet av bostadsort. Närhet till naturen och ett rikt kultur- och fritidsutbud kan öka livskvaliteten. Samtidigt är många av dessa faktorer inget som gör Lerums kommun unikt. De styrkor som just Lerums kommun har behöver identifieras, bevaras och förstärkas. Beredningen vill lyfta två faktorer som behöver prioriteras i den fortsatta samhällsbyggnaden för att öka livskvalitet och attraktivitet. För det första behöver kommunen agera för att kollektivtrafiken i regionen utvecklas i turtäthet och effektivitet. Inom kommunen behöver kollektivtrafiken bli så bra att den upplevs som ett rimligt alternativ till bilen för att ta sig mellan kommunens olika delar. För det andra ska det i alla delar av kommunen finnas mötesplatser för alla åldrar som skapar levande och trygga miljöer. Blandad bebyggelse i form av boenden, butiker, service och mötesplatser behöver prioriteras i alla planprocesser. Uppdraget har visat att människor gärna bor i Lerums kommun. Bostadsbrist är den största anledningen till att kommunen inte växer i den takt man önskar. Därför har beredningen också tagit fram två prioriteringar som kan förbättra den strategiska planeringen och tillgängliggöra bostäder. För det första finns det i dagsläget inte tillräckligt med hyresrätter och flyttkedjan fungerar inte optimalt. Lerums kommun behöver satsa på varierade boendeformer för att tillgodose behov och förutsättningar för alla medborgare. Det kommunala markägandet är avgörande och kommunen behöver prioritera förvärvning av mark. Som markägare kan man styra över var det ska byggas och vilka boendeformer som prioriteras. För det andra ska kommunen prioritera planberedskap, tydlighet och medborgarinflytande i den fortsatta samhällsbyggnaden. Invånarna ska ha möjlighet att definiera vad som är unikt och viktigt i lokalsamhället, och hur det kan utvecklas. 5
2 Tillväxt Lerums kommun - leva och bo 2.1 Uppdraget Kommunfullmäktige har gett beredningen för infrastruktur och boende i uppdrag att undersöka vilka faktorer som gör att människor väljer att flytta till och från Lerums kommun samt belysa hur kommunen kan bli än mer attraktiv för inflyttning och kvarboende, vilket i förlängningen kan öka befolkningstillväxten. 2.2 Bakgrund Tillväxt Lerums kommun är samlingsnamnet på ett tudelat uppdrag som bereder hur hela Lerum kan bli mer attraktivt för företagsetableringar, inflyttning och som resmål. Kommunfullmäktige har som mål att kommunen ska växa med en procent per år fram till år 2020. Målet sammanfaller med Göteborgsregionens kommunalförbunds strukturbild och är en del i hur regionen ska utvecklas. Kommunens attraktionskraft är beroende av många delar, bland annat uppfattningen hos oss som bor här, kvaliteten på den kommunala servicen, näringslivsklimatet och möjligheter att hitta arbete på hemmaplan men också den bild som ges av kommunen till besökare och turister. I uppdraget angavs att centrala frågeställningar kan handla om vad det är som gör att människor väljer att flytta från Lerums kommun och hur man kan locka fler att flytta hit. Man såg också att det kunde vara intressant att belysa de motiv som gör att vissa istället väljer att flytta till våra grannkommuner. Beredningen har också undersökt hur befolkningstillväxten ser ut i kommuner med liknande förutsättningar, bland grannkommunerna, i regionen och nationellt. 2.3 Syfte Syftet med uppdraget är att komma fram till hur kommunen kan bli mer attraktiv för att öka befolkningstillväxten. 2.4 Medborgardialog Eftersom beredningen försökt att kartlägga varför medborgare väljer att flytta in eller ut ur kommunen har man genomfört en medborgardialog med utflyttade. Man har haft dialoger med mäklare och hyresvärden Förbo för att få en större insikt i vad bostadssökande letar efter. Man har också använt medborgardialoger från tidigare uppdrag (2011, 2012) för att återge berättelser av vad invånare önskar i sin boendemiljö. 6
3 Beredningens dialoger Beredningen inledde sitt uppdrag med att kartlägga vilka områden som skulle behöva belysas för att ge en bild av hur Lerums kommun kan öka i tillväxt. Beredningens arbete har varit dialogfokuserat. Genom att träffa de parter som beredningen anser har information om vad som gör en kommun attraktiv har beredningen kartlagt olika områden. Nedan följer en genomgång av beredningens olika dialoger och en analys utifrån varje dialog. 3.1 Bostadssökande För att förstå vad bostadssökande letar efter bjöd beredningen in mäklare verksamma inom kommunen och en av aktörerna på hyresmarkanden, Förbo. 3.1.1 Dialog med mäklare Enligt mäklarna är det en tillströmning till kommunen och det finns ett tryck på de bostäder som säljs. Främst är det personer som har anknytning till kommunen sedan tidigare som letar boende här. Det finns ett område i kommunen som utmärker sig genom att attrahera personer som inte har anknytning till kommunen, och det är Tollered. Hit söker sig personer som vill bo i en kulturmiljö, ofta har de tidigare varit bosatta i Haga, Linné eller Majorna i Göteborg. Mäklarna menar att varje centralort har sin charm och att kommunens närhet till Göteborg är attraktiv. Goda kommunikationer är viktigt, därför är det negativt när Västtrafik drar ner på anknytningsbussar till tågen. De bostadsköpare som har tonåringar är noggranna med att det finns en fungerande kollektivtrafik, småbarnsfamiljer har inte den kollen än. Lerums kommun uppfattas som en välskött kommun med bra skolor. Därtill är närheten till naturen och sjöarna en tillgång. Fungerande kommunal kärnverksamhet är en förutsättning för att vara attraktiv. Där är Gråbo en föregångare som har skolor och förskolor på plats redan innan den största expansionen kommit igång. Finns det exempelvis inga förskoleplatser blir husen mer svårsålda. En fördel Lerum har är att det uppfattas som lätt att komma in i samhället som nyinflyttad till Lerums kommun. Traditionellt har det inte varit så mycket nybyggande i kommunen förutom i Olstorp. I Olstorp har tomtpriserna länge varit fördelaktiga och lockat personer som inte har någon anknytning till kommunen. Intresset för de tomter som just nu säljs i Floda är stort. Fördelen där är närheten till både skolor och pendling. Kommunen har haft ett dåligt rykte vad gäller bygglov, men mäklarna framhåller att de märkt av en förändring på senare tid och det kommer säkerligen ge avtryck i den allmänna uppfattningen så småningom. Utbyggnad av lägenheter behöver ske succesivt annars mättas villamarknaden. I Gråbo hände detta för ett antal år sedan. Lägenheterna såldes men villorna blev svårsålda mot slutet. 7
