Vetenskapsrådet 2004 09 29 protokoll 7 2004, bilagall. Vetenskapsrådets expertgrupp för utredning av misstankar om oredlighet i forskning Riktlinjer för arbetet Fastställda av Vetenskapsrådets styrelse 2004 09 29 Dessa riktlinjer ersätter, i enlighet med styrelsens beslut den 22 april 2004, tidigare av etikkommittén den 13 maj 2002 fastställda riktlinjer. 1 Arbetsgivaren har ansvaret för att vidta åtgärder om misstankar mot en anställd om oredlighet uppkommer En utgångspunkt för hantering av misstankar om oredlighet är att det, när det gäller offentligt anställda, är arbetsgivaren som har ansvaret för att vidta åtgärder om en anställd åsidosätter sina skyldigheter i anställningen. Det är således arbetsgivaren som om så erfordras har att inleda ett disciplinärt förfarande och som kan besluta om disciplinpåföljd eller om att anmäla den anställde till åtal eller, beträffande arbetstagare som anställts av regeringen, anmäla fråga om disciplinansvar till Statens ansvarsnämnd. 2 Vetenskapsrådet kan, genom expertgruppen för oredlighet i forskningen, på begäran av en arbetsgivare biträda denna med utredning Det framgår visserligen inte av instruktionen för Vetenskapsrådet (SFS 2000:1199) att rådet tilldelats uppgiften att utreda ohederlighet eller oredlighet i forskning. Rådet har dock sett sig oförhindrat att inrätta en expertgrupp för att granska påståenden om oredlighet i forskning som rådet självt finansierar, och att erbjuda andra instanser bistånd. En arbetsgivare bör också rimligen, mot bakgrund av vad som ovan sagts om hans/hennes ansvar, kunna begära hjälp av vem han/hon önskar med att få underlag för de vidare bedömningar som han/hon har att göra. En arbetsgivare bör därför kunna begära expertgruppens biträde oavsett vem som finansierat forskningen i fråga. Expertgruppen skall inte till någon del överta arbetsgivarens ansvar utan endast, om arbetsgivaren begär det, biträda denna med utredning om faktiska förhållanden och med en bedömning av om forskning skett med avvikelse från god vetenskaplig sed. Det är alltså inte fråga om en central instans för utredning och bedömning av ohederlighet i forskning av det slag som föreslogs t ex i utredningen (SOU 1999:4) God sed i forskningen. år I,
^ ^ ^ r ^ ^ ^ ^ ^ r ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ r ^ ^ r ^ r ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Avvad som nyss sagts om expertgruppens uppgift följer att ett ärende endast kan initieras genom att företrädare för en bögskolemyndigbet,dvsiförsta band rektor, begär gruppens biträde med utredningen vid misstanke om oredligbeti försl^ing.evenmella anmälningar av enskilda förskare eller andra som misstänker förslmingstnsk förutsätts ställas till resp arbetsgivare, oeb skall sålede avvisas avvetenskapsrådet. Eftersom samma normer bör gälla för god vetenskaplig sed oavsett var förskningen bedrivs, kan även sådan förstling som skervid en annan offöntlig institution granskas.tsådant fåll kan ett ärende bos expertgruppen initieras av en bebörig företrädare för den inrättning där förskningensker^föreståndare, direktör eller motsvarande).däremot börivartfålltvförskning inom den privata sektorn inte konrmaiftåga för granskning, med beaktande av de annorlunda förbållanden som kan gälla där. Misstankar om oredligbetisamband medförskning som bedrivs vid ieke-offöntlig institution, kan doek granskas om denna förskning stöds av rådet. Vetenskapsrådet kan begära yttrande ftånexpertgruppenifåll av misstänkt oredbgbetiförskning som rådet stöder, även om förskningen inte bedrivs vid rådet utan vid en annan instimtion^såsomidet närmaste undantagslöst är fållet). ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ r ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ r ^ r ^ ^ ^ ^ ^ En rektor^motsv som initierar ett ärende bos expertgruppen skall föga ett eget yttrande till anmälan.lyttrandet skall redovisas på vilka skäl rektor bedömer att expertgruppen bör göra en utredning. Det läggs såledesirektors band att se till att anmälningar som enligt bans^ennes bedömning saknar fög inte blir föremål förvidare utredning liksom att bedöma om det undantagsvis tinns anledning att utreda saken trots att anmälan till bonom^benne gjorts anonymt. Undantagsvis kan rektor rådgöramedexpertgruppenisamband med den preliminära bedönrning som bankon bar att göra innan anmälan sker. ^ ^ ^ r ^ ^ ^ ^ ^ r ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ r ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ r ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ r ^ ^ ^ ^ Det är nödvändigt att experigruppen vid sin granskning får tillgång till allt det material som är av relevans för att granskningen skall kunna utföras på ett tillförlitligt sätt.
