1-0. DBTALJER OCH MATERIAL FUNKTION OCH KOMPOSITION FRÅN NOCKFöNSTER TILL PORTAR 17OO-TALET, ENKEL KLASSICISM Ekonomibyggnademas komposition utgår i hög grad från deras funktion' ÄnA"rnilei!äu formen. Detaljerna gav huset dess speciella karaktär och tidsanda. När en byggnads ålder skall bestämmas är detauernas utfonnning en mycket vitiig fanor. I det äldre jordbruket är mlingden deuljer få och-enkla. Under 1800-talets agrara revolution kulminerade glädjen och stoltheten över utvecklingen i en mångfald omsorgsfullt utformade detaljer. Mot sekelskiftet minskade detaljeringsgraden för au minimeras efter funkisens defrnitiva genomslag på femtioulet' De viktigaste komponenterna som utnyttjats för att ge ekonomibyggnaderna karaktär är de byggnadsdelar som kompletterar själva huskffien - fönster, dönar, portar, ventilationsgenomföringar av olika slag' ljusinshpp i gavelspetsen, så kallat nockfönster, samt anslutningar mellan g-na, uigg och rak. Va{e epok har haft sina preferenser i form, färg och åaterial. ljet är ytterst säl1an som det förekommer detaljer enbart för utsmyckning. Ekonomibyggnadens form har alltid varit starkt hunden till sin funktion och nytta. Utvecklingen före de stora skiftesreformerna. innan industrialiseringen' praglades av återhållsam utsmyckning' Alla brädor som -skulle användas tltt iooer, lister, gesimser, vindskivor och liknande formades för hand med såg, mejsel, stiimjärn och kniv. Detta tidsödande arberc reserverades för boitadshuset. oftast valdes der bästa och kådrikasre vfket. Träet formades med stenen som förebild till 1700-talets klassicerande panelarkitektur' Ofta mycket sparsmakad men finstämd och enkel på ekonomibyggnaderna' Nåckfönsiren formades som hel- eller halvmånar även i trähusets gavelspets. Valven är mjuka och högt välvda över fcinster och portar i 1700- talets stenhus. För ekonomibyggnadema valdes ofta enklare lösningar med hela stenar eller vzil tilltagna stockar för fönster och dönavväxlingar' Material togs från omgivningen' Natutmaterialen sten, lera, trä och halm domineradel Tegel föråkom i form av tegelpannor' lrrtegel av obränd lera var vanligt i korsvirkeshusen. De vanligaste konstruktionssätten var Srova stenbyggiader med tjocka murar, korsvirke, timmer och skiftesverk' farcn ieit res med halm, näver och jord, plank, skiffer eller tegel' Fönsterglas var exklusivt och dyrt. Fönstrens mängd och storlek speglade gårdens vä1stånd. Ladugårdens fönster var kvadratiska eller liggande' börrar och portar utformades efter människors och djurs skala' Luckor och portar för inlagring av kärvar, hö och halm var avpassade för manuell haniering med duga ell". gr"p. Produktionsnivån var 1åg liksom ventilationsbjhovet. Ventilationen fick ske genom springor och otätheler eller genom mycket enkla och sparsamt förekommande hål direkt i väggen' 95
A A,At {+ lj, UJJ U-tj- Fipur t0:2. tantpotik. A,B och c - nocl{önster ochfönster i shtll- oc h vindsvåggar.. i?i"iiiäiåttåt i sk;utt'- och tadwdeeår E - paftlitslutningat i gavel och shtllvdggar. E 96
UTVECKLINGS. och UTSMYCKNINGS. REVOLUTIONEN 1800-talet innebar stora förändringar i förutsättningarna för utformning och detaljeringsgrad. Sågverkstekniken hade nu nått så långt att brädor och plank fanns att tillgå till överkomliga kostnader i de-flestabygder' Detta illru.in^t med jordbrukea förbättrade lönsamhet eiter skiftesreformema var förulsättningen för snickarglädjens blomstring' Det sågade virket gav grundformen. Tiähuset skulle inte likna stenhuset' Inga valvade fönsier I ianel och dmmerväggar fick inle fönster och dönar formas med valv' ikrev Löfvenskiöld 1868 i Landtmannabyggnader hufuudsakligen för mindre jordbruk (Löfvenskiöld' 1868). Även i stenhusen prövades lanr gotikens spetsiga vinklar men de blev inte populära' Valvets lugna form iassade taitre titl de tunga gråstenshusen och modema tegelbyggnadema' lirlighet i material och komposition var genomgående lema' KONSTSTEN Tegel och då speciellr murtegel blev vanligare i de skogsfattiga regionerna mj rlutet uu i800-tul"t. Den tunga gråstenen fick konkurrens av det mer lätthanterligamurteglet.tegeltillverkningenutveckladesochvarjestörr.e gård med tillgång till egen iera producerade sitt ege-t tegel' De av åänniskan konståerade slenmaterialen, tegel, bränt eller obränt och cementsten kallades då för konststen. Cementindustrin kom igång mot slutet åv 