Stångmärket #5 / 2012 PRIS 30 KR SKARGARDSSTIFTELSEN.SE NIO LIV Vänbok 2013 VÄLBESÖKTA GÅLÖ Tack till Arne Selander JUL PÅ FEJAN David och Malin dukar upp borden VÄNAVISERING 2013 NU MED TIDNINGEN ARHOLMA Vinterbesök på Bull-Augusts gård
Vänerbjudande inför julen! Stöd Levande Skärgårdsnatur med 20 kronor»den ROLIGASTE BOK DU KAN SPELA«Jeppe Wikström har i samarbete med Dagens Nyheters redaktion tagit fram 2 500 frågor om allt mellan himmel och asfalt oftast lagom svåra men emellanåt riktigt kluriga. Spelmodulen är ett slags digital domare som väljer frågan, anger om du haft rätt eller fel och håller ordningen på poängen. Den är lätt att använda och har två olika spellägen antingen väljer den fråga slumpvis eller så väljer du frågan. Ett schysst sällskapsspel, som går precis lika bra att spela alldeles själv. Boken är rikt illustrerad med mer än 500 bildfrågor. Den är indelad i arton kapitel, med inner- och ytterstadsområden samt skärgård, men också djur, natur, sport, kultur med mera. En rolig och klurig bok för hela familjen. Skärgårdsstiftelsens vänner har nu möjlighet att beställa boken för endast 219 kr, varav 20 kr går till projektet Levande Skärgårdnatur. Porto inom Sverige ingår. Rekommenderat pris 329 kr. Beställ boken på www.adlibris.com/skargardsstiftelsen.
#5/2012 Innehåll S nart står vi inför ett nytt skärgårdsår med nya utmaningar och möjligheter. Men först ska vi njuta av en lång julhelg med lukt av hyacinter, pepparkakor och glögg. Det är något särskilt med alla tända ljus och sprakande brasor när dagen är kort och mörkret kommer tidigt. 4 Julbord i havsbandet Det år vi nu avslutar har varit fullt av spännande aktiviteter. Tack vare medel från Tillväxtverket har vi kunnat satsa extra på infrastrukturåtgärder som vatten och avlopp på flera öar. Vi har även fått resurser att bygga en ny webbplats som kommer att skapa bättre möjligheter för skärgårdsentusiaster att hitta information och för vännerna att ge stöd till stiftelsen. Under hösten samlades all personal på Lidö och byggde bland annat lekplats, grillplats och bänkar. Med extra medel från Roslagens sparbank kommer vi kunna fortsätta satsningen på Lidö med både barnaktiviteter och en vandringsstig med informationsskyltar så att besökare kan få mer kunskap om öns natur och bakgrund. Alla stiftelsens platser har sin särskilda historia som vi vill kunna förmedla till våra besökare. Även på Utö kommer det att bli en Utöstig, som visar på intressanta platser och naturens speciella förhållanden. Detta sker med stöd av Länsstyrelsen som vi även hoppas kommer att bidra till renovering av kvarnen under kommande år. På Hjälmö pågår en renovering av den gamla ladugården för att skapa möjlighet att ha mer aktiviteter samt en utställning om jordbruket förr och nu. Genom att ha en öppen gård som kan ta emot besökare skapar vi förutsättningar för att fler ska kunna komma ut i skärgården och njuta av den lantliga idyllen och samtidigt få kunskap om det småskaliga jordbrukets vardag. Detta utvecklingsarbete sker med bidrag från EU(Leadermedel). Tack vare flera externa bidrag kan stiftelsen utveckla sitt arbete. Men självklart är det även tack vare stiftelsens vänner som vi kan fortsätta vårt arbete att hålla skärgården tillgänglig för alla. Har du problem med att hitta på bra julklappar till dina närmaste? Ge gärna bort ett vänskap i stiftelsen. Nästa års vänbok kommer att ge många spännande bilder av Stockholms skärgård. Från alla oss i Skärgårdsstiftelsen till alla er läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt skärgårdsår! Ps: Precis som förra året skickar vi nu ut vänaviseringen med tidningen. LENA NYBERG, SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VD 6 Bull-August gård på Arholma Omslagsbilden är tagen på Arholma, foto Bosse Lind. Denna sida Bosse Lind och Ozdeleau. 16 Nygamla kolartraditioner på Gålö Fjärde kolmilan på Gålö invigs 18 Gålöstiftelsen Från uppfostringsinrättning till studiestipendier 21 Sköna Dar på Björnö Lägerverksamhet för barn och ungdomar 22 Nio Liv vänbok 2013 Skärgårdsbor porträtteras 24 Fototävling 2012 avgjord Vår egen fältpersonal visar upp sin vardag i bilder 26 Historiska platser Svenska Högarnas fyr och fyrvaktare 29 Lassedass Innovativ lösning för hållbar miljö 30 Samarbete med Kustbevakningen Gemensam kamp mot miljöbrotten 32 Smått & Gott Notiser, boktips och frågespalt 12 Generationsskifte på Gålö 21/2 KOMMER NÄSTA NUMMER Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Adress: Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08-440 56 00, fax 08-440 56 19, redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-440 56 00. Prenumerations pris 120:-/år, lösnummer 30:-/st. Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: 24.000 ex, tryckt på svanmärkt matt G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning: Karin Romdahl. Följ oss gärna även på facebook och på www.skargardsstiftelsen.se SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3
JULSTÄMNING PÅ FEJAN Julbord vid havsbandet På Fejans skärgårdskrog serveras julbord från den 23 nov och fram till jul helgen. För entre prenören Malin Jönsson som driver krogen och vandrarhemmet på Fejan tillsammans med David Mattsson har juletiden hög mysfaktor. Jag älskar julen! TEXT Ulrika Palmblad FOTO Ozdeleau www.ozdeleau.com NÄR MALIN OCH DAVID tog över Fejan 2007 var de förra arrendatorerna osäkra på om julbordet verkligen var ett vinnande koncept. De hade inte så många bokningar och ställde sig tveksamma till om det gick att få någon ruljans på det. Men Malin och David bestämde sig istället för att utveckla julbordet och profilera upp Fejan som ett riktigt härligt ställe att åka ut till i adventstider. Och nog får vi hålla med om att de har lyckats i sina ambitioner. 2008 hade de 450 julbordsgäster och förra året hade de mer än dubblerat antalet till 1200 gäster. Känns jätteroligt, säger Malin som tror att hemligheten ligger i kombinationen av den unika miljön och krogens sätt att servera den hemlagade maten på julbordet. PÅ FEJANS SKÄRGÅRDSKROG serveras den kalla maten ute i den glasade yttre delen av krogen närmast bryggan vilket gör att maten håller sig fräsch och sval även under långa sittningar. Dessutom serveras all julmat i portionsbitar upplagda med passande tillbehör som topping. Att maten serveras i små portionsbitar upplagt på rustika träbrickor är inte bara estetiskt utan bidrar också till att minimera matsvinnet berättar Malin. Det ser väldigt trevligt ut på tallriken för dem som kommer hit och äter och när det serveras i småbitar så tar man inte för mycket. Vi får väldigt lite spill, folk tar bara precis det de vill ha. FÖR MÅNGA AV GÄSTERNA blir julbordet en del av en härlig vinterhelg med bastubad, julbord och övernattning på vandrarhemmet med efterföljande frukostbuffé och hemfärd. Malin berättar att det blir allt vanligare att julbordsgästerna stannar över natten. Vi har mest privatgäster under julbordsperioden även om några företag också bokar in sig. Många bokar in sig ett helt gäng eller en familj och sover över. Eftersom vi bara har 55 platser för julbordssittningarna blir det en väldigt intim och härlig atmosfär här ute. MALIN ÄLSKAR JULEN och tycker att tiden från början på november fram till jul är lika mysig varje år. Då får jag gå loss och julpynta och bygga upp jul- 4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