6 Expertgruppens utredning skall syfta till att klarlägga om forskning bedrivits med avvikelse från god vetenskaplig sed Som inledningsvis nämnts, är det, för offentligt anställda, arbetsgivaren som har ansvaret för att utreda och även beivra försummelser som begåtts av de anställda. Enligt 14 lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA), får en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelse. En arbetstagare som ålagts disciplinpåföljd kan föra talan mot det beslutet hos Arbetsdomstolen (39 LOA). Om en anställd skäligen kan misstänkas ha begått brott i sin anställning skall han anmälas till åtal om misstanken avser bl a tjänstefel eller annat brott, om brottet kan antas leda till annan påföljd än böter (22 LOA). Det kan inte uteslutas att ohederlighet i forskning, förutom att kunna föranleda ansvar för tjänsteförseelse eller för tjänstefel, även kan utgöra annat brott. Den som t ex erhåller forskningsbidrag genom att lämna fabricerade eller förvrängda data i en ansökan, kan antagligen i vissa fall anses ha gjort sig skyldig till bedrägeri. Det brottet begås ju av "den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde" (9:1 BrB). - För vissa arbetstagare skall, som nämnts i det föregående, frågor om disciplinansvar och åtalsanmälan prövas av Statens ansvarsnämnd (34 LOA). Expertgruppens uttalanden skall inte föregripa den prövning som sker i ett disciplinärende eller efter en åtalsanmälan. Frågan om forskaren handlat uppsåtligen, dvs med avsikt, är central såväl vid prövningen av om disciplinpåföljd skall åläggas som i en brottmålsprocess. Härtill kommer att ett beslut att ålägga någon disciplinpåföljd på grund av att han/hon uppsåtligen åsidosatt sina skyldigheter kan överklagas. Detsamma gäller givetvis en fällande dom i brottmål. Mot ett uttalande i samma fråga av expertgruppen skulle däremot inte finnas någon appell. Frågan om en forskare haft avsikt att bedraga, eller vilseleda, bör därför uteslutande prövas i den ordning som föreskrivs i lag. Expertgruppens arbete skall därför utmynna i en bedömning av om den forskning som är föremål för anmälan bedrivits, eller dess resultat presenterats, på ett sätt som avviker från god vetenskaplig praxis. Den skall alltså inte uttala sig om det följande led som är nödvändigt för en bedömning av om ohederlighet i forskning förelegat, dvs om avvikelsen skett med avsikt att bedraga. 7 Begreppet god vetenskaplig sed ges en avgränsad innebörd i expertgruppens arbete Det vore givetvis ur rättssäkerhetssynpunkt en fördel om det i förväg kunde anges antingen vad som krävs för att god vetenskaplig sed skall föreligga eller vilka slag av handlingar som kan anses konstituera avsteg från en sådan praxis. Det låter sig emellertid knappast göras. Det är likväl av största vikt att begreppet god vetenskaplig sed inte i detta sammanhang uppfattas i så vid bemärkelse att nya idéer och nya metoder i forskningen kan bli föremål för klander. 3
Avsteg från god vetenskaplig sed kan t ex vara fråga om fabricering av data, stöld eller plagiering av data, hypoteser eller metoder utan angivande av källa, eller förvrängning av forskningsprocessen på annat sätt (t ex genom felaktig inklusion eller exklusion av data, eller genom missvisande analys av data som förvränger tolkningen). 8 Expertgruppen består av en domarkompetent ledamot som ordförande, tre fasta ledamöter som företräder var sitt vetenskapsområde, och som adjungerade ledamöter de sakkunniga som erfordras för varje enskilt ärende Ordförande i expertgruppen är den ledamot i Vetenskapsrådets etikkommitté som enligt kommitténs instruktion skall ha domarkompetens (Instruktion för Vetenskapsrådets etikkommitté 9). I expertgruppen ingår vidare en fast företrädare för vart och ett av vetenskapsområdena humaniora-samhällsvetenskap, medicinsk vetenskap och naturvetenskap-teknikvetenskap. Därutöver utses för varje ärende som särskilda ledamöter de sakkunniga inom det aktuella ämnesområdet som erfordras; normalt bör minst två sakkunniga utses. Genom de fasta ledamöterna säkerställs kontinuitet i arbetet och i bedömningarna; det är också en fördel att bedömningarna inte görs enbart av företrädare för den aktuella forskningsdisciplinen. De särskilda ledamöterna skall tillföra den sakkunskap som erfordras inom det i resp ärende aktuella ämnesområdet. De fasta vetenskapliga ledamöterna utses av Vetenskapsrådets generaldirektör (Instruktion för Vetenskapsrådets etikkommitté 9). Mandattiden är densamma som för etikkommittén. De särskilda sakkunniga ledamöterna utses av expertgruppen, i samråd med den/de huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet inom vilkens/vilkas ansvarsområde det aktuella ämnesområdet faller. l 9 Den egentliga utredningen i ett ärende utförs av de sakkunniga ledamöterna. Den anmälde forskaren ges tillfälle att yttra sig över de sakkunnigas rapport Expertgruppens utlåtande beslutas vid ett sammanträde där de sakkunniga ledamöterna deltar Den egentliga utredningen i ett ärende, såsom granskning av primärdata, utförs av de sakkunniga ledamöterna. Den anmälde forskaren ges tillfälle att yttra sig över deras skriftliga rapport, även muntligen inför gruppen. Gruppens slutliga utlåtande beslutas vid ett sammanträde där de sakkunniga ledamöterna och ordföranden och minst två av de övriga fasta ledamöterna är närvarande. Expertgruppen avger ett utlåtande till den som begärt bistånd med utredning. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder. Andra beslut i gruppen, såsom att utse sakkunnig ledamot, kan fattas av ordföranden ensam. 4 "Vit/ fr /'
Protokoll förs vid sammanträde med expertgruppen. Andra beslut skall dokumenteras genom särskilt beslutsprotokoll eller genom annan handling som ingår i akten. Vetenskapsrådet utser sekreterare för expertgruppen. >» 10 Arvodering De fasta ledamöterna erhåller för sitt uppdrag ett arvode som betalas av Vetenskapsrådet. De sakkunniga ledamöterna erhåller för sitt arbete ett arvode som bestäms med hänsyn till ärendets art och omfattning. Arvodet betalas till hälften av den högskolemyndighet eller motsvarande som begär gruppens biträde och till hälften av Vetenskapsrådet. 11 Expertgruppens utlåtande i ett enskilt ärende tillställs den som begärt gruppens biträde Se även nedan p 12 om offentlighet. Som ett led i det viktiga förebyggande arbetet kommer Vetenskapsrådet dessutom att årligen låta publicera gruppens utlåtanden i anonymiserad form. 12 Anmälningar till expertgruppen och gruppens utlåtanden är offentliga. Arbetsmaterial är inte offentligt förrän beslut fattats i ärendet Expertgruppen är att betrakta som en imättning inom Vetenskapsrådet som myndighet. Det innebär att anmälningar som ges in till gruppen och gruppens utlåtanden, liksom andra handlingar (särskilda skrivelser som ges in, arbetsmaterial som upprättas under arbetets gång etc) är underkastade samma regler om offentlighet, sekretess och arkivvård som handlingar i myndighetens övriga verksamhet. 5 r%r / r