Remissförslag SundaHus Miljödata Bedömningskriterier 6.01 16 april, 2015 Sida 1 av 5
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Revidering av kriteriet för utfasningsämnen vid tillverkningsskedet... 3 2.1 Nuvarande kriteriet för C+... 3 2.2 Yrkesarbetares exponering för restmonomerer under tillverkningsprocessen... 4 2.2.1 Maxgränser för Akrylnitril och Butadien... 4 2.2.2 Maxgränser för propylenoxid... 4 2.2.3 Förslag på verifieringskrav för SundaHus bedömningar... 4 2.3 Fördelar med att tillämpa restmonomerhalten som indikator för processäkerheten... 5 3 Revidering av hur miljöfarliga ämnen påverkar bedömningar... 5 3.1 Nuvarande blockering för A bedömning vid innehåll av miljöfarliga ämnen... 5 3.1.1 Förslag på ändring... 5 Sida 2 av 5
1 Inledning SundaHus Miljödata är ett verktyg för fastighetsägare att säkerställa medvetna materialval. Med ett webbaserat system och kvalificerad rådgivning är SundaHus en helhetslösning för att systematisera arbetet med att fasa ut farliga ämnen i en byggnads hela livscykel. SundaHus ger er möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till revidering av kriteriet för utfasningsämnen vid tillverkningsskedet. Vi ser fram emot era kommentarer. Nuvarande kriterier kan laddas ner i sin helhet från vår hemsida: http://www.sundahus.se/custom/reference/bedomningskriterier.pdf 2 Revidering av kriteriet för utfasningsämnen vid tillverkningsskedet 2.1 Nuvarande kriteriet för C+ SundaHus bedömningen av produkter baseras på olika egenskaper och indelas i fyra klasser D, C, C+, B eller A där A är bäst. Klassen C+ gäller för produkter som riskerar att leda till exponeringen för ämnen med särskilt farliga egenskaper under tillverkningsskedet. De särskilt farliga egenskaper som bevakas idag är utfasningsämnen enligt PRIO kriterierna från Kemikalieinspektionen. Kriteriet för C+ formuleras på följande sätt i nuvarande kriteriedokument: Utdrag från Tabell 2. Från SundaHus bedömningskriterier 6.0 C+: Produkten har inga egenskaper som gör att den får C eller D men har någon av följande egenskaper: Egenskaper/ämnesgrupper Villkor Sammanräkning av enskilda ämnen Hänvisningar Utfasningsämnen vid tillverkningsskedet Kemiska och övriga produkter _ Vid tillverkningen av produkten har förekommit > 2 % av en monomer som klassificeras med R fraser som uppfyller kriterierna för utfasningsämnen. Angående resultat av riskbedömning och strategier för att begränsa riskerna med vinylklorid, butadien, akrylnitril och propylenoxid har Europeiska Gemenskapernas Kommission utfärdat en rekommendation om särskilda åtgärder för att begränsa riskerna i samband med dess hantering (se 2004/394EG och RAR för övriga ämnen). Sida 3 av 5
2.2 Yrkesarbetares exponering för restmonomerer under tillverkningsprocessen Ändringsförslaget avser att införa ett riskperspektiv på kriteriet för C+ vad avser yrkesarbetares exponering för restmonomerer under tillverkningsskedet. För bedömning av riskbilden föreslås restmonomerhalten fungera som en indikator för exponeringsrisken. Tanken är att ju lägre halt restmonomerer efter polymerisationen desto lägre risk för hälsa och miljö i de efterkommande stegen. 