Avfallsplan. BåstadS Kommun 2013-2016

Avfallsplan BåstadS Kommun 2013-2016

Sammanfattning Alla kommuner måste enligt 15 kap. Miljöbalken ta fram en renhållningsordning med en tillhörande avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen i Båstads kommun har tagits fram i ett samarbete mellan Båstads kommun och Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB) under 2012. Båstads kommun har ca 14 230 invånare. Kommunen präglas av ett stort antal besökande turister och sommarboende vilket ger utslag på avfallsmängderna per invånare och som även tros påverka kvalitén på utsorterat material. Det ger en utmaning för hur man jobbar med avfallsinformation och avfallskommunikation i kommunen. NSR och Båstads kommun har antagit sex övergripande mål för hela Skåne Nordväst-regionen som omfattas av Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans Landskronas, Svalövs, Åstorps, Ängelholms och Örkelljungas kommun. Målen är högt satta och för att nå målen måste alla kommuner i Skåne Nordväst-regionen bidra utifrån sina förutsättningar. De sex övergripande målen för Skåne Nordväst som ska uppnås till år 2020 är följande: Avfallsminimering, avfallsmängden ska minska från 500 kg till 300 kg/person och år. Materialåtervinning, mängden felsorterat avfall ska minska från 200 kg till 100 kg/person och år. Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall skall minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år. God arbetsmiljö, antalet arbetsskador skall halveras. God service, halvera antalet kundklagomål. Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras. Utifrån de regionala målen för Skåne Nordväst har mål och åtgärder föreslagits för Båstads kommun utifrån de förutsättningar kommunen har idag. Sex målområden har valts ut för att jobba med lokalt utifrån de regionala målen och även de lokala målen. 1. Förebyggande av avfall minska avfallsmängderna per person 2. Öka materialåtervinningen minska mängden förpackningar och matavfall som slängs i restavfallet. 3. Avgifta kretsloppen minska mängden farligt avfall som slängs i restavfallet och matavfallet 4. God arbetsmiljö få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete 5. God service öka antalet nöjda kunder 6. Miljövänligare transporter minska energiförbrukningen för transport och öka andelen fossilfritt drivmedel. 3

4

Innehåll Sammanfattning...3 2. Beskrivning av kommunen...7 2.1 Folkmängd och fakta... 7 2.2 Näringslivsstruktur... 7 2.3 Avfallsorganisation... 7 3. Lagstiftning och bakgrund...8 4. Mål...8 4.1 Mål sopsamarbete Skåne Nordväst... 9 4.2 Avfallsplanens mål 2016... 9 4.3 Aviserade förändringar och framtiden... 14 4.4 Nationella mål... 15 4.4.1 Det svenska miljömålssystemet... 15 4.4.2 Från avfallshantering till resurshushållning- Sveriges avfallsplan 2012-2017... 16 4.5 Regionala mål... 17 4.5.1 Begränsad miljöpåverkan... 17 4.5.2 God bebyggd miljö... 17 4.6 Lokala mål... 17 4.6.1 ÖP08 översiktsplan Båstads kommun... 17 4.6.2 Miljöprogram 2012-2020... 17 5. Nulägesbeskrivning hushållsavfall...18 5.1 Insamlingssystem... 18 5.1.1 Villor... 18 5.1.2 Flerfamiljsfastigheter och verksamheter... 19 5.2 Behandling... 19 5.2.1 Restavfall... 19 5.2.2 Matavfall... 19 5.2.3 Trädgårdsavfall... 19 5.2.4 Fettavfall... 19 5.2.5 Fettslam från fettavskiljare... 20 5.2.6 Farligt avfall... 20 5.2.7 Riskavfall... 20 5.3 Avfallsmängder: hushållsavfall... 20 5.4 Plockanalyser... 21 6. Nulägesbeskrivning övrigt avfall...22 6.1 Insamlingssystem... 22 6.2 Avfallsmängder: verksamhetsavfall... 22 7. Behandlingsanläggningar...23 7.1 NSR Återvinningscentral Båstad... 23 7.2 Bilskroten Förslöv AB... 23 8. Avfall som omfattas av producentansvar...24 8.1 Förpackningar och returpapper... 24 8.1.1 Tidningspapper/returpapper och pappersförpackningar... 24 8.1.2 Plastförpackningar... 24 8.1.3 Metallförpackningar... 24 8.1.4 Glasförpackningar... 24 5

Innehåll 8.1.5 Batterier... 25 8.1.6 Bilar och däck... 25 8.1.7 Elavfall... 25 8.1.8 Läkemedel... 25 9. Uppföljning...26 10. Referenser...26 Bilaga 1: Nedlagda avfallsupplag...28 Bilaga 2: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)...30 Bilaga 3: Uppgifter till länsstyrelsen...33 6

2. Beskrivning av kommunen 2.1 Folkmängd och fakta Båstads kommun ligger i det nordvästra hörnet av Skåne på det som geografiskt kallas för Bjärehalvön. Större delen av kommunen gränsar mot havet och östra och norra delen mot Ängelholms kommun respektive Laholms kommun. Båstads kommun utgör en del av Skåne Nordväst-regionen tillsammans med 9 andra kommuner i Nordvästra Skåne. Den 31 december 2011 bodde 14 230 personer inom kommunen vilket var 48 färre än 2010. (Källa: SCB). Kommunen har som mål att till 2020 ha en befolkning på 16 000. (Källa: Båstads kommun) I kommunen finns ca 8 700 småhusenheter för 1-2 familjer. Av dessa är ca 3 300 fritidsboenden och ca 5 500 permanentboenden. Andelen hushåll som bor i lägenheter är låg och totalt finns det ca 1 500 lägenhetshushåll i kommunen varav merparten ägs av det kommunägda bostadsföretaget Båstadhem. (Källa: SCB) 2.2 Näringslivsstruktur I Båstads kommun finns ca 1000 företag varav majoriteten är små eller medelstora företag med färre än 100 anställda. Cirka 90 % av företagen har 1-9 anställda. Båstads kommun är den största arbetsgivaren i kommunen och därefter står tillverkningsindustrin och byggnadsrelaterade företag för den största sysselsättningen. De största privata företagen är Lindab med tillverkning av stålprodukter och med totalt ca 700 anställda i Grevie och Förslöv, Nolato med tillverkning av gummi- och platsprodukter och ca 150 anställda och byggföretaget PEAB med kontor i Förslöv och ca 100 anställda. (Källa: ÖP-08) 2.3 Avfallsorganisation Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB), som ägs av Båstads kommun tillsammans med 5 andra kommuner i nordvästra Skåne, och avdelningen Kommun & Hushåll är beställare av all renhållning som kommunen ansvarar för (inte gaturenhållningen). NSR AB sköter upphandlingen av insamlingstjänster för hushållsavfall och slam. SITA är entreprenör för både avfallshämtning och slamtömning. NSR AB ansvarar även för framtagande av förslag på renhållningsordning med tillhörande avfallsplan samt framtagande av förslag på avfallstaxa. För behandling av hushållsavfall finns ett konsortialavtal mellan NSR:s ägarkommuner där man kommit överens om att allt hushållsavfall som NSR kan ta emot för behandling ska skickas till någon av NSR:s anläggningar. 7

