SÄNDLISTA Green Cargo AB Svenska Tågkompaniet AB Helsingborgs stad Tekniska förvaltningen Örebro SJ AB Branschföreningen Tågoperatörerna Banverkets webbplats 2/17
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Yttranden och kommentarer om del 1...4 2.8.4 Provkörning, samt bilaga 1 Yttrande från Green Cargo AB...4 3.2.3 Övriga upplysningar om järnvägsnätet, Yttrande från Tekniska förvaltningen Örebro...5 3.2.3.1 Större förändringar i infrastrukturen, Yttrande från Green Cargo AB...5 3.2.3.1 Större förändringar i infrastrukturen, Yttrande från SJ AB...6 5.2.1 Tågläge för persontrafik, Yttrande från Helsingborgs stad...6 5.2.1 Tågläge för persontrafik, Yttrande från SJ AB...7 6.3.3.4 och bilaga 4, Yttrande från Green Cargo AB...8 6.3.4.2 Yttrande från Green Cargo AB...9 Yttranden och kommentarer om del 2...10 Allmänt...10 Yttrande från SJ AB...10 Yttrande från Branschföreningen tågoperatörerna...10 Bilaga 1 - Föreskrifter beträffande säkerhet, Yttrande från Green Cargo AB...14 Bilaga 1 - Föreskrifter beträffande säkerhet, Yttrande från Svenska tågkompaniet AB...15 Samrådets bilaga 2 Mall trafikeringsavtal, Yttrande från Green Cargo AB...16 Samrådets bilaga 2 Mall trafikeringsavtal, Yttrande från SJ AB...16 Bilaga 3 Rutiner vid skadereglering, Yttrande från SJ AB...17 3/17
Yttranden och kommentarer om del 1 2.8.4 Provkörning, samt bilaga 1 Yttrande från Green Cargo AB Det blir svårt att göra detaljerade anvisningar till blanketten då fordonen som kan provköras omfattar flera olika typer t.ex. lok, motorvagnar, personvagnar, godsvagnar och arbetsfordon. Den sökande kan ange om aktuell tillverkningsnorm uppfyller EN- eller UICstandard utan avvikelser. Finns avvikelser ska dessa redovisas. Med fordonet avses fordon eller den fordonskombination som ska provas. Detta förtydligas i avsnitt 5.5.5.1 och i ansökningsblanketten. Bulleremmisioner. Denna punkt omfattar i första hand arbetsfordon då dessa inte omfattas av TSI Buller. Beträffande nya lok, motorvagnar och vagnar räcker det att redovisa att TSD:n krav uppfylls. Vid import av äldre fordon som sträcker sig utanför normen önskar Banverket få information om detta då det kan påverka infrastrukturen avseende bullerskärmar mm. Antenner. Avser fordon som har fler olika typer av ATC eller andra antenner för trafikstyrningskommunikation. Förtydligat i ansökningsblanketten. Information om mtrl i fordonet är helt är frivilligt att redovisa. Förtydligas i ansökningsblanketten. 4/17
Listan är sammanställd utifrån UIC- och EN-dokument med de faktorer som kan påverka fordonets samverken med infrastrukturen. 3.2.3 Övriga upplysningar om järnvägsnätet, Yttrande från Tekniska förvaltningen Örebro Utbyggnaden av Gustavsviksbron och stängningen av plankorsningen bedrivs som ett eget projekt inte inkluderat i spårrustningsprojektet Hallsberg Örebro. Vid brobyggnationen står kommunen som huvudman och Banverket är en samverkspartner i projekteringen. 3.2.3.1 Större förändringar i infrastrukturen, Yttrande från Green Cargo AB 5/17
Utbyggnad och driftsättning av ERTMS är ett krav från EU vid nya eller väsentligt ombyggda spåranläggningar. Beträffande ombordutrustning för ERTMS-fordon hänvisas till tillverkare av sådan utrustning. 3.2.3.1 Större förändringar i infrastrukturen, Yttrande från SJ AB Tack. 5.2.1 Tågläge för persontrafik, Yttrande från Helsingborgs stad 6/17
