Idrott & förening i Göteborg är en kommunal förvaltning som lyder under idrotts- och föreningsnämnden.

Bertne&Co Foto: Niklas Bernstone, Anna von Brömssen, Peter Wärmare, Ian Schemper, Jannika Anderson Mars 2009 Tryckt hos Prinfo Vårgårda Idrott & förening i Göteborg är en kommunal förvaltning som lyder under idrotts- och föreningsnämnden. Vår vision Vi är hjärtat i stadens arbete med idrott, föreningsstöd och friskvård. Vi ger förutsättningar för aktiv fritid, god hälsa och hög livskvalitet. Vi gör Göteborg till landets ledande idrotts- och föreningsstad. Det här gör vi Ger stöd till föreningslivet. Driver kommunens bad-, idrotts- och motionsanläggningar. Hyr ut anläggningar och lokaler. Genomför kampanjer och aktiviteter kring friskvård och fysisk aktivitet. Göteborg Stad Idrott & förening, Box 114, 401 21 Göteborg tel 031-368 20 00, fax 031-368 20 01, www.goteborg.se

Göteborg Engagemangsstaden Projekt inom idrotts- och föreningslivet 2003 2011

Föreningsprojekt Det handlar inte bara om fotboll och ishockey. Sid 20 23 9 22 Innehåll 21 14 17 33 34 14 26 7 29 13 19 8 22 10 2 18 5 16 11 4 1 1 3 20 16 25 91 28 19 41 12 3 8 Göteborg engagemangsstaden Karta 51 32 30 13 15 Här bygger vi 18 20 Har du en ny innebandyhall Nu händer det mer än någonsin i Göteborgs idrotts- och föreningsliv. Sid 4 5 in på knuten? Sid 12 13 15 31 2

Skatås & Lundbybadet Sid 18 19 Idrottsanläggningar Några pågående projekt. Sid 16 17 Konstgräs Fotbollen brottas med allt färre utövare. Skall nya material vända trenden? Sid 14 15 Näridrottsplatser Skapar utrymme för spontanidrott och socialt umgänge. Sid 6 7 Hedens bandyarena. Sid 9 Om Kvibergsvisionen. Sid 11 Sandeklevshallen. Sid 16 17 Syntetisk is, vad är det? Sid 9 Nytändning på Donsö. Sid 22 Isanläggningar Isen lägger sig över Göteborg. Sid 8 9 3

GÖTEBORG ENGAGEMANGSSTADEN

GÖTEBORG ENGAGEMANGSSTADEN Göteborg engagemangsstaden Vi vet att tillgången på idrottsanläggningar är den enskilt viktigaste faktorn för att bedriva ett rikt idrotts- och föreningsliv. Förutom hallar och infrastruktur är samtidigt människors engagemang helt avgörande. Med den här broschyren vill vi därför ge dig som bor i Göteborg en blick för vad som händer i din närhet. För det händer mycket. Under åren 2003 till 2011 satsas mer än en miljard kronor på olika idrottsanläggningar i Göteborg. En miljard kronor som främjar göteborgarnas hälsa och möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid. Flera av de nya anläggningarna byggs och drivs av Göteborgs Stad själva medan andra istället drivs av olika föreningar som fått investeringsbidrag för byggnationen eller annan ekonomisk och teknisk hjälp vid byggandet. Nu räcker det inte med insatser för att kunna erbjuda nya hallar och infrastruktur. Det har under de senaste åren också gjorts satsningar på att minska kostnaderna för de som använder anläggningarna genom lägre timpriser på lokaler. Att aktivitetsstöden höjts med 70 % från 2006 ger också föreningarna mer resurser. I vissa fall handlar utvecklingen delvis om en förändrad organisation. Exempelvis har flera befintliga bad anläggningar kommit att få Idrott & förening som ny huvudman. De samordningseffekter detta får räknar vi också med skall gagna göteborgarna. Samtidigt som det satsas på de stora folkidrotterna är det viktigt att lyfta fram det faktum att det arbete som nu görs har en väldigt stor bredd. Här finns ett spann av satsningar som skapar bättre utrymme också för smalare idrotter och föreningsaktiviteter. Syftet med vår verksamhet är sammantaget att ge förutsättningar för en innehållsrik och aktiv fritid samt att bidra till att göra Göteborg till landets ledande idrottsoch föreningsstad. Med de satsningar som nu görs känns det som förutsättningarna aldrig varit bättre. Göteborg i mars 2009 Katarina Elfverson Linus Kron Claes-Göran Aldenborn Verksamhetschefer Idrotts- och föreningsförvaltningen. 5