3. Lagstiftning och bakgrund Ett flertal lagar berör avfallsområdet både internationell och nationellt. Övergripande gäller EU:s avfallsdirektiv som 2011 implementerades i svensk lagstiftning genom förändringar i Miljöbalken och nya avfallsförordningen 2011:927. I avfallsförordningen finns det reglerat att alla kommuner i Sverige ska ta fram en kommunal avfallsplan som antas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Innehållet i avfallsplanen regleras genom Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2006:6. 4. Mål Enligt avfallsförordningen 2011:927 ska den kommunala avfallsplanen bland annat innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Målen i Båstads kommuns avfallsplan syftar till att minska avfallets mängd och farlighet, men också till att bidra till de mål som kommunerna inom sopsamarbete Skåne Nordväst gemensamt beslutat om att de ska jobba för att uppnå. Målen syftar också till att kommunen ska sträva uppåt i EU:s avfallstrappa. Minimering Återanvändning Materialåtervinning Energiåtervinning Deponering Figur 1: EU:s avfallstrappa. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska all avfallshantering sträva mot att nå toppen på trappan. Målet med avfallshanteringen är att avfall aldrig uppstår. 8

4.1 Mål sopsamarbete Skåne Nordväst Skåne Nordväst är ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Inom Skåne Nordväst samarbetet har kommunerna enats om att jobba tillsammans för att förbättra avfallshanteringen i regionen genom projektet sopsamarbete Skåne Nordväst. Som ett led i detta har man i alla kommuner beslutat jobba med 6 övergripande gemensamma mål som ska uppnås till år 2020. De sex övergripande målen för sopsamarbetet är följande: Avfallsminimering, avfallsmängden ska minska från 500 kg till 300 kg/person och år Materialåtervinning, mängden felsorterat avfall ska minska från 200 kg till 100 kg/person och år Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall skall minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år God arbetsmiljö, antalet arbetsskador skall halveras God service, halvera antalet kundklagomål Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras De sex övergripande lokala målen för avfallsplanen som presenteras i nästa avsnitt överensstämmer med de övergripande målområdena som beslutats för Skåne Nordväst. 4.2 Avfallsplanens mål 2016 Sex övergripande mål finns för Båstads kommuns avfallsplanering. De tre första målen har mål både för hushållens avfall och för verksamheternas avfall. De tre sista målen som handlar om god service, god arbetsmiljö och miljövänligare transporter berör endast det kommunala renhållningsansvaret. Under varje mål finns förslag på ett antal åtgärder som syftar till att uppnå målen. Varje åtgärd har en eller flera ansvariga där den som är huvudansvarig står överst och ska se till att åtgärden genomförs. 1. Förebyggande av avfall Förebyggande av avfall är det första steget i EU:s avfallstrappa. Allt avfall innebär en miljöbelastning på ett eller annat sätt och det bästa är om avfall aldrig uppstår. Mål hushållsavfall Båstads kommun ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med 70 kg från år 2011 till 2015. Den totala avfallsmängden 2011 var 801 kg per invånare. Mätning Hushållens totala avfallsmängd per person mäts årligen. I denna siffra ingår säck- och kärlavfall (matavfall och restavfall), förpackningar och tidningar, farligt avfall och grovavfall. Trädgårdsavfall ingår inte. Åtgärd Ansvarig Genomförande Båstads kommun deltar aktivt i sopsamarbetet Skåne Nordväst. Ett sammarbetsprojekt mellan kommunerna i Skåne nordväst för att stödja kommunerna i arbetet med att bland annat minska avfallsmängderna för regionen. (Se avsnitt 4.1) NSR Båstads kommun 2013-2016 Båstads kommun deltar i den nationella kampanjen Europa Minskar Avfallet i samarbete med övriga kommuner i NSR-regionen. Båstads kommun arbetar med avfallsminimeringsprojekt i sin egen organisation. NSR Båstads kommuns ledningsgrupp De år som kampanjen genomförs. 2013-2014 9

Åtgärd Ansvarig Genomförande När grovavfall slängs ska alltid frågan ställas till kund NSR 2013-2016 om det får återanvändas istället. En ny återvinningscentral på befintlig plats i Svenstad eller ny lokalisering skapas. Den nya anläggningen ska inbjuda till avfallsminimering och ha utrymme för återbruk. NSR 2016 Mål verksamhetsavfall Båstads kommun ska verka och skapa förutsättningar för att så lite avfall som möjligt ska uppstå från verksamheter. Mätning I nuläget finns ingen tillgänglig helomfattande statistik på verksamheternas avfall. Åtgärd Ansvarig Genomförande NSR samordnar företag så att den enas avfall blir den NSR 2012-2016 andres resurs Båstads kommun arbetar för att ett återbrukscentrum för bygg- och rivningsavfall etableras. Båstads kommun NSR 2016 2. Öka materialåtervinning Materialåtervinning innebär att så lite avfall som möjligt hamnar i restavfallet och går till förbränning. Istället ska så mycket som möjligt sorteras ut och bli till nya produkter eller återanvändas. I Båstads kommun är det obligatoriskt att sortera ut matavfall. Mål hushållsavfall a. Under 2011 omklassades stora delar av Båstads kommuns matavfall till restavfall. På grund av detta uppgick restavfallsmängden till 307 kg per invånare och år 2011. Målet till 2016 är att minska restavfallet till 200 kg per invånare (turister medräknade). Målet är högt satt i förhållande till resultatet 2011 men med en bättre kvalitet på matavfallet bör målet vara rimligt. År 2009 när inget matavfall omklassades var den insamlade mängden restavfall 231 kg per invånare och år. b. Minska felsorteringarna med 25 procentenheter från år 2012 till 2016 genom att mängden felsorterat producentansvarsmaterial och matavfall minskar. Vid 2012 års plockanalyser utgjorde dessa fraktioner 68 procent av allt restavfall. Mätning Statistik förs årligen på kilogram per invånare. Plockanalyser görs årligen på restavfall från villahushåll. Åtgärd Ansvarig Genomförande NSR verkar för att fler använder 4-fackskärl NSR 2014 Plockanalys genomförs på villahushåll med 2-fackskärl. NSR 2013 Informationsinsatser angående källsortering och avfallsminimering görs mot skolor. NSR 2013 10

