HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se Nyhetsbrev Nr 1, 2013 Vad får ett nytt läkemedel kosta? Årets första nätverksträff ägde rum den 20 februari. Mötet inleddes med att moderator Krister Järbrink hälsade alla välkomna och reflekterade över dagens tema: Vad får ett nytt läkemedel kosta?. Behovet av prioriteringar i hälso- och sjukvården Niklas Hedberg, avdelningschef på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) berättade om TLVs arbete med nya läkemedel och bakgrunden till behovet av prioriteringar i hälsooch sjukvården. Flera, mycket positiva saker händer samtidigt: medellivslängden ökar, den medicintekniska utvecklingen går framåt, vi lär oss att behandla fler patienter och patientgrupper och befolkningens kunskap om tillgängliga behandlingar ökar. Men, samhällets förmåga att betala för en större volym av mer avancerad behandling ökar inte i samma takt och vi befinner oss i gapet mellan två goda tankar; patienterna vill bli så friska som möjligt och finansiärerna strävar efter så mycket hälsa som möjligt för tillgängliga resurser. När resurserna inte räcker måste prioriteringar göras. Frågan är då HUR prioriteringsbeslut skall fattas och Niklas redogjorde för tre olika sätt att prioritera inom hälso- och sjukvården: 1. Öppna prioriteringar 2. Dolda prioriteringar 3. Ransonering av tillgången, till exempel vårdköer Krister Järbrink TLV som är en myndighet och lyder under förvaltningslagarna har att tillämpa lagen om läkemedelsförmåner enligt öppna prioriteringar (2002:160). Enligt denna lag skall ett receptbelagt läkemedel omfattas av läkemedelsförmånerna och inköpspris och försäljningspris skall fattas under förutsättning: Niklas Hedberg
1. Att kostnaderna för användning av läkemedlet framstår som rimliga från medicinska, humanitära och samhällsekonomiska synpunkter, och 2. Att det inte finns andra tillgängliga läkemedel eller behandlingsmetoder som är att bedöma som mer ändamålsenliga I TLVs beslutsfattande görs en sammanvägning efter en etisk plattform med tre huvudprinciper: 1. Människovärdesprincipen: alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället 2. Behovs- och solidaritetsprincipen: resurserna bör satsas på de områden och individer där behoven är störst 3. Kostnadseffektivitetsprincipen: vid val mellan olika åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas Målet är att få ut så mycket hälsa som möjligt för de skattepengar som går till mediciner och tandvård. Smartare priser på läkemedel ger god vård för alla Johan Stennek, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, inledde sitt föredrag om smartare priser på läkemedel med två vanligt förekommande nyhetsrubriker i massmedia: Alla får inte de bästa läkemedlen och Neddragningar i Forskning och Utveckling. Orsaker är bland annat olika kunskaps- och behandlingstraditioner, ekonomiska prioriteringar, sjunkande produktivitet och fallande intäkter till följd av till exempel patentutgångar och snabb etablering av generiska preparat. Vi står således inför ett dilemma: höga priser medför sämre användning av läkemedel, låga priser medför färre nya läkemedel. För att alla skall få tillgång till de bästa läkemedlen måste de säljas billigt. Men om läkemedelsföretagen skall vilja utveckla nya läkemedel måste de få bra betalt. Men det finns en lösning, menar Johan, och inspirationen kommer från oväntat håll - Telekombranschen. Denna bransch kännetecknas av höga investeringskostnader men obetydliga produktionskostnader. Höga priser innebär att kapaciteten inte utnyttjas och låga priser att företagen inte får betalt för sina investeringar. Som lösning på problemet erbjuder teleföretagen sina kunder att ringa billiga samtal eller till och med att ringa gratis. För den förmånen får kunden betala en månadsavgift. På så vis garanterar företagen att deras kapacitet utnyttjas fullt ut och med månadsavgiften ser de till att finansiera sina investeringar. En liknande tudelad tariff bör införas även på läkemedel, menar Johan. Priset per förpackning bör sättas så lågt och så nära produktionskostnaden som möjligt. Detta pris kommer att styra användningen och bör betalas av landstingen. Tack vare det låga priset skulle alla få tillgång till de bästa läkemedlen. Staten bör betala en värdebaserad årlig avgift för att vi skall få rätten att köpa läkemedlen till låga priser. Staten skulle således ta ansvar för att stimulera forskning och landstingen ta ansvar för bästa användning av läkemedlen.