Mäklarna upplever att om det fanns tillräckligt med centrumnära lägenheter så skulle fler välja att bo kvar i kommunen. Det finns även önskemål om lägenheter i södra Lerum med närhet till skogen och sjöarna. De som flyttar från kommunen söker mindre lägenheter i markplan. Nästan samtliga som är över 60 år har flyttat till Alingsås, vilket upplevs som mer likt Lerum än vad Göteborg är. Likaså flyttar man gärna dit ens grannar har flyttat för att behålla sitt sociala kontaktnät. Många gånger säljer personer sina hus för sent i livet, när de är 80-90 år. Detta gör att huset ofta är eftersatt och har minskat i värde. Om det fanns fler lägenheter skulle flytten ske tidigare. En del vill börja med ett radhus eller parhus innan de tar steget till villa. Eftersom radoch parhusen i Lerums kommun är relativt gamla väljer många bostadsökande att flytta till andra kommuner som har mer nybyggda alternativ. Bullret från motorvägen och järnvägen är en nackdel samtidigt som många vill ha närheten till båda. Mäklarna tycker det ska bli intressant att se vad bullerplanken ger för skillnad. Ur ett regionperspektiv ses Lerums kommun som lite för långt bort från Göteborg. Mäklarna förväntar sig se en ökad konkurrens från Ale kommun som blir allt mer attraktivt med ny järnväg och motorväg. Många som tittar på hus i Lerums kommun tittar samtidigt på hus i Ale. Det finns viss efterfrågan på caféer och naturliga mötesplatser i kommunens alla centralorter. Flertalet uppskattar Allum och att slippa åka in till Göteborg. 3.1.2 Dialog med Förbo Förbo ägs av de fyra kommunerna Härryda, Mölndal, Lerum och Kungälv och har bara verksamhet i dessa kommuner. Förbo har endast hyresrätter som hyrs ut till personer som ställt sig i kö hos dem. I Lerums kommun står cirka 100 personer i kö för hyresrätt men det varierar något mellan kommundelarna. I attraktiva områden, vilket i Lerums kommun är centrala lägen med låg hyra, kan kötiden vara 4-5 år. Förbo uppmanar alla som kontaktar dem och funderar på en hyresrätt att genast ställa sig i kö. I Lerums kommun har Förbo nu 1251 lägenheter och cirka 35 stycken till blir klara för inflyttning under 2013. Planärenden tar ofta väldigt lång tid, därför behöver de som hyresrättsaktör ha lång framförhållning och planer i olika faser. Ett alternativ till nya markområden är att förtäta i redan befintliga bostadsområden. Ett exempel är Höjdenområdet, där Förbo fått fram nya lägenheter på befintlig mark, tack vara att det från början byggts spatiöst. Förbo framhåller naturen och sjöarna samt goda kommunikationer som attraktiva egenskaper vad gäller boende i Lerums kommun. 3.1.3 Beredningens kommentar De styrkor Lerums kommun har och som framkommer genom dialogen med mäklare och hyresvärd behöver bevaras och förstärkas. Samtidigt är vissa av dem såsom närhet till naturen, goda kommunikationer och bra skolor inget som gör Lerums kommun unikt. Flertalet andra kommuner kring Göteborg kan locka med samma erbjudande. Ett sådant konstaterade innebär att Lerums kommun behöver fortsätta att sätta dessa värden högt på agendan för att bevara sin attraktionskraft men att det inte är nog. Gråbo lyfts 8
fram som ett föredöme vad gäller att ha den kommunala servicen på plats redan innan den stora expansionen. För att locka inflyttare som inte har en tidigare anknytning till kommunen kan billiga tomter och satsning på de kulturmiljöer som finns i kommunen vara en väg. Det finns en tydlig brist på alternativ till hus, en stor efterfrågan på hyresrätter och bostadsrätter men även en avsaknad av radhusalternativet. Det är ett problem att det finns en uppfattning att bygglovsärenden i kommunen tar tid, men en positiv utveckling har skett och därmed förändras förhoppningsvis även den felaktiga bilden. Värre är det att planärenden tar tid. Kanske behöver kommunen arbeta vidare med på vad sätt man kan byta metoder. Intressant blir att följa om utvecklingen i Floda når större framgång där arbetet sker utefter cultural planning-metoden. Flyttkedjan behöver fungera bättre i Lerums kommun om tillväxten ska öka. 3.2 Dialog med byggföretag Att det byggs för lite i Lerums kommun är en starkt bidragande orsak till att inte kommunen växer tillräckligt. Beredningen ville höra hur byggbolag av olika karaktär ser att kommunen kan främja ett ökat byggande. 3.2.1 Skanska Att satsa på miljö och hållbarhet likt Lerums kommun anser Skanska är helt rätt. Viktigt för att bli attraktiv som bostadsort är en levande stad, den attraktiva utemiljön. Där blir rummet mellan husen allt mer centralt för personer som letar bostad. Lerums kommun har bra kommunikationer, vilket är viktigt för bostadssökande och därför borde man satsa på boende nära bra stationer. Hur infrastrukturen är belägen är till viss del en svaghet för Lerum eftersom både järnväg och motorväg skär rakt igenom och delar samhället. Skanska tror att Lerums kommun borde satsa på sträckan mellan Aspedalen och Lerum centrum. Genom lite djärva grepp skulle en bättre miljö kunna utvecklas här. Idag upplevs sträckan som lång och som en transportsträcka, när det egentligen är centralt belägen mark som skulle kunna bli ett attraktivt stadsrum. Tillsammans med IKEA har Skanska tagit fram ett koncept för att kunna bygga billiga bostäder, modulerna går att anpassa på olika sätt. Gemensamt för bostäderna är att de i slutändan ska resultera i en billig boendekostnad. Det är alltid positivt när kommuner vågar satsa i samarbete med fastighetsägare. Den kommun som kan skapa samarbeten når framgång. Lerums kommun har många fördelar, naturen, närhet till Göteborg, kommunikationer. Men för att bli en mer attraktiv kommun måste även flyttkedjorna fungera. Bostäder måste göras tillgängliga. Förändringar förutsätter en god dialog, annars tar det så mycket längre tid. 3.2.2 Flodéns Flodéns är ett medelstort byggföretag som är verksamma bland annat i Lerums kommun. Deras upplevelse av Lerums kommun är att det pågår många organisationsförändringar, och att personal ofta byts ut. De har märkt av en förbättring på senare tid men personalomsättningar påverkar ofta ärenden negativt och besked från 9