NÄRIDROTTSPLATSER Näridrottsplatser Göteborg har fått ett relativt nytt inslag i stadsmiljön näridrottsplatser. Själva grundtanken med näridrottsplatser är att skapa bra miljöer för spontan aktivitet. Gärna över generationsgränserna. Från det att den första näridrottsplatsen i Göteborg Backa Röd invigdes 2004, har flera näridrottsplatser etablerats. Anläggningarna är öppna dygnet runt och skall attrahera alla generationer de kan användas för en mängd olika aktiviteter, från boule och bollsporter till att klättra eller åka skateboard. ini t i at i v e t t i l l n ä r i d r o t t s p l at s e r kommer ursprungligen från Svenska Riksidrottsförbundet och Kommunförbundet. De har i sin tur hämtat inspiration från Norge. Det är ett relativt nytt grepp som man introducerat på flera platser i landet. Främst för att nå ungdomar med aktiviteter där de bor, säger Kenneth Nilsson, projektledare på idrotts- och föreningsförvaltningen. Projekten i Göteborg är resultatet av samverkan mellan olika kommunala förvaltningar, bostadsbolag, föreningar och de boende. innan med dålig belysning osv. Med näridrottsplatsen följer god belysning och mycket folk i rörelse vilket i sin tur skapar tryggare områden. Man har också sett att kostnader för skadegörelse har minskat på de platser där man byggt näridrottsplatser. Göteborg är en av de orter som varit först i Sverige med att bygga näridrottsplatser. Flera andra kommuner har visat intresse för att bygga och har då hört av sig för att få veta hur utfallet varit i Göteborg. Näridrottsplatserna byggs alltid i samverkan mellan olika intressenter beroende på vilket område de byggs i. 6 En plats där du lär känna din granne Förutom att inbjuda till olika aktiviteter är en av tankarna med näridrottsplatserna att människor som bor i samma bostadsområden skall få en naturlig plats där man kan lära känna varandra. Det är en investering i de mjuka värdena, sa kommunstyrelsens dåvarande ordförande Göran Johansson när han öppnade näridrottsplatsen vid Karl Johans torg. Näridrottsplatserna har blivit en framgång när det gäller att skapa platser för spontana aktiviteter. Trygghetsaspekten är också viktig. Näridrottsplatserna byggs ofta på platser som kan ha känts otrygga Färdiga näridrottsplatser: Backa (Krumeluren) Kärra (Kärra Park) Bergsjön (Teleskopgatan) Gårdsten (Ingefäran) Majorna (Karl Johans torg) Donsö Härlanda (Kålltorpsskolan) Härlanda (Torpaskolan) Planerade näridrottsplatser: Majorna (Gröna Vallen) Tynnered (Kastanjeallén) Flatås Frölunda (Spinettparken) Hjällbo Styrsö Tuve

NÄRIDROTTSPLATSER Bygger på engagemang Stämpeln av otrygghet har försvunnit, säger My Welther, en av eldsjälarna bakom näridrottsplatsen på Karl Johans torg. Mellan klockan 17 och 22 finns alltid vuxna där. Nu hänger inte stora gäng av ungdomar på en mörk och smutsig grusplan. Istället är de mer aktiva och spelar fotboll eller basket. Närheten till bollplanerna och aktivitetsytorna gör det lättare för ungdomarna att spontant komma ut och spela bollsporter m m. En solig söndag kan man nu se 200 300 personer som spelar fotboll, basket, åker skateboard, spelar kubb, solar, kastar frisbee etc. Det har blivit ett verkligt lyft för området. Det kommer fortfarande fram människor som säger att de är glada att det har hänt så positiva saker i Majorna. I flera fall har näridrottsplatserna utgått från ett befintligt parkområde. I Majorna är förutsättningarna lite annorlunda Karl Johans torg är beläget i en ganska tät stadsmiljö. Här har man utgått från en befintlig fotbollsplan och delar av en yttre skolgård. Förutom fotboll skall man kunna spela basketmatcher, testa friidrott, spela ett parti boule eller åka skateboard. Arbetet med näridrottsplatsen på Karl Johans torg drog igång under hösten 2004. De som bor i stadsdelen har själva fått vara med och planera utformningen. Bland annat har ett tjugotal högstadieelever tillsammans med en arkitekt ritat olika förslag. 7