I Trafikinformation BAS beskrivs på vilket sätt Banverket förmedlar trafikinformation, om tåg på de spår som Banverket trafikleder, till resenärer och tredje man. Banverket utvecklar löpande möjligheterna att sprida information om trafiken även utanför detta uppdrag. I Järnvägsnätsbeskrivningen (JNB) avsnitt 5.5.1, finns tjänsten Utbyte av trafikinformation, genom vilken en mängd information om tågtrafiken kan förmedlas via standardiserat gränssnitt (TAF-TSI - europeisk järnvägsstandard för informationsutbyte). Överföringen av data bygger på att XML-filer överförs till/från avtalsparten via Webservices. JNB riktar sig till de som Banverket sluter trafikeringsavtal med, men tjänsten Utbyte av trafikinformation kan även erbjudas andra som har behov av information om tågtrafiken. Banverket arbetar kontinuerligt med att förbättra tillgängligheten till trafikinformation. En av målsättningarna är att resenären ska nås av trafikinformation under hela resan, och speciellt vid störningar. Problematiken är känd vid t.ex. vägburen ersättningstrafik, med hållplatser dit Banverkets trafikinformationsutrustning inte når ut. Extra skyltar och/eller högtalare sätts upp efter behov vid de stationer där problematiken upplevs som störst. Banverket har till uppgift att lämna information om trafiken. Ansvaret för övrig information om den sålda resan (biljetter mm) åligger järnvägsföretaget eller trafikorganisatören. 5.2.1 Tågläge för persontrafik, Yttrande från SJ AB Synpunkten beaktas så till vida att 5 minuter ändras till 5-10 minuter. Anledningen är att ge större utrymme för trafikinformatören att med utgångspunkt från den aktuella trafiksituationen ge bästa möjliga trafikinformation till resenären. Stationer och situationer är olika varandra i storlek, möjlighet till väderskydd mm. Banverket planerar att under nästa år starta ett arbete för att i större utsträckning kunna erbjuda utrop på engelska. Då detta är klart återkommer vi med en tjänst gällande utrop på engelska. 7/17
6.3.3.4 och bilaga 4, Yttrande från Green Cargo AB Banverket justerar priset till 60 kr per tilldelat bromsprov. Se PM Prissättning av Bromsprovsanläggningen i Skandiahamnen. 8/17
6.3.4.2 Yttrande från Green Cargo AB Banverket håller med om att det är olyckligt med den kostnadsutveckling som sker i Hallsberg och som har sin bakgrund i den upphandling med fast pris i kombination med sjunkande volymer vi sett under 2008. 9/17
Under hösten har därför Banverket kontaktat såväl entreprenör som kunder för att se vad som är möjligt att genomföra på kort sikt för att effektivisera verksamheten. Arbetet kommer att fortsätta och kan, om ett resulutat uppnås, leda till en kommande sänkning av priserna. Dessa är ju baserade på självkostnad. Bilaga 11 Uppgifter som ska lämnas före tågs avgång, Yttrande från SJ AB Texten bedöms vara tillräckligt tydlig och behålls tills vidare. Yttranden och kommentarer om del 2 Allmänt Yttrande från SJ AB Påpekande är korrekt och eftersom banarbetsplanen numer ingår som en del i den fastställda tågplanen bör ordet banarbetsplanen bytas mot tågplanen. I övrigt kvarstår texten enligt ursprungligt förslag eftersom det ger möjligheter till ersättning även vid längre framförhållning än 16 veckor. Yttrande från Branschföreningen tågoperatörerna Branschföreningen Tågoperatörerna nödgas tyvärr åter konstatera att Banverket inte förändrat de allmänna avtalsvillkoren annat än marginellt och redaktionellt. Under en följd av år har föreningen fört diskussioner med Banverket om att ta fram avtalsvillkor som är anpassade till 10/17
den förändrade lagstiftningen och som utformas som ett leveransavtal med en balans av rättigheter och skyldigheter mellan avtalsparterna. Vår huvudsakliga invändning mot avtalsvillkoren är att de inte återspeglar den faktiska kund/leverantörsrelation som järnvägsföretagen och Banverket har. Vi har särskilt pekat på avsaknaden av tydliga kvalitetskrav på Banverkets tillhandahållande av infrastruktur och järnvägsföretagens begränsade möjligheter att göra gällande sanktioner mot Banverket i de fall då Banverket inte uppfyller sina åtaganden. Branschföreningen önskar en sådan utformning av de allmänna bestämmelserna