kommunen blir inte konsekventa. Upplevelsen är att i andra kommuner, exempelvis Alingsås, så har inte organisationsförändringar i samma utsträckning påverkat handläggningen. Som byggföretag sker kontakten främst med tjänstemän och när kontinuiteten inte finns skapar det frustration. Det är viktigt för byggbolaget att kunna få så korrekta besked som möjligt för att det ska vara intressant att gå vidare med ett projekt. Flodéns har en del egen mark i kommunen och utöver den är det centralt att få marktilldelning. Som en del av branschen nås Flodéns av vilka möjligheter som finns och vilken mark som är tillgänglig. Det är lite olika vad som styr och i vilken del av processen som projektet är i. Det är viktigt att ha igång projekt i olika stadier. Flodéns anser att det är ett tryck på att flytta till Lerum, det gäller bara att nå fram till projektstart. Ju mer Lerums kommun växer desto mer attraktivt blir det att bo här. Fördelarna med Lerums kommun är bra kommunikationer. E20 och järnvägen är både positivt och negativt med det buller som blir. Barnfamiljer attraheras mycket av Lerum, Floda och Gråbo. Även hemvändare och till viss del ungdomar vill bo här, men det finns inga lägenheter. Flodéns kommer att vara en av dem som bygger vid Dergårdsentrén. Där kommer det att bli en mix av hyreslägenheter och bostadsrätter. Det är en blandad målgrupp som ska nås och därför behövs blandade upplåtelseformer. Flodéns menar att det finns en stark minioritet i kommunen som motarbetar alla förslag till nybyggnationer, subgrupper som gör sig väl hörda och som inte alltid står för den stora massans åsikt. Det är viktigt att ha dialog med medborgarna i stort och de berörda. Som byggbolag tar de ansvar för sin del av dialogen och märker att det ger resultat. Att Lerums kommun ska bli ledande miljökommun ställer krav på byggandet. Miljöanpassningar påverkar bostadspriset, men Flodéns anser att det är attraktivt och intressant för kunden. Med tiden kommer kostnaderna att minska. Flodéns menar att kommunen behöver visa på att man strävar framåt med exempelvis markanvisningstävlingar. Våga visa att kommunen vill växa. För Flodéns är det viktigt att kommunen kan ta emot embryot till ett projekt, se på möjligheterna och lämna besked. Att få ett ja, nej eller kanske gör att ett byggföretag får något i rullning. En tidig dialog som är korrekt och hållbar är otroligt viktig för att det ska vara intressant att verka i kommunen. Problemet med att det byggs för lite är nationellt, Lerums kommun är inte unik. Planprocessen tar för lång tid och ofta blir det som ursprungsförslaget var. Sverige borde jämföra och inspireras av andra länder som har smidigare processer som fortfarande är demokratiska. Idag förutsätter planprocessen att det finns modiga politiker. 3.2.3 Jutabo AB Det mindre byggföretaget Jutabo är verksamt i olika kommuner däribland Lerums kommun. En viktig faktor för att det ska byggas i en kommun är att det finns ett samarbete mellan byggföretagen och kommunen, både politiker och tjänstemän. Att dialogen fungerar och att kommunen är tydlig med vilka planer som finns för exploatering. I Lerum saknar 10
Jutabo den tydliga framtidsbilden av vart kommunen är på väg. Byggbranschen är en svår marknad, där ett fåtal stora företag dominerar. Ofta krävs stort kapital för att genomföra ett byggprojekt och då är det svårt att konkurrera som mindre byggföretag. För Jutabo är det en fördel med mindre projekt såsom förtätningar. Där är litenheten också en styrka eftersom det finns större flexibilitet för anpassningar utefter grannars önskemål. Förtätningar ska och behöver anpassas efter sitt närområde. Jutabo ser att det är en fördel om kommunen möjliggör för såväl stora som små byggföretag. Stora företag kan ta fram billigare lösningar, små företag kan anpassa sig i större utsträckning. Att Lerums kommun halkat efter i bostadsbyggandet beror på att det inte har funnits tillräckligt med planer i olika faser. Kommunen behöver också tänka igenom vilka målgrupper man vill locka. Vad är det för kunder ni vill ha? Vad ska man växa med? Jutabo anser att entreprenören behöver ta ett större ansvar för att föra dialogen med medborgarna och lyssna på boende som berörs, det får inte framstå i tidningar som att det är klart innan det är klart. Länsstyrelsen har skärpt till sig vilket gör att överklagandeprocessen tar kortare tid, 3-4 månader. När denna ordning väl har satt sig tror inte Jutabo att det kommer vara lika intressant att överklaga. Medborgare och berörda blir glada av att få föra dialog. Ibland kan det vara något så enkelt som ett staket på rätt plats som löser upp knuten och motståndet mot bebyggelsen. För utvecklingen av Lerums kommun är infrastrukturen viktig och kommer att bli ännu viktigare. Viktigast är järnvägen, därefter bussar och att få till centrumbildningen så att det finns en kärna att bygga i närheten av. Ska folk avstå bilen så behöver man bygga nära kommunikationer. I dessa områden blir det även billigare att bygga. Lerum skulle behöva få igång flyttkedjorna så att de som har råd att flytta in i de nya lite dyrare bostäder gör det och på så sätt blir billigare bostäder lediga. Egentligen är det bara i Göteborg som det finns en marknad för att bygga ett helt hyresrättsområde. I övrigt måste man bygga några bostadsrätter för att ha råd att bygga hyresrätter. Lerum har inte potentialen för att bygga områden med bara hyreslägenheter eftersom de då blir relativt dyra. Exempelvis i Riddarsten byggde Sverigehusen två hus med bostadsrätter och ett med hyresrätter vilket möjliggjorde för rimligare hyror. Jutabo menar att miljökraven som kommunen ställer inte påverkar priserna nämnvärt. Det är positivit att Lerum har sagt att man ska bli ledande miljökommun. Som kommun menar Jutabo att Lerum behöver visa på byggvilja, att politikerna vågar stå på sig och visa på tydlig politisk vilja. 3.2.4 Beredningens kommentar Politiken behöver bli tydligare med att Lerums kommun ska växa befolkningsmässigt och att det ska ske på ett hållbart sätt. För att behålla intresset för att bygga i kommunen behöver det vara tydligt vart förtätning ska ske och sätta fokus på att dialogen mellan kommunen och byggbolagen blir så tydligt och säker som den kan bli. Politiskt behöver modet bli större och arbetet med att utveckla medborgardialogen ska fortsätta för att förankringen av tillväxten ska vara god. 11
