För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Relevanta dokument
För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Det handlar om jämlik hälsa

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - SOU 2017:4

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Remissyttrande över SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Nationella ANDT-strategin

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Yttrande över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Remiss Regional folkhälsomodell

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Det handlar om jämlik hälsa

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Sveriges elva folkhälsomål

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017

Strategiskt folkhälsoprogram

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan Essunga kommun

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

För en god och jämlik hälsa

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Folkhälsopolitiskt program

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Det handlar om jämlik hälsa!

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Program för folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken (2013:4)

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 Er beteckning; M2019/00661/S

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Det här ska jag prata om idag:

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Plan för Social hållbarhet

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Uppdrag avseende skolbarns hälsovanor

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

På organisatorisk nivå visar NNS erfarenheter på att:

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för folkhälsofrågor. Dir. 2013:33. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Strömstads kommun för perioden


HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Remissyttrande över SOU 2017:47 Nästa steg på vägen mot en god och jämlik hälsa

2013:4. Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken

Transkript:

REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (6) Dnr: 01082-2017 Mottagare: Socialdepartementet Dnr S2017/00671/FS För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4) Sammanfattning Region Norrbotten anser att Kommissionens delbetänkande är bra och presenterar en nyanserad och heltäckande problembild. Förslagen som delbetänkandet lyfter för att stärka det folkhälsopolitiska ramverket är i huvudsak bra och förbättrar förutsättningarna för folkhälsoarbete på regional nivå. Region Norrbotten är kansli och samordnande organisation för Norrbottens arbete med att etablera ett mer systematiskt folkhälsoarbete lokalt och regionalt. Mot den bakgrunden vill Region Norrbotten särskilt lyfta följande förslag som viktiga för det fortsatta arbetet. 2.6 Budgeten för folkhälsopolitiken (Sid 47) Region Norrbotten har tagit del av den beräknade utgiftsutvecklingen (2015-2020) för folkhälsopolitiken som anges i regeringens budgetproposition för 2017 (tabell 2.2). Regionen noterar att budgeten inte ligger i linje med kommissionens ambition att folkhälsoarbetet ska prioriteras i större utsträckning. Förutom folkhälsomyndigheten som ökar anslaget med 6 procent så drabbas övriga områden av märkbara neddragningar. Region Norrbotten anser det viktigt med en översyn av vilka folkhälsoområden som ska stöttas ekonomiskt och framför andra men vill samtidigt poängtera betydelsen av att nationella resurser finns sökbara även fortsättningsvis. 3.7 Behov av att kunna följa upp hälsan och dess fördelning på lokal och regional nivå (sid 90). Region Norrbotten delar Kommissionens uppfattning att Folkhälsomyndighetens samarbete med SKL och Socialstyrelsen kring öppna jämförelser på området folkhälsa (med rapportering år 2009 och år 2014) har en viktig koppling till det uppföljningsarbete som görs av Folkhälsomyndigheten i övrigt. Öppna jämförelser folkhälsa utgör enligt vår mening ett bra arbetsstöd som möjliggör fördjupade analyser av variationer i hälsa på regional och lokal nivå. 4.1 En förtydligad målstruktur med ett förstäkt fokus på jämlik hälsa

Sida 2 (6) 4.1 En förtydligad målstruktur med ett förstäkt fokus på jämlik hälsa Kommissionens förslag är i stora delar bra. Dock kan ifrågasättas värdet av att ha ett mål som ska nås inom en generation, om det inte kan bedömas uppnåeligt. En generation avser generellt ca 30 år och frågan är om det är uppnåeligt att sluta klyftorna inom den tidsperioden? Det av Kommissionen föreslagna övergripande målet är också otydligt. Avser målet att 1. hälsan ska vara god och jämlik, 2. att de samhälleliga förutsättningarna ska skapas, eller 3. vara på plats? Hur ska 1, 2, eller 3 i så fall också mätas? Från vilket år ska en generation räknas? Ett förslag är att räkningen sker fr.om år 2020 då samtliga strategier samt delmål ska vara klara, enligt Kommissionens förslag. Avsnitt 4.1.1 Ett övergripande mål med stärkt fokus på jämlik hälsa Många av de folkhälsoåtgärder som vidtas på nationell och regional nivå förväntas ge effekt på kommunal nivå. Ett framgångsrikt regionalt folkhälsoarbete kan sålunda visa på kopplingen mellan de olika nivåernas styrdokument och målformuleringar. Region Norrbotten anser det bra att den övergripande målstrukturen förtydligas och att delmål tas fram för de olika målområdena. Kommissionen hänvisar på sidan 87, till utvärderingen som konstaterade att avsaknaden av delmål av folkhälsopolitiken förvårar uppföljningen. Det hade därför varit en styrka om Kommissionens slutbetänkande skulle innehålla åtminstone ett delmål per målområde, för att få en förstärkt styrriktning, och inte vänta in en arbetsprocess efter slutbetänkandet. Till exempel: mer jämlika förutsättningar att få arbete med goda arbetsförhållanden och mer jämlika förutsättningar till hälsofrämjande bostad och närmiljö Avsnitt 4.1.2 Dagens elva målområden blir åtta Region Norrbotten anser det positivt att de elva nationella målområdena ses över. Dock kan kategoriseringen av områden och benämningen av dem diskuteras. Tex målområde 1, Det tidiga livets villkor. Är det mer ändamålsenligt att peka ut en ålderskategori i ett målområde eller ska barn- och unga lyftas som en särskilt prioriterad målgrupp och/eller ett horisontellt perspektiv tillsammans med socioekonomiskt utsatta och diskrimineringsgrund? Avseende målområde 8, En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård delar regionen åsikten att en hälsofrämjande hälso- och sjukvård är en viktig pusselbit i arbetet med att förbättra folkhälsa framförallt med tillägget om en jämlik sådan. Ett annat medskick är om inte jämlikhetsaspekten bör lyftas i samtliga områden och inte bara vara förbehållet målområde åtta?

