Brittis Benzlers tal 1 maj 2014. 1a Maj, en dag att fira, men framförallt en dag att politiskt manifestera mot högerpolitik i Sverige och Europa. En dag att tydlig stå upp för våra värderingar om rättvisa, solidaritet och jämställdhet. För ett land som byggs med gemensam välfärd och solidaritet är i grunden starkare än ett land där marknadens girighet får råda. Den borgerliga regeringen har brutit ner mycket av det som vi tillsammans byggt upp under decennier. Resultatet är en allt mer otrygg arbetsmarknad med hög arbetslöshet, en ökad bostadsbrist, försämrad välfärd, ökade klassklyftor och ett mindre jämställt samhälle. Vänsterpartiet står för ett alternativ som kan utmana den girighet och den uppgivenhet som präglar stora delar av dagens politik. Vänsterpartiet vill se ett tryggt och värdigt samhälle byggt på omtanke och solidaritet. Välfärden ska finansieras av oss alla solidariskt och därför är vi beredda att betala de skatter som behövs för att klara en välfärd åt alla. Skolan, vården och omsorgen ska drivas av omtanke och inte av vinstintressen. Samhällsutvecklingen måste kraftfullt styras om i långsiktigt hållbar riktning. Vi ska inte bli varor på en marknad, inte behöva vara någons lönsamma kund när vi som barn, elever, sjuka eller äldre vill ha utbildning, vård eller hjälp och stöd. Därför säger Vänsterpartiet att vi inom vård skola och omsorg inte vill ha företag som drivs i vinstsyfte. Vi har goda argument för det. Minskad insyn. Privatiseringen av välfärden har lett till minskad insyn i verksamheten, den blir svårare för politiker, media och allmänhet att följa upp. Man redovisar inte sin ekonomi enhet för enhet, utan pengar flyttas mellan enheter, kommuner, bolag och länder. Gotländska skattepengar kan gå till att starta skola i sthlm eller London, eller till uppköp av andra bolag och verksamheter. Och vi har små möjligheter att granska detta. De anställda omfattas inte av meddelarskydd. Resurser försvinner Ett av de mest uppenbara problemen med att låta jakten på vinster styra välfärden är att pengar som var avsedda för välfärd, istället går till vinster åt ägarna. Skattepengar som vi har betalat går till aktieägare och riskkapitalister. De handlar om många miljarder. Förra sommaren beslutade riskkapitalbolaget som äger omsorgsbolaget Attendo att de behövde en extra miljard. Så de plockade ut en extra miljard. Attendos ägare är dessutom skrivna i skatteparadiset Jersey. De som själva lever på skattepengar gör sitt bästa för att smita från skatten. Otrygga jobb Vänsterpartiet har bett SCB jämföra anställningsvillkoren för de som jobbar i privat och offentlig välfärd. Resultatet visade att det även i den offentligt drivna välfärden är det alldeles för många som bara har visstidsanställning och alldeles för många som har deltidsanställning. Men resultatet visade också tydligt att det privata är ännu sämre. När vinsten styr blir det färre fasta jobb och färre heltider. De som jobbar i välfärden betalar ett högt pris för vinsterna. Vi är inte nöjda med den offentliga välfärden, men när den är offentlig kan vi i alla fall enklare förbättra den. Välfärden fokuserar på fel saker Förutom att resurser försvinner till vinster, så skapas många andra problem av att låta girigheten styra. Själva jakten på vinst gör att välfärden fokuserar på fel saker. Vårdcentraler öppnar i de områden där de lönsammaste patienterna finns, inte där behoven är störst. Lärare pressas att
sätta högre betyg, det är en naturlig effekt av att skolan har förvandlats till marknad styrd av lönsamhetstänkande. Pengar som kunde ha gått till läroböcker läggs på reklam. Vi kunde alla se i Uppdrag granskning hur vinstdrivna skolor försökte få de lönsammaste eleverna och valde bort de man ansåg var svårare att tjäna pengar på. Lugna barn med goda skolresultat var bra för bokslutet, men de barn som behövde extra stöd försökte skolan undvika. Vi vet att de anställda i välfärden vill göra ett så bra jobb som möjligt, men när hela verksamheten är organiserad för att skapa vinst är det en tuff uppgift. De anställda hamnar ofta i kläm mellan kraven uppifrån på minskade utgifter och behoven hos de människor man möter och som man vill göra sitt bästa för. Våra motståndare säger att välfärden blir bäst om man låter jakten på pengar, girigheten, få styra den. Vi säger att det är en absurd idé. Välfärden ska styras för dem som behöver den, den ska styras av solidaritet och omtanke. Vi är inte kunder - vi är elever, patienter, vi är äldre i behov av stöd. Vi är medborgare. I den lokala debatten hör vi just nu att alla privata alternativ skulle försvinna med Vänsterns politik mot vinster i välfärden. Det tror jag inte alls, min bild av de små gotlandsägda utförarna är inte att de drivs i vinstsyfte. Jag tror de har goda möjligheter att hitta företagsformer som gör att de kan vara kvar om dom vill. Precis