3.3 Sektor samhällsbyggnad Beredningen har under uppdragets gång fört en dialog med Sektor samhällsbyggnad för att få insikt i hur planerna för bostadsbyggande i kommunen följer det politiska tillväxtmålet. Förvaltningen har också fått ge sina synpunkter på vad som krävs för att de politiska visionerna för kommunens fortsatta expansion ska uppfyllas. I planeringen finns tre fokusområden; centrumutveckling, kärnverksamheten och näringslivet. I de olika centrumen Gråbo, Floda och Lerum är det viktigt att skapa förutsättningar för att kommunen ska kunna växa befolkningsmässigt med 1 procent per år. Detta sker främst genom förtätning med såväl bostäder som ytor för näringsverksamhet. Ungefärliga antalet bostäder som kommer att byggas de närmsta åren är i Gråbo ca 320 lägenheter, i Floda ca 300-400 lägenheter och i Lerum centrum ca 400-450 lägenheter. Sektor samhällsbyggnad bedömer att kommunen kommer att möta kraven som ställs på ökat byggande för att kunna öka i invånarantal i rätt takt. Processerna ser olika ut i de olika kommundelarna. I Gråbo har det gått relativt fort och det finns ett stort engagemang bland invånarna. Längtan efter förändring har varit betydande. I Floda drivs processen utefter metoden Cultural Planning som även den förutsätter stor delaktighet från invånarna. Stort fokus ligger på att fånga Flodas själ i utbyggnaden. I Lerum har processen tagit längre tid men förhoppningsvis kommer det att gå snabbare när exploateringen väl sätter igång. I samtliga planer är syftet att det ska byggas bostäder i olika upplåtelseformer. En utmaning är att byggbolagen helst bygger bostadsrätter. Vad gäller industritomt så är det inte någon akut brist på sådan i Stenkullen. Men många företag har stora tomter som skulle behöva styckas av för att ge utrymme för fler företag. Det finns ett program i sektorn som syftar till att tillgängliggöra mer industritomt i Stenkullen. Partille har ingen näringsmark kvar och är därför mycket angelägna om att exploateringen av Jeriko kommer igång. Ett intresse som Lerums kommun delar. Bygglovsenheten har presenterat för beredningen hur statistiken ser ut för bygglovsärenden i Lerums kommun. Det finns en spridd uppfattning om att bygglovsärenden tar särskilt lång tid i Lerums kommun. Statistiken visar en annan bild där Lerums kommun har bra handläggningstider samt hög andel beslut som står sig i nästa instans vid överklagan. Trenden är positiv och enheten har högt satta mål. För att uppnå strategiska inriktningar och politiska målsättningar har Kommunstyrelsen tagit fram ett antal åtgärder i vad som kallas Bostadsstrategin. Bostadsstrategin är styrande för sektorns arbete och konkretiseras som uppdrag i verksamhetsplanen. Exempelvis är ett mål i Bostadsstrategin att öka kommunens styrning av bostadsplaneringen. Enligt sektorn krävs det kanske inte fler politiska mål och inriktningar, men en tydligare vägledning i hur man ska prioritera. Ett problem är att Lerums kommun inte äger så mycket mark. För att kunna uppfylla de politiska visioner som är satta för hur kommunen ska expandera, vad som ska byggas och var, så krävs att man kan styra över markanvändningen. Det är väldigt svårt att planera för olika boendeformer och liknande om man inte själv är markägare. I Kommunstyrelsen togs beslut i november 2013 att arbeta med nya rutiner för planprioritering, med start i januari 2014. Detta beslut togs efter förslag från förvaltningen, som ansåg att dagens sätt att arbeta med prioritering av detaljplaner kan 12
utvecklas. De nya rutinerna syftar till att skapa en mer levande planprioritering där de aktiva planerna är politiskt prioriterade och ett urval av aktiva planer sker löpande i Kommunstyrelsen över året. Avgöranden görs utifrån de generella planer, den visionära översiktsbild och de politiska prioriteringar som satts. Exempelvis kan man prioritera de planer som innefattar ett stort antal nya bostäder, bostäder som ligger nära befintliga kommunikationer och kommunal service, planer som skapar fler arbetstillfällen och så vidare. Resurser kopplas till antal aktiva planer och förhoppningsvis ökar därmed också genomförandegraden. Idag finns dock inte resurser för att förbereda så långt framåt i tiden, vilket är en uppenbar brist om man önskar en högre planberedskap. Sektorn menar att planberedskapen inte är tillräckligt bra i dagsläget. 3.3.1 Beredningens kommentar Att bygglovsärenden inte tar särskilt lång tid i Lerums kommun längre är positivt. Beredningen kan också konstatera att om de planer som kommunen har för bostadsbyggande de närmsta åren blir verklighet kommer bostäder att byggas som väl motsvarar enprocentsmålet. Däremot ser beredningen ett behov av att öka planberedskapen. Sektorn behöver resurser och utrymme att kontinuerligt utforma alternativa planer att ta fram utifrån vilka förfrågningar som dyker upp och vad som fortsättningsvis prioriteras politiskt. Samhället förändras och det är svårt att förutse det exakta utvecklings- och expansionsbehovet alltför långt in i framtiden. Beredningen ser positivt på den nya planprioriteringsmodellen och den ökade politiska styrning som denna för med sig. Beredningen vill också se en större politisk prioritering vad gäller förvärvning av mark. 13