JULTIDER Sillbordet är dukat. Prova sill med espresso senapssås, se receptet nedan. stämningen ordentligt! Ibland blir de andra lite trötta på mig när jag planerar pyntningen redan i oktober, men lite så måste det ju vara, skrattar Malin. Hur är det då när julafton kommer. Är ni inte hemskt trötta på julen och längtar efter en hämtpizza istället för mera julbordsmat, frågar jag? Jag tror aldrig att jag kan tröttna på julstämningen, svarar Malin. Men det är klart att när vi sitter och äter julmat med släkten på julafton är vi kanske inte längre så sugna på sill, skinka och glögg. TIDEN EFTER NYÅR ÄR REKREATIONSTID, då stänger Malin och David igen verksamheten på Fejan och tar semester följt av en period med renovering och upprustning inför kommande säsong. Första april öppnar de sedan för säsongen 2013. Julbord på Fejan Sittningar: Torsdagar kl 19.00 Fredagar kl 19.00 Lördagar kl 13.00 och 19.00 Söndagar kl 13.00. Transport ut: Utöver de turer som kan ses på www.waxholmsbolaget.se bokar Fejan in extra båtturer som går i samband med julborden Här kommer ett recept på vår variant av hovmästarsås. Såsen kan användas till samma grejer som vanlig hovmästarsås. Vi använder den även till att göra vår egen senapssill. För att göra senapssillen så gör man vanlig inlagd sill (eller köper färdig), häller av vätskan från den inlagda sillen (försök att få den så torr som möjligt). Sen tillsätter man espressosenapsåsen. Espressosenapssås 3 dl söt senap 2 koppar espressokaffe 150 g farinsocker 1 kork ättika Olja Salt Hackad dill - Mixa allt utom oljan. - Tillsätt oljan långsamt tills 1 liter sås totalt. - Späd med vatten till önskad konsistens (skall såsen blandas med sill så är det bra med en tjock sås eftersom sillen släpper vätska). SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 5
Bull-Augusts är en typisk gammal roslagsgård. Jeannette Andersson är tillsammans med sin man Thomas nytt värdpar på Bull-Augusts gård.
BULL-AUGUSTS GÅRD Året om på Arholma På Arholma var det länge tätt mellan pensionaten. Idag är det vandrarhem som gäller för besökare utan eget boende. Och vill man vintertid övernatta på ön återstår bara Bull-Augusts gård. Nytt värdpar sedan ett år tillbaka är Thomas och Jeannette Andersson. En helt ny bransch för oss konstaterar Jeannette. text Mats Wigardt foto Bosse Lind på krokiga och allt smalare vägar passerar vi över Väddö för att ta oss till Östersjö där passbåten till Arholma väntar. Isen har effektivt stängt av leden mellan Simpnäs och Norra hamnen på Arholma och vi får istället angöra Granö. M/S Hemfjord stångar sig fram mellan isflaken under den korta resan. Skepparen Erik Westerlund kisar genom soldiset. Det är knappt han hinner få upp ångan innan vi är framme. På Arholma har det funnits bofasta människor sedan 1500-talet. och 1650 fanns här bevisligen åt minstone sju jordägande hemman. Senare blev det lotsplats på ön. Och flera av de som bodde på Arholma var skepparbönder och r edare som vid sidan av jordbruket ägde egna far tyg som i många fall även byggdes på ön. när vi nu lastar av skidor och ryggsäckar på bryggan i Granö är det emellertid tyst mellan snö drivorna. Det är bara en hackspett som stör lugnet genom att envist bearbeta en torrfura inne bland träden. Vi följer den smala upplogade vägen som tar oss över ön, från söder till norr. Det är bra glid och det ångar om ryggen. Vi passerar tysta och stängda sommarstugor, vitklädda ängar och idiss lande kor som hör hemma på Simesgården. På Arholma har landskapet hållits öppet i hundra tals år. Och gör så än idag, tack vare att Norrfjärden M ot Örskär Södra Kvarken Si Ålands hav m pn Arholma Ahlmansviken Idö Lidön Lid Li Gräsö NORRTÄLJE Riddersholm ÖREGRUND Salskären Själbottna Östra Lagnö Singö E4 SärsöFinnhamn Kålgårdsön Hjälmö/ Lådna Gällnö 6 Minneslund Björkskär Österhamn Villösan Svenska Högarna MöjaGillöga skärgården Granö Isskär Grönskär Björnö E4 Uvön Boskapsön Långviksskär Rögrund Jungfruskär Gålö Idskär Nås med bil/buss Biskopsön Sandböte Nås med reguljär båt Fjärdlång Nås med egen båt eller båttaxi HäringeHammersta Utö Rödskär Viberön Nämdö L. Husarn Käringboda 7 Batteri Arholma Fredlarna Kallskär STOCKHOLM NYNÄSHAMN 4 Bull-Augusts gård Skarv Hälsingholmarna Grinda 3 Simesgården 5 Kyrkan Vidinge Norrpada Röder Stensholmen Ovanskär Arholma Norra bryggan Fejan 1 Österhamn 2 Båken äs Ålands Hav Grässkär Krokholmen Huvudskär Idö Rånö/Ålö Nåttarö Järflotta Östersjön 0 10 20 30 40 km Havssvalget Gunnarstenarna Landsort 0 2 km SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7