Åtgärd Ansvarig Genomförande Undervisningsmaterial om avfall och källsortering NSR 2013 tas fram för Båstads kommun i samarbete med övriga kommuner i NSR-regionen. En inventering av insamlingen av fettavfall via Samhällsbyggnadsutskottets 2013 fettunna och fettavskiljare på resturanger och storkök görs. miljöavdelning. NSR NSVA NSR verkar för att matavfallskvarn till tank installeras där detta är ett lämpligt alternativ. NSR 2012-2016, löpande Systemet för insamling av fettavfall och möjligheten att föra in detta i NSR:s biogasproduktion utreds. Källsortering inom kommunala förvaltningar utreds. Införande av fullständig källsortering i de kommunala förvaltningar som saknar detta. NSR 2013 Båstads kommuns ledningsgrupp Båstads kommuns ledningsgrupp 2013 2014 Mål verksamhetsavfall Båstads kommun verkar för att så mycket som möjligt av verksamheternas avfall återvinns. Fokusområden är matavfall och bygg- och rivningsavfall. Mätning I dagsläget finns ingen samlad statistik på verksamhetsavfallet. Åtgärd Ansvarig Genomförande Informationskampanj görs riktad mot livsmedelsföretag och livsmedelbutiker med inriktning mot matavfall. NSR Kommunstyrelsens miljöavdelning 2014 Skrift om miljöanpassad rivning tas fram och skickas ut till byggföretag samt delas ut i samband med tillsyn. En framtida ÅVC byggs för att främja småföretagares utsortering. NSR verkar för att företagare ökar sin utsortering av material till materialåtervinning. Samhällsbyggnadsutskottets 2015 miljö- och bygglovsavdelning. NSR NSR 2016 NSR 2013 3. Avgifta kretsloppen En viktig del i avfallshanteringen är att få bort giftiga och farliga ämnen ur kretsloppen. Det är också ett av huvudsyftena med framtagandet av en avfallplan att minska avfallets farlighet. Båstads kommun samlar in stora mängder elavfall och har ett snitt långt över Sverigemedel som ligger på 16 kg när det gäller in-samling per invånare. Fortfarande finns dock en del farligt avfall kvar i restavfallet som ska sorteras ut och insamlingsmålen kommer att skärpas på nationell nivå. Servicenivån i Båstads kommun och förutsättningarna för att kunna samla in bedöms som goda för kommuninvånarna. Däremot kanske kunskapen om farligt avfall behöver höjas för att öka utsorteringen. 11

Mål hushållsavfall Vid årliga plockanalyser av restavfallet får det inte förekomma mer än 0,5 procent elavfall och inget övrigt farligt avfall. I matavfall får det inte förekomma något elektronikavfall eller farligt avfall. Vid 2011 års plockanalys fanns det 1 % elavfall och 0 % övrigt farligt avfall i restavfallet. Både elektronikavfall och övrigt farligt avfall återfanns i matavfallet. Mätning Årlig plockanalys genomförs på restavfall och matavfall från villahushållen i Båstads kommun. Åtgärd Ansvarig Genomförande En plockanalys genomförs på flerfamiljsfastigheter NSR 2014 för att undersöka bland annat hur stor mängd farligt avfall som slängs i restavfallet och matavfallet. En informationskampanj gällande farligt avfall görs NSR 2015 riktad mot hushållen. Utredning av eventuella åtgärdsbehov för Grevie 2:41 och Mässinge/Slättaröd påbörjas. Samhällbyggnadsutskottets miljöavdelning 2015 Mål verksamheter Båstads kommun ska verka för att farligt avfall från verksamheter ska sorteras ut och omhändertas på ett korrekt sätt. Åtgärd Ansvarig Genomförande En tillsynskampanj för verksamheter gällande farligt Samhällsbyggnadsutskottets 2014 avfall görs. miljöavdelning 4. God arbetsmiljö Båstads kommun är en kommun med kuperad geografi, många fina småvägar och trånga mysiga gränder inne i tätorterna. Detta lockar många tillfälliga gäster och gör Båstads kommun till en attraktiv semesterkommun under sommarhalvåret. Samtidigt för det med sig en del svårigheter när det gäller framkomlighet för renhållningsfordon som dagligen är ute och tömmer och hämtar avfall. Detta utgör en utmaning där man måste hitta en balans då renhållningsarbetarna tillhör en av de arbetsgrupper med störst antal olyckor och allvarliga tillbud i Sverige. Mål hushållsavfall Entreprenören saknar idag statistik över antalet olyckor och tillbud och därav går det ej att sätta ett mätbart mål i enlighet med kretsloppsplanen för Skåne Nordväst. Målet blir att till 2014 ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och därefter ska antalet olyckor och tillbud minska fram till 2016. Målet kan komma att revideras efter 2014 för att få ett mätbart mål. Mätning Entreprenören ska föra statistik över antalet olyckor och allvarliga tillbud under 2013 och därefter varje år. Åtgärd Ansvarig Genomförande Entreprenören rapporterar in olyckor och allvarliga Insamlingsentreprenör 2013-2016, löpande tillbud. Samarbetet mellan NSR och Teknik och Service stärks. NSR och Teknik och Service 2013-2016 12

Åtgärd Ansvarig Genomförande Avfallsfrågorna förs in i detaljplanearbetet och bygglovsprövning. Samarbetet mellan NSR och detaljplan- och bygglovsavdelningen stärks. NSR Planavdelningen Bygglovsavdelningen 2013-2016, löpande En lista upprättas med de 30 sämsta hämtningsställena. Fastighetsägare, entreprenör, kommunen och NSR samarbetar för att komma till rätta med problemen. En inventering genomförs av transportvägarna i Båstads kommun. Inventering av tunga lock till enskilda brunnar i Båstads kommun genomförs. En framtida ÅVC skapas med hänsyn till en god arbetsmiljö för det som arbetar där och för de besökare som vistas på anläggningen. 5. God Service Insamlingsentreprenör NSR Teknik & Service NSR Båstads kommun Insamlingsentreprenör 2013 2013-2014 NSR 2014-2015 Samhällsbyggnadsutskottets miljöavdelning NSR 2016 Avfallshanteringen är en samhällservice och en viktig del av ett fungerade samhälle. En god service till Båstads invånare innebär även att det blir lättare för dem att göra miljöriktigt rätta val. Målet för Skåne Nordväst är att antalet kundklagomål ska halveras, idag saknar vi dock statistik för Båstads kommun om antalet kundklagomål och har därför valt att fokusera på andelen nöjda kunder. Mål Andelen villaägare som är nöjda med dagens avfallshantering ska öka från 82 % 2010 till 90 % år 2016. Mätning En enkätundersökning ska göras för att få ett mått på villaägarnas nöjdhet. Åtgärd Ansvarig Genomförande E-tjänster införs NSR 2013 NSR Kommun & Hushåll finns på plats en gång om NSR 2013-2016 året på ÅVC för att träffa kunder och svara på frågor. Ny rutin kring insamlingen av grovavfall och mjukplast NSR 2013 ses över för att förenkla för kunder och NSR:s kundservice. Nöjdkundenkät genomförs vartannat år NSR 2013 och 2015 NSR deltar i kommunaktiviteter riktade mot medborgare för att informera om renhållningen, exempelvis boendeträffar. Ett avfallråd bildas med representanter från fastighetsägarna, villaföreningen och hyresgästföreningen med syfte att förbättre servicen i Båstads kommun. NSR 2013-2016 Båstads kommuns kommunikationsavdelning NSR 2014 SMS-tjänster införs NSR 2014 13

6. Miljövänligare transporter Mål hushållsavfall a. Minst 50 % av bränsleenergiförbrukningen för den kommunala renhållningen ska komma från fossilfria bränslen år 2016. b. Bränsleenergiförbrukningen ska minska från 74 kwh/invånare 2011 till under 50 kwh/invånare till 2016. Idag går majoriteten av insamlingsfordonen på fordonsgas som består av en blandning av ca 50 % biogas och 50 % naturgas. År 2011 kom ca 47 % av energibränsleförbrukningen från fordonsgas vilket innebär att ca 23,5 % var fossilfritt. Mätning Insamlingsentreprenören ska föra statistik om årlig bränsleförbrukning samt bränsletyp. Bränsleförbrukningen ska redovisas kvartalsvis till NSR AB. Åtgärd Ansvarig Genomförande Vid upphandling av entreprenör för insamling av hushållsavfall skall krav ställas på fordon om användning av fossilfria bränslen. NSR Löpande. Krav skall ställas vid alla upphandlingar. Vid upphandling av entreprenör för insamling av hushållsavfall skall krav ställas på att chaufförer genomgått eco-driveutbildning. NSR 4.3 Aviserade förändringar och framtiden Löpande. Krav skall ställas vid alla upphandlingar. Bjärehalvöns kretsloppspark Parallellt med framtagandet av denna avfallsplan pågår en lokalieringsutredning för en framtida återvinningscentral/kretsloppspark i Båstads kommun. Dagens anläggning har ett gammalt miljötillstånd från 1988 enligt då gällande miljöskyddslagstiftning. Det kommer mycket troligt ställas krav på att ett nytt tillstånd enligt miljöbalken ska finnas om ett par år. Processen med att ansöka om tillstånd för en återvinningscentral beräknas ta ca 2 år och bör därmed senast påbörjas i början av 2013. Under hösten 2012 har NSR tillsammans med Båstads kommun fått i uppdrag från kommunen att påbörja en lokaliseringsutredning för att utreda olika lämpliga alternativ som tros uppfylla de miljökrav som ställs på en återvinningscentral. Förhoppningen är att till årsskiftet 2012/2013 ha kommit fram till en lämplig placering för att därefter kunna påbörja tillståndsprocessen oavsett om dagens placering eller en annan placering bedöms som mest lämplig. Avfallsutredningen Den 30 juni 2011 beslutades det att en särskild utredare skulle göra en översyn av avfallsområdet. Utredningen skulle främst omfatta hur ansvaret för insamling och omhändetagande av hushållens avfall skulle kunna utformas men även till viss del verksamheternas avfall. Den slutgiltiga utredningen presenterades den 3 september 2012 men redan nu vet vi att utredningen kommer att förorda ett större kommunalt ansvar för hushållens avfall som även skulle omfattas av producentansvarsmaterialet från hushållen. Avfallsförebyggande programmet Enligt EU:s avfallsdirektiv måste alla länder i EU ta fram ett program för förebyggande av avfall som ska vara klart i december 2013. Programmet tas fram av Naturvårdsverket och blir en utveckling av det som bedöms prioriterade områden i den nationella avfallsplanen som antogs 2012. Programmet kommer bland annat att analyser behovet av nya styrmedel för att minska avfallsmängderna. 14

Reviderat WEEE direktiv Under slutet av 2011 enades man i EU om ett nytt direktiv gällande producentansvar för elektroniska och elektriska produkter. Direktivet trädde i kraft den 13 augusti 2012 och innan den 14 februari 2014 ska det ha införlivats i svensk lagstiftning. Det som ligger som förslag och kan påverka Båstads kommun i större utsträckning är: Dagens insamlingsmål för insamling av el-avfall på 4 kg per person ska skärpas. I Sverige samlar man i snitt in 16 kg per person men resultatet är inte kopplat till hur mycket som säljs på marknaden. Det nya målet föreslås vara att år 2016 måste 65 procent av el-avfallet, baserat på den genomsnittliga försäljningen av elektriska och elektroniska produkter de senaste tre åren, samlas in. Hur dagens insamlingsresultat förhåller sig till det nya målet går inte att säga idag och troligtvis kommer det bli svårt att få ett mätvärde på kommunnivå. Det ska ställas krav på butiker över en viss storlek att ha insamling av litet och medelstort elektronikavfall utan att konsumenten behöver köpa något. 4.4 Nationella mål 4.4.1 Det svenska miljömålssystemet Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för miljöarbetet och vad som behöver ske på samhällsnivå om vi ska ha ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som miljöarbetet ska leda till i Sverige och etappmålen anger mål på vägen som vi måste uppnå för att kunna nå generationsmålet. Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har antagit sexton mål för miljökvaliten. De 16 miljökvalitetsmålen utgör grunden i den nationella miljöpolitiken. Miljökvalitetsmålen har ett antal preciseringar som ska förtydliga vad som ska uppnås. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Avfallsområdet berörs främst utav 3 miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 15

Preciseringar som berör avfallsområdet - avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. För att underlätta möjligheten att nå miljökvalitetsmålet för god bebyggd miljö har regeringen fastställt etappmål inom området avfall som anses vara ett prioriterat område. Etappmål om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och blir till biologiskt så att växtnäring tas till vara, där minst 40 % behandlas, så att även energi tas tillvara. Målet ska uppnås 2018. Etappmål om byggnads- och rivningsavfall. Återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent år 2020. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet). Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet). Mer om miljömålen går att läsa på www.miljomal.nu 4.4.2 Från avfallshantering till resurshushållning- Sveriges avfallsplan 2012-2017 Naturvårdsverket har tagit fram en ny nationell avfallsplan i enlighet med EU-direktiv och som antogs i maj 2012. I förslaget till avfallsplan konstateras det att Sverige kommit långt med att minska miljöpåverkan från avfallshanteringen men att det finns en hel del kvar att jobba vidare med. I förslaget till avfallsplan har Naturvårdsverket valt att peka ut fem prioriterade områden: Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållsavfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder Inom varje område har mål och förslag till åtgärder tagits fram. Man har lyft in de etappmål som finns under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö i den nationella avfallsplanen. Naturvårdsverket har även belyst vad olika aktörer kan göra för att bidra till att målen uppnås, däribland förslag på vad kommunerna kan göra. De mål och åtgärder som föreslås för Båstads kommun ligger i linje med de mål som föreslås i den nationella avfallsplanen. Den nationella avfallsplanen finns att läsa i sin helhet på Naturvårdsverkets webbsida. 16

4.5 Regionala mål Länsstyrelsen i Skåne län ansvarar för att ta fram regionala miljömål för Skåne län utifrån de nationella miljö-kvalitetsmålen. De flesta målen för Skåne gick ut 2010 men därefter har man valt att förlänga ej uppnådda mål till 2012 i väntan på nya etappmål från regeringen. Nya mål håller på att tas och därav redovisas enbart idag gällande mål för Skåne län. Avfallsplanen kommer att kompletteras när nya mål för Skåne län antagits. 4.5.1 Begränsad miljöpåverkan Biogas. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020. Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007. 4.5.2 God bebyggd miljö Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. 4.6 Lokala mål Det finns 2 lokala måldokument som berör avfallsområdet i Båstads kommun. 4.6.1 ÖP08 översiktsplan Båstads kommun Båstads översiktsplan behandlar avfallet i kommunen under avsnittet Teknisk försörjning. I översiktplanen skriver man att en effektiv hantering av avfall bygger på att det mesta avfallet sorteras vid källan både hos hushållen och ute hos verksamheterna. Översiktsplanen tar även upp lokaliseringen av återvinningstationer samt eventuellt en ny lokalisering av befintlig återvinningscentral som idag är belägen i Svenstad. 4.6.2 Miljöprogram 2012-2020 Båstads kommun arbetar med fem övergripande områden som är av stor vikt för Båstads kommun och på olika sätt täcker de nationella miljökvalitetsmålen. De fem övergripande områdena är vatten, natur & ekosystem, energi & klimat, transporter och bebyggd miljö. Avfallsområdet berörs av området transport och bebyggd miljö. Miljöprogramet har som mål under området transporter att Båstads kommuns samtliga transporter inklusive entreprenader ska vara fossilfria år 2020. Under området bebyggd miljö har man som mål att andelen återvinning i kommunen ska öka. Andelen matavfall som slängs minimeras och det matavfall som uppstår ska källsorteras och gå till biogasproduktion. 17

5. Nulägesbeskrivning hushållsavfall 5.1 Insamlingssystem Kommunen har enligt lag en skyldighet att se till att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter inom kommunen samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. I Båstads kommun har detta ansvaret överlämnats till NSR AB från och med 1 januari 2012. För förpackningar och tidningar med producentansvar finns 15 återvinningsstationer utplacerade i Båstads kommun. Dessa drivs och sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTIAB) i samarbete med lokala entreprenörer. NSR AB erbjuder även fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar vid villor. Båstadhem och andra fastighetsägare erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i flerfamiljshus som en extra service. Avtal tecknas med valfri entreprenör med tillstånd att hämta producentansvarsmaterial. 5.1.1 Villor Villaägare kan välja mellan flera olika abonnemang med sortering i fyrfackskärl eller tvåfackskärl i två olika kärlstorlekar. Det finns även abonnemang för odelat kärl för de som väljer att hemkompostera. Tömning av grovavfall och farligt avfall vid fastighet ingår i alla abonnemang. Grovavfall (inkluderar även stort elektronikavfall) hämtas 6 gånger om året efter beställning (max 3 kolli/gång). Farligt avfall (inkluderar även småelektronik och ljuskällor) läggs i en röd box och töms efter beställning 6 gånger om året. Fyrfackskärl Varje hushåll har två kärl med 4 fack i varje kärl, två stora och två små fack. Kärlens storlek är antingen 370 liter eller 240 liter beroende på hushållens storlek och behov. Kärl 1: Har två större fack för restavfall och matavfall och två mindre fack för hårdplastförpackningar och metallförpackningar. Kärl 2: Har två större fack för tidningar och pappersförpackningar och två mindre fack för ofärgade och färgade glasförpackning. Mjukplastförpackningar samlas sedan 1 april 2012 in i en separat mjukplastsäckar som töms efter beställning 6 gånger om året. Tidigare blandades mjukplastförpackningar och hårdplastförpackningar i samma fack. Tvåfackskärl Varje hushåll har ett kärl på antingen 370-liter eller 240-liter med två fack. I det ena facket läggs restavfall och i det andra matavfall. Förpackningar och tidningar transporteras till någon av de 15 återvinningsstationer som finns i kommunen av varje enskild abonnent. Trägårdsavfallskärl Villaägare med trädgårdsavfall kan teckna abonnemang för 370-liters trädgårdskärl. Trädgårdskärlet töms 9 eller 18 gånger om året beroende på kundens önskemål. Slam Fastigheter med enskilt avlopp t.ex. trekammarbrunn eller sluten tank tömmer detta minst en gång om året via NSR AB:s entreprenör. 18

5.1.2 Flerfamiljsfastigheter och verksamheter Hämtning av grovavfall och röda boxen från hushåll ingår i alla abonnemang tecknade för flerfamiljsfastigheter. Fastighetsägaren ansvarar för att det finna en uppsamlingsplats för grovavfall och röda boxar och att hämtning sker. Restavfall I flerfamiljsfastigheter och verksamheter där hushållsavfall uppstår ska hämtning av restavfall ske minst en gång varannan vecka. Fritidsboenden kan under perioden oktober till mars ha hämtning en gång var fjärde vecka. Insamling sker i: Kärl 190-660 liter Säck 160 liter Container 3-10 kubik Matavfall Matavfall hämtas minst en gång varannan vecka. Fritidsboenden kan under perioden oktober till mars ha hämtning en gång var fjärde vecka. Kärlens storlek varier från 140 liter till 190 liter. Fettavfall från matlagning NSVA avgör om en verksamhet behöver fettavskiljare för uppsamling av fett. Tömning av fettavskiljare ska ske minst en gång om året av NSR:s entreprenör. Frityrfett från restaurang och storköksverksamhet ska samlas in i fettunnor. Hämtning ska ske minst en gång om året av NSR:s entreprenör. Insamlingssystemet för fettavfall i kommunen är idag inte tillfredställande och kommer att ses över. Förpackningar och tidningar Avtal om hämtning av producentansvarsmaterial tecknas med valfri privat entreprenör med tillstånd att köra detta material. 5.2 Behandling 5.2.1 Restavfall Källsorterat restavfall omlastas i Vejby, Ängelholms kommun, och transporteras därefter till NSR Åter-vinningsanläggning i Helsingborg. Avfallet skickas därefter till godkänd förbränningsanläggning för energiåter-vinning. 5.2.2 Matavfall Källsorterat matavfall omlastas i Vejby och transporteras till NSR:s biogasanläggning i Helsingborg. Matavfall förbehandlas och rötas tillsammans med organiskt avfall från industrin. Vid rötningen bildas biogas som sedan uppgraderas till fordonsbränsle. Organiska rester som blir kvar efter rötningen används som biogödsel. Biogödseln pumpas bland annat ut via pipelines direkt till närliggande åkrar. 5.2.3 Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall behandlas genom krossning och flisning för framtagande av biobränsle och kompost. Trädgårdsavfall behandlas på NSR Återvinningscentral Båstad och på NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg. 5.2.4 Fettavfall Fettavfall ska transporteras till NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg för att sedan skickas vidare till Svensk Fettåtervinning. Fettet renas och behandlas för att sedan användas som bland annat råvara i kemikalieprodukter. 19

5.2.5 Fettslam från fettavskiljare Fettslamet från restauranger och storkök pumpas in i NSR:s biogasanläggning i Helsingborg där det efter rötning blir biogas och biogödsel. 5.2.6 Farligt avfall Farligt avfall från hushållen skickas till NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg Där finns ett mellanlager för sortering, ompackning och märkning. Avfallet transporteras därefter vidare för slutbehandling till godkänd behandlingsanläggning. 5.2.7 Riskavfall Riskavfall från hushållen som t.ex. sprutspetsar och kasserade kanyler samlas in i samarbete med apoteken. NSR AB har avtal med samtliga apotek i Båstads kommun som genom avtalet tillhandahåller gratis behållare för smittförande, stickande och skärande avfall till privatpersoner. Apoteken har genom avtalet åtagit sig att ta emot fulla behållare och sen skicka det vidare till godkänd anläggning för förbränning av riskavfall. 5.3 Avfallsmängder: hushållsavfall Kommunen har ett stort antal sommargäster och tillfälliga besökare under främst sommarhalvåret. Detta påverkar avfallsmängderna per person där man delar antalet kilon med antalet folkbokförda i kommunen. Detta gör det svårt att jämföra Båstads kommuns siffror med övriga kommuner i Skåne Nordväst och är också anledningen till siffrorna avviker i jämförelse med övriga kommuner i NSR-regionen. Fastighetsnära kommunalt ansvar (kilo per invånare och år) Folkmängd 14230 Restavfall säck och kärl 307 Matavfall 8 Grovavfall 11 Trädgårdsavfall 69 Summa hämtat vid fastighet 395 Tabell 1: Insamlade mängder hushållsavfall per invånare (ej producentansvarsmaterial) insamlat vid fastigheter i Båstads kommun 2011. Restavfallsmängderna var mycket höga 2011 på grund av att stora mängder matavfall omklassades till restavfall på grund av dålig kvalitet. Producentansvarsmaterial, fastighetsnära + återvinningsstation + återvinningscentral (kilo per invånare och år) Totalt varav FNI+ÅVC Tidningar 64 33 Pappersförpackningar 38 10 Glasförpackningar 27 18 Plastförpackningar 15 2 Metallförpackningar 6 2 Summa förpackningar och tidningar 150 65 Tabell 2: Insamlade mängder förpackningar och tidningar per invånare. 20

Återvinningscentral (kilo per invånare och år) Restavfall (grovt) 180 Gips 6 Trä 132 Trädgårdsavfall 175 Skrot Uppgifter saknas Schakt 32 Farligt avfall (ÅVC+fastighetsnära) 24 Elavfall+(ÅVC+fastighetsnära) 23 Summa återvinningscentral 500 Tabell 3: Insamlade mängder grovavall och återvinningsmaterial vid NSR återvinningscentral Båstad. Även insamlade mängder farligt avfall och elavfall som samlats in både på återvinningscentralen och vid kommuninvånarnas fastigheter. Fastighetsnära kommunalt ansvar (ej turister) Kommentar Restavfall säck och kärl 199 Medelvärde av månaderna januari, februari, mars, april, maj, september, oktober, november, december Tabell 4: Restavfallsmängder 2011 i kg per invånare (turister ej medräknade) 5.4 Plockanalyser Under flera år har NSR AB specialiserat sig på plockanalyser av hushållsavfall och har i samarbete med Avfall Sverige tagit fram en metod för detta. Plockanalyserna innebär att man sorterar blandat avfall och ser vilken typ av avfall som slängs. Från resultatet kan man sedan få en indikation på vad som behöver förbättras eller om en genomförd insats gett effekt. Restavfall (30,1 %) Biologiskt avfall (30 %) Förpackningar och tidningar (39 %) Farligt avfall (0,2 %) Elavfall (0,7 %) Figur 2: Resultat från plockanalys av restavfallet. Andelen producentansvarsmaterial (förpackningar, tidningar, elavfall) och biologiskt avfall (matavfall, trädgårdsavfall) i restavfallet från villor i Båstads kommun 2012. Icke matavfall (6 %) Oundvikligt (61 %) Onödigt (16 %) Annat matavfall (8 %) Matavfallspåsar (10 %) Figur 3: Resultat från plockanalys av matavfall. Andelen icke matavfall som slängs i matavfallet utgör 6 % av allt matavfall som slängs. Onödigt matavfall som slängs är tex. bröd eller kött för att det blivit för gammalt utgör ca 16 %. Det onödiga matavfallet hade kunnat undvikas genom en bättre hantering av maten. Oundvikligt matavfall är det som verkligen skulle läggas i matavfallet som tex. skal och utgör ca 61 % av matavfallet. 21

6. Nulägesbeskrivning övrigt avfall 6.1 Insamlingssystem För verksamhetsavfall är marknaden avreglerad, det innebär att verksamheterna får anlita vem de vill med tillstånd till att hämta deras avfall. De kan även själva transportera sitt avfall om de har tillstånd för detta. Verksamhetsutövare har själv ansvaret för att det egna avfallet transporteras bort och behandlas enligt EU:s avfallstrappa. De som tranporterar avfallet ska ha tillstånd för detta (vissa undantag vid små mängder). En verksamhet kan även ha avfall som räknas som hushållsavfall till exempel avfall från fikarum och från städning. Detta hushållsavfall ska hämtas av NSR AB:s entreprenör. För verksamhetsavfall har Båstads kommun ett planeringsansvar och tillsynsansvar (i de fall kommunen är tillsynsmyndighet). Sedan förra avfallsplanen har det kommunala ansvaret för farligt avfall försvunnit. 6.2 Avfallsmängder: verksamhetsavfall Kommunen har idag ingen samlad bild av mängden verksamhetsavfall som produceras i kommunen. Andelen små och medelstora företag är många i Båstads kommun och troligvis kommer detta avfall in vid NSR:s återvinningscentraler i Båstads kommun och Ängelholms kommun. Inkomna mängder NSR Återvinningsanläggning Båstad (ton) Restavfall (grovt) 863 Trä 386 Trädgårdsavfall 1861 Skrot 504 Schakt 530 Asbest 2,3 Impregnerat trä 65 Blybatterier 0,2 Summa återvinningscentral 4211,5 Tabell 5: Avfallsmängder NSR Återvinningscentral Båstad (invägda över vågen). Kan finnas ett stort mörkeltal här då verksamhetsutövare ibland utger sig för att vara privatpersoner. 22

7. Behandlingsanläggningar Två mindre anläggningar med tillstånd för mottagning av avfall finns i Båstads kommun. Hushållsavfall och majoriteten av producentansvarsmaterial som samlas in av kommunen omlastas och transporteras till NSR:s återvinnings-anläggning i Helsingborg för mellanlagring och/eller sortering innan behandling eller borttransport. 7.1 NSR Återvinningscentral Båstad Fastighet: Svenstad 17:3 m.fl. Verksamhetskod: 90:50 Typ av avfall: Grovavfall, trädgårdsavfall, återvinningsmaterial, schaktmassor, producentansvarsmaterial, elektronik samt farligt avfall. Behandlingsmetod: Anläggningen består av en återvinningscentral för hushåll, en miljöbod för farligt avfall, ytor för mottagning av grövre träavfall, trädgårdsavfall, ytor för kompostering samt ytor för skrot-, asfalt och betongåtervinning samt omlastning/sortering av industriavfall. Återvinningscentralen är öppen måndag till Figur 4: NSR Återvinningscentral Båstad fredag samt lördag förmiddag. Det mesta material som inkommit transporteras till NSR återvinningsanläggning Helsingborg eller direkt till annan mottagare för återvinning, mellanlagring eller slutomhändertagande. Tillåtna mängder: Anläggningen har ett tillstånd från 1988 enligt då gällande miljöskyddslagstiftningen. Sedan 2008 finns ett gällande tillstånd för mellanlagring av farligt avfall. Mängden farligt avfall får vid ett givet tillfälle aldrig överstiga följande värden: 1. 5 ton oljeavfall 2. 30 ton blybatterier 3. 100 ton elektriska och elektroniska prod ukter 4. Mer än 30 ton impregnerat trä 5. Mer än 1 ton annat farligt avfall Kapacitet (uppskattad): Industri- och grovavfall: ca 4000 ton/år (omlastning) Återvinningsmaterial: ca 1000 ton/år (mellanlagring) Park- och trädgårdsavfall: ca 5000 ton/år (kompostering) Trä: ca 3000 ton/år (flisning) Jord/schakt/betong: 2000 ton/år (återanvändning) Farligt avfall: ca 1000 ton/år (mellanlagring) 7.2 Bilskroten Förslöv AB Fastighet: Vistorp 7:103 Verksamhetskod: 90:120 Typ av avfall: skrotbilar Behandlingsmetod: återvinning av avfall genom lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen. Tillåtna mängder: Förvaring av max 100 bilar samtidigt. Kapacitet: Uppgifter saknas. 23

8. Avfall som omfattas av producentansvar 8.1 Förpackningar och returpapper I Båstad kommun finns 15 återvinningsstationer som drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. Det finns privata transportörer som kör fastighetsnära insamling på flerfamiljsfastigheter som har avtal med producenterna. NSR AB erbjuder fastighetnära insamling av förpackningar och tidningar för villor. Insamlingsställen: Båstad: ICA Supermarket Båstad: Prästliden Båstad: Lyavägen Förslöv: Vårdcentralen Glimminge: Strandparkeringen Grevie: Grusåsvägen Hemmeslöv: Affären Gemyten Hov: Busshållplatsen, väg 115 Kattvik: Hamnen Ramsjö: ICA Segelstorp: Strandparkeringen Svenstad: Återvinningscentralen Torekov: Lyckans P-plats, Litorinavägen Västra Karup: Lindströms Livs Östra Karup: Viktor Evalds Väg 8.1.1 Tidningspapper/returpapper och pappersförpackningar Tidningar/returpapper och pappersförpackningar som samlas in fastighetsnära omlastas i Vejby för vidare transport till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. På NSR:s anläggning sorteras och balas pappret i olika kvalitéer innan det skickas iväg till olika pappersbruk. 8.1.2 Plastförpackningar Mjuk- och hårdplastförpackningar skickas till NSR:s plaståtervinningsanläggning i Ängelholm. Där sorteras plasten manuellt och delas in i olika kvaliteter innan det skickas vidare till olika behandlingsanläggningar. 8.1.3 Metallförpackningar Metallförpackningar som samlas in fastighetsnära omlastas i Vejby för vidare transport till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. 8.1.4 Glasförpackningar Glasförpackningar sorteras i färgade och ofärgade glasförpackningar. Glasförpackningar som samlas in fastighetsnära omlastas i Vejby för vidare transport till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. Därefter skickas förpackningarna till Svensk Glasåtervinning. 24

8.1.5 Batterier Batterier omfattas av producentansvar genom förordningen om producentansvar för batterier (2008:834). NSR AB erbjuder fastighetsnära insamling av småbatterier för samtliga hushåll i Båstads kommun genom insamling i den röda boxen. Batterier samlas även in på några av återvinningsstationerna. 8.1.6 Bilar och däck Bilar och däck omfattas av producentansvar. Det innebär att den som tillverkar eller importerar bilar och däck till Sverige ska se till att material från dessa produkter återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett miljömässigt sätt. Ansvarig för omhändertagande av däck är Svensk Däckåtervinning AB som anlitat Ragnsells för insamling och återvinning. Däckverkstäder har en skyldighet att ta emot däck utan fälg utan kostnad. 8.1.7 Elavfall Nästan allt elavfall omfattas av WEEE och producentansvar. Producent och importör är skyldig att tillhandahålla insamlingssystem för elavfall. Även elektronikbutiker räknas som producenter och ska ta emot kasserad elektronik från hushåll vid köp av ny vara. Insamlingen drivs i huvudsak av El-kretsen där de flesta producenter och importörer idag är anslutna. El-kretsen har avtal både med kommuner och privata tranportörer för insamling av hushållens och verksamheters elavfall. NSR AB erbjuder fastighetsnära insamling av småelektronik i den röda boxen. Producentansvaret omfattar i dagsläget inte så kallade fasta elinstallationer som normalt inte går att ta med sig vid flytt eller industrimaskiner. 8.1.8 Läkemedel Sedan 2009 är det producentansvar på läkemedel vilket innebär att den som säljer läkemedel ska ta emot överblivna läkemedel från privatpersoner. Alla apotek med försäljning av läkemedel ses som producenter och har en skyldighet att ta emot läkemedel samt informera om möjligheten att lämna ifrån sig läkemedel. Producentansvaret omfattar inte läkemedel som klassas som farligt avfall enligt avfallsförordningen. Cytotoxiska läkemedel och cytostatika klassas som farligt avfall. 25

9. Uppföljning Uppföljning av avfallplanen inklusive MKB ska ske i maj varje år. Uppföljningen ska skickas till samhällsbyggnadsutskottet och NSR:s styrelse. Sammankallande är NSR. För väsentliga förändringar i avfallsplanen ska beslut tas i kommunfullmäktige. Senast 2016 ska arbetet med att revidera avfallsplanen påbörjas. 10. Referenser Båstads kommun/nsr AB, Avfallsplan 2003-2006 Båstads kommun (2008), Översiktsplan Båstads kommuns (2011), Årsredovisning 2010 Naturvårdsverket (2012),Från avfallshantering till resurshushållning- Sveriges avfallsplan 2012-2017 Båstads kommun (2012), Miljöprogram 2012-2020 Länsstyrelsen i Skåne län, lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/miljomal/ (2012) Regeringskansliet (2012), http://www.sou.gov.se/avfall/ Skåne Nordväst (2012), skanenordvast.se Statistiska Central Byrån Sveriges miljömål (2012), miljomalsportalen.se (2012) 26

27

Bilaga 1: Nedlagda avfallsupplag En inventering av gamla avfallsupplag genomfördes 1985. Totalt identifierades 14 deponier enligt listan nedan. Två av dessa har åtgärdats och tagits bort från listan. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:6) bör riskbedömning av nedlagda deponier göras enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO. En riskbedömning av nedlagda deponier i Båstads kommun är gjord enligt äldre metodik. Riskklasser enligt den metodik som använts i Båstads kommun: Klass 1 särskilda miljöskyddsåtgärder bedöms nödvändiga Klass 2 prov och undersökningar bör göras för att kunna ta ställning till behov av åtgärder Klass 3 objektet synes kunna föras till grupp 4 efter enkla åtgärder Klass 4 särskilda miljöskyddsåtgärder synes ej behövliga Avfallsupplag Start Avslut Typ av avfall Kommentar Klass Mässinge/Slättaröd 1950-talet 1969/1970 Hushålls-, trådgårds- och industriavfall (gummi) Används idag som åkermark. Placerad i gammal grustäkt. 4 Stora Hult 1930-talet 1960-talet Hushålls- och trädgårdavfall Torekov, Öster Tunbyvägen 1970-talet 1970-talet Hushålls- och trädgårdavfall Torekov, Väster Tunbyvägen 1970-talet 1970-talet Hushålls- och industriavfall (gummi) Torekov reningsverk 1910-talet 1963 Hushållsavfall (latrin) Öresjön 1969 1971 Trädgård- och byggnadsavfall, tippmassor Varegården 1:6 1955 1968 Hushålls- och trädgårdsavfall. Enligt uppgifter inget farligt avfall. Svenstorp 4:8 1970 1972 Trädgård- och byggnadsavfall. Endast mindre mängder hushållsavfall. Använts för tippnings av schaktmassor fram till 1980. Deponi avslutad och täckt. 4 Bebyggd med hus. Deponi avslutad och täckt. 4 Bebyggelse bredvid och i området. Grävdes ur 2010 Utgrävd 4 Idag ligger reningsverk på 4 och intill deponi. Bränning kan ha förekommit de första 30-40 åren Ingenfyllning av bäckravin 4 Används som betesmark. Bäck utmed deponi. Avlutad och täckt. Används till betesmark. 4 4 28