som skogsgården Hajdes eller de kooperativa förskolorna. Men de riskkapitalägda bolagen lär försvinna, där handlar inte ägarnas intressen om barns lärande, äldres välmående, eller om att förverkliga goda ideer, utan om att göra vinster och höja värdet på företagen inför försäljning. Sådana företag vill vi inte ha i välfärden. En välfärd att lita på. Vinsterna är den ena frågan för välfärden, välfärdens finansiering, hur vi ska ha råd, den andra. Självklart ska vi ha en skattefinansierad välfärd som omfattar alla, en välfärd att lita på.. Men för att välfärden ska ha den kvalite och den omfattning vi och många andra förväntar oss måste vi återigen förändra fördelningen mellan vad vi använder tillsammans, offentlig konsumtion och vad vi använder var och en, den förvisso orättvist förelade, privata konsumtionen. Vi måste tillbaka mot den fördelning av samhällsresurserna som fanns före 2006. Den moderatledda regeringen har genom främst jobbskatteavdragen men också sådant som RUT och ROT tydligt styrt mot en ökad privat konsumtion, över 100 miljarder används för dessa satsningar i år. Samtidigt har regeringens nysatsningar på välfärden varit små i pengar räknat. Ja, regeringen har faktiskt gjort 27 gånger större satsningar på skattesänkningar än på välfärden som ges av kommuner och landsting. När vi och andra nu reser mycket berättigade krav på ökade resurser för välfärden, för vård, skola, kultur och omsorg, får vi ibland till svar att resurserna till välfärden aldrig varit större. Och det är också sant, resurserna är större än 2006, och ändå upplever varje kommunpolitiker, många kommunanställda och många medborgare att resurserna inte räcker till. Hur går det ihop? Jo, befolkningen har växt, det finns nästan en halvmiljon fler svenskar idag än 2006. Det är fler som behöver förskola, sjukvård och hjälp från äldreomsorgen. Så även om resurserna för välfärden ökat ska de räcka till många fler. Resultatet syns både här på Gotland och i Aktuellts nyhetsändningar, stora grupper i förskola, vårdkriser, personalflykt från sjukvården, omöjliga scheman i hemtjänsten, hänger nära samman med att regeringen valt att prioritera orättvist fördelad privat konsumtion långt högre än den gemensamma välfärden, verksamheten i kommunerna.. Det vill vänsterpartiet ändra på. Vänsterpartiets budgetförslag innehåller stora, finansierade satsningar på kommunal välfärd, över 20 miljarder redan nästa år, vilket skulle ge mer än 120 miljoner till Gotland. Dom skulle vara väldigt välkomna och göra skillnad, idag har vi mycket svårt att finansiera den välfärd vi
och de flesta gotlänningar vill ha. Regeringspolitken ger lokalpolitikens förutsättningar. Vi behöver en ny regering och en helt annan politik Trygghet. Att Sverige behöver byta färdriktning är tydligt också inom andra områden. Regeringens uppfattning om trygghetssystemen, att hungriga vargar jagar bäst är inte Vänsterpartiets. Vi vill se en sjukförsäkring och a-kassa som ger trygghet, inte oro. Vi tror inte man blir friskare av att bli fattig eller att jobben blir fler av att man slår sönder de arbetslösas ekonomi. Fattigdom stimulerar inte de arbetssökande, den ger oro, och i många fall ohälsa. En politik för jobb handlar inte om att försämra arbetslösas ekonomi, utan om att investera för framtiden i infrastruktur, bostäder, energiomställning, klimatanpassning och utbildning. Grön politik När FN:s vetenskapliga klimatpanel presenterade sin andra delrapport i mars konstaterar man att effekterna av klimatförändringarna redan är här och påverkar samhället. Det är inte längre ett avlägset hot. Många ekosystem har försvagats i produktionsförmåga och kan inte längre ge oss rent vatten eller matproduktion. Rapporten konstaterar att effekten av klimatförändringarna syns tydligast i ekosystemen och att just osäker livsmedelsförsörjning är en av de största riskerna. Särskilt utsatta är den fattiga befolkningen i utvecklingsländer. De drabbas hårdast av konsekvenserna av den rika världens överkonsumtion. Vi måste med våra gemensamma resurser investera och ge stimulans till det som är långsiktigt hållbart och som ökar jämlikhet och jämställdhet. Men teknik löser inte allt, Vi måste också förändra vår livsstil, och de som belastar miljö- och klimat mest måste vara de som får göra de största förändringarna i konsumtion och livsstil. För att välfärd för alla människor ska vara möjlig, nu och i framtiden, krävs att utarmningen av den biologiska mångfalden stoppas så att ekosystemen även fortsatt klarar att förse oss med livsnödvändiga tjänster, som mat, virke och dricksvatten. Då krävs att våra näringar blir ekologiskt hållbara genom tydliga styrmedel och stärkt skydd för natur och miljö. Vi vill regera. Vänsterpartiet vill regera. Vi behövs för att lösa de stora samhällsproblem som finns idag. Vi är beredda att ta fullt regeringsansvar. Men vi