Namnet Bull-August kommer sig av att den fanns en bagarstuga på gården under 1800-talet. Skärgårdsstiftelsen redan 1963 började köpa delar av marken för att vårda naturen genom att driva jordbruk på traditionellt sätt. Simesgården utgör idag det nav kring vilket markvården på Arholma kretsar. Här finns de djur som är nödvändiga för att hålla ängarna öppna. Och här bor Skärgårdsstiftelsens arrendator som ansvarar för arbetet på ön. men nu har vi istället siktet inställt på Bull- Augusts gård, bakom ett staket mitt i den välbevarade byn. Här bodde en gång bonden och redaren August Andersson. Namnet Bull-August kommer sig av att det finns en bagarstuga på gården där det bakades bullar som besökare blev bjudna på. I början av 1900-talet, då tiderna blev sämre för Arholmas skeppare och fiskelyckan utebev, fick ön ett uppsving som sommarparadis. Den nya tiden kom med sommargästerna skriver Agnes Westerberg som innan sin död 1959 tecknade en bild av livet på Arholma. pensionatsperioden i Stockholms skärgård varade i ungefär ett halvsekel, från det förra sekelskiftet fram till en bit in på 1950-talet. Och även om det kunde vara nog så välbeställda gäster som klev av Vaxholmsbåten vid Norra bryggan var det på Arholma långt ifrån lika elegant på pensionaten som i Furusund, Dalarö eller Utö. Här förekom varken regattabaler eller kungabesök. Men gästerna på de sex pensionaten som fanns på ön, med tämligen låg standard och med namn som Ahlmans, Havsbaden och Österhamn, såg ändå till att det dansades på dansbanan och dracks punsch och hallonsaft i bersån. Även i Bull-Augusts gård drevs under en tid pensionatsrörelse, känt som Anderssons pensionat, ofta kallat Carmencitas efter ägarinnans smeknamn. men charterresor och nya krav på hygien och standard på rummen gjorde att skärgårdspensionaten sakta somnade in. Idag återstår mestadels bara minnen och trasiga glasverandor av de gyllene åren med doft av cigarr och frasande vita klänningar. 8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Kaffepaus vid båken efter skidtur över Arholma. BULL-AUGUSTS GÅRD Numera är logimöjligheterna mer begränsade på Arholma. Men, inser vi när vi tagit av oss skidor och borstat bort snön från pjäxorna, inte desto mindre trivsamma. Sedan mitten av 1980-talet är Bull-Augusts gård vandrarhem, numera med Skärgårdsstiftelsen som ägare och med den långa uthuslängan ombyggd till gästrum, med gemensamt kök och sällskapsrum i huvudbyggnaden. i många år var karin franzén föreståndarinna. Nu sitter hon framför vävstolen i ett av gästrummen som vintertid förvandlats till vävstuga. Under de 23 år som hon basade på Bull-August har gården byggts om och verksamheten successivt utökats. Vi har haft många stamgäster året om, berättar hon och dunkar till med bommen på vävstolen. Till exempel har det varje år vid första advent kommit en grupp paddlare som gärna övernattat i värmen på vandrarhemmet. nu har emellertid karin franzén överlämnat stafettpinnen till familjen Andersson; Thomas och Jeannette med barnen Amanda, Linn och Simon. Sedan årsskiftet är de nyblivna vandrarhemsvärdar med många planer för framtiden. I köket bjuder Jeannette på äggsmörgåsar och berättar att hennes farfars morfar Post-Ante bodde på Arholma. Hans barn flyttade emellertid till Rådmansö där hon själv vuxit upp.» Att hålla öppet året om känns självklart. Och vi vill gärna kunna servera frukost och kanske öppna ett café på gården. «SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9
ARHOLMA ÅRET OM Vandrarhem på Arholma Bull-Augusts vandrarhem har 34 bäddar och håller öppet året om. Tel 0176-560 18. Sommartid Myggskären finns med ytterligare sina öppna bodar där ett man vandrarhem kan övernatta på Arholma, Arholma Nord med 45 bäddar. Tel 0176-560 40. Til Arholma tar man sig med buss eller bil till Simpäs brygga (under istrafik till Östersjö), sedan med passbåt till Arholma. Sommartid går båt direkt från Stockholm. Men släktstugan finns kvar på Arholma och delas av tre generationer. Thomas och Jeannette har därför skaffat ett eget hus på ön. Man måste ju ha någonstans att bo när man är här, förklarar hon. familjen vinterbor för närvarande i Norrtälje där barnen går i skola. Men tanken på att bli fastboende på Arholma lockar, men först när barnen blivit lite äldre. Till dess pendlar de mellan arbete i land och vandrarhemmet på Arholma. Vintermånaderna ska användas till att känna efter hur de ska sätta sin egen prägel på Bull-August och till att få ihop en hemsida. Att hålla öppet året om känns självklart, säger hon. Och vi vill gärna kunna servera frukost och kanske öppna ett café på gården. vintern lockar med snö, skidåkning, djurspår, vita isar, vedeldad bastu och lugn och ro. Eller varför inte ett skärgårdsbröllop när snöstormen viner över kobbar och skär? Julottan på Arholma är också omtalad och nyårsafton med fackeltåg och klockringning i kyrkan drar många besökare till ön. Affären håller dessutom öppet året om, med varmt kaffe och tid för småprat. Men vi är noviser i branschen, konstaterar Jeannette. Vi har massor att lära. Men det här är något vi gärna vill satsa på och jobba med. Man måste ju våga prova något nytt. vi spänner på oss skidorna igen och hasar iväg längs byvägen. Ett besök i den vackra vita kyrkan lockar. Det är ett före detta missionshus, som 1920 flyttades från Kungsholmen till Arholma, där vi stannar upp för en stunds eftertanke Arholma båk är ett annat besöksmål. Båken utgör ett välbekant sjömärke, uppförd på 1760-talet av sten från Lidö slott som brändes av ryssarna. Under den period då lotsarna utgick från Arholma användes båken även som utkiksplats. Vi skidar vidare över ängarna. Svart hav och vit is skapar nya kontraster vid horisonten. Snöklädda buskar och träd väver in Arholma i ett nätverk av vinterstämning. Kossorna fortsätter obekymrat att idissla. Vi påminns om Karin Franzéns ord vid vävstolen: Den här tiden på året är väldigt skön. Då bestämmer vi själva vad vi vill göra. 10 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
AXEL SJÖBERGS STIPENDIUM Konstnärer, fotografer och författare se hit! dags att söka Axel-Sjöbergsstipendiet 2013 Tillbringa fem veckor i Stockholms ytterskärgård! Sedan 1986 har Skärgårdsstiftelsen upp låtit Axel Sjöbergs gamla bostad på Långviksskär för konstnärer och författare. Gör som Ulf Lundell och Agneta Pleijel och sök stipendiet, kanske blir du en av de två stipendiaterna som får tillbringa fem veckor på Långviksskär. axel sjöberg skildrade livet i Stockholms skärgård genom sitt måleri, fotografi och inte minst med boken Bland kobbar och skär som utkom första gången 1900. De två stipendierna består av vistelser i det hus som Axel Sjöberg en gång ägde och bebodde på Långviksskär, söder om Bullerö i Stockholms Skärgård. Stipendierna är avsedda att ge inspiration och nya upplevelser för personer som på ett kvalificerat sätt utövar konstarter inom Axel Sjöbergs verksamhet sområden: teckning, måleri, författarskap och fotografi. En förutsättning är att sökanden har ett aktivt intresse för skärgården, t ex dess historia, befolkning, natur eller kultur. Stipendierna omfattar två sommarperioder om fem veckor vardera: Vecka 24-28 Vecka 30-34 Din ansökan för sommaren 2013 ska vara oss tillhanda senast måndag den 8 januari 2013 Ansökningsblankett och riktlinjer för stipendiet finns på www.skargardsstiftelsen.se alternativt ring oss på kansliet 08-440 56 00 så skickar vi hem blanketter till dig. Skärgårdsvinter med svävare! Taxi, utflykter, företagsevent mm. Vånö Skärgårdsliv Vånö, 130 36 Nämdö. Telefon 070 229 64 43. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11
