prognos arbetsmarknad

prognos arbetsmarknad gotland 2010

Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...2 Fakta om prognosen...3 Definitioner...3 Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft...4 Privata företag...4 Offentliga tjänster...5 Lediga platser...5 Kapacitetsutnyttjande...6 Sysselsättning...7 Varuproduktion...8 Jord- och skogsbruk samt fiske...8 Bygg...9 Industri...9 Privat tjänsteproduktion...10 Handel och kommunikationer...10 Finansiell verksamhet och företagstjänster...10 Personliga och kulturella tjänster...11 Offentligt finansierad verksamhet...12 Utbildning...12 Vård och omsorg...12 Offentlig förvaltning...12 Arbetskraftsutbudet...12 Befolkningsutveckling...12 Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program...12 Färre sjukskrivna...13 Arbetslöshet och programinsatser...14 Arbetslöshetens struktur...15

2 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Sammanfattning Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930-talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunktur nedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent 2008. En svag återhämtning bedöms inledas hösten 2009 och det fortsätter under 2010, varvid BNP beräknas växa med 0,5 procent. Förbättringen i tillväxten är dock inte tillräcklig för att motverka försämringen på arbetsmarknaden utan den fortsätter att försvagas men nedgången bromsar in tydligt under prognoshorisonten. Detta kommer även att märkas på Gotland. Antalet sysselsatta på Gotland har ökat starkt de senaste åren, men minskar nu, och i antal sysselsatta drabbas branscherna utbildning, vård/omsorg, företagstjänster och industrin hårdast. Sysselsättninge väntas dock minska i de flesta branscher. Industrin drabbas på grund av den globala industrinedgången och den offentliga sektorn av ett minskande skatteintäkter samt demografiska effekter. Företagstjänster drabbas som en direkt följd av minskad efterfrågan inom andra branscher. Handeln drabbas av hushållens minskade köpkraft och ökade försiktighet. Inom personliga och kulturella tjänster, där bland annat besöksnäringen återfinns, väntas sysselsättningen vara oförändrad under 2009 för att sedan öka något till fjärde kvartalet 2010. En för hushållen minskad disponibel inkomst kan dock påverka sysselsättningen i branschen negativt. Arbetsförmedlingens bedömning är dock att Gotlands mycket starka ställning som besöksmål tillsammans med den svaga kronan gör att sysselsättningen i branschen inte sjunker. Även inom offentlig sektor ses en stark minskning av antalet sysselsatta, och då främst inom utbildning och vård/omsorg. Både arbetskraften och befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) minskar på Gotland. Antalet sjukskrivningar väntas fortsätta minska men antalet som söker sig bort från arbetsmarknaden mot studier väntas bli större än under de senaste åren. Vid högkonjunkturer är det fler som söker sig till arbete, medan lågkonjunkturer får fler att välja studier. Antalet varsel om uppsägning har ökade kraftigt under 2008 och har fortsatt att ligga på en relativt hög nivå under årets första fyra månader. Under januari till om april 2009 varslades cirka 275 personer om uppsägning. Det är en ökning med 92 procent jämfört med samma period 2008. Antalet lediga platser som anmälts till arbetsförmedlingen har ökat med 35 procent under samma period. Ökningen består uteslutande av ferieplatser. Arbetslösheten väntas öka under 2009 och 2010. Under fjärde kvartalet 2009 väntas arbetslösheten ha ökat med cirka 430 personer jämfört med fjärde kvartalet 2008. Detta innebär en ökning från 3,7 procent till 4,9 procent av befolkningen 16-64 år. Arbetsmarknadspolitiska utmaningar När det gäller situationen på arbetsmarknaden de senaste åren har den varit gynnsam för de allra flesta grupper av arbetssökande på Gotland, och särskilt märks att ungdomsarbetslösheten som nådde rekordlåga nivåer under första halvåret 2008. Funktionshindrade liksom utrikes födda är utsatta på länets arbetsmarknad. De har inte gynnats av det goda arbetsmarknadsläget i samma utsträckning som övriga grupper. Ytterligare en grupp som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är personer som saknar gymnasieutbildning. När arbetsmarknaden nu försämras är det i första hand de som är på väg in på arbetsmarknaden som drabbas. Insteget till arbetslivet sker ofta genom tillfälliga anställningar och det är dessa jobb som försvinner först i en lågkonjunktur. Bland dem som har tillfälliga anställningar är ofta unga och utrikes födda

Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 3 överrepresenterade. Det är därför en stor utmaning för arbetsförmedlingen att arbeta med att tillvarata dessa människors kompetens till fullo och rusta dem för att få ett arbete Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I vårens undersökning bestod urvalet i riket av drygt 13 000 arbetsställen fördelat på ett basurval (svarsfrekvens 74 procent), ett småföretagsurval samt offentliga arbetsgivare. Dessutom har ett tillägg på 6 000 företag gjorts för att bättre spegla lokala variationer. På Gotland län var urvalet från näringslivet drygt 80 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 92 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer. Definitioner I rapporten definieras arbetskraften som summan av sysselsatta enligt AKU och antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen. För att vara inskriven som arbetslös på Arbetsförmedlingen skall man stå till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsatta enligt AKU är de som en viss vecka arbetade minst en timme eller var tillfälligt frånvarande från arbete. 2005 genomfördes ett antal förändringar i undersökningen vilket resulterade att det inte finns jämförbara siffror längre bak i tiden på länsnivå. För att se sysselsättningsutvecklingen under en längre tidsperiod används därför kortperiodisk sysselsättningsstatistik, KS. Nivåerna skiljer sig mellan KS och AKU då KS inte tar hänsyn till t.ex. pendling. Både kortperiodisk sysselsättningsstatistik och arbetskraftsundersökningen är urvalsundersökningar vilket medför en viss osäkerhet beroende på hur stort länet är. Konsekvensen blir att de förändringar som visas ofta ligger inom den statistiska felmarginalen. Vid redovisning av den relativa arbetslösheten används av denna anledning antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen i förhållande till befolkningen 16-64 år. Den del av befolkningen som inte ingår i arbetskraften kan göra det av olika orsaker som studier, sjukskrivning m.m. Sökande på arbetsförmedlingen delas vanligen in i tre huvudgrupper, arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd samt sökande som har arbete med stöd. Arbetslösa har ingen aktivitet men måste stå till arbetsmarknadens förfogande. Program med aktivitetsstöd kan bland annat vara arbetsmarknadsutbildning, praktik, start av näringsverksamhet, jobbgaranti för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin. Arbete med stöd är dels anställningsstöden och dels insatserna särskilt riktade till funktionshindrade, lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning samt offentligt skyddat arbete. Efter sex månaders sammanhängande tid som arbetslös räknas personen som långtidsarbetslös, för ungdomar

4 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län gäller 100 dagar. För ytterligare information se Arbetsförmedlingens hemsida www.arbetsformedlingen.se. Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft Den nedgång i ekonomin som blev tydlig under hösten 2008 har nu börjat sätta sina spår på arbetsmarknaden. Bland annat märks detta i ett ökat antal arbetslösa. Under 2009 och 2010 bedömer vi att arbetsmarknadsläget kommer att försämras ytterligare med fallande sysselsättningstal och ökad arbetslöshet. Privata företag Företagen i vårens enkätundersökning har bland annat svarat på frågan om de tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska, öka eller vara oförändrad under det kommande halvåret samt under det därefter följande halvåret. De fick även svara på hur de har upplevt efterfrågeutvecklingen under det senaste halvåret. Företagen gav en dyster bild, 30 procent svarade att efterfrågan på deras varor och tjänster hade minskat och 25 procent att efterfrågan har ökat. Utvecklingen blev värre än vad företagen svarade i höstprognosen 2008. Det var 20 procent av tillfrågade som skattade en sämre marknad på deras varor och tjänster i slutet av 2008 och under första kvartalet 2009. Företagens bedömningar av efterfrågan under det närmaste året är något mer optimistiska. 45 procent förväntar sig oförändrad marknadsutveckling och 25 procent ökad under kommande sex månader. Under de kommande 6-12 månaderna är motsvarande siffror 40 procent respektive 40 procent. En minskad efterfrågan förväntar sig 20 procent av företagen det kommande halvåret och 14 procent de kommande 6-12 månaderna. Slutsatsen utifrån svaren som företagen i det privata näringslivet givit, är att konjunkturläget har märkbart försämrats under sista halvåret 2008. Däremot framtidsutsikterna tyder på att företagen tror på något bättre marknadsutveckling under kommande sex månader och följande halvåret och därmed stagneras konjunkturläget. 60 Gotlands län Bedömning av efterfrågan på varor och tjänster inom det privata näringslivet Minskande Oförändrat Ökande 50 45 51 Andel av de tillfrågade 40 40 40 35 30 30 25 20 20 20 14 10 0 Efterfrågan kommande 6 månader Efterfrågan senaste 6 månader Efterfrågan kommande 6 månader Efterffrågan 6-12 månader framöver Hösten 2008 Våren 2009 Diagram: Visar hur företagen inom det privata näringslivet bedömer efterfrågan på deras varor och tjänster

Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 5 Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn talar man vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så berör efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mest behovet av vissa samhällsfunktioner, såsom exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg Tjänsteproduktionen inom offentlig sektor har minskat med 62 procent de senaste sex månaderna. Minskningen har framförallt skett inom utbildning, grundskola och barnomsorg. Bedömningarna för de kommande sex månaderna och nästkommande halvår tyder på fortsatt minskning inom utbildning, särskilt avseende barnomsorg, grundskola och gymnasieskolan. Tjänsteproduktion inom vård och omsorg samt inom övriga verksamheter fortsätter på ungefär samma nivå. Kommunerna aviserar också övertalighet av personal i förhållande till budget. Den största övertaligheten noteras inom barnomsorgen och grundskolan. Under det kommande året kommer antalet personalavgångar, inom kommunal verksamhet att överstiga antalet rekryteringar. Antal personalavgångar i länets kommuner beräknas till 576 medan antalet rekryteringar till 93 personer. Lediga platser En indikator på sysselsättningsutvecklingen är antal anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Totalt under januari april 2009 anmäldes 1 663 platser till länets arbetsförmedlingar, vilket är en ökning med 345 platser jämfört med samma period 2008. Ökningen beror på att i marsmånad anmäldes drygt 450 sommarvikariat framförallt inom vård och omsorg. Annars är tillflöde av lediga platser i början av 2009 till länets arbetsförmedlingar, jämförbart med 2008. Ackulmulerat antal lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen i Gotalnds län 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 2006 2007 2008 2009 Diagram: Ackumulerat antal anmälda platser till arbetsförmedlingen de senaste fyra åren.

6 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Kapacitetsutnyttjande Ett viktigt tecken på företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. Även konjunkturläget påverkar företagens utnyttjande av personalresurser. Under våren 2009 kunde 47 procent av tillfrågade företag öka produktionstakten med mer än 6 procent utan att behöva rekrytera personal. 41 procent av företagen måste nyanställa personal för att kunna öka produktion ytterliggare Brist på arbetskraft kvarstår Enbart 22 procent av arbetsgivarna har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna. Men det råder fortfarande brist på både yrkeserfaren och utbildad personal. Bristsituationen upplevs inom de flesta branscherna. VVSmontörer, golvläggare, tele- och elektronik-reparatörer m.fl., systemerare och programmerare, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, är de yrkena där den största arbetskraftsbristen finns. Även kockar och idrottstränare nämns som svåra att rekrytera. Hos de offentliga arbetsgivarna är det främst inom vård- och undervisningsområdet som bristen på arbetskraft fortsatt stor. Läkare, sjuksköterskor medicin/kirurgi, gymnasielärare i allmänna ämnen samt civilingenjörer m.fl. bygg och anläggning, är det som främst efterfrågas här. Varsel Under hösten 2008 har arbetsmarknaden försvagats och antalet varsel har ökat kraftigt i hela landet. Antalet varsel fortsatte att öka under 2009 också. Under perioden januari till och med april 2009 varslades i Gotlands län 274 personer, jämfört med 21 under samma period i fjol. Det största varsel på 160 personer berörde kommunalt anställda. Tillverknings- industri la varsel på 33 personer och 35 personer omfattades av varsel inom uppdragsverksamheten och företagstjänster. Av 167 personer som omfattades av varsel lagda under september oktober 2008 är nu 71 % arbetslösa. Då arbetsgivare inte behöver anmäla de varsel som berör färre än fem personer är det sannolikt än fler som berörs av varsel om uppsägning i länet. Av de vilket det finns flera förklaringar till. En av dessa är att företagen återtar varsel om exempelvis orderingången blir starkare än vad man räknat med, en annan är att de varslade hittar andra arbeten eller börjar studera. Syftet med varselreglerna är att Arbetsförmedlingen ska få tid att planera de åtgärder som behövs för att underlätta omställningen för berörd personal. Arbetsgivare som har för avsikt att varsla fem anställda eller flera ska skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om detta. Detta gäller också om det aktuella varslet under en period av 90 dagar kan antas föra med sig att antalet uppsägningar sammanlagt blir minst 20.

Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 7 800 Gotlands län Antal berörda Under perioden 1992-2009 inkomna varsel 742 700 629 648 628 600 500 445 400 352 333 300 279 280 274 200 100 129 194 97 198 74 94 189 133 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 t.o.m. april Sysselsättning Sysselsättningen kommer att minska i en snabbare takt än arbetskraftsutbudet under 2009 och 2010. Detta leder till att arbetslösheten ökar. Fjärde kvartalet 2009 väntas i genomsnitt 1 750 personer vara arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 32 procent jämfört med motsvarande period 2008. Under fjärde kvartalet 2010 väntas ökningen avta och arbetslösheten i genomsnitt uppgå till cirka 1 850 personer, en ökning med cirka 6 procent. Arbetslösheten som andel av befolkningen mellan 16-64 år uppgår då till 4,9 procent i år och 5,2 procent under 2010. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd kommer att öka med cirka 500 personer eller 88 procent till fjärde kvartalet 2009. Till det fjärde kvartalet 2010 väntas antalet har ökat med ytterligare 500 personer, eller 46 procent. Antalet som har arbete med stöd kommer att minska svagt under året. Sysselsättningsutveckling på Gotland har under de senaste åren varit positiv. Under sista kvartalet 2008 och under första kvartalet 2009 har dock sysselsättningen minskat. Sysselsättningen har minskat med cirka 1 000 personer från sista kvartalet 2008 till första kvartalet i år. Fjärde kvartalet 2009 bedöms cirka 28 500 vara sysselsatta i länet. 1 Det är en minskning med cirka 1 000 personer jämfört med samma kvartal 2008. En ytterligare minskning av sysselsättningen om cirka 350 personer förutspås fram till fjärde kvartalet 2010. 1 Källa: SCB s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) samt Arbetsförmedlingens enkätundersökning.