4 Studiebesök Beredningen har identifierat tre kommuner som på ett eller annat sätt påminner om Lerums kommun eller som beredningen ser att Lerums kommun kan lära ifrån. Dessa tre kommuner har beredningen valt att antingen besöka eller bjuda in för att höra mer om deras långsiktiga arbete med att främja befolkningstillväxt. 4.1 Lomma kommun Lomma ligger inom pendlingsavstånd till Malmö, Lund och Köpenhamn. Kommunen består av tre tätorter och har cirka 22 000 invånare. Målet med studiebesöket var att få information om hur Lomma uppnått en hög tillväxt. De ligger på andra plats i landet då det gäller tillväxt och precis som Lerums kommun nära en storstadsregion. Lomma har tidigare haft en mycket förgiftad hamn/industriområde med bland annat en gammal eternitfabrik som lades ner 1977 och en cementfabrik som vid sekelskiftet flyttade till Limhamn. I slutet på nittiotalet kunde kommunen, med stöd av markägarna, fastställa en vilja att göra om industriområdet i hamnen till ett attraktivt boende. Beslutet innebar att ett femtiotal företagare fick lämna hamnen. Kommunen hade en politisk styrgrupp under hela processen som avslutades 2009. Under 2012 hade Lomma kommun en tillväxt på 1,3 procent, tidigare har tillväxten varit cirka 3 procent vilket var lite för högt för att kunna säkerställa den kommunala servicen. Kommunen har idag som mål att invånarantalet inte ska överstiga 26 000 inom 20 år. I samband med byggstarten gjordes en analys som blev lite felaktig. Man trodde att det skulle flytta in övervägande äldre i det nya området och att medelålders skulle ta över tomma villor. I det första färdiga huset i hamnen flyttade äldre Lommabor in men villorna övertogs av barnfamiljer. I en större andel av lägenheterna än beräknat har det flyttat in barnfamiljer. Lomma kommun har de senaste tre åren fått bygga 36 nya förskolor. Däremot har Lomma inget eget gymnasium så eleverna åker till Lund eller Malmö. Lomma har fått utmärkelser för bästa kvalitetskommun, bästa skolkommun och bästa boendekommun. Som en fortsättning på nyskapandet av Lomma hamn revs även det gamla centrumet från 1960 och ersätts med ett nytt som kommer att invigas under 2014. 4.2 Stenungsunds kommun I Stenungsund byggs det för en årlig befolkningstillväxt på 1-1,5 procent. Kommunen har god befolkningstillväxt men för få hyresrätter. Målet är att varje år bygga 1/3 vardera av hyresrätter, bostadsrätter och villor. I vissa fall har kommunen i markanvisningen vid försäljning av mark till byggföretag angett villkoret att nya bostäder ska vara 50/50 hyresrätter och bostadsrätter. Ett problem som Stenungsund ser är att bostadsbyggandet går för långsamt och att detaljplanprocessen behöver effektiviseras. 14
Ett annat problem är att tillväxten är koncentrerad till tätorterna och de södra delarna när kommen skulle vilja se att den skedde även på landsbyggden. Stenungsunds kommun äger för lite mark för att kunna bygga ut industrin, vilket kunde skapa fler arbetstillfällen. Lösningen har blivit småföretagsetableringar, småindustri samt IT-kluster. Kommunen har ingen fastställd näringslivsstrategi men försöker få budgetutrymme till att anställa en näringslivsstrateg. Stenungsund har inga direkta projekt för att öka attraktivitet och befolkningstillväxt men ser inte heller att behovet finns då människor ändå vill flytta till Stenungsund. Problemet är inte attraktionskraft utan bostadsbrist. Kommunen har inte gjort några direkta kultursatsningar därför att de inte anser det behövas. Den satsning kommunen har gjort är Kulturhuset vilket inte används i så stor omfattning. Framgångsfaktorer i Stenungsund: 4.3 Bostäder (kostnadsläge i jämförelse med Göteborg) Miljön, havet, naturen Bra kommunikationer Höga kommersiella servicenivåer eftersom även Tjörnborna konsumerar här. Bra tillgång till skola och förskola. Kungsbacka kommun I Kungsbacka försöker man sprida tillväxten till de delar av kommunen som inte uppfattas som lika attraktiva som kuststräckan, vilken ganska naturligt är den del av kommunen där folk helst vill bo. Man lägger stort fokus på att utveckla staden Kungsbacka, förtäta och bygga på höjden. Centrumkärnan försöker man göra mer levande med promenadstråk mellan Kungsmässan och stadskärnan. Även bostadsområden byggs ut i de centrala delarna av staden. Man bygger med en tanke om att butikslokaler och företag ska kunna etableras i gatuplan, genom i princip hela stadskärnan. Dock bygger man inte ut för mer handel än vad invånarna själva kan konsumera, man vill alltså inte anpassa centrum efter besökandes och kranskommuners behov. Politiskt har man prioriterat valfrihet i bostadsutbudet med fler mindre lägenheter. Man upprättar detaljplaner med avsatta områden och markanvisning för hyresrätter. Man har identifierat ett antal nyckelorter där man möjliggör för utveckling genom ökad kommunal service. Utbyggnadstakten är anpassad efter förmågan att ge samhällsservice. Prognoser över tillväxttakt och planer för exploatering hålls tillgänglig för de sektorer och kommunala verksamheter som berörs. I Kungsbacka är översiktplanen och det politiska styrdokumentet Mål för bostadsbyggande tydligt styrande. Det mandatperiodsbaserade Mål för bostadsbyggande omarbetas till årliga planprocesser av Kommunstyrelsen, baserat på aktuella prognoser och vad som är möjligt att genomföra just det året. I styrdokumentet har politiken uttryckt sina prioriteringar: varierat bostadsutbud och fram till år 2015 starkt fokus på områden för seniorbostäder. Det ska byggas minst 100 hyresrätter per år, vilket motsvarar cirka 20 procent av den totala nyproduktionen. Dock byggs det idag uppemot 50 procent hyresrätter, på grund av det akuta behovet. 15
En framgångsfaktor i Kungsbacka är att det lagts stort fokus i förvaltningen på förstudier, prognoser och planprogram. När kommunstyrelsen uppdrar byggnadsnämnden att ta fram detaljplaner för ett visst område så går det snabbt, därför att förarbetet redan finns. 16
5 Medborgardialog 5.1 Dialog med utflyttade Lerumsbor Beredningen såg det som viktigt att föra en dialog med de som flyttat ifrån kommunen. Innan sommaren gjordes ett större utskick till urval av personer som flyttat från kommunen under 2012. Urvalet gjordes utifrån att de skulle ha flyttat till en kommun som låg inom pendlingsavstånd till Lerums kommun, lika många män som kvinnor samt att det skulle finnas en åldersspridning. Gensvaret var tyvärr inte så stort och i slutändan var det endast två personer som deltog. Beredningen träffade två kvinnor som flyttat från kommunen under 2012. Den ena hade flyttat till kommunen som barn och sedan bott kvar genom livets alla skeden. Den andra hade flyttat till Lerum när hon skulle börja studera i slutet av nittiotalet. Anledningen till att de flyttat från kommunen var skilsmässor och att det inte gick att hitta ett lämpligt nytt boende i kommunen. Båda två framhöll att om det funnits lägenheter, bostadsrätter eller hyresrätter, så hade de gärna bott kvar i kommunen