Fortum Power and Heat Oy. Ansökan om principbeslut för byggandet av kärnkraftverksenheten Lovisa 3

Fortum Power and Heat Oy Ansökan om principbeslut för byggandet av kärnkraftverksenheten Lovisa 3

Fortum Power and Heat Oy PB 100 00048 Fortum www.fortum.fi Lay out: peak press & productions oy Tryckeri: Art-Print Oy

Fortum en erfaren och pålitlig finländsk kärnkraftsaktör Ansökan om principbeslut Fortum Abp och Fortum Power and Heat Oy ansöker om statsrådets principbeslut för uppförandet av en ny kärnkraftverksenhet på ön Hästholmen i Lovisa stad. Fortum har kompetens och resurser Fortum har producerat elektricitet med kärnkraft i Lovisa i över trettio års tid. Ifråga om säkerhet och tillgänglighet hör kraftverket i Lovisa till världens bästa kärnkraftverk. Fortums kärnkraftsverksamhet i Finland sysselsätter över 600 personer. Fortum, som är en betydande och erfaren finländsk kärnkraftsaktör, har kompetens och resurser att realisera ett krävande kärnkraftsprojekt så att det uppfyller alla gällande finländska och internationella säkerhetskrav. Fortums starka ekonomiska ställning möjliggör genomförandet av projektet utan ekonomiskt stöd från samhället. Planlagt område, utmärkt läge och befintlig infrastruktur Det av Fortum ägda området på ön Hästholmen i Lovisa lämpar sig väl för byggandet av en ny kärnkraftverksenhet. Området är planlagt för ändamålet och har i alla avseenden varit föremål för en grundlig miljökonsekvensbedömning som nu är slutförd. På grund av närheten till huvudstadsregionens ekonomiområde lämpar sig Lovisa utmärkt som placeringsort för en ny kärnkraftverksenhet. De befintliga anläggningarnas infrastruktur kan utnyttjas för den nya kärnkraftverksenhetens behov. Varken skyddszonerna eller markägandet kräver nämnbara justeringar. Avsevärd sysselsättande inverkan Projektet har en betydande positiv inverkan på ekonomin och sysselsättningen, speciellt i och kring Kymmenedalen och Östra Nyland. Färdig lösning för kärnavfallshanteringen Fortum har en färdig lösning och ekonomiska förutsättningar för kärnavfallshanteringen. Det använda kärnbränslet slutförvaras i Teollisuuden Voimas och Fortums samägda slutförvaringsutrymme i Olkiluoto i Euraåminne. Slutförvaringsutrymmet rymmer det använda kärnbränslet från ägarnas befintliga och planerade kärnkraftverksenheter. Det låg- och medelaktiva radioaktiva avfallet slutförvaras på ön Hästholmen. Det befintliga slutförvaringsutrymmet för låg- och medelaktivt avfall utvidgas för ändamålet. Möjlighet till fjärrvärmeproduktion Lovisas närhet till huvudstadsregionens ekonomiområde erbjuder goda möjligheter till omfattande avsättning av eventuell fjärrvärme. Fjärrvärmeproduktionen vid den nya kraftverksenheten skulle avsevärt reducera koldioxidutsläppen i Finland. Projektet är förenligt med samhällets helhetsintresse Fortums projekt stöder regeringens proposition till en ny klimat- och energistrategi. Strategin, som stimulerar till investeringar i koldioxidfri energiproduktion, betonar vikten av att minska beroendet av importerad elektricitet, energibesparing och energieffektivitet. Fortum säljer all producerad elektricitet till marknaden där den är tillgänglig för alla användare.

Denna publikation är en översättning av den finskspråkiga ansökan om principbeslut för byggandet av kärnkraftverksenheten Lovisa 3.

Ansökan om principbeslut för byggandet av kärnkraftverksenheten Lovisa 3 Bilagor till ansökan om principbeslut 1. Utdrag ur handelsregistret, Fortum Power and Heat Oy... separat bilaga 2. Bolagsordning och aktieregister, Fortum Power and Heat Oy... separat bilaga 3. Utredning om den sakkunskap som sökanden förfogar över... 12 4. Utredning om kärnanläggningsprojektets allmänna betydelse samt behovet därav, i synnerhet med tanke på landets energiförsörjning samt dess betydelse för driften av landets övriga kärnanläggningar och deras kärnavfallshantering... 20 5. Utredning om sökandens ekonomiska verksamhetsbetingelser och kärnanläggningsprojektets företagsekonomiska lönsamhet... 36 5.1. Fortum Abp:s årsredovisning 2007: verksamhetsöversikt och bokslut... separat bilaga 6. En allmänt hållen finansieringsplan för kärnanläggningsprojektet... 42 7. Generell beskrivning av den planerade kärnanläggningens tekniska funktionsprinciper... 46 8. Utredning om de säkerhetsprinciper som kommer att följas... 68 9. Generell utredning om ägande- och besittningsförhållandena på kärnanläggningens tilltänkta förläggningsplats... 86 10. Utredning om bosättningen och annan verksamhet samt om planläggningsarrangemang på kärnanläggningens tilltänkta förläggningsplats och i dess närmaste omgivning... 90 11. Utredning om den tilltänkta förläggningsplatsens lämplighet för sitt ändamål med beaktande av de lokala förhållandenas inverkan på säkerheten, skydds- och beredskapsarrangemangen samt kärnanläggningens inverkningar på den närmaste omgivningen... 98 12. Konsekvensbeskrivning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning samt utredning om de grunder för planeringen som sökanden ämnar följa för att undvika miljöskador och begränsa miljöbelastningen... 106 12.1. Miljökonsekvensbeskrivning, Utbyggnad av kärnkraftverket i Lovisa med en tredje kraftverksenhet, Fortum Power and Heat Oy... separat bilaga 13. Generell plan för kärnbränsleförsörjningen... 120 14. Generell utredning om sökandens planer och tillbudsstående metoder för att ordna kärnavfallshanteringen... 128 Kartor Lantmäteriverket, tillstånd nr 948/MML/08

Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut 4 Till statsrådet Ansökan om principbeslut för byggandet av kärnkraftverksenheten Lovisa 3 Fortum Abp och Fortum Power and Heat Oy ansöker hos statsrådet om principbeslut enligt 11 i kärnenergilagen om att uppförandet av en kärnkraftverksenhet i anslutning till de befintliga kärnkraftverksenheterna på ön Hästholmen i Lovisa stad är förenligt med samhällets helhetsintresse. Principbeslut söks även för andra kärnanläggningar på samma anläggningsplats i anslutning till den nya kärnkraftverksenheten. Med andra kärnanläggningar avses anläggningar för lagring av färskt kärnbränsle, mellanlagring av använt kärnbränsle samt hantering och slutförvaring av låg- och medelaktivt driftavfall och rivningsavfall. Slutförvaringen av det använda kärnbränslet från den nya kärnkraftverksenheten realiseras genom en utvidgning av Posiva Oy:s planerade slutförvaringsutrymme i Olkiluoto i Euraåminne. Om principbeslut för slutförvaringen av det använda kärnbränslet från den nya kärnkraftverksenheten ansöks separat av statsrådet. Detaljerade motiveringar för realiseringen av Lovisa 3 projektet framgår av bilagorna till denna ansökan. I denna ansökan avses med sökanden Fortum Power and Heat Oy, med Fortum Abp Fortumkoncernens moderbolag och med Fortum Fortumkoncernen. 1 600 MW. Energiverkningsgraden hos en kärnkraftverksenhet för samproduktion av elektricitet och fjärrvärme är betydligt högre än hos en anläggning för enbart elproduktion. Sökanden har utrett lämpligheten hos flera olika kärnkraftverksalternativ. Utredningarna har visat att marknaden erbjuder lättvattenreaktorer som uppfyller, eller som kan förverkligas så att de uppfyller de internationellt sett stränga säkerhetskraven i Finland. Utredningarna gällande de olika anläggningsalternativen samt deras egenskaper och säkerhet har tillställts och kommer att tillställas Strålsäkerhetscentralen. I ansökan om byggtillstånd, som tillställs statsrådet efter att statsrådet fattat ett positivt principbeslut, presenteras projektets detaljer i enlighet med kärnenergilagen och kärnenergiförordningen. Uppgifterna omfattar det valda anläggningsalternativet, realiseringssättet, projektets kvalitetsledningsåtgärder, realiseringsorganisationen, en generell utredning om den planerade driftorganisationen vid kärnkraftverksenheten och övriga behövliga utredningar. Sökande Ansökningsobjekt Ansökan gäller uppförandet av en lättvattenreaktor försedd kärnkraftverksenhet med en termisk effekt på 2 800 4 600 megawatt (MW) på ett av Fortum Power and Heat Oy ägt och för ändamålet planlagt område på ön Hästholmen i Lovisa. Den nya kraftverksenheten, vars planerade drifttid är minst 60 år, kan enligt de preliminära planerna tas i drift år 2020. Kärnkraftverksenheten producerar el och eventuellt också fjärrvärme. Eleffekten hos en anläggning för elproduktion är 1 000-1 800 MW, beroende på anläggningstypen. Hos en kärnkraftverksenhet, som förutom elektricitet producerar fjärvärme, är fjärrvärmeeffekten, beroende på anläggningstypen, cirka 1 000 MW och eleffekten 800 Sökande är det av Fortum Abp helägda dotterbolaget Fortum Power and Heat Oy, vars hemort är Esbo. Utdrag ur handelsregistret, bolagsordning och aktieregister framgår av bilagorna 1 och 2 till denna ansökan. Projektrealiserare och sökande av byggnads- och drifttillstånd enligt kärnenergilagen är i första hand Fortum Power and Heat Oy. Projektrealiseringen kan dock skapa förutsättningar för deltagande av även andra samfund än Fortum Power and Heat Oy, vilka behöver fjärrvärme och elektricitet. Som projektrealiserare och sökande av byggnads- och drifttillstånd fungerar i detta fall ett av Fortum Power and Heat Oy grundat separat finländskt aktiebolag. Utgångspunten är att aktiebolaget, vars ägare utgörs av Fortum Power and Heat Oy och de ovan nämnda samfunden, skulle fungera enligt självkostnadsprinci-