regerar inte till vilket pris som helst, vi är inte intresserade av makten för maktens egen skull. Vi sätter oss inte i en regering som fortsätter dagens privatiseringspolitik. Frågan om vinster i välfärden är en knäckfråga för oss när det gäller att sitta i regering. Vi ska se till att välfärden styrs av medmänsklighet och solidaritet, inte av jakten på vinster. Vi går till val som ett eget parti med en egen valplattform. Men vi är också väldigt tydliga: vi vill ha en rödgrön regering. Och det är vi inte ensamma om. Frågar man väljarna så är en rödgrön regering det populäraste alternativet. Ändå är vi faktiskt det enda parti som säger att det är det vi vill ha. De borgerliga partierna vill naturligtvis ha en borgerlig regering även om vissa av dem nog är nöjda med att över huvud taget komma in i riksdagen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har sagt att de vill regera med varandra, och kanske några till. De har sagt att de kanske vill regera med Vänsterpartiet, eller kanske med Centerpartiet eller Folkpartiet. Det verkar som att allt fokus är på att regera, och sen kommer det i andra hand vad det blir för politik. Men vi vet ju att om man vill stärka arbetsrätten så kan man inte göra det med Annie Lööf. Och om man vill få ordning på den svenska skolan, då är det inte Jan Björklund man ska samarbeta med. Det gör att det bara finns ett val för alla dem som vill ha en regering fri från borgerliga partier. Varje röst på Vänsterpartiet är en röst för en rödgrön regering utan borgerliga partier. Gotland
Jag har pratat mycket om den nationella politiken idag, naturligt för vi står inför ett viktigt riksdagsval, men också för att den nationella politiken har så stor påverkan på våra möjligheter på Gotland. Hur vill då Vänsterpartiet utveckla Gotland? Några korta punkter, från vårt lokala valprogram. -Färjan, goda kommunikationer till Gotland har länge varit en viktig fråga både för oss lokalt och för hela partiet. Vi vill ha snabba moderna, miljöanpasasde fartyg och vägpris. Vi hade gärna sett ett statligt ägande av fartygen. Där är inte dagordningen nu, vi har precis fått besked om fortsatt upphandlad trafik till 2017. Men mycket är ännu oklart om hastigheter, priser och vem som egentligen får betala för svaveldirektivet och högre oljepriser. Möjligheterna att politiskt påverka till exempel priser under perioden är också oklara, vad ger avtalet för möjligheter? Släppa frågan kommer vi varje fall inte göra. -Vi arbetar för att utveckla hela Gotland, har under vintern i möten med många gotlänningar arbetet fram ett program för landsbygdsutveckling. Vi ser att vi med ganska enkla medel skulle kunna bevara och utveckla servicen och förbättra samverkan mellan regionen och de lokala utvecklingsgrupper som är så viktiga för utvecklingen. - Partiets förslag om en nationell livsmedelsstrategi för ökad inhemsk livsmedelsproduktion, ger möjligheter för Gotland. Satsningar på välfärden, viktiga för utveckling. -Förskola bygga ut, färre barn i grupperna. -Skolan behöver bli bättre på att möta alla barn och elever, vi vill se en satsning på specialpedagogik. - En gymnasieskola med ett brett utbud av olika typer av program, behöver kompletteras med ökad vuxenutbildning för möta de behov att arbetskraft som finns på ön. Ta tillbaka beställningscentral för färdtjänst och sjukresor i kommunal drift, bättre kvalite och fler jobb på Gotland. Men som jag tidigare sagt, jag känner idag stor oro för hur vi ska kunna finansiera en värdig välfärd på Gotland. Utan en kraftigt förändring av regeringspolitiken kommer det att bli mycket svårt. - Vi arbetar för att Gotland ska präglas av öppenhet, tolerans och mångfald. En ö där alla känner sej välkomna och bemöts med respekt, trots våra olikheter, blir en ö där många vill bo och där kultur och näringsliv blomstrar. Hård tid. Trots vårsolen lever vi en hård tid, klyftorna växer, högerkrafterna går fram i Europa. Det sporrar, ja förpliktigar inför en tid av hårt arbete. Vi har två tuffa valrörelser framför oss, vi behöver alla delta, delta i det praktiska arbetet, i samtalen vid fikaborden, stå för våra värderingar, uppmana människor att rösta. Oavsett att EU är krångligt och odemokratiskt behövs där fler politiker som slåss för arbetsrätt, miljö och kvinnors rättigheter. Som pratar om solidaritet med människor i sydeuropa och avvisar nyliberala lösningar som bara spär på krisen, ger ökade klassklyftor och i sin förlängning banar väg för nationalism och fascism. Ett intensivt valarbete på Gotland de närmaste veckorna får vara vårt bidrag i
kampen mot högern och fascismen i Europa. Vi behöver också byta regering, det är första steget för att kunna byta färdriktning för Sverige. Mot ett hållbart samhälle byggt på tankar om solidaritet, gemensam välfärd, jämlikhet och rättvisa. Kom ihåg Ett jämställt samhälle är bättre för alla, alltid.