1800-talet och nopsastenen blev den första viktiga betongsienen' Obränd lersten byrtes mot olika typer av cement- och betongsten' De senare materialen är vanliga på små och medelslora gårdar' Husen putsas med kalkpurs långt in i modern tid LANTGOTIK övnncån t NATIONAL. ROMANTIK Sekelskiftets nationalromantik blev en uppföljning av 1800-talets Iantgotik. Snickarglädjen består men får något ändrade former' Falurött och vitt står ut ockra, mossgrönt, vinrött och gult' Dessa mustiga färger förekom även på en del ekonomibyggnader. Äldre former från tidigare epoker hiimtas upp. De flacka taken med stora takuaprang blev omodema' tahintetn trciis och takutspranget minskas något Fönstren som utvecklats från små enkla gluggar (se figur 10:1 C) till vackra prismaformer med högställda rutol och spetsiga spröjsvinklar under lantgotikens högsäsong blev nu lugnare. Under sekelskiftet blev rutmönsret Åindre och kvadratiskt' Fönstren blev bredare och lägre' Nockfönstret som blivit vanligt under lantgotiken på de flesta större ekonomibyggnadema förenklades och bibehölls i det nya stilidealet (figur i0:4)' Dörramas och portarnas konstruktionsdetaljer och strävor bildade mönster som blev lätta att använda i utsmyckningssyfte' Tekniken blev mycket populär och förekommer främst i skogs och mellanbygdema i Värmland' ilpplano, Hälsingland och Östergötland. Alla strävor målades vita eller svartå mot faluröd botten. 97
--1 l:l r4---------r å r=l it c mn-n Elnnl ldntrdl l!!ull Figur I0:3. Ia ntgotik och tegebmerad grdsten övergdr i natiarulronwrt'*. A - fönster B - porar C - ventilatiorsdetaljer och mkskögg. Mot 1900-talet föret*ias fonnerna; D - fönster E - Iörcter och dön. 9E
Produktion och upplysning har gån hand i hand i lantbruket' Ökad produktion gav mer fukt hos djuren. Stallama måste förses med ventilation ftjr att inte srallklimater skulle bli outhiirdligt och byggnadema ötangripna- Stallväggarna utrustades med ventilationsgenomföringar. Först som hål under fönstren och uppe i taket, sedan enbart i väggens överkant' Sjiilvdragstrumman blev vanlig under andra halvan av 1800-talet. Först i de stora itallarna på de stora gårdarna och senare, ofta långt in på 1900- talet, i de små. Stora mängder av hö på skullen och spannmålskärvar i logen krävde genomluftning. Htiet "svettas" efter inläggning' Skull- och laduväggar försågs med springor, ofta i hnt avstiimda mönster. Mot slutot av seklet och början av 1900-talet ffu dessa ventilationsgenomföringar formen av träjalusier. Utefter nocklinjen placerades omsorgsfullt utfomade ventilationshuvar (figur 10:3 C). FUNKTIONALISM Formema förenklades under 1900-talet alltmer. Måttlighet i form och karaktär jämnade vägen för funktionalismens id6er även i lantbruket. Formerna blev annorlunda än de som återfinns i staden men nog så tydliga. Snickarglädjen försvann. Ytoma blev enkla och släta' Husen byggdes på höjden. Rejäla taksprång ersattes med hängriinnor' Ventilationsgenomföringar blev mekaniska komponenter, ofta i plåt' Dörrar och portar blir enkla och släta. Porten blir en enkel skiva upphängd på skena. Skjutponen introducerades och blev populiir. Tekniska detaljer som venrilationskomponenter och beslag köptes i jiimhandeln eller genom lantmannaföreningama. Detaljema blev lösa utbytbara delar' Glasframstiillningstekniken gav funkisbyggnadema enkla liggande fönster indelade i tre stående ftilt (figur l0:8). En fönsterform som fortfarande ä vanligpåallatyperavekonomibyggnader.lg8gtalesisolerglasrutoråterfinns itagens nya djurstallar. Fönsterformen från funkisperioden består, men nu med hela odelade rutor (hgur 10:9). Slutet av åttiotalet innebar även för lantbruksbyggnaderna ett postmodemistiskt inflytande, med valvade fönster och ponar i de nya betongelementstallama. En postmodernism som nu mot slutet av seklet tenderar att övergå i ett svåirmeri för i S0Gtalets lantgotik' 99
4-T-i\... \ Fipw I0:4. Noctdörstrers prismor varieradcs i det oöndltga att lantbyggn1starna uålcr tifun eltei skiftesreförnernafran nil funktiotulisnurc genonbrott vid mitten av 1900-talet. Figur l0:5. Sterihusers lugna fönster fick tndcr rtdigt lw-tal vackra gjwna försterbdgar. lrrl rl]ni rfr]e rtrnr rntrr rft]il t Figw 10:6.Lt{tinng ill djurstall, av tegelrör eller smide. F i gw 1 0 : 7. H ö trs httsfö ns ter frå,1tidi$ Igm-tal. r00
Figw I0:8 och l0:9. Förer*lingenfortgårfrdn 40-tal till80-tal. r01