pen (den så kallade Mankala-principen). Fortum Power and Heat Oy ansvarar även i detta fall för realiseringen av projektet. Fortum Abp och sökande anhåller om att statsrådets positiva principbeslut, utöver Fortum Power and Heat Oy, även gäller ovan nämnda, separata aktiebolag. Detaljerade uppgifter om aktiebolaget inlämnas då de finns tillgängliga, dock senast i samband med ansökan om byggnadstillstånd. Sökanden ombesörjer, tillsammans med andra berörda bolag inom Fortumkoncernen, via företagsavtal och andra avtalsarrangemang att innehavaren av byggnads- och drifttillstånd har tillräckliga ekonomiska resurser för realiseringen av projektet och driften av kraftverket samt de övriga förutsättningar för användning av kärnenergi som stipuleras i kärnenergilagstiftningen. Fortum Power and Heat Oy äger och driver det befintliga kärnkraftverket på ön Hästholmen i Lovisa, som består av kärnkraftverksenheterna Lovisa 1 som togs i kommersiell drift år 1977 och Lovisa 2 som togs i kommersiell drift år 1981. Företaget äger även Fortum Nuclear Services Oy, som är en av landets ledande ingenjörsbyråer inom området kärnkraftteknik. Fortum Power and Heat Oy har följande större ägarintressen: Teollisuuden Voima Oyj (26,16 %), Fortum Lämpö Oy, Esbo (100 %), Territorial Generating Company 1, Ryssland (25,69 %), Posiva Oy (40 %), Fingrid Abp (25,08 %), Kemijoki Oy (17,5 %) och Fortum Termest As i Estland (97,74 %). Därtill äger företaget Ingå kraftverk, vattenkraftverk i Imatra och Ule älv samt Meri-Pori kolkraftverk. Fortum Power and Heat Oy:s omsättning år 2007 var 1 425 miljoner euro, rörelsevinsten 846 miljoner euro och balansomslutningen 2 710 miljoner euro. Fortum har på basen av befintlig affärsverksamhet ekonomiska förutsättningar att realisera projektet. Noggrannare uppgifter om sökanden och om sökandens kärnkraftskompetens och ekonomiska ställning framgår av bilagorna till denna ansökan. Fortum Power and Heat Oy har cirka fyrtio års erfarenhet av planering, byggande, drift och underhåll av kärnkraftverk. Lovisa kraftverk har varit i drift över trettio år. Kärnkraftverkets säkerhet och tillgänglighet hör till de bästa i världen. Fortums kärnkraftsverksamhet sysselsätter sammanlagt över 600 personer, varav 470 arbetar vid Lovisa kraftverk och 140 vid Fortum Nuclear Services Oy. Fortum är en aktiv och betydande delägare i Teollisuuden Voima Oyj och i de svenska kärnkraftverken i Oskarshamn och Forsmark. Fortum deltar, tillsammans med kraftverkens huvudägare och innehavare, i utvecklingen av kraftverkens säkerhet och tillgänglighet. Drifttillstånden för Fortums befintliga kraftverksenheter i Lovisa gäller till utgången av år 2027 (Lovisa 1) och utgången av år 2030 (Lovisa 2). På grund av den långa tillståndsprocessen och den långa realiseringstiden kräver tryggandet av marknadens, samhällets och industrins utvecklingsmöjligheter att beslut om uppförandet av en ny kärnkraftverksenhet fattas nu. Det är även viktigt att reservera kapacitet hos anläggningsleverantörerna i god tid, eftersom det internationella intresset för kärnkraftsbyggande stadigt ökar. Verksamheten vid Lovisa kraftverk lever upp till höga säkerhets- och kvalitetskrav och är certifierad enligt miljöstandarden ISO 14 001 och arbetshälso- och arbetarskyddsstandarden OHSAS 18 001. Fortum Nuclear Services Oy är certifierat enligt kvalitetsledningsstandarden ISO 9001 och som en del av Fortums elproduktionssegment enligt standarden OHSAS 18 001. Projektet är förenligt med samhällets helhetsintresse De energipolitiska målen i den nuvarande regeringens regeringsprogram gäller tryggandet av tillgången på konkurrenskraftig energi och uppfyllandet av skyldigheterna i internationella miljöåtaganden. Målsättningen är att främja mångsidig energiproduktion, trygga samhällsekonomins konkurrenskraft och öka självförsörjningsgraden inom energisektorn. Syftet med den långsiktiga klimat- och energistrategi som Finlands regering överlämnade till riksdagen i november 2008 är att stimulera till investeringar i koldioxidfri energiproduktion. I strategin betonas även behovet av minskat importberoende samt betydelsen av energibesparing och energieffektivitet. Projektet Lovisa 3, som går i linje med regeringens klimat- och energistrategi, erbjuder möjligheter att ersätta en betydande del av den el- och värmeproduktion som bygger på fossila bränslen. Enligt Fortums uppfattning bör kravet på samhällets helhetsintresse för fattande av ett positivt principbeslut beaktas utgående från utvecklingen sedan kärnenergilagen trädde i kraft för tjugo år sedan. Elmarknadslagen som trädde ikraft 1995 har möjliggjort en effektiv konkurrens inom elproduktion och -handel. Elöverföringsförbindelser och därmed rela- Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut 5

Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut 6 terade systemansvar är fortfarande reglerade. Elproduktionskapacitet byggs och används på kommersiell basis. Import och export av elektricitet ökar marknadens effektivitet och elsystemets driftsäkerhet. Den finska elmarknaden har utvidgats till en nordisk marknad. EU:s målsättning, till vilken Finland också förbundit sig, är en gemensam inre elmarknad. Den nordiska elmarkanden står redan i förbindelse med den centraleuropeiska via gemensamma verksamhetsätt och överföringsförbindelser. EU har som en central målsättning lyft fram de Baltiska ländernas integration till EU:s elnät och skapandet av en gemensam elmarknad kring Östersjön. Utvecklingen av EU:s elmarknad utvidgar marknadsområdet kraftigt under de kommande årtiondena. EU:s målsättning är att den globala snittemperaturen inte får stiga med mer än 2 C från nivån under den preindustriella tiden. För att uppnå målet har EU förbundit sig att reducera utsläppen av växthusgaser med 20 % från nivån år 1990 fram till år 2020. Om man lyckas nå ett globalt klimatfördrag, kommer EU:s reduktionsmål att stiga till 30 %. EU:s reduktionsmål fram till år 2050 är 60 80 % från nivån år 1990. Enligt Fortums uppfattning bör den ovannämnda utvecklingen tas i betraktande vid bedömningen av samhällets helhetsintresse och landets energiförsörjning. Revideringen av kärnenergilagen år 2008 beaktas Vid realiseringen av den nya kärnkraftverksenheten kommer säkerhetskraven i kärnenergilagen att uppfyllas. Den centrala principen är att säkerheten vid användning av kärnenergi hålls på högsta möjliga nivå. Framförallt säkerställer man principen om försvar på djupet (flera system som kompletterar varandra och är oberoende av varandra) och beredskapen för driftstörningar och olyckor. Därtill beaktas nedläggningen av den nya kärnkraftverksenheten redan i planeringsskedet. Personalen utbildas väl och kraftverkets ledningssystem utarbetas med speciell hänsyn till säkerheten och systematiska arbetsrutiner, inklusive regelbunden utvärdering och utveckling. På projektet tillämpas ändamålsenliga system för kvalitetskontroll. Säkerhetsarrangemangen, säkerhetsövervakningen, beredskapen för avvärjande av illegal verksamhet, beredskapsarrangemangen, övervakningen av att driften sker i fredligt syfte och kärnansvaret realiseras i enlighet med gällande och framtida lagstiftning. Grunder för ansökan om principbeslut Enligt Fortums uppfattning kräver uppnåendet av de energi- och klimatpolitiska målen främst energibesparing, satsningar på förnyelsebara energikällor, utveckling av system för koldioxidinfångning vid de kraftverk som drivs med fossila bränslen samt utbyggnad av kärnkraften. Fortum gör redan nu allt detta på den gemensamma nordiska elmarknaden. Kärnkraften har och kommer att ha stor betydelse för energiproduktionen i Finland och Norden. Både de förnyelsebara energikällorna och kärnkraften, som kompletterar varandra, behövs i den framtida energiproduktionen. Försörjningssäkerheten ökar Enligt Finsk Energiindustri rf:s och Finlands Näringlivs uppskattning kommer Finland att behöva ny elproduktionskapacitet om 8 500 MW fram till år 2030 för tryggandet av den nationella självförsörjningen. Behovet av ny produktionskapacitet beror på att gammal kapacitet tas ur drift, ökande efterfrågan och på att kraftverk som drivs med fossila bränslen måste ersättas med koldioxidfri produktion. Behovet av ny elproduktionskapacitet sammanhänger även med att elektricitetens andel av den totala energiförbrukningen ökar i det moderna samhället. Energibesparingen och satsningarna på förnyelsebara energikällor räcker inte i framtiden för tryggande av energitillgången till förmånliga och förutsägbara priser. Tryggandet av energiförsörjningen och den nationella konkurrenskraften förutsätter ny koldioxidfri basproduktion såsom kärnkraft. Uppförandet av en ny kärnkraftverksenhet, som minskar behovet av bland annat elimport, olja, stenkol och naturgas, är motiverat med tanke på försörjningssäkerheten. Bränsleprisets variationer påverakar inte nämnvärt priset på den producerade elektriciteten och därtill är beredskapslagringen av kärnbränsle lätt att ordna. Ifråga om försörjningsbeslut bör man beakta att de beslut gällande basenergin som fattas nu inverkar på energiförsörjningen ungefär från och med år 2020. Den nya kärnkraftverksenhetens planerade drifttid är minst sextio år. Investeringsbesluten och tryggandet av energiförsörjningen kräver långsiktighet och framförhållning. På basis av motiveringarna ovan är Fortum Power and Heat Oy:s projekt gällande byggandet av en ny kärnkraftverksenhet förenligt med samhällets helhetsintresse ifråga om energiförsörjningen och försörjningssäkerheten. Konkurrensen på elmarknaden ökar Energimarknadslagen från år 1995 förde över ansvaret för elförsörjningen till marknaden. Branschaktörerna bygger och upprätthåller kraftverkskapacitet på basen av bedömningar gällande konkurrens och det förväntade marknadsläget.