MEDARBETARE Generationsskifte på Gålö I snart ett halvt sekel har Arne Selander haft Stockholms skärgård som arbetsplats, varav de senaste femton åren som Skärgårdsstiftelsens tillsynsman för Gålö, Häringe och Hammersta. Nu fyller han snart 70 år och är redo att göra bokslut. text Mats Wigardt foto Bosse Lind en guidad tur med arne selander på Gålös krokiga vägar är en upplevelse att minnas. I varje vägskäl står en gubbe eller gumma och vinkar. Arne känner alla, alla känner honom. Dessutom har han en historia att berätta om husen vi passerar. Det är gods och gårdar, skomakartorp och konstnärsateljéer, skolor, behandlingshem och sommarstugor. Sammanlagt har Arne ansvar för 230 byggnader på Gålö. Samt tre mil väg, 52 vattentäkter och fem mil stränder. arne selander är uppvuxen på Svartsjölandet där hans pappa var trädgårdsmästare. Tanken var väl att han skulle ta över en dag, men han fick nog av att plocka plommon när hans kompisar kunde välja att gå till stranden och bada. Istället började han 1957 att arbeta på Kungliga Flygförvaltningen som bokbindare och tryckare. Några år senare blev han tillfrågad om han inte ville komma till FRA, Försvarets Radioanstalt, på Lovön. Där fick han i uppgift att ta fram kryptonycklar åt landets alla generaler och generaldirektörer, det vill säga göra deras texter obegripliga för obehöriga. Det var väldigt intressant på FRA, säger han och saktar in utanför en rödmålad idyll som skymtar bakom en syrenhäck. Men väldigt hemligt. Vi arbetade som i ett fängelse. Arne gick då upp till Stockholms stad och fick 1963 arbete som tillsynsman på Rånö, för att senare samma år förflyttas till Gålö. Arbetsuppgifterna skiljde sig inte mycket från det han gör idag: att renovera och hålla efter anläggningarna ute på öarna. Under en period arbetade Arne Selander därefter i Nackareservatet innan han återvände till skärgården, nu som förvaltare med 30 man under sig och med ansvar för Stockholms stads mark och anläggningar i skärgården. Och sedan 1998 har Arne Selander ett entreprenadavtal med Skärgårdsstiftelsen om att ansvara för skötseln av Gålö, Häringe och Hammersta. Men med en miljon besökare varje år är det Gålö som kräver största delen av hans uppmärksamhet. gålö är egentligen en halvö, där landhöjningen fått ön att växa ihop med fastlandet. Men närheten till havet och Mysingen är överallt påtagligt när varande. 1948 köptes merparten av Gålö av Stockholms stad, 1998 införlivades Gålö i Skärgårdsstiftelsen och sedan 2006 är det 1750 hektar stora området skyddat som naturreservat. Men det finns ett undantag: Sunnansund. När ryska kosacker 1719 var på väg att landstiga på Gålö för att lotsas vidare till Årsta slott lurades de på grund av en fiskargubbe. Som tack för hjälpen fick han en bit mark på Gålö, Sunnansund, som än idag delvis finns kvar i samma släkts ägo. Överallt finns mycket att berätta. Varje avtagsväg är värd en historia. Och Arne Selander tycks veta allt som är värt att veta. Bland annat om Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga barn som från 1860 fram till 1930-talet fanns inrymt i det medeltida godset Stegsholm. Barnen från Stockholm skulle få bo på landet, gå i skola och lära sig jordbruksarbete för att sedan eventuellt få arbete på något av Gålös jordbruk. 12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Tillsynsman Arne Selander går i pension vid årsskiftet, efter 50 år i skärgården.
Ständigt på gång med mobiltelefonen i högsta hugg har Arne ändå alltid tid med en pratstund. Här är det Maria Jonasson, arrendator vid Gålö Havsbad som får en kram. 14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Lindersvik Edholmen Årsta Stora Vassh. Badhusviken Stegsholm Blista fjärd Fågelskyddsområde tillträde förbjudet 1.4-31.7 Gålö havsbad Örskär Ålands Hav Södra Kvarken Askviken Gålö MEDAREBETARE Apelviksudd Havtornsudd Skälåker Arholma Idö Lidön Li Lid Gräsö NORRTÄLJE Riddersholm ÖREGRUND Fejan Vidinge Norrpada Röder Stensholmen Salskären Själbottna Östra Lagnö Singö Frönäsudd Liåker E4 Kålgårdsön Morarna Sunnansund Svenska Högarna Dyvik ångg L Spjutsundsäng Sälstation MöjaGillöga skärgården STOCKHOLM Grönskär den jär sf arn Oxnö Skarv Fredlarna Kallskär Hälsingholmarna Hjälmö/ Lådna Gällnö Grinda Liåkersviken SärsöFinnhamn Björnö E4 Uvön Stora Rotholmen L nggarn Nämdö L. Husarn Boskapsön Långviksskär Rögrund Jungfruskär Gålö Nås med bil/buss Biskopsön Sandböte Nås med reguljär båt Fjärdlång Nås med egen båt eller båttaxi HäringeHammersta Fågelskyddsområde tillträde förbjudet 1.4-31.7 Utö NYNÄSHAMN Käringboda Rånö/Ålö Nåttarö Järflotta Från 1940-talet fram till 1967 drevs sedan jord bruksskola på Stegsholm. Numera ligger det ett behandlingshem på går den, berättar Arne. På Gålö finns sommartid också dagkollo för barn från Enskede, Årsta och Vantörs stadsdelsförvaltningar. Vi kör vidare till Gålö havsbad, med skärgårdens kanske längsta sandstrand. Nu i september står bara några enstaka husvagnar och husbilar uppställda på campingen. Men sommartid är det ofta liv i luckan. Samma sak gäller för det åttiotalet stugor som utgör stugbyn invid badet. En viktig uppgift är att ta prover på vattnet vid badplatsen så att gästerna vet att det är rent och uppfyller EUs krav, säger Arne. Vi passerar betande kor, lummiga ekbackar och glittrande havsvikar. Tack vare att det fortfarande finns aktiva jordbruk på Gålö slipper de orkidérika markerna att växa igen. Att det inte blivit någon golfbana av jordbruksmarken som det fanns planer på 1967 är Arne idag tacksam för. en stund senare kommer vi fram till platsen där flygvapnets Catalinaplan låg stationerade under kriget. Byggnaderna och ramperna för att sjösätta planen finns fortfarande kvar, men sjöflygplanen har ersatts med privatbåtar. Nio båtklubbar, fyra husvagnsföreningar, två tält föreningar och en koloniträdgårdsförening arrenderar mark på Gålö. Telefonen i Arnes jacka ringer med jämna mellan rum. Standardsvaren är Det ska vi fixa eller Det ordnar sig, hörrudu. Servicekänsla är ett begrepp som sitter djupt rotat i Gålös tillsynsman. Koloni föreningar och arrendatorer behöver sällan strida för sin sak. På Gålö får jag arbeta