eftersom de alltid har trivts med att bo i Lerum. Den ena kvinnan påpekade att hon refererade till Lerum som hemma och att hon till med försökte få Lerums tidning skickad till sin nya adress. Den andra kvinnan menade att hon fortfarande höll koll på vilka lägenheter som kom ut på marknaden i Lerum, men hittills har lägenheterna varit för dyra. Det är billigare att bo i Göteborg. Båda framhöll att det inte finns några lägenheter för ungdomar, den ena kvinnans barn var i ålder att flytta hemifrån men för dem var inte Lerum ett möjligt alternativ. Floda centrum har en mysigare karaktär än Lerum centrum, och upplevs som ett mer sammanhängande centrum. I Floda och Gråbo verkar centrumutvecklingen ske mer tillsammans med medborgarna istället för att det bestäms uppifrån som upplevelsen varit i Lerum. Lerum har på något sätt förlorat sitt centrum. Affärerna är för dyra och flådiga för de som faktiskt vill handla i Lerum. Exempelvis den nya ostaffären är lite för exklusiv, den som fanns förr i tiden vid Lilla torget var mer av en vanlig ostaffär. De flesta som bor i Lerum jobbar någon annanstans och gör sina ärenden där. Affärerna och centrum borde vara mer utformat för de som inte längre jobbar eller som inte har möjlighet att ta sig någon annanstans. Det finns en önskan om att Lerum skulle ha tillräckligt utbud för att du inte ska behöva använda bilen. Att Lerum har olika centrum ställer krav på att det satsas jämlikt mellan de olika delarna. Det kan hända att en satsning är större i Lerums centrum eftersom fler bor där men samtidigt behöver satsning ske i de andra delarna. Ett problem som uppstår annars är att föräldrar behöver köra sina barn mycket eftersom kommunikationen mellan de olika kommundelarna inte fungerar. 5.2 Medborgardialog om framtidens Lerum I beredningens uppdrag för 2012, att ta fram målbilder till kommunens Översiktsplan, genomfördes dialoger med medborgare om hur de vill att kommunen ska utformas i framtiden. Dessa dialoger har beredningen använt som underlag även i detta uppdrag. Beredningen var under 2012 på plats i Floda, Sjövik och Lerum för fysisk dialog. Kommunens invånare hade också möjlighet att svara på en enkät. Sammanlagt 300 17
personer deltog i dialogen genom att svara på en enkät, antingen via webben eller i pappersformat när beredningarna var ute. I denna rapport har beredningen valt att lyfta de resultat av medborgardialogerna för 2012 års uppdrag vilka är av relevans även i uppdraget Tillväxt Lerums kommun. I medborgardialogerna framgick att kommunens invånare är positiva till en befolkningsökning. Det framgår även tydligt att medborgarna upplever att kommunen lider av brist på ett varierat bostadsutbud. Många uttrycker att kommunen behöver fler hyresrätter. I medborgardialogerna har önskemålen varit tydliga från både medborgare och företagare om ett ökat serviceutbud. Det framkom också att medborgarna ser kommunens gröna oaser som särskilt viktiga. Det är viktigt att värna naturen och sjöarna som en del av Lerums kommuns identitet. För att bevara naturen som en del av Lerums kommuns identitet vill många medborgare förtäta i redan befintliga samhällen. Beredningen menar att ett ytterligare förtätat samhälle också skapar förutsättningar för ett mer resurseffektivt samhälle. Medborgarna var även övervägande positiva till fler boendemöjligheter längs de redan befintliga kollektivtrafikstråken. Goda pendlingsmöjligheter är en starkt bidragande anledning till att många väljer att bo i Lerums kommun eftersom det ökar närheten och möjligheten för arbete och fritid i hela regionen. Det är viktigt med bra och klimatsmarta sätt att ta sig även mellan de olika kommundelarna, något som gynnar de olika kommundelarnas möjligheter att växa och utvecklas. Bra kommunikationer är en förutsättning för att attrahera nya medborgare och få företag att etablera sig i Lerums kommun. Medborgardialogerna visade att det behövs fler mötesplatser i de olika kommundelarna för att skapa gemenskap och ett levande samhälle där olika kulturer kan mötas. Dessa måste anpassas så att tillgängligheten för äldre och personer med funktionsnedsättning inte begränsas. Fler mötesplatser för kultur, fritid och fysisk aktivitet kan öka invånarnas livskvalitet och kommunens attraktionskraft. 5.3 Medborgardialog i Östra Stamsjön och Norra Hallsås De senaste åren har en rad nya bostadsområden byggts i Lerums kommun. 2011 fick beredningen i uppdrag att genom medborgardialog undersöka hur invånarna upplever de nya bostadsområdena Östra Stamsjön och Norra Hallsås. Det finns anledning även i detta uppdrag att synliggöra hur de boende ser på sin nya boendemiljö, för att dra lärdomar om vad som gör ett område attraktivt och vad kommunens invånare upplever som en trivsam livsmiljö. Norra Hallsås karaktäriseras av blandade boendeformer och tilltalar därmed olika målgrupper. Stamsjöns nybebyggelse är mer homogen med en övervägande del villor. På frågan om någonting fattas i områdena svarar många boende en lekplats, tillgängliga barnvagnsanpassade naturområden och bättre allmänna kommunikationer. Bussar kunde vara bättre anpassade till lokaltågen, gå senare på kvällen och det saknas turer under helgerna. Några nämner fotbollsplan, vackrare vägren och upplyst promenadstråk som önskvärt. Likaså lyfts önskemål om en närbutik och förskola. Nästan alla svarar att de skulle rekommendera området till en vän. Många har flyttat dit på grund av den vackra 18
miljön, läget och närheten till naturen, att bostäderna är moderna och att området är lugnt och barnvänligt. Många svarar att det är boendeformen hyresrätt som avgjort valet. Det var helt enkelt i Norra Hallsås det fanns hyresrätter att tillgå, vilket visar på behov och efterfrågan av den typen av bostadsform. När man frågar invånare som inte själva bor i Östra Stamsjön och Norra Hallsås lämnar en majoritet positiva kommentarer om områdena. Bland dessa nämns att det är bra med nybyggnation, att områdena är trevliga och har nära till naturen. Bland de negativa kommentarerna nämns att det är dyrt att bo där, och att man är rädd att natur och grönområden försvinner till förmån för bostadsbyggande. 19