Sida 3 (6) Avsnitt 4.1.3 Strategier tas fram för alla målområden För att kunna svara upp mot regioners och kommuners varierande behov delar region Norrbotten kommissionens åsikt att det är nödvändig att strategier tas fram inom alla målområden. 4.2 Ett utvecklat uppföljningssystem som möjliggör en analys av ojämlikhet i hälsa Region Norrbotten ställer sig bakom ett utvecklat uppföljningssystem som möjliggör analyser av den ojämlika hälsan och ser särskilt fram emot statistik och indikatorer som visar i vilken utsträckning skillnader i hälsa minskar i en kommun, ett län eller ett land. Avseende kommissionens förslag på sidan 109 föreslås följande komplettering till Kommissionens förslagstext: Ett tillägg bör göras i förordningen om officiell statistik (SFS 2001:100) som föreskriver att all individbaserad officiell statistik, om det inte finns särskilda skäl mot detta, bör vara uppdelad efter kön (man, kvinna, annat), ålder och socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Avsnitt 4.2.1 Uppföljning av befolkningens hälsa (sid 111). När det gäller Folkhälsomyndighetens årliga rapport Folkhälsan i Sverige delar regionen Kommissionens uppfattning att det finns ett värde i den samlade rapportering som görs årligen, liksom att arbetet bör fortsättas göras årligen. Avsnitt 4.2.4 Folkhälsomyndigheten bör arbeta för ökad spridning av resultaten för uppföljning (sid 115). Region Norrbotten ansluter sig till kommissionens bedömning av att en fördjupad analys av läget när det gäller hälsan och dess bestämningsfaktorer, kopplad till prioriterade områden inom folkhälsopolitiken, skulle kunna ha ett stort värde för policyutveckling och arbete på såväl nationell som regional och lokal nivå. När det gäller Folkhälsomyndighetens årliga rapport Folkhälsan i Sverige är regionens intryck att myndigheten generar en bild av tillstånd, men i lägre utsträckning av utmaningar avseende hälsa. Trots att folkhälsopolitiken har en tvärsektoriell karaktär och det är nödvändigt med ett brett, uthålligt och långsiktigt välfärdspolitiskt perspektiv på folkhälsopolitiken, skulle remissinstansen uppskatta mer inslag av värderande element, där Folkhälsomyndigheten i sin årsrapport anknyter till prioriterade områden man särskilt vill uppmärksamma. Det kan vara relaterat till kommande strategier, mål och delmål enligt Kommissionens förslag. Det kan även handla om att identifiera områden av särskild strategisk vikt, stor förbättringspotential, eller områden med stora variationer mellan regioner (eller grupper av befolkningen). Därtill, från remissinstansen sida ser vi även att utökade omvärldsanalyser, inklusive framtidscenarios- och prognosarbeten skulle kunna vara substantiella bidrag från Folkhälsomyndigheten avseende hälsa och jämlik hälsa.