ISHALL AR Alternativ 1 1:2000 Ger utrymme för en kvadratisk angörings- och entréplats som dessutom dels kan utnyttjas som parkering på t.ex. kvällar och helger och dels som skolgård. B Nivåskillnaden där sporthallen är placerad medför att den delvis kan grävas ned och få extra isolering och även möjliggöra utnyttjande av taket genom ramp eller trappa från skolgården. Taket kan användas till bollplaner mm. P Ishall, sporthall och övningsrink får gemensam entré och omklädning mm. Den gemensamma byggnadsvolymen blir länken mellan hallarna och kan utformas fritt för att annonsera sig för besökare. A Eftersom Ishallen i detta alternativ ligger en bit in i parken från skolan, så tonas dess skala ner. A P Ishallar Byggnadsvolymerna ligger förskjutna förhållande till varandra och ger ett mer dynamiskt uttryck i alla väderstreck. Sektion A-A B Ishall Sporthall Övningsrink Omklädning, förråd, entré mm. Planerad förskola Entréplats Alternativ 2 Sektion B-B 1:2000 I detta alternativet ser vi en kompakt och mer ordnad placering som bildar en lång byggnad som ligger mitt i dalgången. B Ishallen ligger i norr och kan delvis grävas ner i norra kortgaveln för att få en så ultimat placering som möjligt klimathänseende. Den gemensamma entrén med omklädningsrum, kafé etc. ligger längs med hela den västra sidan. Den får gärna ges en gestaltning som utskiljer sig eller skjuta ut på något ställe för bättre annonsering. Även entréplatsen ligger längs med byggnaden. P A En lång stor byggnad behöver inte bli tråkig. Fasaden kan varieras och delvis öppnas upp. Taket kan få en spännande konstruktion och bli en skulptur i landskapet. A Ishallen kan ha aktiviteter på taket, som nås från skolgården eller via den gemensamma byggnadsvolymen, men enbart på den långsida av hallen där läktaren är placerad pga en inte allt för kostsam konstruktion för bärning. P Ishallens kortsida mot skolgården kan även täckas av vegetation eller schaktas igen och bilda en ramp upp till taket (vilket ger mycket god isolering). Norrfasaden kan även bli uppglasad utan att få solinstrålning. Sektion A-A B Ishall Sporthall Övningsrink Omklädning, förråd, entré mm. Planerad förskola Entréplats För de som har is som underlag för sitt idrotts- eller fritidsintresse har det ofta varit svårt att få tillgång till en anläggning. Konkurrensen om istider har varit och är fortsatt tuff. Nu pågår ett antal nya projekt och fler planeras. När de står färdiga kan fler göteborgare räkna med mer istid. Utöver vanlig spolad is kommer nu också satsningar på syntetisk is, dvs is som varken behöver kyla eller spolning men som har egenskaper som alltmer liknar riktig is. Sektion B-B Alternativ 3 1:2000 Ishallen placeras upp mot skolbyggnaden och skyddar sin söderfasad med dels den gemensamma byggnadsvolymen, innehållande entré, omklädning mm. och dels övningsrinken B Sporthallen ligger fritt förhållande till ishallen och binds samman genom den gemensamma byggnadsvolymen. Detta ger en mer spännande närmiljö och formar en mötesplats framför entrén och plats för både en stor och en liten bollplan på södersidan. I förslaget finns även plats för en mindre entréplats från söder. P En passage mellan byggnaderna kan vara möjlig dagtid. A P Denna byggnadsplaceringen griper tag i dalgången och skapar i sig nya miljöer och vinklar som kan göra miljöerna mer intressanta och personliga. A Volymerna får gärna skilja sig från varandra och därigenom skapa en spänning i landskapet. Den del som binder samman byggnaderna kan vara uppglasad för att förstärka mellanrummet. Den kan även vara en gång på andra våningsplanet, för att i så fall skapa entréerna under den och fungera som en passage mellan skolgård och bollplanerna. Sektion A-A B Ishall Sporthall Övningsrink Omklädning, förråd, entré mm. Planerad förskola Entréplats Sektion B-B Alternativ 4 1:2000 Denna placering är den mest vågade av de fyra. Sporthallen ligger här som en friliggande volym över ishallen och tar tag i klippan. B Hallarna bildar en passage där man rör sig nära klippan och når där entrén till den gemensamma byggnadsvolymen. Från denna del nås de båda hallarna. En väl utförd lösning som denna skulle kunna sätta Lunden och Göteborg på arkitekturkartan och kunna bidra till en kreativ och dynamisk plats och skolmiljö. P A A Förslaget kan även lösas genom att sporthallen är kvar på taket men sticker ut några meter. Detta skulle fortfarande vara mycket effektfullt, men inte lika krävande konstruktionsmässigt. P Sektion A-A B Ishall Sporthall Övningsrink Omklädning, förråd, entré mm. Planerad förskola Entréplats Sektion B-B Alternativa utformningar av Örgryte Is- och 8 Idrottshall. Angereds Bad- och Ishall Ishallen kommer att bli en fullmåttshall. Intill hallen planeras en aktivitetsyta som eventuellt täcks med syntetisk is där man tänkt att familjer och barn/ungdom ska kunna åka skridskor i en trevlig miljö med bänkar och lekytor. Badhallen kommer att innehålla en 25-metersbassäng samt aktivitetsbassänger för barn och ungdom. I anläggningen planeras också utrymmen för gym och café och en relaxavdelning. De nya hallarna, som får en yta på 9000m², byggs ihop med den befintliga idrottshallen i Angered. Projektet drivs i samarbete mellan HIGAB-gruppen och Göteborgs Stad Idrott & förening. Bad- och ishallen uppskattas, fullt utbyggd, locka drygt 200 000 besökare/år. Invigningen planeras till 2012. Örgryte Is- och Idrottshall I nuläget finns ett uppdrag att se på förutsättningarna att bygga en is- och idrottshall i Örgryte. Ishall i väster/marconiplan eller Ruddalen Ishallen blir en breddanläggning för ishockey. Därtill kommer Bäckens Hockeyklubb att få ishallen som hemmaarena.