2.2.1 Maxgränser för Akrylnitril och Butadien I förslaget har maxvärden för utfasningsämnena akrylnitril och butadien tagits fram. Dessa ämnen används för tillverkning av polymerer såsom akrylnitril butadien styren plast (ABS), akrylnitril styrenakrylat plast (ASA) och styren butadien gummi (SBS). För polymeren ABS finns det risker för exponering mot dessa ämnen för yrkesarbetare vid bearbetning av granulat till produkter (t.ex. strömbrytare och uttag) samt vid hantering av produkterna vid installation. Enligt förslag från tre stora leverantörer av ABS granulat skulle ett maxvärde på 15 ppm och 2 ppm för akrylnitril respektive butadien vara att betrakta som bästa praxis i branschen och vara långt under de högsta nivåerna som kan förekomma i branschen. Tanken är att ABS leverantörer som klarar dessa krav bevisligen skulle ha säkrare tillverkningsprocesser och därmed skulle deras ABS inte leda till en C+ bedömning i SundaHus. Som bäst skulle då ABS som uppfyller kraven på restmomonomerhalterna av akrylnitril och butadien kunna leda till en B bedömning. Samma princip och maxgränser föreslås tillämpas vid tillverkningen av ASA plast och SBS gummi. 2.2.2 Maxgränser för propylenoxid Ämnet propylenoxid används för tillverkning av polymerer såsom MS polymer, vilket i sin tur används främst i fogmassor. Propylenoxid klassas som cancerframkallande och mutagen och är därmed ett utfasningsämne. MS polymer tillverkas av företaget Kaneka och är ett s.k. Seveso företag, vilket innebär att säkerhetskraven är mycket höga och under sträng kontroll. Kaneka anger att de kan tillhandahålla MS polymer med < 5 ppm propylenoxid. Maxvärdet för restmonomerhalten av propylenoxid i polymerer föreslås därmed vara 5 ppm. Om denna maxgräns tillämpas skulle produkter med polymerer från leverantörer som kan uppvisa att detta krav uppfylls inte leda till en C+ bedömning i SundaHus utan snarare en B bedömning. 2.2.3 Förslag på verifieringskrav för SundaHus bedömningar Krav ska ställas på att leverantörer till produkter med ovan nämnda plaster och gummityper kontrollerar restmonomerhalterna samt lämnar in en redovisning av emissionsrapporterna till SundaHus som verifikat för kontrollen. Sida 4 av 5
2.3 Fördelar med att tillämpa restmonomerhalten som indikator för processäkerheten Fördelarna med förslaget att använda restmonomerhalten som indikator för säkerheten i tillverkningsskedet är följande: Indikatorn restmonomerhalten är konkret och mätbar (kan kontrolleras av leverantörer som köper plast/gummi granulat till sina produkter) Kravet skulle uppmuntra leverantörer av plast/gummi produkter att ställa krav på sina underleverantörer, Incitament för plast/gummi underleverantörer att skärpa kontrollen och därmed säkerheten kring sina tillverkningsprocesser. 3 Revidering av hur miljöfarliga ämnen påverkar A bedömningar 3.1 Nuvarande A bedömning vid innehåll av miljöfarliga ämnen Just nu tillämpas inga haltgränser för att blockera en produkt från att blir A bedömd när den innehåller miljöfarliga ämnen. Detta kan förhindra A bedömningar för vissa produkttyper med mycket låga halter av miljöfarliga ämnen, t.ex. spårämnen i metallegeringar. Anledningen till att vi inte tidigare infört haltgränser för denna blockering är att miljöfarliga biocider används i ppm halter i färger och andra kemiska produkter. Eftersom biociderna är verksamma vid dessa låga halter så anser vi att det finns en miljöfarlighets aspekt att bevaka. 3.1.1 Förslag på ändring Ändringsförslaget avser att införa följande: en haltgräns på 0,1 % för blockeringen av A bedömningen kopplad till innehållet av miljöfarliga ämnen generellt i alla sorters produkter. En gräns på 0,001 % för alla biocider i kemiska produkter. Detta skulle då innebära att alla kemiska produkter som konserveras med biocider (t.ex. 1,2 benzisotiazol 3(2H) on, 4,5 diklor 2 oktyl 2H isotiazol 3 on, 3 jod 2 propynylbutylkarbamat, metyltio 4 t butylamino 6 cyklopropyl s triazin och zinkpyrition) inte kan bli A bedömda. Sida 5 av 5