8 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa (Summa förändring av (Af:s intervjuundersökning och Af:s verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa) annan sysselsättn. statistik) Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv4 1050 1000 50 2009kv4-500 -950 450 2010kv4-240 -350 110 Tabell: Skattad förändring sedan ett lår tillbaka av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet, angivet i antal personer Som framgår av tabellen nedan förutspås en minskning av antalet sysselsatta inom nästan alla branscher. I antal är minskningen störst inom industri, handel och företagstjänster. Inom privata tjänster och turism sysselsättningen bli oförändrad till fjärde kvartalet 2009. För sista kvartalet 2010 förutspås en liten ökning. Bransch Sysselsatta Kv 4 2008 Sysselsatta Kv 4 2009 Sysselsatta Kv 4 2010 Industri, jord och skogsbruk samt fiske 4 800 4 650 4 600 Bygg- och anläggningsverksamhet 2 200 2 100 2 050 Handeln och kommunikation 4 600 4 500 4 450 Finans, företagstjänster och media 3 100 2 950 2 900 Privata tjänster, turism 3 100 3 100 3 150 Offentlig förvaltning 2 100 2 050 2 000 Utbildning 3200 2 950 2 850 Vård och omsorg 6300 6 150 6 100 Totalt 29 400 28 450 28 100 Tabell: Sysselsättningsförändring 2009-2010 per per bransch Varuproduktion Jord- och skogsbruk samt fiske Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning mm. Sektorn sysselsätter ungefär 2 000 personer i länet. Det motsvarar cirka 6,8 procent av alla sysselsatta. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat svagt det senaste året. De gotländska jordbruksföretagarna har en god framtidstro och investerar för framtiden. Detta för med sig att sysselsättningen inte kommer att sjunka utan bli oförändrad under det kommande året. Företagen inom jord- och skogsbranschen är relativt positiva när det gäller tron på hur efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret. En tredjedel av de tillfrågade företagen tror på en ökande efterfrågan, vilket är en tydlig minskning jämfört med förra vårens bedömning, då värdet var 67 procent. En anledning till

Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 9 den minskade framtidstron är osäkerheten kring vad som händer på andra marknader. Bygg Inom denna sektor återfinns yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, vvsmontörer, målare, murare m.fl. Efterfrågan på byggarbetskraft har varit stor i hela landet under lång tid och sysselsättningen har ökat stadigt. Säsongsvariationerna är naturligt stora men branschen sysselsätter knappt 2 200 personer vilket motsvarar knappt 7,5 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat något under det senaste året. Under det kommande året väntas sysselsättningen fortsätta minska. I vårens undersökning svarar en fjärdedel av de tillfrågade företagen att de tror på en ökande efterfrågan under det närmaste året. Detta gäller framförallt de mindre företagen som i högre grad gagnas av ROT-avdragen. En 75 procent av företagen tror på en minskande eller oförändrad efterfrågan för kommande sexmånadersperiod. Byggbranschen har under de senaste åren varit inne i en starkt expansiv fas i länet och det har varit många stora byggprojekt som genomförts. Detta har dock börjat avta och även om det fortfarande byggs på många håll på ön så är det inte i samma omfattning som för något år sedan. Andelen företag i länet som anger brist på arbetskraft kvarstår dock. Sannolikheten är dock stor att bristen minskar under närmaste året. Antagningen av elever på länets byggprogram har ökat men många byggföretag har, i rådande konjunktur, inte möjlighet anställa lärlingar i den omfattning som skulle behövas. Detta riskerar att leda till att ungdomar från Byggprogrammet får svårt att etableras sig på arbetsmarknaden. Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- samt livsmedelsindustri. Gotland är inget utpräglat industri län men ändå arbetar nästa 10 procent av länets sysselsatt inom branschen. Under fjärde kvartalet 2008 var cirka 2 800 personer på Gotland sysselsatta inom industrin. Sysselsättningen inom industrin väntas minska under både 2009 och 2010, minskningen är störst under innevarande år. Industrin har sedan hösten gått ner på bred front i hela riket med ett stort antal varsel. Främst är det fordonsindustrin som drabbats, men nedgången märks även inom andra sektorer. Under perioden oktober 2008 till april 2009 har drygt 70 personer varslats inom branschen, länets största industrivarsel vid Nimbus Boats lades redan under perioden juni-september 2008. Motsvarande period 2007/2008 varslades ingen inom industrin. Efterfrågan på varor och tjänster bland länets industriföretag har varit mycket svag under det senaste halvåret då inget av de tillfrågade företagen hade en ökande efterfrågan. För den kommande sexmånadersperioden tror fler företag på en ökande efterfrågan än vad som tror på en minskande efterfrågan.. För perioden 6-12 månader framåt tror inget av de tillfrågade företagen att efterfrågan minskar medan en fjärdedel tror på en ökande efterfrågan. Den nedgång vi sett inom antalet sysselsatt inom industrin märks tydligt. Fler av företagen i undersökningen uppger att det i dagsläget är mycket svårt att göra framtidsbedömningar och en stor del av företagen har kortat av sin planeringshorisont markant. Den sammantagna bilden av industrin på Gotland är att det blir en nedgång i antalet sysselsatta under 2009 även om efterfrågan ser ut att öka för flera företag. För 2010 fortsätter antalet sysselsatta att minska, men i en något mindre omfattning.