ISHALLAR MÖJLIG LÄKTARE PÅ TAKET 1500-3000 PLATSER MÖJLIGT PUBLIKSTRÅK PÅ ETT ÖVRE PLAN TEKNIK - ISMASKIN BUSSTORG KAN ANVÄNDAS SOM VIP UTRYMME EXCERCIS HUSET VIP KOISK, MAT- OCH ÖLTÄLT BOLLFÅNGSTNÄT 8 METER BEF. CAFÉ BEF. TRAFO SPELARE OMKL BANDY OMKL BANDY ENTRÉ ENTRETORG SKRIDSKOSLIPNING / CAFÉ ISBANEMASKINER 6 ST TILLFÄLLIGA PLATSER PA RKERING VIP PA RKERING VIP LÄKTARE 10 R 2000 PL 20 R 4000 PL 40 R 8000 PL 80 R 16000 PL ISYTA 118x69 BANDY 11 0x65 STEN STUREGATAN LÄKTARE CA 4000 FOTBOLL KONSTGRÄS EJ AKTIV UNDER SM FINAL UPPLAG OCH BORT- TRANSPORT AV SNÖ VID STORA MÄNGDER SM FINAL BEF. GC-VÄG LEDS OM STÄNGSEL PUBLIK CA 20000-25000 PLATSER LÄKTARE 10 R 1500 PL 20 R 3000 PL 30 R 4500 PL BOLLFÅNGSTNÄT 8 METER SM FINAL HEDEN BANDY GÖTEBORG 2007.06.18 Den nya bandyarenan på Heden invigdes december 2008. Syntetisk is, vad är det? Det är inte bara fotbollen som kommit att ta hjälp av konstgjorda underlag. På senare tid har även så kallad syntetis kommit att användas som ett komplement till vanlig is. Även om syntetis inte erbjuder samma upplevelse som riktig is har dess egenskaper blivit allt bättre. Hedens bandyarena Sommaren 2008 togs första spadtaget till vad som skulle komma att bli Hedens bandyarena. Huvudsyftet med isbanan på Heden är att ge göteborgarna större möjligheter att åka skridskor mitt i stan. Arenan sköts av Gais bandy som fick ett kommunalt bidrag på drygt 17 miljoner kronor. För Gais ordförande Henry Ljung (som själv spelat bandy 7 8 år i Lidköping på 60-talet) är satsningen på Hedens bandyarena en stor händelse. Det här skapar förutsättningar att satsa på elitbandy i Göteborg. Runt om i Sverige byggs hallar men enligt Henry Ljung är hallar till för sporten bandy. På Heden erbjuds en kombination av sporten bandy och allmänhetens åkande samtidigt som fokus ligger på det sistnämnda. 75 % av tiden avsätts till allmänheten, 25 % till GAIS bandyspel och eventuell uthyrning. Extremt energisnål För att bibehålla önskade 2 C på isytan måste kylanläggningen pumpa bort exakt lika mycket värme som absorberas i isytan från omgivningen. Annars blir ytan för varm eller för kall. Den nya anläggningen blir den mest energisnåla som någonsin byggts och beräknas dra mindre än 50 % energi av vad som annars ansetts som normalt för klimatzonen. På sommaren (mitten av mars mitten av oktober) läggs ett mobilt konstgräs på bandy rinken för att ytan även ska kunna användas för sommarsporter. Bland syntetisens egenskaper märks bland annat: Kräver ingen kylning eller spolning. Du kan åka ute eller inne, året runt. Oberoende av säsong och väder. Låga driftkostnader och alltid redo att användas. För hockeyspelare kan syntetis skapa möjligheter att förbättra fysisk kondition, träna puckkontroll och teknisk skridskoåkning. Kvalitet och egenskaper varierar. Underlaget kräver i allmänhet att utövaren tar i lite mer och har rätt tyngdpunkt, vilket gör att det fungerar både som teknikträning och styrketräning på is. 9