och trafikeringsavtalen att de stimulerar till ett effektivt utnyttjande av järnvägsnätet och till en järnvägstrafik med hög kvalitet på konkurrensneutral grund. Principen om det hinderfria spåret har diskuterats mellan branschen och Banverket under lång tid. Det gäller utformning av regeln beträffande ansvaret för skada som åsamkas järnvägsfordon efter påkörning av hinder i spår. Enligt nu gällande ansvarsregel svarar Banverket för skada orsakad av spåranläggningen, t ex solkurva och rälsbrott. I samband med skaderegleringar har Banverket dock hävdat att regeln innebär att Banverket endast svarar förskada som orsakats av fysiskt fel i spåranläggningen. Branschföreningen har å sin sida ansett att redan ordalydelsen ger järnvägsföretagen rätt till ersättning för fordonsskada ifall skadan orsakats av hinder i spår, t ex nedfallet träd. I vart fall var, enligt branschföreningens bedömning, parternas avsikt vid regelns tillkomst att låta regeln uppbära principen om det hinderfria spåret. Till JNB 2010 har tillkommit den lagstadgade skyldigheten för järnvägsföretagen att ersätta passagerare vid förseningar, förordning (EG) nr 1371/2007. Branschföreningen Tågoperatörerna menar att det måste finnas en regressmöjlighet för järnvägsföretagen (i trafikeringsavtal med Banverket eller på annat sätt) i de fall Banverket orsakat förseningar som leder till ersättningskrav från resenärerna. Ett ratificerande av COTIF skulle klargöra anvarsförhållandena mellan operatör och infrastrukturägare. Tågoperatörerna finner det mycket besvärande att Banverket inte fört frågan om järnvägsföretagens regressmöjligheter vidare. Det är också otillfredsställande att Banverket inte återkopplat på det utkast till lägesbeskrivning (promemoria daterad 2009-08-17) som föreningen överlämnat till Banverket för diskussion av ett gemensamt agerande. 11/17
Avslutningsvis konstaterar vi att det behövs villkor och avtal som är anpassade till de förutsättningar som nu gäller för järnvägstrafiken. Banverket arbetar fortlöpande med att utveckla såväl trafikeringsavtalen som de allmänna villkoren för att få ett så väl fungerande kund-leverantörs-avtal som möjligt. När det gäller kvalitetskraven på tjänsten tågläge finns i förslaget möjligheter till ersättning när vi inte genomför de planerade banarbetena på rätt sätt. Vid akuta fel finns inte den möjligheten på samma sätt i allmänna villkor men här erbjuder vi istället en möjlighet att träffa en överenskommelse i Trafikeringsavtalet kring gemensamma kvalitetsåtagande och som kan kopplas med ekonomiska incitament. Det pågår också en utveckling mot en differentierade priser och servicenivåer för att nå en hög kvalitet och ett bra nyttjande av systemet. Ett första steg tas till JNB 2011. Det hinderfria spåret kan inte vi, liksom andra infrastrukturförvaltare, garantera eller ta fullt ansvar för. Självfallet svarar vi för skador orsakade av spåranläggningen. Skador orsakade till följd av vilt, kraftiga vindar, sabotage, mm arbetar vi för att undvika men i det enskilda skadefallet kan inte vi i dagsläget ta det ekonomiska ansvaret. Promemorian har besvarats via ett brev till Branschföreningen Tågoperatörerna. Avsnitt 3 Avhjälpning av avvikelse från avtalad leveranskvalitet eller störning, Yttrande från SJ AB 3.4: Vi kan inte utlova att vi klarar 1 timmes inställelsetid på hela vårt nät. Vi kommer dock fortlöpande att förbättra möjligheterna att snabbt åtgärda fel i anläggningen. 3.6: Vi kompletterar texten enligt förslaget. 12/17