väldigt självständigt, konstaterar Arne och ser ut att trivas med detta fak tum. Jobbet bygger på egna initiativ och hittills är det ingen som stoppat mig. Östersjön 0 10 20 30 40 km Gunnarstenarna Östra Fjäderholmen Västra Fjäderholmen Huvudskär Landsort 0 2 km är de informationsplat ser och drygt tre mil vandringsleder som avsevärt under lättat för besökare att komma ut i naturen. Eller de många skyltar som berättar om Gålös alla fornlämningar och utgrävningar. Eller fornstigen som ställts i ordning. Dessutom finns alltid träd som har fallit, skog som måste gallras, gropar som ska grävas, tak som bör lagas, parkeringar som ska ställas i ordning och sopmajor som ska tömmas. Stannar vi bilen för att ta oss fram till fots och han ser skräp som någon slängt på marken böjer han sig instinktivt ner och plockar upp det. Att ständigt hålla efter och hitta på förbätt ringar har varit en sporre i arbetet, konstaterar Arne. Då känns det meningsfullt och blir aldrig tråkigt. Arne guidar vidare. Bland annat till sälstationen vid Dyvik, på Gålös södra sida, som under kriget användes av militären i den hemliga Operation Palm som gick ut på att dressera sälar och berguvar för ubåtsjakt. Och till de välbesökta klippbaden vid Oxnö och hembygdsmuseet vid Gålö Gärsar. exempel på hans insatser Gålö Naturreservatet med Häringe slott och Hammersta gård ligger i Södertörns innerskärgård. Här finns j ätteekar, kulturlämningar, stora ädel l övskogar och många vandringsleder. Gålö är ett av Stockholms populäraste rekreationsområden, med fina stränder, bra möjligheter till bad och fiske, många stigar och ett rikt djurliv. invid en lerig, fyrhjulsdriven bil hittar vi Anders Borg och sonen Johan. De är arrendatorer på Stegs holms gård och driver Gålös jordbruk, med bland annat ridskola, café, bageri och en av Stockholms sista mjölkbesättningar. Det känns konstigt att Arne ska sluta, han har ju alltid varit här och kunnat hjälpa till, säger de. Men vi har ju å andra sidan ännu inte sett slutet på historien. Men Arne Selander försäkrar att generationsskif tet efter hans 50 år i skärgården nu är ett faktum. Vid årsskiftet lämnar han över till nya krafter. Han ser fram mot att vara ledig och få fira midsommar och att resa lite mer. Men jag får väl först lägga några timmar på att sätta in de som ska ta över efter mig, medger han. Det är ju ganska kul att arbeta också SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15
16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING Gustav Andersson inviger milan med en sång av Dan Andersson.
KOLMILA PÅ GÅLÖ Nygamla kolartraditioner på Gålö Den 26 september invigdes den fjärde kolmilan på Gålö av stiftelsens ordförande Gustav Andersson. text Ulrika Palmblad foto Lars Generyd och Ulrika Palmblad det är hedrande för mig att tända Agneta, sa Gustav Andersson med ett leende efter att kolarna äntligen fått fyr på tändpinnen. Milor har av tradition alltid kvinnonamn då de anses bångstyriga och kan explodera närsomhelst! Det här året var milan uppkallad efter Agneta Andersson en av stöttepelarna i hembygdsföreningen Gålö Gärsar som ligger bakom projektet. att bygga upp milan och vaka över den är en diger uppgift och kräver cirka 3000 frivilligtimmar med övervakning och arbete vid milan. Dessutom tillkommer ett stort engagemang kring evenemangen runt milan. Där finns nämligen både musikuppträdanden och historieberättande under de tio dagar som det tar för milan att brinna färdigt. I området finns det också servering av kolbullar som inte är några bullar utan platta pannkakor med fläsk och lingon, som bjuds till besökarna och levereras i tusental! milan byggs upp vid nors täppa och första året hade Gålö Gärsar med sig en kolarmästare som visade tekniken och lärde dem att komma igång. Veden staplas stående från mitten och utåt enligt en viss teknik. När veden är på plats täcks den med granris och jord så att milan blir tät. Det är otroligt viktigt att det inte kommer in syre för då börjar det brinna och hela kolningsprocessen stoppas och det finns risk att milan brinner upp. Så fort milan är tänd startar övervakningsproceduren där man en gång i timmen måste upp och klubba ihop milan så att syret inte får tillträde. I början går vi tre per skift för att se till milan, berättar Robert Borg från Gålö. Och det gäller att hålla balansen uppe på milan. Att arbeta vid milan var ett mycket tungt jobb och ansågs väldigt farligt. Inne i milan är det cirka 1000 grader varmt och det finns många folksägner om kolare som fallit ned under nattpassen. Kvinnorna i Gålö Gärsar får precis som i gamla tider ägna sig åt lite mindre farliga sysslor som att steka kolbullar. Men sista natten är det tjejernas tur då får inga karlar vakta milan! för gustav andersson som ursprungligen kommer från Skinnskatteberg var invigningen av milan ett hedersuppdrag. Jag kommer från trakter med mycket starka kolartraditioner där otroliga mängder kol gick åt till järnbruken på 1700 talet. Som avslutning till sitt invigningstal bad Gustav publiken att välja mellan en kolarhistoria eller en sång. Till stort jubel sjöng han då fyra hela verser av Dan Anderssons Helgdagskväll i timmer kojan, en mycket värdig start för den fjärde kolmilan i modern tid på Gålö. Helgdagskväll i timmerkojan, av Dan Andersson Bort, längtande vekhet ur sotiga bröst, vik, bekymmer ur snöhöljda bo! Vi ha eld, vi ha kött, vi ha brännvin till tröst, här är helg, djupt i skogarnas ro! Och Jon, där du sitter vid grytan din, en baron i din mollskinnsskrud, se fast åren ha garvat ditt sega skinn, i ditt sot är du ung som en gud! Milan är döpt efter Agneta Andersson, en av stöttepelarna i hembygdsföreningen Gålö Gärsar. Sjung, Björnbergs-Jon ur din fullaste hals om kärlek och rosor och vår! Stäm fiolen, Brogren, och spela vals för spökblåa, månlysta snår! Under stjärnornas glans flyger nattens dis som ett sus över barkhöljt tak, och det tjuter i Lammeloms sprickande is, där det stöper från öppen vak. Det är mil efter mil till lador och hus där frosten går tjurig vid grind, här är lustigt i stockeldens gula ljus, som darrar i nattens vind. Du är fager, Brogren, i eldglans röd, där du gnider din svarta fiol, för mat och för brännvin du glömt all nöd, och din panna är ljus som en sol. Och Vargfors-Fredrik, du skrattande man, som vill alla uslingar väl kom, sjung om din ungdoms synd, om du kan, och en skål för din gossesjäl! Och när morgonens stjärnor blekna och dö och när ångorna stelna till is, och när dagningen skälver på myr och sjö vi sova på doftande ris. Då sova vi alla på granris tungt och drömma om bleka mör och snarka och vända oss manligt och lugnt, medan elden falnar och dör Gålö Gärsar en aktiv hembygdsförening Vad är en Gärs? Gärs är en fi sk, men ungdomarna på Gålö kallades också förut för Gärsar i motsats till fastlandsungdomarnas Kråkor. Gålö Gärsar bildades 1984, sedan 2004 har föreningen egna lokaler vid Morarna. Gålö Gärsar verkar för: att Gålös historia hålls levande. att Gålö ska vara en funktionell ort för boende och mindre företag. att skapa god kontakt mellan de boende på ön. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17