Finland utgör en del av den nordiska elmarknaden, där elpriset bestäms av tillgång och efterfrågan. Med kärnkraft produceras mera kostnadsmässigt konkurrenskraftig och stabil baskraft till marknaden. Den rikliga koldioxidfria elproduktionen i kombination med en välfungerande marknad har hållit priset på elenergi på en konkurrenskraftig nivå i Norden. Fortum levererar praktiskt taget all sin i Norden producerade elektricitet till elspotmarknaden via den nordiska elbörsen Nord Pool, vilket innebär att Fortums elektricitet är tillgänglig på samma villkor för alla elkonsumenter. Fortums andel av den sammanlagda nordiska elproduktionen är för närvarande cirka 13 %. Över 350 företag producerar elektricitet till den nordiska elmarknaden, som håller på att utvidgas till en europeisk inre marknad. Detta ökar ytterligare konkurrensen och minskar de enskilda aktörernas relativa marknadsandelar. Förverkligandet av projektet Lovisa 3, som är föremål för denna ansökan, ökar utbudet av koldioxidfri elektricitet på den nordiska elmarknaden och Östersjö områdets expanderande marknad. Den nya produktionskapaciteten ökar konkurrensen och reducerar utsläppen av koldioxid från energiproduktionen, vilket är förenligt med samhällets helhetsintresse. Kärnkraftverksenhet för samproduktion av elektricitet och fjärrvärme Lovisa kraftverks läge i närheten av huvudstadsregionen erbjuder möjligheter till omfattande användning av enhetens värmeenergi som fjärrvärme. Realiseringen av kraftverksenheten som en anläggning för samproduktion av elektricitet och fjärrvärme är tekniskt möjlig, liksom överföringen av fjärrvärmen till huvudstadsregionen. Överföringen fordrar dock samarbete, eftersom antalet Fortum-kunder i huvudstadsregionen inte är tillräckligt stort. Huvudstadsregionens nuvarande fjärrvärmebehov är cirka 11 terawattimmar (TWh) per år. Koldioxidutsläppen från regionens el- och värmeproduktion uppgår till cirka 6 miljoner ton per år. Maximalt utnyttjande av värmeenergin (1 000 MW:s fjärrvärmeeffekt) från den nya kärnkraftverksenheten innebär att koldioxidutsläppen kan minskas med 4 miljoner ton per år. Alternativet reducerar koldioxidutsläppen från huvudstadsregionens el- och fjärrvärmeproduktion med över 60 % och koldioxidutsläppen i hela Finland med cirka 6 %. Utsläppen av koldioxid kan minskas genom att ersätta den stenkols- och naturgasbaserade samproduktionen med fjärrvärme från den nya kärnkraftverksenheten. Lovisa 3 lämpar sig tidsmässigt väl som ersättare av den stenkols- och naturgasbaserade el- och värmeproduktionskapacitet i huvudstadsregionen som föråldras och förutsätter förnyelsebeslut under 2020-talet. En kärnkraftverksenhet för samproduktion av elektricitet och fjärrvärme är det bästa alternativet för reduktion av koldioxidutsläppen vid energiproduktion. Vid samproduktion av elektricitet och värmeenergi minskar även värmebelastningen på havet i anläggningens omgivning avsevärt. Realiseringen av den nya kärnkraftverksenheten för samproduktion av elektricitet och fjärrvärme, vilket är förenligt med samhällets helhetsintresse, underlättar reduktionen av koldioxidutsläpp i Finland avsevärt. Betydande sysselsättande och regionalekonomiska effekter En central utmaning i Lovisanejden utgörs av befolkningsstrukturen med tyngdpunkt på äldre åldersgrupper, som påverkar ekonomin i regionens kommuner. En föryngring av befolkningsstrukturen förutsätter verksamhet som tillför regionen invånare i arbetsför ålder. Den konventionella industrin i Kymmenedalen, framförallt skogsindustrin, har minskat sin produktion, vilket har lett till förlust av tusentals arbetstillfällen. Om inte näringslivet stimuleras fortsätter den negativa utvecklingen under de närmaste åren. Uppförandet av en ny kärnkraftverksenhet i Lovisa skulle ge regionen tusentals byggrelaterade arbetstillfällen för flera år framåt. De fasta arbetsplatserna vid kraftverket och vid underleverantörsföretagen skulle öka mängden utbildad arbetskraft avsevärt. Projektet skulle ha betydande inverkan på utvecklingen i Lovisa efter kommunsammanslagningen och på stadens servicestruktur. Lovisa är en naturlig arbetsort för invånarna i Östra Nyland och Kymmenedalen. Personer från bland annat Kotkanejden, Anjalankoski och Kouvolanejden kan bo hemma även om de arbetar vid Lovisa kraftverk under byggnads- eller driftfasen. Detta lindrar avsevärt effekterna av den industriella strukturförändringen i Kymmenedalen. Eftersom inverkan på sysselsättningen och regionalekonomin i Lovisanejden och Kymmenedalen är betydande, är utbyggnaden av Lovisa kraftverk med en ny kärnkraftverksenhet förenlig med samhällets helhetsintresse. Fortum realiserar projektet utan ekonomiskt stöd från samhället Uppförandet av kärnkraftverksenheten är en ekonomisk lönsam investering och kärnkraft är det för- Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut 7

Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut 8 månligaste alternativet för tryggande av basproduktionen av elektricitet och värme. Lovisa kraftverks befintliga infrastruktur kan utnyttjas för projektet. Fortums lönsamhet och ekonomiska ställning möjliggör finansiering av den nya kraftverksenheten. Investeringen finansieras med lån från finansinstitut och kapitalmarknaden och eventuellt av anläggningsleverantören. Realiseringen av projektet fordrar inget ekonomiskt stöd från samhället. Den preliminära kostnadskalkylen för en elproducerande kärnkraftverksenhet är 4-6 miljarder euro. Ett kraftverk som förutom elektricitet producerar fjärrvärme är inte mycket dyrare att bygga. Elproduktionspriset utgörs främst av kapitalkostnaderna. I förhållande till kapitalkostnaderna har bränslekostnaderna ringa inverkan på priset. Priset på kärnkraftsproducerad elektricitet är stabilt och förutsägbart, eftersom variationerna i bränslepris inte påverkar elpriset nämnvärt. Priset på kärnkraftsproducerad elektricitet belastas inte heller av kostnader för koldioxidutsläpp. Kraftverksenheten Lovisa 3 är säker Den nya kärnkraftverksenheten planeras, byggs, drivs och underhålls så att den inte skadar människor, miljön eller egendom. Realiseringen uppfyller kraven i den finländska lagstiftningen och i Strålsäkerhetscentralens och andra myndigheters föreskrifter. Därtill beaktas utländska erfarenheter samt internationella atomenergiorganets, IAEA:s, och Western European Nuclear Regulator s Association:s, WENRA:s, instruktioner och principer. Utgångspunkten för planeringen är att den kalkylerade risken för en allvarlig reaktorolycka är mindre än en på 100 000 år. Risken för att en allvarlig olycka leder till sådana betydande utsläpp som överstiger planeringskriterierna skall vara mindre än en gång på två miljoner år. Driften av Lovisa kraftverks befintliga enheter har varit säker. Antalet driftstörningar och händelser som inverkat på säkerheten har varit litet och dessa har inte lett till utsläpp av radioaktiva ämnen. Kraftverkets driftutsläpp har legat klart under de tillåtna gränserna under hela drifttiden och personalens arbetsrelaterade stråldoser har varit låga. Ön Hästholmen i Lovisa är en lämplig förläggningsplats Förläggningsplatsen för den nya kärnkraftverksenheten finns intill sökandens befintliga kärnkraftverksenheter på ön Hästholmen i Lovisa stad på Finlands sydkust. Ön Hästholmen är planlagd för kärnkraftverk och uppfyller kraven på förläggningsplats för kärnanläggning. Området har använts för kärnkraftsproduktion i mer än 30 år. Uppförandet av en ny kärnkraftverksenhet på området medför inga nämnvärda förändringar i mark- och vattenanvändningen. Den planerade förläggningsplatsen är tillräckligt stor och kyl- och bruksvattentillgången är tillräcklig. Markens och berggrundens egenskaper lämpar sig för uppförandet av en ny kraftverksenhet. Varken byggandet eller driften av den nya enheten äventyrar säkerheten vid de befintliga kärnkraftverksenheterna. Verksamheten vid de befintliga kraftverksenheterna och den befintliga infrastrukturen kan utnyttjas för projektet. Den planerade kärnkraftverksenhetens miljökonsekvenser har bedömts enligt gällande lagstiftning. Kontaktmyndigheten har uttalat sig om miljökonsekvensbeskrivningen och konstaterat att den är tillräcklig i detta skede av projektet. Miljökonsekvensbedömningen och utlåtandena om bedömningen beaktas vid planeringen och realiseringen av projektet. Den nya kärnkraftverksenhetens miljökonsekvenser, som är lokala och kontrollerbara, gäller främst det varma kylvattnets inverkan på havsområdet i närheten av den valda utloppsplatsen. Kärnbränsleförsörjningen och kärnavfallshanteringen följer nuvarande praxis Bränslet till den nya kärnkraftverksenheten skaffas genom spridd upphandling, det vill säga separat konkurrensutsättning av upphandlingen av råuran, konvertering, anrikning och tillverkning av bränsleknippen. Alternativt kan Fortum köpa färdiga bränsleknippen. Vartdera förfarandet möjliggör internationell konkurrensutsättning, vilket medför ökad leveranssäkerhet. Avsikten är att lagerföra bränsle motsvarande minst ett års förbrukning för tryggandet av bränsleförsörjningen. Före anskaffningen av bränsle försäkrar sig sökanden om att alla steg i bränslekedjan är certifierade enligt gällande internationella miljö-, säkerhets- och kvalitetsstandarder. Därtill försäkrar sig företaget om att de olika stegen i bränslekedjan följer lagstiftningen i respektive land samt IAEA:s och WENRA:s instruktioner och föreskrifter. Som den nya kraftverksenhetens tillståndshavare ansvarar sökanden för kärnavfallshanteringen, hanteringsberedskapen och hanteringskostnaderna enligt gällande lagstiftning. Verksamheten följer praxis vid de befintliga kärnkraftverksenheterna.