6 Rapporter om tillväxt Beredningen har i sitt kunskapsinhämtningsarbete läst ett antal rapporter som lyfter fram olika strategier och avgörande faktorer för en positiv befolkningstillväxt. 6.1 Urbaniserad värld I antologin Urbaniserad värld (tankesmedjan Global Utmaning) ger forskare i stadsutveckling, samhällsplanering och kulturgeografi sin bild av vad hållbar stadsutveckling är. Beredningen har utifrån rapporten diskuterat vad hållbarhet är för Lerums kommun, i relation till strävan efter en ökad befolkningstillväxt. I enlighet med rapporten slår beredningen fast att hållbarhet måste ses ur tre perspektiv som samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra; ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Även kulturell hållbarhet måste beaktas i samhällsutvecklingen. I Urbaniserad värld framställs framför allt den sociala dimensionen som något eftersatt i stadsbyggande och samhällsutveckling i stort. Beredningen får i rapporten stöd för sin slutsats att den sociala infrastrukturen måste finnas på dagordningen i arbetet för en hållbar befolkningstillväxt och stadsutveckling. Nycklarna för att utveckla den attraktiva staden är enligt rapporten bland annat att utveckla stadens mellanrum från överblivna ytor till attraktiva grönområden och mötesplatser, och att komplettera olika delar av staden eller kommunen med det som saknas just där. Tillgänglighet till kommunikationer, kommunal kärnverksamhet samt kultur- och fritidsutbud är en annan nyckel. Sammanfattningsvis lyfter rapporten fram involverade medborgare som den största resursen i skapandet av det hållbara samhället. I Lerum använder man i stor utsträckning medborgardialog som en form av kunskapsinhämtning och beslutsunderlag för politiska strategier. I projektet Pilot Gråbo finns en medskapandegrupp med representanter från olika delar av samhällslivet i Gråbo som tillsammans med kommunen driver utvecklingen av lokalsamhället framåt. Målet är att skapa förutsättningar för boende i Gråbo att själva styra och påverka utformningen av en hållbar tätort och ökad livskvalitet. 6.2 Beautiful places I studien Beautiful places (Martin Prosperity Institute, University of Toronto) argumenterar man för att estetiskt vackra och stimulerande miljöer är en betydande faktor för människors livskvalitet och trivsel i samhället de bor i. Även i jämförelse med andra faktorer för attraktionskraft så som ekonomiskt välstånd, arbetstillfällen, god kommunal service, ett utbrett kultur- och fritidsutbud så står sig estetik och fysisk miljö som en av de mest avgörande för invånarnas trivsel. Studien finner också att de samhälleliga faktorer som nämndes ovan är mer avgörande för hur man trivs med tillvaron än individuella förutsättningar som kön, ålder, familjekonstellation, värderingar, utbildnings- och inkomstnivå. Detta under förutsättning att människors grundläggande fysiska och ekonomiska behov är tillfredsställda. Dessa slutsatser, menar studien, gäller även människors preferenser när 20
de letar boende. Man lägger stor vikt vid natur och vackra miljöer i sitt beslut att flytta till en ny ort. 6.3 Kultur, turism och stadsattraktivitet Rapporten Kultur, turism och stadsattraktivitet (Kungliga tekniska högskolan) belyser möjligheter och förutsättningar att använda kultur som en motor för stadsutveckling och ett medel för att attrahera såväl boende och besökare som företag. Vad gäller befolkningstillväxt är utgångspunkten att utvecklingen av transport- och kommunikationsteknik har inneburit att individen, givet en viss arbetsplats, kan välja mellan ett antal bostadsorter. Även näringsverksamheten har blivit mer geografisk rörlig, då företag inom teknologi-, informations-, och tjänsteproduktion är av en annan karaktär än det traditionella näringslivet. Moderna företag är inte nödvändigtvis bundna till en plats som erbjuder naturförutsättningar, råvaror eller infrastruktur. Snarare handlar det om att välja en lokaliseringsort som är attraktiv för den typ av arbetskraft som företaget söker. Det handlar om att investera i humankapital att attrahera, utveckla och behålla anställda. Anställda som i allt större grad kräver mer än goda arbetsvillkor, till exempel att arbetsgivaren verkar på en ort man kan tänka sig även som bostadsort. Livsmiljö spelar en viktig roll, men vad utgör en attraktiv boendemiljö i tillägg till arbetstillfällen och en god kommunal kärnverksamhet? Rapporten argumenterar att svaret är upplevelser: kultur, natur och fritidsaktiviteter. Ett exempel på kommunala kultursatsningar som motor för attraktionskraft och befolkningstillväxt är Umeå som blivit utnämnd till Europas kulturhuvudstad 2014. I Umeå använder man begreppet kulturdriven tillväxt för att beskriva att kultur är en viktig motor för utveckling. Kultur bidrar till entreprenörskap, sysselsättning och konkurrenskraft. I tillägg till en ökad livskvalitet för de som konsumerar den, så kan kulturproduktion vara en motor för vidare ekonomiska fördelar. I Sverige är kultursektorns bidrag till bruttonationalprodukten nio procent och den sysselsätter en växande del av arbetskraften. Vidare sprids de ekonomiska effekterna av kulturaktiviteter utanför sektorn i sig, då kulturella arrangemang ofta genererar aktivitet även i andra näringsgrenar, exempelvis hotell- och restaurangbranschen och transportsektorn. En av slutsatserna i Kultur, turism och stadsattraktivitet är att kommunen i många avseenden spelar en viktig roll för utvecklingen av kulturattraktioner, bland annat vad gäller tillgänglighet för besökaren och att omgivningarna upplevs som vackra och trygga, vilket höjer upplevelsen av aktiviteten. Samordnad planering mellan kommunen och privata kulturentreprenörer kan möjliggöra ett ökat värde av gjorda investeringar. 21