Sida 4 (6) Genom detta skulle arbetet med folkhälsa dels bli mer framåtsyftande dels kunna positionera och förstärka sin målorientering. 4.3 En stärkt tvärsektoriell struktur för arbetet för en god och jämlik hälsa i regeringskansliet Region Norrbotten delar Kommissionens åsikt om vikten av en förstärkt tvärsektoriell struktur för folkhälsoarbetet enligt de skäl och på det sätt som redovisas i betänkandet. Avsnitt 4.3.3 Möjligheterna att utveckla jämlikhets-/jämlik hälsabudgetering bör prövas Region Norrbotten ställer sig bakom Kommissionens förslag att på sikt kunna införa jämlikhets-, alternativt jämlik hälsa-budgetering. 4.4 Folkhälsomyndigheten samordnande och stödjande roll bör förtydligas och förstärkas Regionen ställer sig bakom Kommissionens förslag om ett utvecklat och förtydligat uppdrag av Folkhälsomyndigheten, inklusive arbete med utveckling av uppföljningssystemet för folkhälsopolitiken, enligt de skäl som Kommission anger. Avsnitt 4.4.2 Folkhälsomyndigheten bör verka för att ett folkhälso- /jämlik hälsa perspektiv integreras i relevanta myndigheters verksamheter, samverkan och samordning Region Norrbotten delar Kommissionens åsikt att ett folkhälso-/jämlik hälsaperspektiv bör integreras i relevanta myndigheters uppdrag. Förutom de aktiviteter Kommissionen hänvisar till om utbildningsinsatser, framtagning av policy briefs (s. 129) kan krav på att också redovisa socioekonomi, medföra att fler myndigheter och verk inser vikten av att tillhandahålla utjämnande välfärdssystem och att det arbetet ses som en naturlig del av den egna effektiviseringsprocessen och inte som ett extra folkhälsouppdrag. Avsnitt 4.4.3 Folkhälsomyndigheten bör stödja kommuner och landsting och regioner i deras arbete för en god och jämlik hälsa Region Norrbotten vill lyfta behovet av ett mer konkret och verksamhetsnära stöd som saknas idag och som efterfrågas både lokalt och regionalt. Ambitionen är att fler organisationer och politikområden arbetar systematiskt med utjämna skillnader mellan befolkningsgrupper. För att offentliga företrädare ska kunna genomföra detta behövs mer kunskap om åtgärder med dokumenterad effekt. Hur skapas mer jämlika förutsättningar och livsvillkor i skolan, vården, arbetslivet, osv? Mot denna bakgrund bör uppdraget till folkhälsomyndigheten fokusera på uppföljning och utvärdering men också på tillämpning och implementering. Ett annat viktigt medskick till folkhälsomyndigheten är att tillhandahålla systematisk kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för tjänstemän och politiker som arbetar inom folkhälsoområdet.

Sida 5 (6) 4.5 Länsstyrelsernas uppdrag inom folkhälsopolitiken bör förtydligas Region Norrbotten delar Kommissionens åsikt att det är betydelsefullt att förtydliga länsstyrelsernas roll i det regionala folkhälsoarbetet och att de på ett aktivt och balanserat sätt bidrar till samordningen, liksom samverkar med kommuner, landsting och regioner i utveckling och uppföljning av folkhälsoarbetet och utifrån de förutsättningar och behov som identifierats på lokal och regional nivå. Region Norrbotten samarbetar med Norrbottens Kommuner (förbundet) och Länsstyrelsen i Norrbottens län med att fram en reviderad folkhälsostrategi. Förslaget om att bredda länsstyrelsens folkhälsouppdrag genom att tillföra en folkhälsoresurs skulle sannolikt medföra mer jämlika samarbetsvillkor och underlätta den fortsatta samverkan. 4.6 Relevanta myndigheter bör ges i uppdrag att bidra till arbetet med en god och jämlik hälsa Region Norrbotten ställer sig bakom Kommissionens förslag att relevanta myndigheter bör få i uppdrag att integrera ett folkhälsoperspektiv samt årligen redovisa hur arbetet bedrivits och effekterna av det. Avsnitt 4.6.1 Relevanta myndigheter bör få uppdrag i sina instruktioner att integrera ett folkhälso-/jämlikhet hälsa perspektiv Region Norrbotten delar Kommissionens förslag om att Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Polis bör få ett uttalat uppdrag att arbeta med folkhälso-/jämlikhetsperspektiv och att det arbetet samordnas med eventuellt folkhälsoinitiativ på regional och lokal nivå. I alla avseenden där statliga myndigheters uppdrag ska formuleras och/eller ekonomiska styrmedel utformas är det viktigt att göra medskick om hänsyn och anpassning till regioners/kommuners olika geografiska förutsättningar. Stödet från statliga myndigheter och verk i regionerna/kommunerna kan inte vara enhetligt då det riskerar att förstärka de ojämlika förutsättningarna mellan olika grupper och geografiska områden. 4.7 Kommuner, landsting och regioner bör prioritera ett långsiktigt tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa och ges stöd i detta arbete Region Norrbotten delar Kommissionens åsikt om en översyn av statliga styr- och stimulansmedlen för ett mer systematiskt och tvärsektoriellt folkhälsoarbete i kommuner, landsting och regioner. Avsnitt 4.7.3 Det bör tillsättas en statlig utredning för att analysera om lagstödet för arbete för en god och jämlik hälsa kan utvecklas. Regionen ställer sig bakom förslaget att utreda behovet av en folkhälsolag med syfte att förstärka sakområdet i förhållande till andra politikområden samt bidra till att ägarskap och ansvarsfördelning definieras på nationell, regional och lokal nivå.

Sida 6 (6)