GÅLÖSTIFTELSEN Från gatubarn till studiestipendier Att Gålö idag är naturreservat och ingår i Skärgårdsstiftelsens markinnehav kan sägas ha sin upp - rinnelse i att många barn i Stockholm i mitten av 1800-talet levde i misär. Idag har Prins Carls uppfostringsinrättning blivit en stiftelse som årligen delar ut 35 miljoner kronor i studiestipendier. text Mats Wigardt foto Arkivbilder och Bosse Lind i början av 1800-talet var det många människor som sökte lyckan i landets huvudstad. Men för de allra flesta blev valet att lämna hembygden ett snedskott. I Stockholm rådde arbetslöshet, bostadsbrist och fattigdom. Tio personer i ett enda rum var inte ovanligt. Missbruk, tiggeri och kriminalitet blev snart ett samhällsproblem. Ett ökande antal gatubarn spädde på problematiken. Situa tionen i staden målades av medel- och överklassen upp som både bekymmersam och hotfull. år 1830 hade polismästaren i Stockholm, Olof A Wannqvist, fått nog av elände och bristande ordning på huvudstadens gator och torg. Tillsammans med pastorn och psalmdiktaren Johan Olof Wallin (Den blomstertid nu kommer) gjordes ett upprop riktat till Stockholms upplyste, välgörande och aktningsvärde Innevånare för att få medel till en permanent lösning på problemet. Bidragen strömmade in. Man bildade orga nisationen Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga och vanvårdade barn, med namn efter den första Bernadotten som var född på svensk mark, sedermera Carl XV. Ett år senare köpte man en fastighet på Södermalm och kunde ta emot de första barnen, fem pojkar och tre flickor, som där fick mat, husrum och skolundervisning istället för att sannolikt hamna i fängelse. År 1837 fick man en fastighet på Tjärhovs gatan i gåva. Och ytterligare några år senare fick man tillgång till ännu en fastighet, det så kallade Hornska palatset på Wollmar Yxkullsgatan. Snart sörjde Prins Carls uppfostringsinrättning för ett hundratal barn i olika åldrar. Men det kostade mycket pengar att föda, klä och undervisa så många barn, och trots fortsatta bidrag från många privatpersoner, däribland Fredrika Bremer, blev ekonomin allt sämre. När så en koleraepidemi i Stockholm 1853 till 1854 gjorde att många barn blev föräldralösa, vilket ytterligare ökade på behovet av omvårdnad, såg man sig tvingade att söka efter en ny och billigare lösning. på gålö utanför stockholm fanns gården Stegsholm. För 75 000 riksdaler köptes hela egendomen, vilket innebar att Prins Carls uppfostringsinrättning samtidigt blev ägare till i stort sett hela Gålö. Lägre kostnader och stärkande lantluft, långt från stadens alla frestelser, var ett alter nativ man inte kunde säga nej till. Hela verksamheten flyttade 1860 från Stockholm ut på landet. Flytten innebar också att konceptet för verksamheten förändrades, från ett boende på institution till att barnen placerades ut i fosterhem. I mitten av 1800-talet sörjde Prins Carls uppfostringsinrättning för ett hundratal barn i olika åldrar. 18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
GÅLÖSTIFTELSEN Gålöstiftelsen I styrelsen för Gålöstiftelsen fi nns allt sedan begynnelsen tre självskrivna ledamöter. Dessa är landshövdingen i Stockholm, domprosten i Stockholms församling och utbildningsdirektören i Stockholms stad. Till dessa kommer sju valda ledamöter och tre hedersledamöter. Gålöstiftelsens styrelse är identisk med styrelsen för Sixten Gemzéus stiftelse. Den tillkom sedan kaptenen med samma namn testamenterade hälften av sina tillgångar till Gålöstiftelsen och vars avkastning årligen skulle delas ut till personer för att stödja studier och forskning utomlands. Hit till Stegsholms gård flyttade hela verksamheten 1860. Arrendatorerna på de 22 gårdar som hörde till Stegsholm ålades att mot sänkt arrende avgift ta emot högst fyra fosterbarn vardera. Dessa skulle jämställas med de egna barnen och få leva i en riktig familj; uppfostras på samma sätt, kläs likadant, äta samma mat och bo som övriga familjemedlemmar. en folkskola för öns alla barn inrättades i Stegsholms stallbyggnad, med flera anställda lärare. Dessutom anordnades hus hålls utbildning (för flickorna) och slöjdundervisning (för både flickor och pojkar.) I fosterhemmen fick man även lära sig att sköta ett jordbruk. Däremot var det inte tillåtet att exploatera fosterbarnen som arbetskraft. Genom att alla barnen bodde i familjer som arrenderade mark på samma gård var det sedan lätt att kontrollera att fosterfamiljerna inte missbrukade sin uppgift eller bröt mot någon av arrendekontraktets trettiotal punkter. Det gjordes också regelbundna inspektioner av fosterbarnens klädsel och boendeförhållanden. Det förekom att arren datorsfamiljer blev uppsagda när det uppdagats att de inte visat tillräcklig omtanke om barnen. i närmare åttio år bedrevs verksamhet med fosterhemsplacering av barn på Gålö. Hela samhället präglades av foster barnens närvaro. Konceptet rönte stor uppmärksamhet från omvärlden. Systemet var närmast unikt, och lockade regelbundna studie besök från såväl svenska som utländska anstalter. Men tiderna förändrades. Strax efter att Prins Carls uppfostringsinrättning med pompa och ståt firat hundra år 1930 började planer på en nedläggning av verksamheten att diskuteras. Villkoren som systemet vilade på ansågs som omoderna. Arrendatorerna kritiserade de villkor som reglerade fosterhemsplaceringarna. Per Albin Hansson myntade begreppet Folkhem, i kontrast till den hierar kiska och patriarkala modell som samhället dittills varit uppbyggt på. Dessutom skulle stat och kommun nu ta ett I en nyutkommen bok av Johanna Sköld, Fosterbarnens ö (Stockholmia förlag), skildras det radikala beslutet att köpa en ö i Stockholms skärgård och där tvinga torparna att ta emot fattiga fosterbarn inom ramen för Prins Carls uppfostringsinrättning. Se även www.galostiftelsen.se. större ansvar för den sociala barnavården. När Stockholms barnavårdsnämnd 1935 beslutade att inte längre placera några barn på Gålö innebar det dödsstöten för inrättningen. Den 1 juli 1940 upphörde verksamheten och de sista tretton pojkarna lämnade sina fosterhem på Gålö. Då hade nästan tusen barn tillbringat delar av sin uppväxt på Gålö. men prins carls uppfostringsinrättning lever ännu kvar. En stiftelse med syftet att stödja och uppmuntra behövande barn och ungdomar i Stockholm bildades, Gålö SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19