10 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län I takt med att sysselsättningen har minskat har även bristen på arbetskraft avtagit. I vårens undersökning svarade 12 procent av arbetsgivarna inom industrin att det föreligger arbetskraftsbrist. Det är ungefär hälften av genomsnittet för samtliga branscher, men ändå något högre än under hösten 2008 då 9 procent angav att det fanns brist. Den brist som kvarstår gäller främst ett litet antal maskinoperatörer och svetsare. Under det kommande året kommer troligtvis bristen på personal att minska i takt med att sysselsättningen minskar. Trots att sysselsättningen bedöms minska finns det fortfarande ett visst rekryteringsbehov inom branschen. Det handlar om ett tjugotal tjänster inom t.ex. olika typer av ingenjörer, elektriker och maskinoperatörer. Med tanke på att antalet arbetslösa inom branschen kommer att öka under året väntas dock konkurrensen om de lediga tjänsterna bli stor. Privat tjänsteproduktion Handel och kommunikationer I denna bransch ingår detaljhandel, partihandel, handel med motorfordon, transport samt tele- och postkommunikation. Cirka 4 600 personer var sysselsatta inom branschen under kvartal 4 2008. Sysselsättningen väntas minska under prognosperioden. Under det senaste halvåret har branschen utvecklats över förväntningarna. I höstens undersökning trodde 5 procent av företagen på en ökande efterfrågan på varor och tjänster. Utfallet blev att 23 procentenheter hade företagen hade upplevt en ökande efterfrågan. Inför det kommande halvåret tror drygt en tredjedel av arbetsgivarna på en ökad efterfrågan av deras varor och tjänster. När det gäller kommande 6-12 månader sjunker andelen som tror på en ökande efterfrågan till 27 procent. De senaste åren har såväl handel som transport haft en god utveckling som en följd av det goda konjunkturläget och hushållens förstärkta köpkraft. I takt med att konjunkturen nu försvagas och hushållens köpkraft med den, minskar även handeln. Främst märks detta i sällanköpshandeln, exempelvis fordons- och elektronikhandeln. Detta är orsaken till att vi gör bedömningen att sysselsättningen under det kommande året minskar inom branschen. Inom transport är man även beroende av utvecklingen inom andra branscher, exempelvis handel, industri och bygg. Då aktiviteten har minskat och kommer att fortsätta att minska i dessa branscher under de kommande åren leder detta till en nedgång även inom transportbranschen. Helt i linje med tidigare är även bristen på arbetskraft lägre än bland övriga privata arbetsgivare. I vårens undersökning anger 14 procent av arbetsgivarna inom handel och kommunikationer att det föreligger arbetskraftsbrist. Detta är ett något lägre värde än vad som angavs vid höstens prognos, 18 procent. Rekryteringsproblemen gäller endast ett fåtal personer som till exempel lastbils- och långtradarchaufförer, bil- och taxiförare samt motorfordonsmekaniker. Personalomsättningen inom branschen är hög och även om branschen som helhet minskar något finns det ett behove av ersättningsrekryteringar. Under kommande år väntas dock endast hälften av avgångarna att ersättas. Rekryteringar av taxi-, lastbils- och busschaufförer samt försäljare och godshanterare/expressbud planeras för kommande år. Finansiell verksamhet och företagstjänster Inom denna bransch finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Under 2008 arbetade cirka 3 100 personer i branschen på Gotland. Sysselsättningen i branschen

Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 11 väntas minska under de kommande två åren, med en starkare minskning under 2009 än under 2010. Under det senaste halvåret har tillväxten i sektorn finansiell verksamhet och företagstjänster inte utvecklats i linje med arbetsgivarnas bedömning i höstas. Då var det 67 procent av arbetsgivarna positiva till hur efterfrågan skulle utveckla sig. Nu ser vi att efterfrågan att andelen företag som bedömer att de haft en ökad efterfrågan på sina tjänster blev 11 procent. Inför den kommande sexmånadersperioden bedömer 22 procent av företagen att de kommer att ha en ökad efterfrågan. Uppdragsverksamheten, som till stor del är beroende av utvecklingen inom industrin, kommer att märka av en nedgång under det kommande året. Dock har bristen på personal avtagit något till följd av ett ökat antal arbetslösa inom sektorn.. I föreliggande undersökning framkommer det att 22 procent av arbetsgivarna haft problem med att hitta rätt kompetens under det senaste halvåret. Detta är en minskning med tio procentenheter jämfört med våren 2008. Rekryteringsproblemen ligger därmed på genomsnittet för den privata sektorn som helhet. Rekryteringsproblemen gäller endast ett fåtal personer som till exempel erfarna systemerare/programmerare och byggnadsingenjörer/brandinspektörer. Inför det kommande året planeras ett antal anställningar av systemerare/programmerare samt försäkringstjänstemän. Personliga och kulturella tjänster Till personliga tjänster hör förutom hotell- och restaurang också bland annat friskvård, frisörer och städföretag i privat regi. Gotland är ett starkt sommarlän med en säsongsbetonad arbetsmarknad inom bland annat hotell och restaurang. Branschen mångdubblar sina anställda under sommaren. Branschen sysselsatte cirka 3 100 personer på Gotland under fjärde kvartalet 2008 och är den enda bransch där sysselsättningen inte bedöms sjunka de kommande åren. Precis som inom handeln har besöksnäringen, som består av hotell och restauranger, tagit del av hushållens stärkta ekonomi. För högsäsongen 2009 flaggar besöksnäringen på för ett mycket gott bokningsläge som är kopplat till turism. När det gäller till exempel företagskonferenser tyder mycket på en minskad efterfrågan. Möjligen kan de gotländska restaurangerna komma att märka av ett hushållens försämrade köpkraft. Gotlands starka ställning som besöksmål gynnas sannolikt av att den svaga kronan ökar det inhemska resandet vilket vilket motverkar en möjlig sysselsättningsminskning. Bristen på arbetskraft har ökat något jämfört med höstens prognos. Allra tydligast är bristen på kvalificerad restaurangpersonal såsom kockar och servitörer. Företagen inom de privata delarna av branschen har en framtidsbild avseende tron på hur efterfrågan kommer utvecklas de närmaste sex månaderna som ligger i linje med länet som helhet. I vårens undersökning svarar 80 procent av företagen att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en kraftig ökning jämfört med förra vårens prognos då andelen var 50 procent. Liksom i höstens prognos är den verksamhet som drivs i kommunal sektor betydligt mer negativa i sin framtidstro än de privata företagen. Den efterfrågan på personal som finns är främst inom hotell- och restaurangnäringen.

12 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Offentligt finansierad verksamhet Utbildning Till denna sektor hör förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällena finns till stor del inom den offentliga sektorn men friskolorna fortsätter att öka. Totalt sett arbetar ungefär 3 200 personer i branschen, vilket motsvarar 11 procent av alla sysselsatta i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta minskat något i länet under det senaste året. Även inför nästkommande år väntas en minskning av antalet sysselsatta i länet. Förskolorna har ett svagt ökande elevunderlag. Men på ett års sikt kommer det inte att nämnvärt påverka antalet sysselsatta inom branschen som helhet. Detta beror dels på sparbeting inför det kommande året och dels på demografiska effekter såsom färre barn i grundskolan. Övertaliga grundskollärare, på grund av färre elever, konverteras till förskollärare och sysselsättningen sjunker. Det är detta som gör att antalet anställda inom utbildningssektorn totalt sett minskar något. För gymnasieskolans del ser efterfrågan ut att bli oförändrad kommande år. Inom ett par år kommer dock elevunderlaget att minska kraftigt även för denna utbildningssektor. Inom högskolan förväntas en svag minskning av antalet anställda. Särskilt efterfrågade yrken är i vårens prognos främst förskollärare och yrkeslärare. Vård och omsorg Den i särklass största arbetsgivaren inom vård och omsorg är Gotlands kommun. Antalet privata vårdgivare har dock ökat. I dagsläget sysselsätter branschen ungefär 6 300 personer i länet, vilket motsvarar drygt 20 procent av länets sysselsättning. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, läkare, tandläkare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat med cirka 150 personer. På ett års sikt väntas antalet sysselsatta fortsätta minska. Kommunen har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha stora rekryteringsbehov på ett par års sikt. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet och även på Gotland. Offentlig förvaltning Inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen cirka 4 800 personer i länet, vilket motsvarar cirka 4,5 procent av alla sysselsatta. Det senaste året har antalet sysselsatta ökat svagt. Inför nästkommande år väntas sysselsättningen minska ytterligare något. Arbetskraftsutbudet Befolkningsutveckling Under år 2008 minskade befolkningen på Gotland med cirka 120 personer till 57 000 vid årsskiftet 2008/2009. Det var ett negativt flyttningsnetto bland personer i åldrarna 20-29. Allra störst är befolkningsminskningen i åldrarna 20-24 års ålder. Även i åldrarna 16 64 år minskade befolkningen, med cirka 350 personer. Arbetsförmedlingens bedömning är att befolkningsutvecklingen i de arbetsföra åldrarna 16-64 år minskar med drygt 550 under 2009 och minskar ytterligare med cirka 850 under 2010. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Arbetskraften har ökat under de senaste åren, vilket är en naturlig följd av en högkonjunktur. Då chanserna att få jobb ökar på arbetsmarknaden är det fler som

Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 13 söker sig dit. Denna trend tycks dock vända nu, efter några år av färre ansökningar till högskolan ökar söktrycket igen. Orsaker till det kan dels vara en väntad försämrad utveckling på arbetsmarknaden men kanske framför allt att de tidigare nämnda barnkullarna från 90-talet går ut gymnasiet. Samtidigt som söktrycket ökar till högskolan sjunker övergångsfrekvensen (andel av gymnasiestudenter som läser vidare vid universitet/högskola) i hela riket, så även på Gotland. Under den kommande perioden väntas antalet studerande fortsätta att öka på grund av det försvagade arbetsmarknadsläget. Detta leder till att arbetskraftsutbudet krymper. Utbildningsnivån på Gotland är något lägre än riksgenomsnittet. 29 procent av befolkningen har en eftergymnasial utbildning, jämfört med rikets 36 procent. Av länets 20-åringar saknar en fjärdedel fullföljd gymnasieutbildning. Högre utbildning förbättrar chanserna betydligt att etablera sig på arbetsmarknaden och ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning har svårare att hitta arbete. De flesta arbetsgivare kräver minst gymnasieutbildning idag. På grund av att arbetsmarknaden försvagas väntas även antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, så som Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgaranti för ungdomar, att öka. Detta leder, precis som i fallet med de högskolestuderande, att arbetskraftsutbudet krymper. Färre sjukskrivna En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning ingår inte i arbetskraften. Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning i länet var i maj 2009 cirka 500. Antalet har varit sjunkande under de senaste åren och enligt Försäkringskassans prognos kommer antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning att fortsätta minska. Försäkringskassans samlade mått på ohälsan ohälsotalet 2 har minskat från 40,5 dagar till 35,6 dagar på fem år. Det är dock fortfarande ett högre tal än rikets som låg på 34,3 dagar i april 2009. Kvinnornas ohälsotal är högre än männens. Minskande ohälsotal tillsammans med Försäkringskassans prognos om färre personer som har sjuk- och aktivitetsersättning tyder på ett arbetskraftstillskott från gruppen sjukskrivna. 2 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Ohälsotalet redovisas månadsvis som antal dagar för rullande tolvmånadersperioder.

14 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Arbetslöshet och programinsatser Utvecklingen av arbetslöshet och programvolymer i Gotlands län Andel av befolkningen 16-64 år 7,00% A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Prognos 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 2007kv1 2007kv2 2007kv3 2007kv4 2008kv1 2008kv2 2008kv3 2008kv4 2009kv1 2009kv2 2009kv3 2009kv4 2010kv1 2010kv2 2010kv3 2010kv4 Diagram: Utveckling av arbetslöshet och programvolymer i Gotlands län Arbetslösheten sjönk stadigt under 2007 och under de tre första kvartalen 2008. Sista kvartalet 2008 fortsatte arbetslösheten att sjunka men i en mycket lägre takt. Under årets första kvartal har arbetslösheten stigit, en utveckling som väntas fortsätta under 2009 och 2010. Ökningstakten väntas dock minska till sista kvartalet 2010. Under innevarande år väntas arbetslösheten satt i relation till befolkningen mellan 16-64 år öka från 3,6 procent till 4,9 procent, fjärde kvartalet 2008 till fjärde kvartalet 2009. Arbetsförmedlingens prognos är att arbetslösheten börjar fortsätter att öka under nästkommande år som en direkt följd av den försämrade arbetsmarknaden. Fjärde kvartalet 2010 väntas nästan 1 900 i länet vara arbetslösa. Det motsvarar drygt 5 procent av befolkningen mellan 16-64 år. Antalet personer som befinner sig i program med aktivitetsstöd har ökat från andra kvartalet 2008 och fram till och med första kvartalet 2009. Denna trend väntas fortgå under 2009 och 2010. Under fjärde kvartalet innevarande år väntas nästan 1 100 delta i program med aktivitetsstöd, vilket motsvarar cirka 3 procent av befolkningen. Det är en ökning, relaterat till befolkningen, med 1,4 procentenheter. Till fjärde kvartalet 2010 väntas andelen ökat till 4,4 procent av befolkningen mellan 16-64 år. Antalet personer som befinner sig i arbete med stöd har minskat stadigt sedan första kvartalet 2008. Denna utveckling väntas fortsätta under hela 2009 och under första kvartalet 2010. Vid fjärde kvartalet i år väntas 2,1 procent av befolkningen ha arbete med stöd. Det är en minskning med 2 procent. Under 2010 väntas andelen i arbete vara i princip oförändrad runt 2 procent av befolkningen.

Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 15 Arbetslöshetens struktur Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, april 2009 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions-Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösa arbetslösa bakgrund Riket utom totalt ungdomar Grund Gymn Högsk norden av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar Gotlands län 09 47,8 52,2 21,1 17,5 11,7 44,4 22,0 14,4 24,5 57,0 18,5 Gotlands län 08 47,7 52,3 16,3 22,1 12,8 42,7 25,3 18,3 27,6 51,7 20,6 Riket 09 41,9 58,1 22,2 14,8 10,4 34,1 16,4 9,0 26,8 50,9 22,1 Tabell: Visar andelen personer som är arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper i april 2009 jämfört med april 2008. Från april 2008 till april 2009 har arbetslösheten ökat totalt med 374 personer vilket är en ökning med 41,2 procent. Arbetslösheten för kvinnor har ökat med 165 personer, 39,4 procent och för män med 209, 42,7 procent. Andelen kvinnor av samtliga, som är arbetslösa och finns i program med aktivitetsstöd, utgör 47,8 procent och männens är högre och ligger på 52,2 procent. Ungdomsarbetslösheten steg med 55,6 procent från 151 till 235 personer. Ökningen av arbetslösheten bland unga är större än i andra åldersgrupper och beror inte på de ökade varslen utan på grund av att antalet lediga platser har minskat drastiskt. Ungdomar är en konjunkturkänslig grupp, som ofta har det svårt att få sysselsättning på en vikande arbetsmarknad. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar 3 har minskat under året. Av alla arbetslösa ungdomar har andelen långtidsarbetslösa varit 14,4 procent, 5,4 procent över rikets värde. Arbetsförmedlingens bedömning för resten av 2009 och hela 2010 är att för alla ungdomar och framförallt för de långtidsarbetslösa blir det svårt att få ett arbete eftersom efterfrågan på arbetskraft mattats av. Jobbgaranti för ungdomar kommer dock att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen kommer även att inspirera ungdomar till att utbilda sig, framför allt de som inte har gymnasieutbildning eller som har utbildning som inte efterfrågas, för att de blir konkurrenskraftiga och därmed lättare etablera sig in på arbetsmarknaden. Andelen av arbetslösa och personer som omfattas av program med aktivitetsstöd fördelat på olika åldersgrupper var bland ungdomar 18-24 år, 21,1 procent. 25-34 åringar utgjorde 19,9 procent och personer mellan 35 och 44 år 21,1 %. Personer i åldern 45-54 år hade en arbetslöshet på 20,1 procent. Den lägsta siffran noteras i gruppen 55 plus, 17,5 procent. Konjunkturnedgången har lett till att det blivit mycket tuffare på arbetsmarknaden även för de äldre. Det minskade behovet av arbetskraft inom industrin gör att det blir svårare för de äldre sökande att åter ta sig in på arbetsmarknaden. 3 Som långtidsarbetslös ungdom räknas personer som är mellan 18-24 år och varit arbetslösa mer än 100 dagar. Personer som är 25 år eller äldre räknas som långtidsarbetslösa efter sex månaders arbetslöshet.

16 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Andelen arbetslösa med funktionshinder har minskat med 1,1 procent men är högre än rikets. En allmän försvagning av arbetsmarknaden betyder att det är svårare att hitta en lämplig sysselsättning för de funktionshindrade. Andelen utrikes födda i åldern 16-64 av befolkningen 16-64 år totalt i Gotlands län var 4,9. Motsvarande siffra för riket var 17 procent. (Källa: SCB 2008). 44,4 procent utrikes födda av samtliga var utan arbete i april 2009. Det är högre andel med 1,7 procent jämfört med april 2008 och 10,3 högre än rikets, som i april 2009 låg på 34,1 procent. Sedan flera år tillbaka är utrikes födda en av de grupper som Arbetsförmedlingen prioriterar. Riktade insatser direkt till utrikes födda syftar till att hjälpa gruppen framförallt med arbetssökande under den första tiden i landet. Utvecklingen med att det är färre som får jobb gäller samtliga arbetssökande och har anknytning till konjunkturnedgången som har skett under andra halvåret 2008. I slutet av april 2009 hade av de arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd 24,5 procent förgymnasial, 57,0 gymnasialutbildning och 18,5 procent högskoleutbildning.

Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Juni 2009 Text: Jim Enström Grafisk form: ETC Ansvarig utgivare: Kristina Ersson Arbetsförmedlingen i Gotlands län Eftertryck tillåten med angivande av källa