7 Slutsatser Bostadsbrist är den största anledningen till att kommunen inte växer i den takt man önskar. De byggplaner som finns idag gör att kommunen i några år framöver kommer att bygga i tillfredsställande takt, men det finns ett behov av att öka markägandet och planberedskapen så att kommunen inte hamnar i samma situation igen. Förutom den akuta bristen på bostäder så har beredningen identifierat följande faktorer som avgörande för att uppnå en positiv och hållbar befolkningstillväxt. Dessa faktorer kan komma att öka kommunens attraktionskraft och göra så att människor väljer att flytta till, och stanna i, kommunen. 7.1 Boendeformer Lerums kommun behöver satsa på varierade boendeformer, för att tillgodose behov och förutsättningar för alla medborgare. I dagsläget finns det inte tillräckligt med hyresrätter och flyttkedjan fungerar inte optimalt. För äldre som vill flytta ifrån sina hus behövs fler lämpliga bostäder att tillgå. Centralt belägna hyresrätter till en rimlig boendekostnad skulle möta även studenters, ungdomars och ensamståendes behov. Det finns en tydlig brist på alternativ till hus, en stor efterfrågan på hyresrätter och bostadsrätter men även en avsaknad av radhusalternativet. Radhus och fler lediga villor, som följd av att de äldre flyttat till lägenhet, skulle locka fler barnfamiljer att flytta till Lerum. Ett större utbud av varierade boendeformer får flyttkedjan i rörelse, en förutsättning både för att befintliga medborgare ska stanna i kommunen och för att nya ska flytta in. Genom detaljplaner har kommunen möjlighet att avgöra markanvändningen och sätta upp mål för andelen hyresrätter som ska byggas. Tydliga markanvisningar och byggplaner i olika faser gör det möjligt att bygga i en takt som möter behovet av blandade boendeformer. Det kommunala markägandet är avgörande och kommunen behöver prioritera förvärvning av mark. Som markägare kan man styra över var olika typer av boenden ska byggas, vilka boendeformer som prioriteras och till viss del även vilka hyresnivåer som är rimliga. För att kunna uppfylla de politiska visioner som är satta för kommunens expansion så underlättar det väsentligt ju mer mark kommunen själv råder över. 7.2 Strategisk planering Enligt kommunens planer för bostadsbyggande de närmsta åren så kommer bostäder att byggas som väl motsvarar enprocentsmålet. Beredningen ställer sig positiv till den nya planprioriteringsmodellen och den ökade politiska styrning som denna för med sig. Däremot ser beredningen ett behov av att öka planberedskapen. Sektorn behöver resurser och utrymme att kontinuerligt utforma alternativa planer att ta fram utifrån de förfrågningar som dyker upp och vad som fortsättningsvis prioriteras politiskt. Allt planarbete ska göras utifrån ett helhetsgrepp där alla kommundelar har en klar plats och utvecklingsplan i den levande kommunen Lerum. Lerums kommuns prioritering ska vara förtätning av befintliga samhällen. Detta för att bevara naturen som en del av Lerums kommuns identitet och skapa förutsättningar för ett mer resurseffektivt samhälle. Vilket också resulterar i mer levande centrumkärnor i kommunens olika delar. 22
För att förtätningen ska bli möjlig är en kontinuerlig dialog med medborgarna en förutsättning. Kommunfullmäktiges tidigare beslut om att använda sig av Cultural planning ska hållas levande genom utvecklingen. Invånarna ska ha möjlighet att definiera vad som är unikt och viktigt i lokalsamhället, och hur det kan utvecklas. Att människor får vara med att forma framtiden är centralt för att nå framgång. En viktig faktor för att det ska byggas i tillfredsställande omfattning är samarbete och en god dialog mellan kommunen och byggföretagen. Kommunen måste vara tydlig med vilka planer som finns för exploatering och var förtätning ska ske. Lerums kommun ska planera för blandad bebyggelse; bostäder, kommunal service, mötesplatser, företag och butiker - integrerat och tillgängligt för alla. I Lerum ska man ha möjlighet att åldras och få vård i alla kommundelar. Blandade bostadsformer och tillgång till kommunal service, exempelvis äldreboenden i alla delar av kommunen, gör detta möjligt. Barnfamiljer som vill flytta till Lerums kommun ska få förskoleplats i sitt närområde. För att kunna hantera en ökad befolkningstillväxt ska den kommunala servicen vara på plats i god tid innan en expansion. Prognoser för befolkningstillväxt och planer för exploatering ska kommuniceras med de sektorer och kommunala verksamheter som berörs. 7.3 Att leva i Lerums kommun Fungerande kollektivtrafik är viktigt för Lerums kommun. Kommunen ska göra vad den kan för att kollektivtrafiken i regionen utvecklas i turtäthet och effektivitet. Detta är en viktig förutsättning för dem som arbetar i Göteborg eller på andra orter, men också för att dra full nytta av Lerums närhet till storstaden. Göteborg har ett brett kulturutbud och erbjuder intressanta arbeten, något som gynnar Lerumsborna om tillgängligheten upplevs som positiv. Inom kommunen behöver kollektivtrafiken bli så bra att den upplevs som ett rimligt alternativ till bilen för att ta sig mellan kommunens olika delar. Tillgänglighet och rörelse är förutsättningar för en levande kommun. En förbättrad intern kollektivtrafik är ett steg i visionens riktning att Lerum ska vara Sveriges ledande miljökommun 2025. Även andra alternativ till bilen behöver lyftas fram i samhällsplaneringen. Trygga cykel- och gångstråk, cykelparkeringar och smarta lösningar för förenklad samåkning är utvecklingsområden. Hur vi ser på våra omgivningar spelar en stor roll för hur vi trivs i vår kommun, och hur besökare och eventuella framtida invånare uppfattar Lerum. Vackra och attraktiva boendemiljöer ska prioriteras i alla planprocesser. Trivsel och trygghet ska vara ledord i utformningen av boendemiljön. Det är viktigt att värna naturen och sjöarna som en del av Lerums kommuns identitet. Kommunen ska tillvarata och tillgängliggöra naturområden och parker. Gröna oaser ska finnas bevarade även i tätorterna. Framför allt ska mötesplatser för alla åldrar ges utrymme i kommunens planarbete. Exempelvis lekplatser är en naturlig mötesplats som behöver placeras i alla kommundelar, i anslutning till levande miljöer där folk rör sig; torg, parker, grönområden och liknande. Kommunen ska kontinuerligt bevaka tillgänglighet och möjlighet att åka kollektivt till allmänna mötesplatser, kulturevenemang, rekreations- och naturområden. Ett rikt kultur- och fritidsutbud är en faktor som kan göra en kommun mer attraktiv och som kan bidra till en högre livskvalitet. Lokaler avsedda för idrott eller kulturaktiviteter behöver vara möjliga att boka och tillgå på ett enkelt sätt med kort varsel, även på kvällstid. Detta för att möjliggöra en berikande fritid inte bara för medlemmar av en specifik förening med förbestämda tider och aktiviteter, utan även för ungdomar som 23