GÅLÖSTIFTELSEN Ingemar Persson, Gålöstiftelsens sekreterare och verkställande ledamot. stiftelsen. Och 1948 såldes egendomen på Gålö till Stockholms stad för att numera förvaltas av Skärgårdsstiftelsen. Köpeskillingen för Stegsholm samt flera donationer från välbeställda privatpersoner kan genom åren sägas ha förvaltats synnerligen väl, med en medelstillväxt på omkring åtta procent per år. Trots finanskris och oro på börsen har kapitalet idag vuxit till drygt en miljard kronor, berättar Gålöstiftelsens sekreterare och verkställande ledamot Ingemar Persson. de första stipendierna delades ut 1941. 19 ungdomar fick då dela på drygt tio tusen kronor kronor. 1980 hade stipendiesumman vuxit till cirka 800 000 kronor. Numera delar Gålöstiftelsen ut 35 miljoner kronor ut varje år. Men trots den goda utväxlingen på kapitalet, den ansenliga stipendiesumman och det stora antalet stipendiater, omkring två tusen personer varje år, varav merparten med utländsk härkomst, är det märkligt tyst om Gålöstiftelsen. Inte ens den högtidliga årshögtiden i Berwaldhallen, med diplomutdelning och musikunderhållning, brukar få media att vakna. Det är lite tråkigt, konstaterar Ingemar Persson. Vi delar ju numera inte ut enbart behovsprövade studiestipendier till skötsamma och duktiga elever med bra betyg, även barn med funktionshinder och organisationer som arbetar vålds- och drogförebyggande kan ansöka om bidrag. Dessutom, fortsätter han, delar vi ut flera resestipendier och större stipendier för kvalificerade högre studier utomlands. fortfarande finns kopplingen till gålö kvar. Förutom att man stöttar Hembygdsföreningen på ön har Gålöstiftelsen också köpt tillbaka det så kallade Gålöro som en gång användes som kapell och numera utnyttjas av Gålöstipendiaternas kamratförening. Fosterbarnens ö har alltså blivit stipendiaternas ö. Men framför allt är det idag Skärgårdsstiftelsens ö. Men fortfarande är det den stärkande lantluften, långt från storstadens asfalt och avgaser, som lockar besökare till Gålö. Biovacuum/Watercare minireningsverk Ingen slamsugning behövs. Enkel placering ovan mark. Hög reningsgrad - även vid ojämn användning. Besök - installation - service Hör av dig för mer information. Vi delar gärna med oss av vår långa erfarenhet. 08-608 21 60 kontakt@miljöochbioteknik.se www.miljöochbioteknik.se Vi översänder färdig säck med betald frakt, för inlämning på posten. Var tvättar du ditt båtkapell och segel? Miljö & Bioteknik 20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
SKÖNA DAR Stor succé för sommarens lägerverksamhet på Björnö foto Ulrika Alexandersson/Sköna Dar i november kom projektrapporten från Sköna Dar som drivs av KFUM Ängsholmen. Under hela året har de arbetat med olika dagläger framförallt på stiftelsens mark på Björnö och där introducerat mer än 700 ungdomar till ett aktivt liv i skärgårdsmiljö. Målgruppen är främst individer med sämre ekonomiska förutsättningar, dålig kunskap om Stockholms skärgård eller med annan etnisk bakgrund än svensk. Genom projektet vill man hjälpa fler barn och ungdomar att upptäcka glädjen i att åka på läger och att få vistas i naturen utanför staden. Sköna Dar har även som målsättning att öka mångfalden och skapa integration inom KFUM Ängsholmens befintliga lägerverksamhet. att åka på dagläger innebär att barn och ungdomar deltar i en eller flera aktiviteter under en heldag utan övernattning, exempelvis mellan klockan 11-18. Dagläger sker på vardagar under skollov. För att nå ut till de individer och grupper som verksamheten riktat sig mot har avgifterna varit kraftigt subventionerade och endast bestått av en symbolisk summa för att så många som möjligt ska ha möjlighet att kunna delta. Under Sköna Dar 2012 (tom aug) har 17 ledare och en projektledare arbetat med lägren, samt en grupp volontärer som ställt upp under året med idéer och utveckling. Utöver detta har 6 olika segelinstruktörer från Värmdö jolleseglare varit ledare under sommarens läger på Björnö naturreservat. Lägerdeltagarna har kommit från nästan 50 områden runt Stockholm bland annat Skärholmen, Norsborg, Huddinge, Spånga, innerstan och Jordbro. Sköna Dar har haft uppsam lingsplatser i dessa områden för bussen under sommaren. I redo visningen framkommer det att deltagarna har en spridning över hela Stockholm vilket är roligt att se även om det innebär att många har behövt resa långt för att delta. Inför 2013 kommer Sköna Dar arbeta aktivt med att vidga upptagningsområdet gällande både områden och samarbetspartners. Om Sköna Dar Vad är syftet och målsättningen med projektet? Att få nya grupper av barn och ungdomar att intressera sig för deltagande i lägerverksamhet, se Stockholms Skärgård och skapa möten mellan unga. Att på sikt öka mångfalden och integrationen i vår befintliga verksamhet. Vad kan barn och ungdomar få ut av att delta i projektet? Upptäcka den möjlighet till frihet som finns i Sverige, närheten till naturen och innebörden av Allemansrätten. Att få träffa andra ungdomar i nya miljöer. Att få chans att pröva på och uppleva nya aktiviteter. Vi är öppna för förslag och tar gärna emot idéer, det är ni som är i kontakt med dessa barn och ungdomar som vet om det skulle vara av intresse för er att delta i Sköna Dar. Vi hoppas på möjligheter till att skapa samarbete tillsammans. Läs mer på www.skonadar.se SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 21