LÄNSMANSGÅRDENS MOTIONSCENTRUM NORR SÖDER ÖSTER VÄSTER Länsmansgårdens Motionscentrum Länsmansgårdens Motionscentrum är en återuppbyggnad efter branden 2006 som blir utvecklad med fler funktioner. Den nya anläggningen kommer att få en mer lämplig placering inom idrottsområdet och anpassas till den omgivande naturen. Anläggningen kommer att få en tydlig friluftskaraktär vilket kommer återspeglas i allt från materialval till den nya placeringen närmare natur och motionsspår. Entrén läggs direkt vid infarten till parkeringen. Söderut blir det lång utblick mot boulebana, fotbollsplaner och Svarte Mosse. Inomhus blir det olika golvnivåer för att byggnaden skall flyta ned utefter befintlig marknivå. Motionscentrat kommer att inrymma gym, massagerum, testrum och omklädningsutrymmen för motionärer och föreningsliv. Säkerheten kommer också att förbättras genom automatiskt brandlarm, LÄNSMANSGÅRDENS MOTIONSCENTRUM Nybygge Fasader Göteborg 2008 09 26 inbrottslarm, okrossbara fönster m m. Byggstart planeras till februari 2009 med invigning i november 2009. 10

KVIBERGsVISIONEN Kvibergsvisionen Kvibergsvisionen handlar om att skapa en naturlig mötesplats för idrott och rekreation med utrymme för aktiviteter, utbildning, föreningsverksamhet och näringsliv. Planer finns på att utöka området med: Beachvolleybollhall Beachvolleybollhallen som tidigare fanns i Högsbo flyttas till Kviberg och antalet volley bollplaner utökas till 16 stycken. Cykelbanor Kviberg kommer att anpassas för cykling, såväl landsvägscykling som downhill. Föreningsby Det finns planer på att öka antalet verksamma föreningar på Kviberg och att skapa en föreningsby där olika föreningar kan samlas för att bedriva verksamhet. Fotbollshall IFK Göteborg står bakom planerna att bygga en inomhushall för fotboll. Intill denna finns plats för och planer på att bygga ytterligare två sporthallar. Redan klart: Kviberg har redan idag ett brett utbud av anläggningar för idrottsverksamhet. Här finns bl a en inomhusklättervägg, anläggningar för handikappidrott och 25 fotbollsplaner, varav två nyligen försetts med konstgräs. Utöver detta har en byggnad med nya omklädningsrum uppförts. Omklädningsrummen har självdrift, dvs ingen personal sköter dem. De bokas av föreningarna/klubbarna själva och sköts av dem som använder omklädningsrummen. 11

ÖV E R S I K T 2 71 9 22 11 21 14 21 17 33 6 34 14 26 7 6 17 29 13 10 19 8 22 10 2 18 5 16 11 4 1 1 3 23 24 20 16 25 91 28 19 41 12 3 8 51 32 30 13 15 18 20 15 31 12 12 27

ÖVERSIKT 23 Projekt inom idrotts- & föreningslivet 2003-2011 Konstgräsplaner i Göteborg Konstgrässatsningen 6 Bergsjövallen 7 Gunnaredsplan 8 Apelsinplan 9 Guldheden Södra 10 Sälöfjordsplan 11 Heden 3 & 4 12 Påvelunds IP 13 Kobbegårdens IP 14 Backavallen 15 Åkeredsvallen 16 Överåsvallen 17 Kviberg 1 & 2 18 Krokängsplan 19 Torslandavallen 20 Majvallen Kommande enligt prioriteringsordning 21 Bläsebovallen 22 Klarebergsvallen Konstgräs före 2006 1 Valhalla 2 Heden 3 Karl Johans torg 9-manna 4 Ruddalen 5 Biliavallen Föreningsbyggda 23 Bergumsvallen 24 Skatås 25 Guldhedsskolan 9-manna 26 Backavallen 7-manna 27 Gaisgården 28 ÖISgården 29 Slättadamm 30 Åkeredsvallen 7-manna Föreningsinitiativ på gång 31 Nygårdsplan 32 Önneredsplan 33 Hovgårdsvallen 34 Grimbo Anläggningar som presenteras i denna broschyr 1 Näridrottsplats Karl Johans torg 2 Angereds Bad- och Ishall 3 Ishall i Väster 4 Örgryte Is- och Idrottshall 5 Hedens Bandyarena 6 Kvibergsvisionen 7 Länsmansgårdens Motioncentrum 8 Härlandavallen 9 Lillekärrshallen 10 Torpahallen 11 Hammarkullehallen 12 Lindås Idrottshall 13 Sjumilahallen 14 Björlandahallen 15 Donsöhallen 16 Boulehall Majorna 17 Glöstorpsskolans Idrottshall 18 Badmintonhall Askim 19 Önneredshallen 20 Lindås Waves Idrottshall 21 Sandeklevshallen 22 Lundbybadet 23 Skatås 13