Yttrande från Branschföreningen tågoperatörerna 3.4 Vi noterar att Banverket ska verka för att inställelsetid vid felavhjälpning blir högst en (1) timme. Det verkliga behovet är att felavhjälpningen går snabbt och att BV kan lämna tillräckligt bra prognoser. 3.6 Avsnittet bör kompletteras med --- och snabbare inom storstadsområdena. 3.4: Syftet med en kort inställelsetid är att få så korta felavhjälpningstider som möjligt. Det är dock svårare att formulera mätbara mål på det området, men självfallet strävar vi hela tiden efter så hög tillgänglighet som möjligt (Se punkt 3.5). När det gäller prognoser så finns de också omnämnda i punkt 3.5 och tanken är givetvis att de ska vara tillförlitliga. 3.6: Vi kompletterar texten enligt förslaget. Avsnitt 4 Kompensation vid avvikelse från avtalad leveranskvalitet, Yttrande från SJ AB Begreppet planerad felavhjälpningstid ses över Följdfel ersätts med ordet fel. Yttrande från Branschföreningen tågoperatörerna 4.2 Planerad felavhjälpningstid är inte definierad. Begreppet följdfel i följande stycke är inte klarlagt Begreppet planerad felavhjälpningstid ses över Följdfel ersätts med ordet fel. 13/17
Avsnitt 5 ersättningsansvar ändrade banarbetstider, Yttrande från SJ AB Kompletteras och förtydligas enligt förslaget. Bilaga 1 - Föreskrifter beträffande säkerhet, Yttrande från Green Cargo AB 14/17
BVF 053: Föreskriften gäller fortfarande även om den innehåller vissa brister. Banverkets avsikt är att inom kort redaktionellt bearbeta föreskriften på sådant sätt att det som gäller järnvägsföretagen framgår tydligare. BVF 521.10: Är den föreskrift där regler om kontroll av växlar finns. Texten i JTF täcker inte allt i BVF 521.10. Kompletterande föreskrift är planerad. BVF 592.11: Den nya utgåvan gällande från 2009-10-01, innehåller ingen dramatisk förändring i hanteringen av detektorlarm sett ur järnvägsföretagets perspektiv än tidigare utgåva. Att under en begränsad tid använda den tidigare utgåvan innebär inga säkerhetsmässiga eller praktisk konsekvenser. BVF 922: Föreskriften gäller generellt för järnvägsföretag, även om Green Cargo genom TRAV är undantagna detta. BVF1930: Föreskriften gäller men frågan som synpunkten gäller berör implementeringen av den. Banverket fortsätter arbeta med denna fråga. BVF 1936: Föreskriften har detta namn men synpunkten värderas inför nästa utgåva. Bilaga 1 - Föreskrifter beträffande säkerhet, Yttrande från Svenska tågkompaniet AB Angående samråd om avvikelsemeddelande 3 JNB 2010, period 7/9 21/9 BVF 592.11 version 2.0 anges börjar gälla 09 10 01 och samtidigt slopas BVK 2006.022 och BVK 2006.013. Giltighetsdatum bör vara 2009 12 13, om inte så bör ett avvikelse meddelande för JNB 2009 utfärdas. Den nya utgåvan gällande från 2009-10-01, innehåller ingen dramatisk förändring i hanteringen av detektorlarm sett ur järnvägsföretagets perspektiv än tidigare utgåva. Att under en begränsad tid använda den tidigare utgåvan innebär inga säkerhetsmässiga eller praktisk konsekvenser. 15/17
Samrådets bilaga 2 Mall trafikeringsavtal, Yttrande från Green Cargo AB Avsikten med att ta fram en mall för Trafikeringsavtalen är att ge en bild av hur avtalen kan se ut. För att säkerställa att alla järnvägsföretag hanteras på ett konkurrensneutralt sätt är vår ambition att så mycket som möjligt av allmängiltiga texter ska finnas i järnvägsnätbeskrivningen och att trafikeringsavtalet i huvudsak blir en beställningsbekräftelse på de tjänster som tilldelats och vilka överenskommelser som finns om leveranskvalitet. Samrådets bilaga 2 Mall trafikeringsavtal, Yttrande från SJ AB 16/17
Den redaktionella bearbetningen av avsnitt 3 kommer att göras. Ert förslag till ändrad text i TRAV 1.1 Bakgrund, 2:a stycket, införs i mallen. Bilaga 3 Rutiner vid skadereglering, Yttrande från SJ AB En omformulering kommer att göras för att förtydliga ansvarsfrågorna. Den nya texten lyder: En utredningsrapport ska upprättas av Järnvägsföretaget enligt Transportstyrelsens föreskrifter och om möjligt göra detta gemensamt med Banverket. 17/17