VÄNBOK 2013 Stiftelsens vänbok 2013 Nio liv I Stiftelsens vänbok 2013 berättar nio skärgårdsbor om hur det är att leva och arbeta i skärgården. Den handlar i huvudsak om perioden 1950 till idag, en period som är mycket lite omskriven. Ändå var det en spännande tid med stora förändringar. text Ulrika Palmblad, Carina Lernhagen Matz Vänboken skickas ut med post till Skärgårdsstiftelsens alla vänner under vårvintern 2013. en katt behöver nio liv för att klara sig, sägs det. Det behöver skärgårdsbor också minst. Det var så vi tänkte då temat för 2013 års vänbok diskuterades fram. I boken porträtteras nio skärgårdsbor, alla med olika yrken och erfarenheter. Alla med stor kunskap om hur det är att leva och överleva i skärgården. Att läsa Nio liv ska vara som att kura skymning. Ni vet när den ljusa dagen övergår till mörk kväll, när ljuset blir blått och det är dags att tända fotogenlampan. När det är dags för berättelser. för att klara sig i skärgården måste man vara innovatör. Så har det varit långt innan ordet innova tör blev på modet. Och skärgårdsborna har varit tvungna att klara det utan både jobbcoacher och managementkonsulter. Kanske har det till och med varit en fördel. Arbetet med Nio liv har varit mycket inspirerande, säger Carina Lernhagen Matz som är redaktör och fotograf för boken. Det har varit en förmån att få dra på sig storstövlar och varm jacka och möta skärgården och människor i olika miljöer. Jag som mestadels varit i skärgården med egen båt har nu istället tagit bussen och skärgårdsbåten ut och det är tydligt hur väl många kommunikationer till och från skärgården fungerar. Fler borde ta den möjligheten att komma ut i skärgården även under udda tider. Jag hoppas den här boken kommer att inspirera till det. - mötena med de porträtterade har varit starka och givande på flera olika plan att få ta del av någons vardag, liv och arbete. Det är verkligen ett fint förtroende man får som skribent eller fotograf att porträttera en annan människa. Alla människor har tillräckligt att berätta för en hel bok. Men här har jag, i samråd med Skärgårdsstiftelsen, valt människor från olika delar av Stockholms skärgård och med olika liv och yrkes bakgrund. De är alla människor som på ett konkret sätt bidrar till begreppet en levande skärgård. I boken berättar en båtbyggare, en lanthandlare, en bonde och bagare, en fiskarhustru och krogägare, en sjöräddare och sjöman, en lots, en ytterskärgårdskvinna som just fyllt nittio, ett tillsynsmannapar och en skärgårdsredare. det är berättelser om liv och arbete under de speciella förutsättningar som råder i skärgården. I de förutsättningarna ryms både tillgångar och begränsningar. Som Erik Westerlund säger när han berättar om hur det var att vara ensambarn under vintern och sen på sommaren plötsligt hade en massa lekkamrater: När sommarbarnen åkte hem, rasade min värld. Eller Emmy Sundberg som levt nära sju decennier på Biskopsö. Hon berättar om lyckan att ha en utsikt från fönstret: Den som har en vacker omgivning orkar mer, säger hon. vänboken får ett annorlunda utseende den här gången. Det blir en bok i mjukband för att den ska vara lättare att ta med sig till sommar huset, i båten eller i läsfåtöljen. Boken ger en dokumentär känsla med svartvita bilder i kvalitetstryck på miljöcertifierat, vackert papper. 22 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Redaktör och fotograf Carina Lernhagen Matz VÄNBOK 2013 NIo liv vänbok 2013 Carina Lernhagen Matz är redaktör, fotograf och förläggare av vänboken 2013, Nio Liv. VÄNBOKEN NIO LIV Boken består av nio porträtt där olika personer berättar om sitt liv, arbete och levnadsöde. De fl esta är födda i skärgården, andra har fl yttat ut. Men alla har bidragit till begreppet en levande skärgård. Porträtten är skrivna av olika skribenter, alla journalister eller författare. Den sammanhållande länken är nytagna porträtt och andra bilder av Carina Lernhagen Matz. Nio liv spänner geografi skt över Stockholms skärgård från Krokholmen, söder om Arholma, i norr till Landsort i söder. Men det är också en spännvidd över olika yrkesområden vilka ofta är många olika på skärgårdsbors vis. Det blir berättelser om de speciella förutsättningar som det är att leva året om i skärgården, men också om dess begränsningar. I tid rör sig boken från 1950- talet och fram till idag. De porträtterade och skribenterna är: Åse Borg på Gålö, av Viktoria Myrén. Erik Westerlund på Krokholmen, av Sofi Piehl. Emmy Sundberg på Biskopsö, av Carina Lernhagen Matz. Björn Öberg, av Martin Johnson. Per Oskar Eriksson på Ingmarsö, av Sofi a Broomé. Ingalill Wikström på Möja, av Misse Ljungström. Tommy Pettersson på Utö, skrivet av Kurt Mälarstedt. Gunnar och Britten Hjertstrand, tidigare Svenska Högarna, idag Stavsnäs, av Charlotte Permell. Tom Granström på Ornö, av Erling Matz OMSLAG NIO LIV TEST:OMSLAG NIO LIV 12-10-24 19.28 Sida 1 NIO I V Gunnar o Britten HjertstrandL Emmy Sundberg Tom Granström Björn Öberg Åse Borg Per-Oskar Eriksson Erik Westerlund Åse Borg, Gålö Emmy Sundberg, Biskopsö Erik Westerlund, Krokholmen Gunnar och Britten Hjertstrand, Svenska Högarna och Stavsnäs Inga-Lill Wikström, Möja Per-Oskar Eriksson, Ingmarsö Tom Granström, Ornö Tommy Pettersson, Utö Björn Öberg, Landsort Inga-Lill Wikström Tommy Pettersson» Alla människor har tillräckligt att berätta för en hel bok. «SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 23
FOTOTÄVLING Fototävlingen 2012 bland stiftelsens personal är avgjord Skärgårdsvardag Som fotograf handlar det mycket om timing. Att vara på plats vid rätt tillfälle, vid rätt ljusförhållanden och dessutom få till en riktigt bra bild. Det som är vardag för stiftelsens personal är ofta det första de är där det händer. Det ger en chans att få till bilden med stort B, i alla fall ibland. Några som har lyckats riktigt bra med det är våra finalister och vinnare i årets fototävling som anordnades bland stiftelsens personal för andra året i rad. Bland de inskickade bilderna som kommit in under det gångna året valde stiftelsens informationsavdelning ut ett antal finalistbilder som visades upp under personaldagarna på Lidö. De avgörande place ringarna bestämdes genom en omröstning bland alla anställda och så här blev resultatet. Första plats: Iseka, foto Per Mattsson Örskär Pers vinnande bild är tagen under den första turen ut till Örskär i våras, närmare bestämt den 3 mars. Ekan är en gammal iseka som Per fått av Sjöfartsverket då han var fyrvaktare på ön. Isekan som har kopparplåt i botten används fortfarande under vinter tid av Per för att ta sig över Örskärs sundet. Ekan bryter is genom att Per gasar på med utombordaren så att han tar sig upp på iskanten, sedan trycks isen undan med hjälp av båtens tyngd. Effektivt och väl beprövat! 24 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING