Aktiebolaget SKF 415 50 Göteborg Telefon 031-337 10 00 Fax 031-337 28 32 www.skf.com SKF Årsredovisning 2003 inkluderande Hållbarhetsredovisning Nyckeldata 2003 2002 2001 Försäljning, Mkr 41 377 42 430 43 370 Rörelseresultat, Mkr 3 299 4 022 3 634 Resultat före skatt, Mkr 2 793 3 542 3 120 Resultat i kronor per aktie 17:91 21:67 19:04 Utdelning i kronor per aktie 10:00* 8:00 6:00 Kassaflöde efter investeringar, Mkr 2 351 2 644 4 271 Avkastning på sysselsatt kapital, % 14,2 17,1 14,9 Soliditet, % 43,1 43,8 41,6 Investeringar i materiella anläggningstillgångar, Mkr 1 379 1 442 1 403 Registrerat antal anställda, 31 december 38 700 39 739 38 091 Årsredovisning 2003 inkluderande Hållbarhetsredovisning Antal aktier 31 december 2003: 113 837 767 varav A-aktier: 21 372 327, B-aktier: 92 465 440 * Utdelning enligt styrelsens förslag till vinstdisposition.
Om SKF Årsredovisning 2003 inkluderande Hållbarhetsredovisning För andra året i rad integreras finansiella och hålllbarhetsmässiga resultat. Syftet är att betona att hållbarhetsfrågor idag är en så integrerad del av all SKF-verksamhet att en samlad redovisning av koncernens verksamhet har sammanställts. Redovisningen omfattar januari till december 2003. I redovisningens finansiella del ingår alla koncernens enheter. Avsnittet om miljöresultat täcker verksamheten i koncernens tillverknings- och distributionsenheter samt i tekniska center och forskningscenter. Försäljningsenheterna är inkluderade när de är lokaliserade vid en tillverknings- eller distributionsenhet. Separata försäljningskontor är inte inkluderade eftersom deras miljöpåverkan är oväsentlig. Samriskbolag ingår i de fall där SKF är ansvarig för ledningen. Avsnittet om sociala resultat avser SKFs tillverkningsenheter, distributionscentra, teknik- och konstruktionscentra, samt de enheter som tillhandahåller monterings- och underhållstjänster till kunderna. Verifiering av informationen De finansiella uppgifterna i denna redovisning har verifierats externt och varit föremål för en fullständig finansiell revision. Revisionsberättelsen finns på sidan 72. Hållbarhetsredovisningen har varit föremål för översiktlig extern granskning. Granskningsberättelsen finns på sidan 97. Miljöledningssystem och frågor angående hälsa och säkerhet är föremål för intern revision inom koncernen. Val av redovisningsformat SKF Årsredovisning 2003 inkluderande Hållbarhetsredovisning är tillgänglig i två separata format: en tryckt redovisning som sammanfattar koncernens finansiella och hållbarhetsmässiga resultat och en internetversion med länkar till utökad information, inklusive uppgifter om de individuella enheternas hållbarhetsresultat. Denna information finns på Internet, se adress på omslagets insida.
Vision Att förse världen med SKFs kunskap. Affärsidé Att stärka SKFs globala ledarskap och bibehålla en lönsam tillväxt genom att vara det företag man väljer: som kund eller distributör som anställd som aktieägare Drivkrafter Lönsamhet Kvalitet Innovation Snabbhet Grundvärderingar Ansvar och befogenheter Hög etik Öppenhet Lagarbete Innehåll 2 SKF The knowledge engineering company 5 Världsmarknaden för lager och polymertätningar 6 Aktier och aktieägare 8 VD har ordet 10 Förvaltningsberättelse 17 Finansiell information 73 SKFs divisioner 84 Utmärkelser 85 Hållbarhetsredovisning 98 Styrelse 100 Ledning 102 Sjuårsöversikt SKF-koncernen 103 Treårsöversikt SKF-divisioner 104 Övrig information
SKF The knowledge engineering company SKF levererar ett brett sortiment av produkter och tjänster till ett stort antal kunder i skilda branscher och i många länder. Kunderbjudandet är anpassat till de specifika krav och förutsättningar som gäller för de olika kundgrupperna. Kunder som tillverkar stora serier av produkter såsom fordon, vitvaror och elektriska motorer har mycket exakta och stränga krav på teknologi, kvalitet, logistik, miljö, säkerhet och pris. SKF utvecklar och kundanpassar produkter till dessa kunder, med målet att förbättra effektivitet och konkurrensförmåga hos kundens slutprodukt. Denna jämförelsevis begränsade kundgrupp köper vanligen stora volymer inom ett begränsat sortiment under lång tid, exempelvis under hela livslängden för en plattform hos en biltillverkare. Leveranserna går direkt till kundens tillverkningslinjer från SKFs fabriker, som ofta har specialanpassats för denna typ av produktion. Kunder som tillverkar produkter och utrustningar för process- och tillverkningsindustrin, t ex pumpar, fläktar, kompressorer, motorer, växellådor, pappersmaskiner och tryckpressar ställer mycket höga krav på SKFs förmåga att utveckla och leverera produkter och lösningar som ger högsta möjliga prestanda och kvalitet. Detta förutsätter en grundlig och bred kunskap om kundernas marknader, produkter och applikationer. SKFs inriktning är att hela tiden utveckla nya och bättre produkter och lösningar åt dessa kunder, för att kunna uppfylla synnerligen krävande tekniska kriterier. SKF har en mycket omfattande kundkrets inom detta område och det krävs en bred uppsättning högt kvalificerade produkter för att tillgodose kundernas önskemål. Storleken på order av denna typ är jämförelsevis mindre och skillnaden på beställningarna är större än, exempelvis, leveranser till bilindustrin. SKF har breddat sitt verksamhetsområde när det gäller produkter, system och tjänster för övervakning och underhåll av utrustning, främst inom processindustrin. Syftet är att Vid tillverkningen av stora sfäriska rullager, SKF Sverige i Göteborg. På bilden Mats Johansson. tillhandahålla lösningar som optimerar även kommersialisera sitt intellektuella effektivitet och underhåll i dessa anläggningar. SKF Reliability Systems erbjuder kapital. tjänster som t ex mekaniska tjänster, förebyggande underhåll, tillståndsövervakning miljoner, finns inom industri- och fordons- Den största gruppen SKF-kunder, ca 2 och beslutsstödjande system i underhållsarbetet. och via ett nätverk av distributörer och eftermarknaden, som SKF når både direkt Under de senaste fyra åren har SKF tagit återförsäljare på omkring 15 000 platser. fram en marknadsledande produktportfölj En av SKF-distributörernas konkurrensfördelar är tillgängligheten, att kunna ha rätt vad gäller avancerad teknologi inom underhållslösningar och hantering av produktionstillgångar. Detta har uppnåtts genom Att ha rätt sammansättning på varulagret produkt på rätt ställe exakt när den behövs. företagsförvärv och intern affärsutveckling, för att kunna möta den enskilde kundens inklusive finansiering av projekt som syftat behov är därför också av avgörande betydelse och komplexiteten i denna logistik till att utveckla den kompetens och teknologi som krävs. Att förvalta kunskap och kan illustreras av det faktum att två miljoner intellektuellt kapital är den nyckelfaktor kunder kan välja mellan över 50 000 varianter på lager, tätningar och reparations- som säkerställer SKFs framgång inom serviceaffären, och SKFs engagemang satser. Bland de helt nödvändiga verktyg framgår klart av de investeringar som som behövs för att kunna utveckla och gjorts. www.aptitudexchange.com är ett bra upprätthålla ett effektivt nätverk av distributörer återfinns kunskap om den exempel på hur SKF avser att bygga ut och lokala 2
marknaden, effektiva IT- och logistiksystem, samt stödet från SKFs applikationsingenjörer och andra specialister på produkternas användning. Genom sina lokala försäljningskontor och sitt globala nätverk av distributörer, vilka stöds av e-handelsportalerna www.endorsia. com, www.ptplace.com och andra e-handelsportaler, är SKF alltid nära kunden, oavsett var denne befinner sig. Det här är det ojämförligt mest heltäckande nätverket i lagerbranschen världen över. SKFs verksamhet på fordonseftermarknaden har i många år baserats på konceptet med reparationssatser, s k kits. Affärsidén är att kunna ge verkstadsmekaniker en praktisk lösning som snabbar på och underlättar reparationsarbetet. Genom att sammanställa reparationssatser som innehåller alla komponenter som behövs för att byta hjullager, vattenpumpar, kamaxelremmar etc kan mekanikerna enkelt välja rätt reparationssats för ett visst arbete. Den specifika reparationssatsen för bilmodellen finns listad både i en katalog och i ett datoriserat system. SKF har idag över 5 000 olika reparationssatser ute på marknaden. För att kunna erbjuda kunderna rätta lösningar, oavsett hur komplext problemet är, bygger SKF hela tiden ut den oerhört omfattande kunskapsmängd som företaget samlat på sig inom en mycket bred uppsättning applikationer. SKF fortsätter att utforska nya vägar och möjligheter för att hela tiden kunna förbättra företagets produktsortiment, utveckla nya produkter och lösningar som kombinerar mekanik med elektronik, och samtidigt tänka på betydelsen av hållbar utveckling. För att visa transmissionsindustrin SKFs bredd inom ingenjörsteknisk kompetens, konstruerade och byggde företaget en helt ny, förminskad, intelligent konceptväxellåda. Den här SKF-konstruktionen, kallad 18k SKF Concept Gearbox, som utgår från en standardstorlek 250 växellåda, visades först på Hannovermässan 2003. Växellådan är försedd med SKFs lager och tätningar samt sex prestandasensorer on-line som fortlöpande ger information om alla viktiga parametrar såsom hastighet, acceleration, vridmoment etc. För att kunna göra dessa banbrytande förbättringar i driftsäkerhet och kompakthet, har SKF utnyttjat sina avancerade analyssystem och beräkningsoch simuleringsverktyg, liksom företagets världsledande kunskaper inom tribologi och material. Demonstration av huvudfunktionerna i en traditionell växellåda. Växellådan 18k SKF Concept Gearbox ger kunden följande fördelar: 15-20% lägre vikt 12-25% mindre volym 10-15% energibesparing 15-20% mindre olja inga oväntade driftavbrott 90% minskning av underhållskostnaderna. 3
SKF The knowledge engineering company som integreras med de komponenter som ska tätas. SKF-produkterna har utformats för att passa automatiserad hopsättning, vilket gör det enkelt att föra in dem i tillverkningen. Prototyper har tillverkats och testats för olika kundprojekt. SKFs egen mjukvara för dynamiska simuleringar. I fälttester hos kunder har lager som rullat över 200 000 km inte uppvisat någon märkbar förslitning på hållaren. Bränslecell integrerad med tätningsteknologi från SKF. För att bränsleceller ska komma till allmän användning i industrin, måste tillverkarna få tillgång till mer ekonomiska och tillförlitliga tätningslösningar. Detta kommer att bidra till att en mer miljövänlig och högeffektiv bränslecell introduceras. De första serietillverkade produkterna lanserades 2003 och en ständigt växande marknad förväntas under kommande årtionden för stationära och bärbara, samt fordonstillämpningar. SKF har deltagit i den här utvecklingen med tätningslösningar för polymeriska och metalliska bi-polära plattor i PEM-bränsleceller. Konstruktionerna baseras på tätningssektioner av elastomerer med hög precision Sensorlagerenhet I linje med strategin att förstärka SKFs verksamhet inom mekatroniska lösningar har ett utvecklingsprogram drivits med målet att producera en avancerad sensorlagerenhet för marknaden för elektriska motorer. Konstruktionen innehåller teknologi som aldrig tidigare använts i sensorförsedda lager. Enheten kombinerar elektronik för kodning, kraft och styrning och är bara hälften så stor som tidigare versioner. Den är kompatibel med många befintliga enheter och den är för första gången inte känslig för elektriska urladdningar, strömstötar eller magnetfält. Denna nyutveckling gör det möjligt för motorkonstruktörer att bygga in mer funktionalitet i mycket mindre enheter, vilka kan komma att efterfrågas i många industri- och fordonsapplikationer. Järnvägskunderna utmanar lagerleverantörerna med höga krav vad gäller högre hastigheter, stötbelastning, vibrationer, skydd mot föroreningar, bättre smörjning och extrema temperaturskillnader. SKF har därför utvecklat en ny hållare till en av företagets lagerkonstruktioner som innebär förbättringar på samtliga dessa områden. Den nya hållaren utformades med hjälp av Delad mässingshållare för järnvägslager. För den mycket heta och krävande stålindustrin har SKF konstruerat valsningsenheter som inte kräver eftersmörjning. Valsarna transporterar det stelnande, flytande stålet hundratals meter i stålverket medan det kyls med vatten som sprejas på. Vanliga valsar måste ha fett som hela tiden pumpas fram och sprids i lagren för att förhindra att valsarna fastnar, vilket skulle minska produktionen och kvaliteten på stålprodukterna. För kunderna innebär den nya konstruktionen färre oplanerade stopp, mindre underhåll, högre produktkvalitet, ingen kostnad för ytterligare smörjning, samt betydande miljövinster eftersom man inte längre behöver hantera tonvis av förbrukat smörjfett. SKF ConRo, valsningsenhet som inte kräver eftersmörjning. 4
Världsmarknaden för lager och polymertätningar Sfäriska kullager Spårkullager Vinkelkontaktkullager Sfäriska rullager Koniska rullager Toroidrullager Hjullagertätning Hydrauliktätning Vevaxeltätning Radialtätning Världsmarknaden för lager och polymertätningar Storleken på världsmarknaden för lager har av tradition definierats av den globala försäljningen av rullningslager. SKF beräknar denna marknad vara värd mer än 200 miljarder kronor per år, exklusive olika typer av monterade lagerenheter. Den västeuropeiska marknaden svarar för ungefär 25% av världsmarknaden för lager, den nordamerikanska för cirka 30% och Japan, den tredje största marknaden, för uppskattningsvis 15%. Andra marknader med en betydande lokal produktion av lager och intressant tillväxt är Kina, samt Centraloch Östeuropa. SKF är det världsledande lagerföretaget och den största leverantören till de europeiska marknaderna. I Västeuropa är SKF tätt följt av det tyska företaget INA Schaeffler, inklusive FAG, som det förvärvade under 2001. SKF är nummer två i Nordamerika, där den störste leverantören är det USA-baserade företaget Timken, inklusive dess nyförvärv Torrington. SKF är den störste leverantören i Asien, med undantag av Japan, där de japanska lagertillverkarna dominerar marknaden. De stora japanska lagerföretagen är NSK Ltd., NTN Corp. och Koyo Seiko. Den största och dessutom den snabbast växande av de nya marknaderna är Kina. Marknaden är mycket fragmenterad med många lokala tillverkare. SKF är idag ett av de ledande lagerföretagen i Kina, men under senare år har samtliga större internationella lagerföretag startat produktion i landet. Den kinesiska marknaden svarar idag för mer än 10% av den totala världsmarknaden. Kina förväntas visa påtaglig tillväxt de nästkommande åren, både som marknad och som en global leveransbas. De central- och östeuropeiska marknaderna, en region där SKF är det ledande lagerföretaget, karakteriseras också av ett antal lokala tillverkare som svarar för över 50% av marknaden. Deras samlade storlek motsvarar endast några få procent av världsmarknaden. Världen av rullningslager kan också indelas i enlighet med de olika typerna av lager. Kullager i olika utföranden svarar för mer än hälften av marknaden, medan olika rullager svarar för resterande del. Den mest populära kullagertypen är spårkullagret, som svarar för ungefär en tredjedel av den totala världsmarknaden för lager. Andra kullager är vinkelkontaktkullager, sfäriska kullager, axialkullager och hjullagerenheter. Rullager får sin benämning i enlighet med hur rullarna är utformade. De kan vara cylindriska, sfäriska, koniska eller nålformade. Störst i rullagerfamiljen är det koniska rullagret med en andel på strax under 20% av den totala världsmarknaden för lager. Försäljningen av denna typ av lager har emellertid minskat under de senaste 15 åren, i takt med att hjullagerenheter innehållande kulor i stor utsträckning nu ersatt de koniska rullagren. Världsmarknaden för lager växer normalt sett i takt med tillväxten i industriell produktion. SKF är också ett ledande företag på marknaden för polymertätningar och beräknar att världsmarknaden för fordons-, industri- och flygapplikationer är värd uppskattningsvis 60 miljarder kronor om året. De västeuropeiska och nordamerikanska marknaderna svarar för ungefär en tredjedel vardera därav och den asiatiska för cirka en fjärdedel. Med en marknadsandel under 10% är SKF ändå en av de stora leverantörerna på den fragmenterade marknaden för polymertätningar. SKF har en särskilt stark ställning inom lagertätningar och tätningar för fordonsindustrin. Tyska Freudenbergkoncernen (inklusive företagets samarbete med det japanska företaget NOK) är den största leverantören till världsmarknaden för polymertätningar, följt av amerikanska Parker Hannifin och svenska Trelleborg PPS. SKFs framgångsrika utveckling på tjänsteområdet, där företaget säljer lösningar för driftsäkerhet och effektivisering av produktiva tillgångar med mer och mer mjukvara, håller på att öppna en ny lagerrelaterad marknad. Att fastställa dess totala omfattning är svårt. Det är emellertid uppenbart att det handlar om en snabbt växande marknad där SKF, med koncernens många års erfarenhet och kunskap om applikationer, har mycket att erbjuda. En större andel av SKF-koncernens försäljning kommer att bestå av tjänster och mjukvara i framtiden. Detta är ett affärsområde där SKF etablerat sig som en ledare i lagervärlden. 5
Aktier och aktieägare Resultat per aktie, kr SKF-aktiens notering, plats och introduktionsår, volym samt aktiekapitalets fördelning den 31 december 2003 25 20 19,04 21,67 17,91 Det totala antalet omsatta aktier under 2003 var 281 531 653, varav den absoluta majoriteten omsattes på Stockholmsbörsen. Under 2003 avnoterade koncernen SKF-aktien från börsen i Zürich i december och från Nasdaq i USA i september. SKFs B-aktie är registrerad hos U.S. Securities and Exchange Commission och SKFs depåbevis sk ADR (American Depositary Receipts) handlas nu på OTC marknaden. SKF-aktien avnoterades även från börsen i Paris i januari 2004. 15 10 Stockholm London Paris (1914) (1928) (1929) 5 0 01 02 03 A-aktier, fria 21 372 327 B-aktier, fria 92 465 440 Total 113 837 767 Eget kapital per aktie, kr En A-aktie äger en röst och en B-aktie en tiondels röst. På SKFs Bolagsstämma den 18 april 2002, beslutades att införa ett omvandlingsförbehåll med rätt att omvandla A-aktier till B-aktier. Totalt har 27 884 005 A-aktier konverterats till B-aktier till och med december 2003. Under 2003 konverterades 11 011 050. 150 143 144 133 Förändringar i aktiekapitalet 1982 2003 Inbetalt Aktie- Antal Nominellt belopp, kapital, aktier, värde Mkr Mkr milj. kr per aktie 120 90 60 1982 Fondemission 1:4 1 350 27,0 50,00 1989 Aktieuppdelning 4:1 1 350 108,0 12,50 1990 Konvertering av förlagslån 62 1 412 113,0 12,50 1997 Konvertering av obligationslån 11 1 423 113,8 12,50 30 0 40 01 37,52 02 03 Kassaflöde efter investeringar, före finansiering per aktie, kr SKF-aktiens kursutveckling A-Aktien B-Aktien SXAll-Share (Normaliserad efter SKF-B) 300 275 250 225 200 175 150 125 30 20 23,23 20,65 100 75 10 0 01 02 03 50 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: SIX Allemansfond för anställda SKF Allemansfond är en nationell värdepappersfond i vilken SKF-anställda i Sverige kunnat spara sedan april månad 1984. Vid utgången av 2003 uppgick antalet andelsägare till 586. Fondens medel har till ca 42% varit placerade i SKF-aktier. Fondförmögenheten den 31 december 2003 uppgick till 70 miljoner kronor. Fördelning efter aktieinnehav Antal Antal Aktieinnehav aktieägare Procent aktier Procent 1 1 000 32 631 92,6 6 156 571 5,4 1 001 10 000 2 050 5,8 5 646 028 5,0 10 001 100 000 399 1,2 12 368 123 10,8 100 001 150 0,4 89 667 045 78,8 Källa: VPCAB Aktiebok och Förvaltarförteckning 2003-12-30 35 230 100,0 113 837 767 100,0 6
De tio största aktieägarna Data per aktie (Definitioner se Not 1) Kronor per aktie om ej annat anges 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Resultat per aktie 13,70-14,40 9,76 17,23 19,04 21,67 17,91 Utdelning per A- och B-aktie 5,25 2,00 4,00 5,25 6,00 8,00 1) 10,00 Utbetald utdelning totalt i miljoner kronor 593 598 228 455 598 683 911 1 138 Köpkurs för B-aktier den 30 december på Stockholms Fondbörs 169 94,50 207 142,50 206 226 278 Eget kapital per aktie 111 96 100 119 143 144 133 Direktavkastning i procent (B fria) 3,1 2,1 1,9 3,7 2,9 3,5 3,6 P/E tal, B (börskurs/resultat per aktie) 12,3 neg 21,2 8,3 10,8 10,4 15,5 Kassaflöde efter investeringar före finansiering per aktie - 10,73 19,49 25,30 37,52 23,23 20,65 1) Utdelning enligt styrelsens förslag till vinstdisposition för år 2003. I procent I procent Antal Antal av av antal A-aktier B-aktier aktier röster röstetalet aktier 1 Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 8 250 000 3 250 000 11 500 000 8 575 000 28,0 10,1 2 Alecta Pensionsförsäkring 1 436 146 1 031 645 2 467 791 1 539 311 5,0 2,2 3 Skandia Liv 1 425 146 144 643 1 569 789 1 439 610 4,7 1,4 4 Allmänna Pensionsfonden, Tredje Fondstyrelsen 1 163 300 585 208 1 748 508 1 221 821 4,0 1,5 5 Robur Fonder 878 963 2 353 065 3 232 028 1 114 270 3,6 2,8 6 Allmänna Pensionsfonden, Första Fondstyrelsen 797 306 489 695 1 287 001 846 276 2,8 1,1 7 Allmänna Pensionsfonden, Fjärde Fondstyrelsen 506 000 3 136 100 3 642 100 819 610 2,7 3,2 8 Gamla Livförsäkringsbolaget 430 000 592 000 1 022 000 489 200 1,6 0,9 9 Allmänna Pensionsfonden, Andra Fondstyrelsen 240 105 1 827 495 2 067 600 422 855 1,4 1,8 10 AFA Sjukförsäkring 275 100 989 200 1 264 300 374 020 1,2 1,1 Källa: VPCAB Aktiebok och Förvaltarförteckning 2003-12-30 55,0 26,1 Av det totala antalet aktier per den 31 december 2003, ägdes ca 50% av utländska placerare, ca 43% av svenska bolag, institutioner och aktiefonder och ca 7% av svenska privatpersoner. Flertalet av de utländska aktierna är förvaltarregistrerade, vilket innebär att de verkliga innehavarna inte finns officiellt registrerade. Geografisk ägarfördelning 2001 2002 2003 Sverige USA Europa exkl. Sverige Övriga världen Källa: SIS Ägarservice AB 1) Analytiker som följer SKF ABG Securities Klas Andersson Alfred Berg Fondkommission Gustaf Lindskog Ann-Sofie Nordh BNP Paribas Equities Luc Mouzon CAI Cheuvreux Patrik Sjöblom Credit Suisse First Boston Patrick Marshall Carnegie Oscar Stjerngren Commerzbank Securities Glen Liddy Roddy Bridge Danske Equities Charles Dove-Edwin Deutsche Bank Kenneth Toll Andrew Carter Dresdner Kleinwort Wasserstein Colin Grant Enskilda Securities Anders Eriksson Evli Bank Michael Andersson Fischer & Partners FK Henrik Moberg Goldman Sachs International Nick Paton Hagströmer & Qviberg FK Lars Glemstedt Handelsbanken Capital Markets Mikael Sens Human Securities Mattias Eriksson JP Morgan Securities Andreas Willi Kaupthing Bank Peder Frölén Lehman Brothers Brian Hall Merrill Lynch Mark Troman Morgan Stanley Daniel Cunliffe Nordea Securities Magnus Behm Oppenheim Research Winfried Becker SG Securities Gaël de Bray Smith Barney Tim Adams Swedbank Markets Mats Liss UBS Anders Fagerlund Öhman Fondkommission Anders Roslund 7
VD har ordet SKF-koncernen presterade återigen ett bra resultat 2003 med ett rörelseresultat, före kostnader för omstruktureringar och nedskrivningar, på 3 786 Mkr. Koncernens globala försäljning utvecklades snabbare än marknaden. Kassaflödet var fortsatt starkt, och varulager och kundfordringar minskades ytterligare, vilket stärkte balansräkningen. Resultat per aktie var 17:91 kronor, efter avsättningar till omstrukturering. Denna fortsatta stabila utveckling resulterade i att koncernens kreditrating höjdes av både Moody s Investors Service and Standard & Poor s till single A. Under våren satte jag det nya målet för SKF-koncernen: att upprätthålla en rörelsemarginal på nivån 10% och att öka försäljningen med 10 miljarder kronor till 2005/2006. För att uppnå målet på rörelsemarginalen kommer vi att fokusera på en positiv prisutveckling, innefattande fler produkter och tjänster med högre mervärde, samt på kostnadsminskningar. Ytterligare vikt har lagts på att minska kostnaderna för materialinköp. Tom Johnstone, VD och koncernchef Tillväxten i försäljningen kommer att ske organiskt genom ytterligare betoning på växande regioner, produkter och marknadssegment, samt understödjas av förvärv, för att förbättra det totala erbjudandet till marknaden. Ett exempel på vår starka organiska tillväxt geografiskt var Kina, där vi växte med 35% och vi öppnade två nya fabriker under året. Inom segmenten hade fordonseftermarknaden sitt åttonde år av tillväxt över branschsnittet och järnvägssegmentet växte med 12%. Under året tecknade SKF också många betydelsefulla kontrakt, samt introducerade nya produkter. I förvaltningsberättelsen finns information om vår framgång med ett antal nya avtal och kontrakt som slöts under 2003. Förvärven bör svara för ungefär en tredjedel av tillväxten. Vi har en mycket klar uppfattning om vilka verksamheter vi vill ha och behöver, för att stärka det som SKF erbjuder sina kunder och vi studerar just nu ett antal tänkbara kandidater. En förvärvsprocess tar tid och vi har uppställt klara kriterier för förvärv av företag. Rörelsemarginalen för 2003 var 9,2%, exklusive kostnader för omstruktureringar och nedskrivningar. Detta goda resultat skall ställas mot en bakgrund av negativ valutautveckling, svaga marknader i Europa och USA, samt högre kostnader för skrot och energi i vår ståltillverkning. Jag vill också understryka det faktum, att 2003 var det fjärde året i rad som SKF valdes ut att vara med i Dow Jones Sustainability World Indexes och den alleuropeiska benchmarkingen för hållbarhet. SKF har också tilldelats medlemskap i FTSE4Good Index Series för tredje året i rad. Jag anser att dessa bedömningar ger uttryck för en mycket uppmuntrande uppskattning av det omfattande arbete som utförs inom SKF och de framgångar som nåtts när det gäller socialt ansvarstagande. Koncernens försäljning, mätt i lokala valutor, växte med 5,2% under året, vilket ligger i linje med den organiska tillväxtdelen för att nå våra försäljningsmål. Att mäta försäljningen i lokala valutor är betydelsefullt, eftersom det avspeglar koncernens prestationer på skilda marknader. Under 2003 presterade vi bättre än marknaden. Vi ökade också försäljningen av tillförlitlighets- och underhållsprogram inom skilda kundsegment. Detta är en bekräftelse på SKF-organisationens starka inriktning på lönsam tillväxt. Under året har organisationen koncentrerat sig på de nya målen och vikten av att uppnå dem. Var och en av koncernens 320 affärsenheter vet exakt den egna rollen och vad som förväntas av dem avseende avkastning och tillväxt, för att säkerställa att koncernen når sina mål. 8
Jag är övertygad om att vi har en organisation som har förmågan att uppnå våra mål. För närvarande absorberar valutautvecklingen en stor del av försäljningstillväxten, men på marknaden expanderar vi vår verksamhet. SKF har under många år haft ett starkt kassaflöde och vårt mål är att omvandla nettovinsten till likvida medel varje år. Vår skuldsättning har minskats avsevärt och utgörs idag primärt av ersättningar till anställda efter avslutad anställning. Styrelsens beslut att ändra koncernens utdelningspolitik och öka den från en tredjedel till hälften av den genomsnittliga nettovinsten, beräknad över en konjunkturcykel, avspeglar både deras förtroende för SKF och deras förväntningar på företaget. Styrelsen har beslutat att på bolagsstämman föreslå en utdelning på 10:00 kronor per aktie. En faktor som påverkade koncernens resultat allt eftersom året gick var, som redan nämnts, utvecklingen på valutasidan och då i synnerhet USA-dollarn, som är den valuta som koncernen huvudsakligen är exponerad för. SKF-koncernen säkrar valutaflöden ett till två kvartal i förväg och detta minskade den samlade negativa effekten till 790 Mkr. SKF kommer stegvis att öka både inköp och produktion i lågkostnadsländer som är mer knutna till USA-dollarn under kommande år, för att minska valutariskerna. Koncernens fortsatta inriktning på att öka flexibiliteten i produktionen gjorde det möjligt för SKF att ytterligare förbättra servicen till kunderna. Varulagren uppgick vid årets slut till 20,4% av försäljningen och SKF ligger väl till för att uppnå målet på 20% i varulager mot slutet av 2004. Den totala produktionsnivån höjdes med nära 3%, jämfört med föregående år. Under andra halvåret informerade vi om ett antal åtgärder i syfte att förbättra utnyttjandet av tillgångarna samt att minska kostnaderna. Bland åtgärderna ingick stängning av fabriker i USA och Europa, samt en omstrukturering av verksamheten vid Ovako Steel. För att ytterligare stärka vårt ledarskap inom vårt verksamhetsområde har vi beslutat att lansera ett Six Sigma-program för hela koncernen. Six Sigma inom SKF kommer att bli en systematisk och disciplinerad metod för att uppnå radikala förbättringar och förstklassighet inom alla affärsprocesser, med ökad kundtillfredsställelse och lönsam tillväxt, som viktigaste drivkrafter. Koncernens styrka är också avhängig kompetensen hos samtliga anställda världen över. Antalet interna program, vars syfte är att utveckla och utbilda anställda inom de skilda kompetensområden, som idag krävs, har utökats och detsamma gäller vårt samarbete med tekniska högskolor och universitet. Att utveckla vår kompetens inom elektronikområdet har särskilt stått i fokus. Våra mer avancerade produkter och lösningar kräver att alltmer elektronik integreras i traditionella mekaniska produkter. Mekatronik kommer att spela en alltmer betydelsefull roll i vår utveckling. Vi investerar i, och bygger upp en mycket stark och konkurrenskraftig organisation. Vi är på mycket god väg att uppfylla vår vision att förse världen med SKF-kunskap. Jag skulle vilja tacka samtliga SKF-medarbetare för deras engagemang och stöd under detta år, och för deras insatser för att uppnå ett mycket gott resultat. Tillsammans kommer vi att fortsätta att omvandla SKF till ett lönsamt tillväxtföretag. Göteborg den 27 januari 2004 Tom Johnstone, VD och koncernchef 9
Förvaltningsberättelse Resultatet före skatt för SKF-koncernen år 2003 uppgick till 2 793 Mkr (3 542). Rörelseresultatet var 3 299 Mkr (4 022). Årets resultat påverkades av kostnader för omstruktureringar och nedskrivningar under fjärde kvartalet på 487 Mkr. Resultatet per aktie var 17:91 kr (21:67). Kassaflödet efter investeringar före finansiering under året uppgick till 2 351 Mkr (2 644). Avkastningen på sysselsatt kapital var 14,2% (17,1). Koncernens försäljning minskade med 2,5%, från 42 430 Mkr till 41 377 Mkr. Denna minskning kan hänföras till: volym 4,2%, pris/mix 0,7%, struktur 0,3%, samt valutaeffekter -7,7%. Mätt i lokal valuta ökade försäljningen med 5,2%. Koncernens finansnetto uppgick till -506 Mkr (-480). 492 Mkr amorterades på räntebärande lån under 2003. Vid årets slut uppgick räntebärande lån till totalt 1 618 Mkr (2 409), medan avsättningar för pensionsåtaganden uppgick till 7 885 1) Mkr. Vid årets utgång hade koncernen finansiella tillgångar på 6 814 1) Mkr, inklusive kortsiktiga finansiella tillgångar på 6 342 Mkr (5 530). SKFs investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 1 379 Mkr (1 442). Planenliga avskrivningar gjordes med 1 505 Mkr (1 588). Av koncernens totala investeringar kan 70 Mkr (76) hänföras till förbättring av SKFs miljö, internt och externt. 1) Inga jämförbara siffror finns för år 2002. Ersättningar till anställda infördes den 1 januari 2003. Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick till 750 Mkr (767), vilket motsvarar 1,8% (1,8) av årsförsäljningen 2003. Kostnaderna inkluderar inte IT-lösningar och kundanpassade lösningar. Antalet förstagångsansökningar om patent var 151. Antalet 2002 var 158. Jämfört med 2002 hade valutakurserna under helåret 2003, inklusive omräkningseffekter och effekter på transaktionsflöden, en negativ effekt på SKFs resultat före skatt på uppskattningsvis 790 Mkr. Under året meddelades ett antal omstruktureringsprogram i syfte att reducera kostnader och materiella anläggningstillgångar, samt öka effektiviteten, för att stödja företagets mål. Programmen omfattar bland annat stängning av fabriker och en minskning av personalstyrkan med ungefär 1 200 anställda. Huvuddelen av omstruktureringarna kommer att ske under 2004. Under tredje kvartalet uppvägdes en omstruktureringskostnad på ca 250 Mkr av vissa intäkter av engångskaraktär samt en omvärdering av befintliga avsättningar. Omstruktureringskostnader om 282 Mkr och nedskrivningar om 205 Mkr belastade fjärde kvartalet 2003. När dessa åtgärder slår igenom fullt ut 2005 kommer de att medföra årliga kostnadsbesparingar på ca 500 Mkr. Kassaflöde Målet är att kontinuerligt generera ett fritt kassaflöde på en nivå motsvarande nettoresultatet. Sedan 1999 har detta resulterat i ett ackumulerat kassaflöde efter investeringar före finansiering om 14 365 Mkr, vilket väsentligen överstiger resultaten för samma period. Detta har lett till att koncernen har gått från en nettoskuld (kortfristiga finansiella tillgångar minus lån) på 4 000 Mkr i december 1999 till en nettokassa på 4 724 Mkr i december 2003. Ny VD och koncernchef under 2003 Tom Johnstone utnämndes till VD och koncernchef i AB SKF från 15 april 2003. Strategi Koncernen offentliggjorde sitt nya mål i april 2003: att ligga på nivån 10% i rörelsemarginal och att dessutom öka försäljningen med 10 miljarder kronor inom perioden 2005/2006. För att nå sitt mål fortsätter SKF att genomföra sin affärsstrategi som syftar till långsiktig, lönsam tillväxt. Målet är robust avkastning oavsett fluktuationer i efterfrågan på marknaden och valutaeffekter. Detta uppnås genom att förbättra priskvaliteten, minska sysselsatt kapital och fasta kostnader, utveckla nya produkter och lösningar med högre mervärde, samt genom att växa på ett lönsamt sätt, både organiskt och genom förvärv. Ett viktigt instrument i denna strategi är STEP-programmet som fokuserar på att driva koncernens lönsamma tillväxt. Försäljning per division 2003 Försäljning per geografiskt område 2003 Industrial Division 23% Automotive Division 32% Electrical Division 4% Service Division 32% Aero and Steel Division, flygindustrin 5% Aero and Steel Division, stål 4% Västeuropa exkl. Sverige 48% Sverige 5% Central- och Östeuropa 4% Nordamerika 22% Latinamerika 4% Asien 14% Mellanöstern och Afrika 3% 10
Geografisk fördelning av försäljning, medelantal anställda och materiella anläggningstillgångar (procent) 48 46 56 22 13 15 12 16 4 4 3 5 4 9 3 3 2 0 14 14 7 Nordamerika Latinamerika Västeuropa exkl. Sverige Sverige Central- och Östeuropa Mellanöstern och Afrika Asien Försäljning Medelantal anställda Materiella anläggningstillgångar Service. Att utveckla och öka verksamheten med tjänster genom att sälja tillståndsbaserat och förebyggande underhåll, problemfri drift, tillståndsövervakning, tillförlitlighetsteknik och produktivitetsförbättringar i processindustrin. Att utveckla och marknadsföra reparationssatser, s k kits, för eftermarknaderna. Handel. Att utveckla e-handeln ytterligare. Att förvärva kompletterande produkter för att kunna erbjuda kunderna helhetslösningar. Att sälja mer av SKFs expertis och kunnande vad gäller logistik, teknologi etc. Elektronik. Att ytterligare integrera elektronisk kompetens och mjukvarukompetens i lager- och tätningsteknologin, i syfte att utveckla kundanpassade lösningar för krävande applikationer. Partnerskap. Att inleda samarbete med kunder och andra företag i syfte att nå konkurrensfördelar genom att kombinera teknisk expertis samt kunskap och/eller genom att etablera gemensam produktionsverksamhet. Forskning och utveckling (FoU) är av avgörande betydelse för SKFs strategi. De huvudsakliga områdena för SKFs grundläggande FoU är: Tribologi hur man reducerar friktion och slitage och vilken smörjning som skall användas. Material och dess värmebehandling i syfte att erhålla de önskade materialegenskaperna i lager- och tätningsapplikationer. Beräkningsmodeller tillämpade i datorprogram som gör det möjligt för SKF att hjälpa kunder att snabbt välja rätt lager och att förutsäga vilka lager- och tätningsprestanda man kan förvänta i en specifik applikation. Mekatronik den teknologi genom vilken SKF kombinerar precisionen hos ett lager, ställdon eller en tätning med sensorer för att skapa mervärde genom mer intelligenta produkter. Dessutom ägnas en väsentlig mängd FoU åt förbättringar av befintliga och utveckling av nya tillverkningsprocesser vid SKF. SKF gav ut en ny huvudkatalog 2003. Den omfattar bland annat samtliga lager i den nya SKF Explorer-klassen och beskriver ny kunskap och nya teorier beträffande lagerprestanda. Produktlanseringar och nya affärsverksamheter några exempel Under året lanserades tre nya produktlinjer inom SKF Explorer-klassen: sfäriska axialrullager, koniska rullager och spårkullager. SKF WindCon, SKFs system för tillståndsövervakning, blev marknadsledande bland vindparksägare och operatörer i Europa under 2003. Kawasaki Heavy Industries i Japan valde SKF som leverantör av lager till axelboxar till höghastighetståg i Taiwan. SKFs högpresterande svängkranslager valdes av Bombardier Transportation för den nya generationen tunnelbanevagnar i Mexico City. Viktiga nya affärer togs hem i segmentet personbilar, exempelvis för utrustning i Toyota Vitz/Yaris. I Kina fick SKF 100% av beställningarna på hjullagerenheter till Ford Mondeo. På fordonseftermarknaden tillkom ytterligare 500 reparationssatser, s k kits, till de redan existerande 5 000. Under året inleddes leveranserna till nya Airbus A380. 11
Förvaltningsberättelse Två fabriker öppnades i Kina, en i Wuhu för produktion av tätningar och en i Shanghai för spårkullager. Reliability Systems undertecknade ett betydande antal flerårskontrakt under året. Förvärv och försäljningar En tredjedel av den avsedda försäljningsökningen på 10 miljarder kronor förväntas komma genom förvärv. SKF är inriktat på förvärv av kompletterande produkter och tjänster med god tillväxtpotential, som kommer att stärka SKFs ställning inom befintliga och viktiga kundsegment. SKF kommer också att rikta in sig på förvärv som förbättrar företagets position i snabbväxande kundsegment. Man kommer vidare att betona ytterligare expansion av produkter och lösningar som erbjuds till kunder på fordons- och den industriella eftermarknaden. Specifika förvärv kommer dessutom att göras i syfte att utvidga de befintliga kärnproduktområdena lager och tätningar inom geografiska och teknologiska områden med hög tillväxtpotential. Tre förvärv gjordes under 2003: Scandrive Control AB, en ledande svensk tillverkare av integrerade servoväxlar för tryckindustrin med en årlig försäljning av cirka 30 Mkr, samt Rolling Stock Supply & Service Pty Ltd., som är en av de ledande inom service av järnvägslager i Australien. Det senare företaget är en stor leverantör av nya och rekonditionerade hjullagerenheter och axelboxar för rullande material på marknaderna i Australien, Nya Zeeland och Asien. Företagets årliga försäljning uppgår till cirka 60 Mkr. Det tredje förvärvet var BFW Coupling Services Ltd. i Kanada. Priset för dessa tre företag uppgick till 82 Mkr. Det totala antalet anställda var vid förvärvet 58. SKF avyttrade sin komponenttillverkning i Veenendaal i Holland för 200 Mkr till NN, Inc. i USA, som är noterat på Nasdaq. SKF köpte 4,5% av aktierna i NN, Inc. för 50 Mkr på samma gång som SKF sålde sitt innehav på 23% i NN Euroball ApS till NN, Inc. för 125 Mkr. Euroball var ett samriskbolag som etablerades av SKF, NN, Inc. och FAG år 2000 för produktion av stålkulor i Europa. Tillverkning Inom produktion lägger koncernen stor vikt vid att förbättra tillverkningsprocesserna i syfte att minska kostnaderna och öka produktionsfrekvensen genom minskade ställtider, för att på så sätt möjliggöra en snabbare respons på efterfrågan från kunderna och en minskning av varulagren. Logistik och e-handel SKF Logistics Services driver ett globalt distributionsnätverk. Såväl intern SKFverksamhet som ett antal externa kunder använder sig av dessa integrerade tjänster för lagring och transport och ett antal andra logistiska, värdehöjande tjänster. SKFs e-handel inom Industrial Distribution, baserad på www.endorsia.com och www.ptplace.com, ökade antalet orderrader med nästan 30% under 2003 i takt med att verksamheten fortsätter sin globala expansion. Dessa elektroniska nätverk förbättrar interaktion och integrering genom den industriella värdekedjan. Six Sigma SKF har beslutat att införa ett Six Sigmaprogram i hela SKF-koncernen under 2004. Six Sigma är ett systematiskt och disciplinerat sätt att uppnå förstklassighet inom alla nya och befintliga processer, och är ännu ett steg i den ständigt pågående förbättringsprocessen inom SKF-koncernen. Six Sigma har redan använts i viss omfattning inom några av SKFs divisioner. Avnotering från börser Under 2003 avnoterade koncernen SKFaktien från börsen i Zürich i december och från Nasdaq i USA i september. SKFs ADR, American Depository Receipts, handlas nu på OTC-marknaden. SKF avnoterade också SKF-aktien från börsen i Paris under januari 2004. Skälet till att lämna dessa börser var att de låga volymer som där handlades inte motiverade en notering. Anställda SKF arbetar hela tiden för att stärka företagets kapacitet i främsta ledet. Det innebär att målet för nästan all nyrekrytering är att utöka resurserna inom försäljning, applikationsteknik och kundservice. Omkring 300 ingenjörer anställdes under 2003, såväl i säljkåren som inom produktutveckling. Utbildningsprogrammen har i huvudsak koncentrerats på att identifiera och uppfylla kundbehov. Alla dessa aktiviteter har utgjort en avgörande faktor i stödet till företagets erbjudande om nya intelligenta produkter och system med elektronik och mjukvaruinnehåll, och på det snabbväxande området tillförlitlighetssystem och tjänster. Produktivitetsökningar under året och anpassning till lägre volymer inom vissa områden resulterade i en gradvis neddragning av antalet anställda. Uppgifter om löner och andra ersättningar, och om antalet anställda i skilda länder ges i noterna 25 och 26. Internationella redovisningsstandarder Alla företag noterade på börser inom EU skall från och med den 1 januari 2005 upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna International Financial Reporting Standards (IFRS). Övergångsåret till IFRS blir år 2003, vilket innebär att i de finansiella rapporter som publiceras 2005 kommer koncernens siffror för år 2003 och 2004, upprättade enligt svenska redovisningsprinciper, att räknas om enligt IFRS. I syfte att preliminärt identifiera väsentliga skillnader mellan svenska redovisningsprinciper och IFRS initierades år 2002 ett SKF/IFRS-projekt. Utredningar och utveckling av åtgärdsplaner påbörjades under 2003 och kommer att fortsätta under 2004. Osäkerhet kvarstår emellertid eftersom International Accounting Standards Board (IASB) fortfarande har flera oavslutade projekt som kan komma att få stor betydelse vad gäller redovisnings- och upplysningskrav inom vissa områden. SKF har skapat rutiner för att kunna lösa frågor hänförliga till skillnader mellan gällande IFRS och svenska redovisningsprinciper som följer pågående och kommande förändringar i det arbete med regelverket som utförs av IASB. I dessa rutiner ingår diskussioner i olika frågor med externa IFRS experter och arbete med att 12
Förvaltningsberättelse När Turbo Genset Co. Ltd. i Storbritannien beslöt att utveckla en axialflödesgenerator på 1,2 MW vände företaget sig till SKF beträffande lagersystem. Med tanke på prestanda och de fördelaktiga livslängdskostnaderna hos magnetiska lager i sådana konstruktioner, valde Turbo Genset en kompakt konisk magnetlagerprototyp som utvecklades av Revolve, ett SKF dotterbolag i Calgary, Kanada. Tre magnetiska lagersystem levererades under hösten 2003, vilket gjorde det möjligt för Turbo Genset att genomföra en prototyputvärdering mot slutet av året. Magnetlager Turbo Genset Co. Ltd. är specialiserat på avancerade elektriska höghastighetsmaskiner som kan direktanslutas till turbomaskiner som exempelvis gasturbiner och som används med intelligenta, elektroniska kraftkontrollsystem för applikationer till elkraftsproduktion. På bilden från vänster Aaron Brassard från Revolve och Justin Hall, verksamhetschef, Turbo Genset, under testperioden av lager före generatorn installerades. identifiera och hantera olikheter. Under år 2004 kommer alla justeringar som krävs vid implementeringen av IFRS att ha identifierats och arbetet med att beräkna dessa per månad vidtar. Justerade koncernbokslut för åren 2003 och 2004 kommer att vara klara under första kvartalet 2005. Upplysning om effekten av övergången kommer att lämnas i första kvartalsrapporten 2005. Enligt nu gällande IFRS krävs mer detaljerade upplysningar om bedömningar och antaganden som gjorts, om risker och om företagsförvärv. Vid jämförelse med nu gällande IFRS föreligger större olikheter i redovisning på följande områden: Immateriella tillgångar - avskrivning av goodwill blir inte längre tillåten. Aktierelaterade ersättningar - verkligt värde vid tilldelningen redovisas som en ökning av eget kapital och kostnadsförs under intjänandeperioden. Finansiella instrument - redovisas i allmänhet till verkligt värde och beroende på klassificering redovisas förändringar i eget kapital eller i resultatet. Kortfristiga finansiella tillgångar - klassificeras strikt som tillgångar med förfall inom tre månader från förvärvstidpunkten och inte baserat på avsikt eller likviditet. SKF implementerade redan år 2003 redovisningsprinciperna Ersättningar till anställda, Rapportering för segment Rörelsegrenar och geografiska områden samt Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering i enlighet med IFRS och svenska redovisningsprinciper. FINANSIELLA MÅL OCH UTDELNINGSPOLITIK SKFs övergripande finansiella mål är att skapa värde för aktieägarna. Avkastningen på aktieägarnas investering i SKF bör långsiktigt ligga cirka fem procentenheter över den riskfria räntan. Detta har legat till grund för SKFs finansiella mål och SKFs finansiella styrmodell. Finansiella mål I april 2003 fastställdes ett mål: att upprätthålla en rörelsemarginal på nivån 10% och att dessutom öka försäljningen med 10 miljarder kronor inom perioden 2005/ 2006. Det finns också ett mål gällande en avkastning på sysselsatt kapital på 18%. De finansiella målen går vidare till divisionerna och affärsenheterna genom SKFs finansiella styrmodell. Styrmodell SKFs styrmodell är en förenklad så kallad economic value-added modell. TVA, som modellen kallas, syftar till att förbättra marginalerna, reducera kapitalet och skapa en lönsam tillväxt. TVA är operativt resultat minus kapitalkostnaden före skatt i den 13
Förvaltningsberättelse valuta i vilken verksamheten bedrivs. Utvecklingen för koncernens TVA-resultat korrelerar väl med aktiekursens utveckling över en längre tidsperiod. SKF-koncernens bonus- och optionsprogram är baserade på denna modell. Finansiell ställning SKFs soliditet var 43.1% i december 2003, vilket ligger över det genomsnittliga målet att koncernens soliditet skall uppgå till 35%. SKF har även fastställt målet att skuldsättningsgraden bör understiga 50%. Ny utdelningspolitik Baserat på SKF-koncernens starka finansiella ställning har AB SKFs styrelse beslutat att ändra utdelningspolitiken och att externt fondera vissa pensionsåtaganden. SKFs utdelningspolitik baseras på principen att utdelningen anpassas till resultatutveckling och kassaflöde, med beaktande av koncernens utvecklingsmöjligheter och finansiella ställning. Styrelsens uppfattning är att utdelningen skall uppgå till cirka hälften av koncernens genomsnittliga nettovinst under en konjunkturcykel. Enligt den tidigare utdelningspolitiken uppgick utdelningen till en tredjedel. Fondering av pensionsåtaganden Styrelsen har beslutat att sätta upp pensionsstiftelser och fondera cirka 3 000 Mkr av pensionsåtagandena i Tyskland och Sverige, vilka inkluderas i koncernens avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning om 7 885 Mkr. Detta innebär att tillgångar som använts för detta ändamål och motsvarande pensionsåtaganden kommer att nettoredovisas i koncernens balansräkning. Fonderade åtaganden innebär vanligtvis vissa kostnadsbesparingar och kan ge en viss positiv effekt på SKFs lönsamhet och nyckeltal. Finansiering SKFs policy är att verksamheten skall vara långsiktigt finansierad. Målet är att de lån som erfordras för att finansiera förutsedda behov skall ha en löptid som överstiger tre år. Per den 31 december 2003 hade SKF en genomsnittlig lånelöptid på strax över tre år. Koncernens finansiella policy är att SKF skall, utöver denna finansiering, ha en betalningskapacitet i form av tillgänglig likviditet och/eller långsiktiga kreditlöften om cirka 300 miljoner USD. Per den 31 december 2003 hade moderbolaget långfristiga lånelöften på totalt 300 miljoner USD, fördelade på nio banker. Koncernen har av Standard & Poor s tilldelats en rating för långa krediter på A- och av Moody s Investors Service en rating på A3, båda med stabila utsikter. Från kuskpiskor till den första integrerade hjultätningen åt Henry Ford, Chicago Rawhide har 125 år av traditioner att underlätta transporter av alla slag. Idag är Chicago Rawhide ensam leverantör av tätningar till Segway Human Transporter (till vänster). Fordonet använder sig av en självbalanserande teknologi som gör att de två hjulen kan arbeta i alla hastigheter. Chicago Rawhide arbetade nära Axicon Technologies, som utvecklade växellådan, för att framställa en tätning med goda utestängande egenskaper och lågt motstånd, vilket möjliggör ytterligare räckvidd för det batteridrivna fordonet. Bilderna till vänster visar fordonet samt växellådan med tätningar från Chicago Rawhide framför. (Foto: Segway, LCC) 14
Förvaltningsberättelse omfattade 83 SKF-enheter i 24 länder. Nyligen förvärvade företag läggs in i en plan för certifiering. Miljömål SKF övervakar miljöpåverkan av den energi som konsumeras vid fabrikerna och har genomfört energibesparingsprogram vid samtliga anläggningar under ett antal år. För att betona vikten av dessa program, fastställdes 2002 ett koncernmål för minskning av koldioxidutsläppen. Ambitionen är att minska dessa med 10% över en femårsperiod, baserat på 2002 års emissionsnivåer och produktionsvolym, framtida förvärv ej inkluderade. Ett energibesparande värmesystem vid SKF Logistics Services Tongeren, Belgien bidrog till att anläggningen fick en miljöutmärkelse från den regionala myndigheten 2003. HÅLLBARHET Redovisning För andra året i rad integreras finansiella och hålllbarhetsmässiga resultat. Detta avspeglar det faktum att hållbarhetsfrågor integrerats i koncernens samtliga verksamheter. SKFs Hållbarhetsrapport 2002, som är inkluderad i årsredovisningen, valdes av FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) att representera Sverige i en europeisk tävling i hållbarhetsrapportering European Sustainability Reporting Awards (ESRA). Etiska riktlinjer SKFs Etiska riktlinjer översattes under året till åtta språk som talas bland SKFs anställda världen över. Möten där man gått igenom kodens innebörd har genomförts världen över. Dessutom är etiska riktlinjer ett obligatoriskt diskussionsämne i SKFs ledarutvecklingsprogram. Miljötillstånd SKFs verksamhet ger upphov till påverkan på den yttre miljön i form av avfall, utsläpp till luft och vatten samt buller. Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet i samtliga länder där tillverkning sker. I Sverige finns fem tillståndspliktiga enheter: SKF Sverige i Göteborg, SKF Mekan i Katrineholm, Ovako Steel i Hofors, SKF Coupling Systems i Hofors och Ovako Steel i Hällefors. Produktionen vid dessa fem enheter utgör 14% av koncernens totala produktionsvolym i december 2003. Tillstånden omfattar produktion av lager, stål och valsade stänger. Ovako Steel i Hofors har erhållit föreläggande från tillsynsmyndigheten att upprätta en energiplan under 2004. Syftet med energiplanen är att kartlägga möjligheterna till energieffektiviseringar. Detta kan komma att kräva investeringar i mer energieffektiva lösningar för att minska energiförbrukningen. I övrigt har SKF ej erhållit några väsentliga förelägganden enligt miljöbalken 2003. Under 2003 har inga tillstånd varit föremål för omprövning eller revidering. Miljöcertifiering SKFs tillverkningsenheter, distributionsenheter, samt tekniska- och ingenjörstekniska centra är godkända enligt ISO 14001, den internationella miljöledningsstandarden. Samtliga enheter ingår i ett koncerngemensamt certifikat, som vid utgången av 2003 Hälso- och säkerhetscertifiering Koncernen beslöt under året att samtliga SKF-fabriker skall certifieras enligt hälsooch säkerhetsstandarden OHSAS 18001 före utgången av 2005. Fabriken i Nilai, Malaysia, var den första i koncernen som fick detta certifikat i juli 2003. Nyförvärv kommer att behandlas enligt ett separat program. Mot noll olyckor SKF fortsätter att notera förbättrade resultat av koncernens hälso- och säkerhetsprogram Noll Olyckor under 2003. Programmet inriktar sig på att eliminera arbetsrelaterade olyckor vid samtliga enheter, snarare än att sätta årliga mål för minskat antal skador. Sammanlagt 58 enheter fullgjorde ett helt år utan olyckor under 2003. De anställda vid dessa enheter arbetade totalt 9,7 miljoner timmar utan någon rapporterad skada. Hållbarhetsindex SKFs prestationer vad gäller hållbar utveckling fick erkännande av ett antal externa intressenter under 2003. Koncernen togs med i Dow Jones Sustainability Group Index för fjärde året i rad. SKF togs också med i FTSE4Good Global 100 Index för tredje året i rad, för koncernens insatser inom området socialt ansvarstagande. 15
Förvaltningsberättelse STYRELSEN Styrelsens arbete under 2003 AB SKFs ordinarie bolagsstämma, som hölls våren 2003, valde åtta styrelseledamöter. Därutöver har två ledamöter och två suppleanter utsetts av de anställda. Styrelsen höll sju möten 2003. Styrelsen antog en skriven arbetsordning för sitt interna arbete. Denna arbetsordning föreskriver bland annat: antal styrelsemöten och när dessa skall hållas, de frågor som normalt skall ingå i styrelsens dagordning, externa revisionsrapporter som läggs fram för styrelsen. Styrelsen utfärdade också skrivna instruktioner gällande: när och hur information som krävs för styrelsens utvärdering av SKFs och koncernens finansiella ställning skall sammanställas och rapporteras till styrelsen, fördelning av arbetsuppgifter mellan styrelsen och verkställande direktören, i vilken ordning de vice verkställande direktörerna skall inträda, i verkställande direktörens frånvaro. Styrelsen tillsatte 2000 en Ersättningskommitté som utgörs av styrelsens ordförande Anders Scharp och styrelseledamöterna Sören Gyll och Vito H Baumgartner. Ersättningskommittén bereder frågor rörande principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar och pensionsvillkor, till bolagets ledande befattningshavare. Alla sådana principer beslutas därefter av styrelsen. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av styrelsen. Ersättningskommittén höll två möten under 2003. Under 2003 tillsatte styrelsen också en Revisionskommitté som består av Anders Scharp och styrelseledamöterna Ulla Litzén, Clas Åke Hedström och Philip N Green. Revisionskommitténs uppgifter omfattar bland annat att granska omfattningen av den externa revisionen, att utvärdera de externa revisorernas arbete, att granska den finansiella informationen och att granska interna finansiella kontroller. Revisionskommittén höll tre möten under 2003. Frågor som styrelsen handlagt under året omfattar bland annat utnämningen av Tom Johnstone till ny verkställande direktör och koncernchef, förvärv och avyttring av företag, samt SKF-koncernens strategiska inriktning. Under året ombads styrelseledamöterna att utvärdera kvaliteten på styrelsens arbete och styrelsemötena genom att fylla i ett frågeformulär. Resultaten diskuterades därefter vid ett styrelsemöte. Styrelsen beklagar djupt styrelsemedlem Helmut Werners frånfälle i februari 2004. Nominering av styrelseledamöter Följande gällde beträffande nomineringsprocessen för de styrelseledamöter som kommer att föreslås av en grupp större aktieägare för val vid ordinarie bolagsstämma 2004. Vid den ordinarie bolagsstämman i AB SKF 2003 beslöts att nomineringsprocessen skulle omfatta föreskriften att de fyra största aktieägarna under fjärde kvartalet skulle utnämna en representant var som, tillsammans med styrelsens ordförande, skulle utarbeta ett förslag till styrelse att läggas fram för bolagsstämman för beslut. Namnen på representanterna för de fyra största aktieägarna offentliggjordes i oktober 2003. Under november/december 2003 gjorde styrelsens ordförande en utvärdering av styrelsens och dess ledamöters arbete under året. Han sammanträffade sedan med representanter för de fyra största aktieägarna: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Alecta, Skandia Liv och Tredje AP-fonden. Vid mötena presenterade ordföranden sin bedömning av behovet av speciell styrelsekompetens, samt jämförde detta behov med befintliga styrelseresurser. Representanterna för gruppen av större aktieägare gav därefter sin syn på styrelsens sammansättning. 16
Finansiella rapporter 18 Koncernens resultaträkningar 19 Kommentarer till koncernens resultaträkningar 20 Koncernens balansräkningar 21 Kommentarer till koncernens balansräkningar 22 Koncernens kassaflödesanalyser 23 Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser 24 Koncernens förändringar av eget kapital 25 Kommentarer till koncernens förändringar av eget kapital 26 Noter till koncernens bokslut 26 Not 1. Redovisningsprinciper 30 Definitioner av nyckeltal 31 Not 2. Segmentsinformation 33 Not 3. Forskning och utveckling 33 Not 4. Avskrivningar och nedskrivningar 33 Not 5. Finansiella intäkter och Finansiella kostnader 34 Not 6. Skatter 35 Not 7. Immateriella anläggningstillgångar 35 Not 8. Materiella anläggningstillgångar 36 Not 9. Långfristiga finansiella och övriga tillgångar 36 Not 10. Varulager 36 Not 11. Kundfordringar 37 Not 12. Övriga kortfristiga fordringar 37 Not 13. Kortfristiga finansiella fordringar 37 Not 14. Aktiekapital 38 Not 15. Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 40 Not 16. Övriga avsättningar 41 Not 17. Långfristiga lån 41 Not 18. Övriga långfristiga skulder 41 Not 19. Leasing 42 Not 20. Kortfristiga lån 42 Not 21. Leverantörsskulder 42 Not 22. Övriga kortfristiga skulder 42 Not 23. Ställda säkerheter 42 Not 24. Ansvarsförbindelser 43 Not 25. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 48 Not 26. Medelantal anställda 48 Not 27. Finansiell riskhantering och säkringstransaktioner 48 inklusive känslighetsanalys 53 Not 28. Könsfördelning bland ledande befattningshavare 54 Not 29. Sammanställning av större skillnader mellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper 59 Not 30. Aktier och andelar 61 Not 31. Händelser efter balansdagen 62 Moderbolagets resultaträkningar 63 Moderbolagets balansräkningar 64 Moderbolagets kassaflödesanalyser 65 Moderbolagets förändring av eget kapital 66 Noter till moderbolagets bokslut 66 Not 1. Finansiella intäkter och Finansiella kostnader 67 Not 2. Bokslutsdipositioner och obeskattade reserver 67 Not 3. Skatter 68 Not 4. Materiella anläggningstillgångar 68 Not 5. Aktier och andelar 70 Not 6. Övriga kortfristiga fordringar 70 Not 7. Kortfristiga finansiella tillgångar 70 Not 8. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 70 Not 9. Långfristiga lån 70 Not 10. Kortfristiga lån 70 Not 11. Övriga kortfristiga skulder 70 Not 12. Ställda säkerheter 70 Not 13. Ansvarsförbindelser 70 Not 14. Löner ersättningar, medelantal anställda samt könsfördelning 70 Not 15. Sjukfrånvaro 70 Not 16. Händelser efter balansdagen 71 Förslag till vinstdisposition 72 Revisionsberättelse 17
Koncernens resultaträkningar Januari december Belopp i miljoner kronor om ej annat anges 2003 2002 2001 Försäljning 41 377 42 430 43 370 Kostnad för sålda varor Not 3, 4-32 022-31 844-33 105 Bruttoresultat 9 355 10 586 10 265 Försäljningskostnader Not 4-5 896-6 390-6 435 Administrationskostnader Not 4-279 - 246-312 Övriga rörelseintäkter 367 323 434 Övriga rörelsekostnader - 267-283 - 330 Resultat från intresseföretag 19 32 12 Rörelseresultat 3 299 4 022 3 634 Finansiella intäkter Not 5-52 - 22 659 Finansiella kostnader Not 5-454 - 458-1 173 Resultat före skatt 2 793 3 542 3 120 Skatter Not 6-698 - 1 055-909 Resultat efter skatt 2 095 2 487 2 211 Minoritetsintressens andel i årets resultat - 56-21 - 44 Årets resultat 2 039 2 466 2 167 Resultat i kronor per aktie efter skatt före och efter utspädning 17,91 21,67 19,04 Värden enligt delårsrapporter 2003 Belopp i miljoner kronor om ej annat anges Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Helår 2003 Försäljning 10 541 10 532 10 059 10 245 41 377 Rörelseresultat 944 945 841 569 3 299 Resultat före skatt 802 815 697 479 2 793 Resultat i kronor per aktie efter skatt före och efter utspädning 4,94 4,99 4,42 3,56 17,91 18