Sverige har idag ett omfattande samarbete inom EU för att godkänna nya läkemedel. Detta samarbete bör, enligt Johan, utökas och också omfatta prissättningen. På så vis skulle snålskjutsmentalitet kunna undvikas. Om alla länder betalar värdebaserade avgifter kommer man med automatik betala efter betalningsförmåga, vilket skulle bidra till internationell rättvisa. Johan avslutade med orden: Men, allt det här är ju välkänt så varför händer det inte vad har jag missat!?. Johan Stennek Nya läkemedel generiska läkemedel. Hur styr vi mot en kostnadseffektiv användning? Patrik Olsson, verksamhetschef Läkemedelsenheten, Region Halland, berättade om arbetet med nya läkemedel i region Halland och hur regionen styr mot en kostnadseffektiv användning. För att tackla de utmaningar nya, dyra läkemedel innebär för landstingets budget använder sig region Halland av fyra åtgärder: Prognostisering, tidig bedömning av nytta Ordnat införande med modeller för finansiering Avtal som ger rabatt på listpris, riskdelning etc. Skapa utrymme för finansiering genom o Upphandling och prisbildning o Sortimentsstyrning o Budgetstyrning och uppföljning o Prioriteringar Patrik Olsson Istället för att ha alla läkemedel utspridda på flera lager, har man skapat miniapotek för mer sällan förekommande läkemedel. Lagerautomater har tagits i drift på Varbergs sjukhus och sjukhuset i Halmstad. Automatisering av lager leder till minskade kvalitetsbristkostnader, minskad tidsåtgång för sjuksköterskor, lägre kostnader för läkemedel (genom bland annat styrning av sortiment) och minskade kostnader för läkemedelsförsörjning och logistik. Patrik visade exempel på hur införandet av lagerautomater och nya leveransavtal minskade antalet orderrader och sortimentsbredd på Varbergs sjukhus samtidigt som tillgängligheten ändå är god. Bevakning av nya patentutgångar kombinerat med upphandlingsarbete och sortimentsstyrning skapar utrymme för finansiering av nya innovativa läkemedel, sammanfattade Patrik.
Ordnat införande av nya läkemedel i Västra Götalandsregionen (VGR) Karin Lendenius, läkemedelschef, VGR, berättade om Ordnat införande, det vill säga den strukturerade process som avgör vilka nya läkemedel och metoder som skall införas i sjukvården i VGR. Karin Lendenius Arbetssättet är att sjukhus, vårdcentraler, medicinska sektorsråd med flera nominerar förslag till nya läkemedel, indikationer och metoder. Program- och prioriteringsrådet och rådets två beredningsgrupper analyserar och värderar sedan nomineringarna. Därefter stämmer hälso- och sjukvårdsdirektören av program- och prioriteringsrådets samlade förslag med sjukhus- och primärvårdsledarna innan hälsooch sjukvårdsutskottet beslutar om dem. Erfarenheter från VGR är att Ordnat införande är en accepterad process men att den inte alltid ses som ett åtagande utan snarare en rekommendation. Eftersom Sverige är ett litet land måste vi harmonisera oss mer samtidigt som varje landsting är unikt. I och med den reviderade nationella läkemedelsstrategin kommer ett nytt nationellt forum för så kallad horizon scanning av nya läkemedelssubstanser att byggas upp under 2013. Projektplan och projektorganisation för ett nationellt ordnat införande är under framtagning. I detta arbete skall ett nytt arbetssätt tas fram vad gäller till exempel beslutsfattande och förhandlingar med läkemedelsindustrin. Under tiden fortsätter Nya läkemedelsterapi (NLT) gruppen att värdera nya läkemedelsterapier och ge landstingen rekommendationer på lösningar. Vid pennan Gina Bergström Kaffepaus! Välkomna till nästa nätverksträff den 24 september Tema: Vårdval vad har vi lärt oss och vart är vi på väg? Tid: Kl. 13 16 Plats: Arvid Carlsson-salen, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Nätverket Hälsoekonomi i Västsverige leds av en arbetsgrupp bestående av Gina Bergström AstraZeneca, Hanna Gyllensten NHV, Bo Hallin VGR, Elisabeth Hansson GU, Helena Lundquist Pfizer, Kristina Narbro VGR, Micael Nilsson Region Halland och Björn Strandsäter AstraZeneca.