KONSTGRÄSPROJEKTET Från heltäckningsmatta till naturtroget När det första konstgräset utvecklades på 60-talet såg det mer ut som en heltäckningsmatta än gräs. Bollarna studsade konstigt och spelarna fick ganska ofta brännskador vid tacklingar och närkamper. En utveckling av tillverkningssättet har lett fram till monofibergräs, som ser ut som verkligt gräs där varje grässtrå är synligt. Att en utveckling på materialsidan varit nödvändig visar bland annat det faktum att det var först i början av 2000-talet som konstgräs blev något som svenska fotbollsklubbar satsade på. Samtidigt som materialutvecklingen varit väldigt snabb på senare år menar en del att konstgräs förändrar spelet alltför mycket. Att vända, stoppa och byta riktning känns annorlunda på konstgräs. Det kan också kännas svårt att komma under bollen ordentligt vid tillslaget. Bollen rullar och studsar ofta fortare än på naturgräs, vilket ger ett snabbare spel. Meningarna går delvis isär vad gäller konstgräsets förträfflighet. Så här långt är det dock tydligt att konstgräsets intåg gjort ganska mycket för utvecklingen inom göteborgsfotbollen. Några fördelar med konstgräs: ger fler träningstimmar tåligare än vanligt gräs och mindre känsligt för t ex kyla ger utövarna bättre träningsmiljö än på grusunderlag 14

Konstgräsprojektet Grus blir gräs Gö t e b o r g s s t a d har avsatt 100 miljoner kronor för projektet som innebär att ca 20 befintliga fotbollsplaner, varav merparten är grusplaner, görs om till konstgräsplaner för att höja kvaliteten på spel och träning. En konsekvens blir att den vikande trenden med allt färre aktiva kan mötas med erbjudandet om en roligare fotboll. Som en följd av satsningen på konstgräsplaner har också tjejfotbollen ökat. Flera göteborgsklubbar pratar idag om konstgräset som det stora lyftet. Att anlägga en konstgräsplan innebär en ganska stor initial kostnad. Å andra sidan kräver de inte samma skötsel och omsorg som en vanlig gräsplan när de väl är anlagda. Med konstgräsets frammarsch följer också möjligheten att förlänga utesäsongen i bägge ändar. För de som vuxit upp med hårda grusplaner och spel i lervälling ter sig spel på modernt konstgräs förmodligen ganska attraktivt. Härlandavallen Denna byggnation ersätter gamla Torpa vallen. Härlandavallen kommer att omfatta två fotbollsplaner med konstgräs som bland annat idrottsföreningen Qviding FIF kommer att använda. Dessa planeras att byggas 2009. Dessutom byggs en lokal med omklädningsrum och en klubblokal för Qviding FIF. De sistnämnda ligger troligtvis lite efter byggnationen för planerna och blir kanske klara 2010. Klubblokalen byggs av Qviding FIF själva. Fotbollsplaner inom konstgräsprojektet: Apelsinplan Backavallen Bergsjövallen Bläsebovallen Heden 3 och 4 Guldheden Södra Gunnaredsplan Klarebergsvallen Kobbegården Krokängsplan Kviberg 1 och 2 Exempel på gräsplansuppbyggnad 1. Grässtrå 2. Sviktskikt 3. Basplatta, sandlager Majvallen Påvelundsplan Sälöfjordsplan Torslandavallen Åkeredsvallen Överåsvallen 15

NYA SPORTHALLAR Nya sporthallar Lillekärrshallen Lindås Idrottshall 16 Lillekärrshallen invigdes 2006 och ligger i anslutning till Lillekärrskolan. Hallen är en fullmåttshall (40 20 m) och används till både sport- (t ex handboll och innebandy) och kulturevenemang då man satsat på både bättre ventilation samt ett nytt ljudsystem. Utdragbara läktare för ca 300 personer finns, liksom ett aktivitetsrum där man kan arrangera t ex dans och möten. På plan två ligger en cafélokal. Dagtid används sporthallen av skolan och på eftermiddag/kväll till största delen av föreningar. Torpahallen Torpahallen invigdes 2004 och ligger i Vidkärr inte långt från Östra sjukhuset. Hallen är utrustad för innebandy/handboll. Den kan även användas som tre planer för minihandboll och har dessutom en nedfällbar scen. Läktaren rymmer 100 besökare. I anslutning till anläggningen finns en danssal. Hammarkullehallen Hammarkullehallen som invigdes 2004 ligger vid Hammarkullskolan. Hallen har en fullmåttsplan för innebandy och handboll. Den kan även användas som tre planer för minihandboll och har en nedfällbar scen. Läktaren rymmer 150 besökare. I anslutning till anläggningen finns en danssal. Björlanda Idrottshall Björlanda Idrottshall invigdes 2007 och ligger i anslutning till Trulsegårdsskolan. Hallen har en fullmåttsplan (40 20 m) för handboll. Den kan även användas som tre planer för minihandboll, basketplan med plexitavlor och fjädrande korgar, volleybollplan, fyra tvärplaner för volleyboll eller sex badmintonbanor. Här finns även en friidrottshall med 6 st 60-meters löparbanor samt utrymme för höjdhopp, längdhopp, stavhopp, tresteg samt två minihandbollsplaner eller två minibasketplaner. På plan 2 finns en cafélokal. Dagtid används sporthallen av skolan och på eftermiddag/kväll till största delen av föreningar. En idrottshall med fullmått + friidrottsyta planeras att byggas. Där kommer bl a att finnas 60-meters löparbanor. Idrottshallen byggs efter samma koncept som Sandeklevshallen och Björlanda Idrottshall som redan är klara. Hallen kommer att fyllas med föreningsliv kvällstid vilket bl a innebär innebandy och gymnastik. På dagtid kommer den att användas som skolidrottshall. I hallen kommer det att finnas pentry och ytor för servering. Sandeklevshallen Sandeklevshallen invigdes 2007 och ligger i anslutning till Sandeklevsskolan. Hallen har en fullmåttsplan (40 20 m) för handboll. Sandeklevshallen är mycket flexibel och kan även användas som tre planer för minihandboll, basketplan med plexitavlor och fjädrande korgar, volleybollplan, fyra tvärplaner för volleyboll eller sex badmintonbanor. Det finns även en friidrottshall med 6 st 60-meters löparbanor, höjdhopp, längdhopp, stavhopp, tresteg samt två minihandbollsplaner eller två minibasketplaner. Ett aktivitetsrum kan användas för såväl dans som karate. På plan 2 finns också en cafélokal. Dagtid används sporthallen av skolan och på eftermiddag/kväll till största delen av föreningar. Sjumilahallen En ny hall projekteras vid Sjumilaskolan i Biskopsgården. Hallen som kommer att byggas i anslutning till en befintlig gymnastikhall kommer att ha en fullmåttshall för handboll och basket samt utrymmen för friidrottsträning. Hallen beräknas vara färdig våren 2011. Lindås Idrottshall Lindås Idrottshall Boulehall Majorna Boulehall Majorna En boulehall kommer att uppföras vid Majvallen. Lokaliseringsutredning har gjorts med kriterierna; närhet till Boulecentrat vid Slottsskogsvallen och kollektivtrafikförsörjning. I den nya boulehallen kommer Göteborgs Bouleallians att hyra in sig. Byggnaden kommer att anpassas omsorgsfullt till den yttre miljön och inrymma tio boulebanor, kök, loggia, toalettgrupp och apparatrum. Programarbete och projektering startades hösten 2008 och färdigställande beräknas till årsskiftet 2009/2010.

NYA SPORTHALLAR Sandeklevshallen I Sandeklevshallen finns personal på plats från tidig morgon till sen kväll. Samarbetet mellan de som arbetar i hallen och idrottslärarna på Sandeklevsskolan intill är nära och fungerar mycket väl. Likadant är det med samarbetet med idrottsföreningarna, till exempel IK Banér (handboll) och Bosna Basket. Sandeklevshallen Sandeklevshallen har gett Bergsjöns ungdomar större möjligheter till en aktiv fritid. Istället för att vara ute och hänga i gäng får ungdomarna här chansen att delta i arrangerad sportverksamhet. En verksamhet som fungerar väldigt bra. Hallen uppskattas enormt och ungdomarna sköter sig jättebra här. Vi fokuserar på att hålla hög servicegrad, att hålla hallen ren och snygg men också på att ta oss tid för ungdomarna. Vi snackar med dem och tar hand om dem. Maths Fredin, idrottsplatsarbetare Sjumilahallen Lindås Idrottshall 17

Skatås Skatås och Lundbybadet 18

Lundbybadet T v å a v g ö t e b o r g s klassiska idrotts- och friluftsanläggningar, Skatås och Lundbybadet, har på senare år genomgått stora förändringar. I fallet Skatås Motionscentrum handlar det om en återuppbyggnad 2004 efter den omfattande branden som drabbade anläggningen. Idag erbjuder Skatås Motionscentrum en väldigt stor bredd i sitt utbud. Från ett toppmodernt gym och servering till utomhusaktiviteter för nästan alla smaker och åldrar. Här finns dessutom ett utbud som är lika levande sommar såväl som vinter. Lundbybadet öppnades 1973 och genomgick 2003 en mycket omfattande omoch tillbyggnad. Det nya Lundbybadet har dragit en delvis ny och större skara användare till anläggningen. Liksom i Skatås är bredden stor. Här finns ett utbud för gammal och ung, från nybörjare till elit, för företag och föreningar. Lundbybadet är också en anläggning som är enkel att ta sig till med kollektivtrafik. 19

FÖRENINGSPROJEKT Göteborgs fältrittklubb fick bidrag till att sätta upp nya säkerhetsstaket runt hästhagarna Tuve Tigers Bangolfklubb fick bidrag till att anlägga nya banor som invigdes 2008 Göteborgs Kan Zen Karate Kai klubb fick bidrag för att köpa in nya judomattor och måla om i lokalerna Grekiska föreningen fick bidrag till att bygga om sitt klubbhus Hvitfeldts scoutkår fick bidrag till att rusta upp sitt klubbhus Assyriska föreningen fick bidrag till att renovera sitt klubbhus Göteborgs ornitologiska förening fick bidrag till renovering av sitt klubbhus Kättillsröds 4H-gård fick bidrag till att renovera boxar och att göra handikappanpassning Människan i Kålltorp fick bidrag till att bygga en skateboardramp Vietnamesiska kultur/buddhistföreningen fick bidrag till byggnation av tempel Frölunda orienteringslöpare fick bidrag till att installera bergvärme Irakiska kulturföreningen fick bidrag till att installera en brandtrappa Västerträffens Pensionärsförening fick bidrag till att lägga nytt golv i sina lokaler Gunnilse IS fick bidrag till att bygga en läktare Götaverkens Sportdykarklubb fick bidrag till att renovera en dykbåt Skogsveteranernas Pensionärsförening fick bidrag till att bygga ny entré och kök m.m. 20

FÖRENINGSPROJEKT Föreningsprojekt Det handlar om mångfald och engagemang Arbetet med att utveckla Göteborgs förutsättningar för en innehållsrik och aktiv fritid handlar lika mycket om bredd som djup. För många göteborgare är fritid inte i första hand knutet till de stora folksporterna. I många fall handlar det inte om sport överhuvudtaget, snarare ett aktivt föreningsliv, ofta över generationsgränserna. Spannet är stort i Göteborgs idrottsoch föreningsliv. Här ryms allt ifrån fältritt- och bangolfklubbar till kultur- och pensionärsföreningar. Vi tror att de flesta göteborgare någon gång i sina liv söker sig till någon form av förening eller klubb. En viktig del i samhällsbyggandet är här att erbjuda mångfald. På det här uppslaget finner du ett antal exempel på bredden i Göteborgs föreningsliv. Varje år fördelar Idrott & förening 6,5 miljoner kronor i investeringsbidrag till olika klubbar och föreningar. 21

FÖRENINGSPROJEKT Donsöhallen Lindås Waves Idrottshall Donsöhallen Donsöhallen är ett projekt som på privat initiativ färdigställts med hjälp av såväl enskilda som kommunala insatser. Hallen invigdes 2008 och drivs ideellt. Föreningen har ca 700 medlemmar. Många av dem har tecknat sig som månatliga sponsorer för drift och underhåll. I hallen ryms bland annat verksamhet som gymping, både för damer och herrar. Handboll, badminton, tennis, dans, innebandy och bordtennis är andra exempel på möjliga aktiviteter. Ungdomsfotbollen som hittills varit i stort sett den enda organiserade föreningsverksamheten på Donsö har också tider i hallen när vädret blir för dåligt. Många som besökt hallen berömmer den för ljuset, öppenheten och de nya lösningar man kommit fram till under byggets gång. Lindås Waves Idrottshall Klubbens vision är att skapa ett innebandycenter vid Askims Sporthall där man vill utveckla möjligheterna för klubbens medlemmar att spela innebandy. Satsningen omfattar både flickor och pojkar och målet är på sikt att bli en av Göteborgs största ungdomsklubbar. Hallprojektet startade 2004 och klubbens långsiktiga målsättning är att bygga en egen hall med läktare, kansli- och förrådslokaler, kafeteria och möteslokaler. Hallen som kommer att dimensioneras för 500 sittande åskådare beräknas färdigställas hösten 2009. Waveshallen byggs och kommer att ägas och förvaltas av ett av föreningen helägt aktiebolag, Lindås Waves AB. Ett innebandycenter vid Askims Sporthall ger följande möjligheter för klubben: Öka antalet träningsgrupper från 24 till 30. Öka antalet flickor i verksamheten med 5 grupper och på sikt med +200 flickor. Öka antalet aktiva från 600 till 900. Öka träningspassen från 1 timme till 1,5 timme/grupp och ge fler grupper möjlighet att träna 2 ggr per vecka i stor hall. Spela hemmamatcher i de nationella serierna på hemmaplan (div 1 och 2 för herrar och div 1 för damer). Starta lägerverksamhet på sommaren i 2 3 veckor för minst 100 barn/vecka. 22

FÖRENINGSPROJEKT Badmintonhall Askim Badmintonhallen ligger i anslutning till Askims Simhall. Byggnationen gäller utbyggnad av fyra banor samt utrymme för stretching och uppvärmning. Utbyggnaden blev klar i november 2008. Önnereds Idrottshall Hallen, som blev klar i juni 2008, ligger i Påvelund och består nu av 3 st fullmåttshallar för handboll, 18 omklädningsrum. samt ett gym för allmänheten som drivs av Önnereds Handbollsklubb tillsammans med Göteborgs Stad Idrott & förening. Glöstorpsskolans Idrottshall Hallen byggs som ett föreningsprojekt av IS Gothia med stöd av Göteborgs Stad och blir en fullmåttshall för handboll. Tanken är att även föreningar inom innebandy, basket och eventuellt volleyboll skall kunna träna här. Hallen kommer också att användas som skolidrottshall. 23