Det låg- och medelaktiva radioaktiva avfallet från den nya kärnkraftverksenheten samt kraftverkets framtida rivningsavfall slutförvaras i Hästholmens slutförvaringsutrymme för låg- och medelaktivt avfall som utvidgas. Slutförvaringen sker tryggt och säkert enligt nuvarande metoder och lösningar. Det använda kärnbränslet slutförvaras i Olkiluoto i Euraåminne. Slutförvaringen ombesörjs av Posiva Oy, som är ett av Teollisuuden Voima Oyj och Fortum Power and Heat Oy för ändamålet grundat företag. Posiva Oy har inlett en miljökonsekvensbedömning av en utvidgning av slutförvaringsanläggningen för ytterligare 3 000 uranton från kraftverksenheten Lovisa 3, vilket innebär att den totala mängden använt kärnbränsle som skall slutförvaras är 12 000 ton. Efter att miljökonsekvensbedömningen slutförts och kontaktmyndigheten uttalat sig om bedömningen ansöker Posiva Oy om principbeslut för slutförvaringen av det använda kärnbränslet från kärnkraftverksenheten Lovisa 3. Kärnbränslekedjan beskrivs noggrannare i bilagorna till denna ansökan. I bilagorna behandlas bland annat den planerade kärnbränsleförsörjningen samt sökandens planer för kärnavfallshanteringen och de tillgängliga hanteringsmetoderna. Sökanden lämnar på begäran eller på eget initiativ in behövliga tilläggsutredningar och/eller kompletteringar till ansökan. Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut 9 Esbo 5.2 2009 FORTUM ABP Peter Fagernäs Styrelsens ordförande, Fortum Abp Mikael Lilius Verkställande direktör, Fortum Abp Fortum Power and Heat Oy Tapio Kuula Verkställande direktör, Fortum Power and Heat Oy Matti Ruotsala Enhetsdirektör, Fortum Power and Heat Oy, Generation

3

Lovisa 3 ansökan om principbeslut BILAGA 3

Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut Bilaga INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 12 2 FORTUMS SAKKÄNNEDOM OM KÄRNKRAFTTEKNIK... 12 3 UPPRÄTTHÅLLANDE AV SAKKÄNNEDOM OCH KOMPETENSUTVECKLING... 13 3.1 Åtgärder för upprätthållande av stödorganisationens sakkännedom och utveckling av dess kompetens... 13 3.2 Administration av driftorganisationens kompetens... 14 3.3 FoU-verksamheten och företagets externa kunder främjar kompetensen... 15 4 EXTERN EXPERTIS... 16 5 PROJEKTORGANISATIONEN FÖR LOVISA 3... 16 BILAGA 3 Utredning om den sakkunskap som sökanden förfogar över 1 Allmänt Fortum är ett av de ledande energibolagen i Norden och Östersjöområdet med verksamhet inom produktion och försäljning av elektricitet och värme samt distribution av elektricitet. Fortum, som producerar en betydande del av sin elektricitet med kärnkraft, äger och driver två kärnkraftverksenheter (Lovisa 1 och 2). Fortum är därtill delägare i de svenska kärnkraftverken Oskarshamn och Forsmark och i Teollisuuden Voima Oyj:s (TVO) två befintliga kärnkraftverksenheter (Olkiluoto 1 och 2) och den kärnkraftverksenhet som för närvarande uppförs (Olkiluoto 3). Fortum (tidigare Imatran Voima) har lång erfarenhet av kärnkraftteknik. Kraftverksenheterna i Lovisa, som blev färdiga åren 1977 och 1980, beställdes från Sovjetunionen som delad leverans. Företaget svarade för byggandet av kraftverksenheterna samt för planeringen och anskaffningen av automations-, el- och datasystem och för den övergripande planeringen. Fortum har drivit kärnkraftverksenheterna i Lovisa framgångsrikt över 30 år. I figur 3-1 visas Lovisa kraftverks driftfaktorer, som är av världsklass. Kraftverksenheternas drifttillstånd, som förlängdes år 2007, gäller till utgången av åren 2027 (Lovisa 1) och 2030 (Lovisa 2). Fortums kärnkraftsverksamheten ingår i affärsområdet Fortum Generation. Den operativa kärnkraftsverksamheten i Finland är koncentrerad till två enheter, nämligen Lovisa kraftverk och Nuclear Asset Management and Engineering (NAME), i vilken Fortum Nuclear Services Oy (FNS) ingår som en viktig del. Organisationen vid Lovisa kraftverk svarar för den dagliga driften och utvecklingen av kraftverket. NAME ansvarar för utveckling och stöd till kärnkraftsverksamheten. 2 Fortums sakkännedom om kärnkraftteknik Lovisa kraftverk sysselsätter cirka 470 personer och NAME cirka 140 personer. Fördelningen av de anställda enligt utbildningsnivå vid Lovisa kraftverk och NAME presenteras i figurerna 3-2 och 3-3. Fortums kärnkraftspersonal har hög kompetens och personalomsättningen har varit liten. Vid företaget arbetar ännu personer som deltog i byggandet av Lovisa kraftverk. Inom företaget har personal flyt-

driftfaktor % 100 80 60 40 20 0 Figur 3-1. Tillgängligheten vid Lovisa kraftverk har varit i världsklass under kraftverkets trettioåriga drifttid. Under drifttiden har inga allvarliga störningar eller miljöutsläpp inträffat. tat från den tekniska stödorganisationen till kraftverkets driftorganisation och vice versa. Fortum har även tagit emot personal från andra organisationer inom branschen. Personalen innom Fortums kärnkraftverksamhet har ökat under de senaste åren till följd av att företaget rekryterat ny personal som ersättning för de stora åldersgrupper som småningom går i pension. Syftet är att säkra kompetensen efter generationsväxlingen samt att bygga upp beredskap för den planerade kraftverksutvidgningen. Personalens anställningstid och åldersfördelning vid Lovisa kraftverk och stödenheten presenteras i tabellerna 3-4 och 3-5. 3 Upprätthållande av sakkännedom och kompetensutveckling 3.1 Åtgärder för upprätthållande av stödorganisationens sakkännedom och utveckling av dess kompetens Lovisa kraftverk Tryckvattenreaktoranläggningar (PWR) Kokvattenreaktoranläggningar (BWR) 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Byggandet och driften av kärnkraftverket i Lovisa har medfört att företaget under årens lopp ackumulerat stor sakkännedom inom området kärnteknik. Bland annat effekthöjningen vid Lovisa kraftverk och moderniseringen av kraftverkets tillgänglighet och säkerhet, som företaget självt planerade och genomförde, har bidragit till att öka Fortums kompetens. Företaget ansvarar för det analysarbete som syftar till att trygga och utveckla säkerheten vid anläggningarna. För att vidareutveckla och upprätthålla sin kompetens deltar Fortum i forsknings- och utvecklingsarbete och erbjuder tjänster och konsultering inom området kärnkraftteknik även till externa kunder. Fortums kärnkraftskompetens och den förestående generationsväxlingen stöds av att företaget erbjuder experter och särskilt ungdomar utmanande och kompetensutvecklande uppgifter. Lovisa kraftverk har genomfört flera kompetensmässigt viktiga projekt under de senaste åren. Bland dessa kan nämnas olika teoretiska utredningar av beredskapen för allvarliga reaktorolyckor, realiseringen av utredningsbaserade åtgärder för hantering av allvarliga olyckor samt olika undersökningar gällande komponenternas hållbarhet. Fortum har därtill genomfört olika projekt i syfte att upprätthålla och utveckla den egna kompetensen inom bland annat områdena kärnavfallshantering och lagring av bränsle. Byggandet av ett slutförvaringsutrymme för driftavfall, utvidgningen av lagret för använt kärnbränsle och byggandet av en solidifieringsanläggning för flytande radioaktivt avfall är projekt som har främjat den egna kompetensen. Förnyelsen av Lovisa kraftverks automationssystem från analogt till digitalt, andra stora projekt vid kraftverket, forsknings- och undersökningsverksamheten och det internationella engagemanget erbjuder nya utmaningar. Fortum tillämpar en långsiktig rekryteringsplan. Strategin har redan länge varit att rekrytera ny personal i god tid och att göra de nyanställda förtrogna med arbetsuppgifterna under den erfarna personalens ledning. Vid överföringen av kunskaper och kompetens till de yngre beaktas även den så kallade tysta kunskapen. Åtgärderna syftar till att säkra tillgången till kompetent personal även framöver. Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut Bilaga 3 13

Licentiat /doktor Högre högskoleexamen Lägre högskoleexamen Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut Bilaga 3 14 Examen på institutnivå Gymnasium / yrkesskola Annan Figur 3-2. Den fast anställda personalen vid Fortums Lovisa kraftverk enligt utbildningsnivå hösten 2008. Licentiat /doktor Högre högskoleexamen Lägre högskoleexamen Examen på institutnivå Gymnasium / yrkesskola Annan Figur 3-3. Den fast anställda personalen vid Fortum Nuclear Asset Management & Engineering och Fortum Nuclear Services Oy (FNS) enligt utbildningsnivå hösten 2008. Fortlöpande utbildning står som garanti för hög kompetens. Bland annat driftorganisationen har ett eget systematiskt utbildningsprogram. Expertutbildningen är fokuserad på utveckling av specialkunskaper. Ny personal genomgår en kärnkurs. Kursen, som ordnas varje år i samarbete mellan olika aktörer inom kärnteknikbranschen, baserar sig på en av Internationella atomenergiorganet IAEA sammanställd kurs. Kursens längd är 20 30 dagar. Från Fortum deltar årligen cirka 20 personer i kursen, som delvis hålls av äldre experter från företaget. 3.2 Administration av driftorganisationens kompetens För operatörerna vid Lovisa kraftverk gäller specialkrav avseende hälsan, utbildningen, lämpligheten, kompetensen och anläggningskännedomen. Operatörernas kunskaper kontrolleras vid såväl skriftlig som muntlig tentamen. Strålsäkerhetscentralens operatörslicenser är tidsbundna. Kraven på utbildning och kompetens hos den driftpersonal som är viktig för säkerheten samt personalens befogenheter och säkerhetsuppgifter definieras i Lovisa kraftverks ledningssystem. Lovisa kraftverk säkerställer personalens kompetens med hjälp av ett program för fortlöpande, systematisk intern utbildning. Programmet omfattar introduktionsutbildning, grundutbildning, repetitionsutbildning, utbildningsdagar och simulatorutbildning. Strålsäkerhetscentralen övervakar utbildningsverksamheten genom att granska utbildningen och utbildningsprogrammen och genom att besöka kurserna. Kraftverket samlar drifterfarenhet och tillämpar såväl sina egna som andra kraftverks erfarenheter på utbildningen. Driftpersonalen fick sammanlagt över 1 300 dagars utbildning (simulatorutbildning och utbildningsdagar) år 2007. I grundutbildningen av kraftverkets nya operatörer ingår 70 dagars simulatorut-

200 180 160 140 PERSONALENS ANSTÄLLNINGSTID Antal anställda Antal anställda 120 100 80 60 40 20 0 under 5 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år 20-24 år 25-29 år över 30 år Figur 3-4. Personalens anställningstid vid Fortums Lovisa kraftverk och Fortum Generations kärnkraftsenhet. PERSONALENS ÅLDERSFÖRDELNING 120 100 80 60 Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut Bilaga 3 15 40 20 0 under 25 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år över 60 år Figur 3-5. Personalens åldersfördelning vid Fortums Lovisa kraftverk och Fortum Generations kärnkraftsenhet. bildning. Operatörernas årliga repetitionsutbildning omfattar 8 dagars simulatorutbildning. 3.3 Forsknings- och utvecklingsverksamheten och företagets externa kunder främjar kompetensen Den kärntekniska forsknings- och utvecklings verksamheten (FoU-verksamheten), som är av central betydelse för upprätthållandet och utvecklingen av kompetensen, är uppdelad i fem separata forskningsområden (material, kärnavfall, drift och underhåll, bränsle- och reaktorfysik samt värmeteknisk kärnsäkerhet). Utöver forskningsprogrammen bedriver Fortum FoU-verksamhet inriktad på ny teknologi. Fortum deltar även i flera nationella, nordiska och EU-finansierade FoU-projekt. Fortum Nuclear Services Oy:s projekt omfattar bland annat vidareutveckling av det kommersiella programmet APROS (Advanced Process Simulator) för analys av störnings- och olyckssituationer i samarbete med Statens tekniska forskningsanstalt (VTT). Största delen av Lovisa kraftverks olycksanalyser görs med programmet APROS, som även tas i bruk vid kraftverkets simulator i samband med den pågående automationsförnyelsen. Fortum och VTT har levererat programmet APROS till kunder i 22 länder. Fortum har gjort APROS-modeller och -analyser för bland annat de befintliga kraftverksenheterna i Olkiluoto samt anläggningsmodeller för kraftverksenheten Olkiluoto 3, som är under byggnad. Utöver programmet APROS har Fortum även levererat utrustning för hantering av radioaktivt avfall till externa kunder (bland annat ett system för behandling av flytande avfall och teknik för rening av bassängvatten). Utvecklingen av specialkunskaper gällande VVERanläggningar (kärnanläggningar som motsvarar Lovisa kraftverk) betraktas som en särskilt viktig del av

Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut Bilaga 3 16 De nya operatörerna får cirka 4 års utbildning vid kraftverket. Efter godkänd examen beviljar STUK tillstånd att verka som anläggningsoperatör. En del av utbildningen sker i en utbildningssimulator. den externa affärsverksamheten. Fortum har deltagit i flera EU-finansierade öst- och centraleuropeiska projekt gällande förbättrad säkerhet vid VVERanläggningarna. Fortum har omfattande erfarenhet av kärnkraftverksprojekt även via externa kunder. Fortum (dåvarande Imatran Voima) verkade som konsult för ryska Atomstroyexport (ASE) under åren 1991 1998 med ansvar för anläggningsplaneringen avseende kärnkraftverk av typen VVER-91. Ett kraftverk av denna typ färdigställdes i Tianwan i Kina år 2006. Experter från Fortum har från början verkat som konsulter i TVO-projektet Olkiluoto 3. 4 Extern expertis Driftorganisationen vid Lovisa kraftverk stöds i första hand av Fortums egen planerings- och expertorganisation. Vid behov anlitar Fortum även extern expertis. Fortum har ett utmärkt samarbetsförhållande till de finländska aktörerna inom kärnenergibranschen, såsom Teollisuuden Voima Oyj, högskolor och universitet, Statens tekniska forskningsanstalt (VTT) och olika konsultbyråer. Företaget har skapat flera internationella kontakter via sin externa affärsverksamhet och sin FoU-verksamhet. Fortum deltar i internationellt samarbete som syftar till att öka säkerheten och utbyta erfarenheter via bland annat IAEA (International Atomic Energy Agency) och WANO (World Association of Nuclear Operators). Samarbetet främjar tillämpningen av det internationella samfundets och anläggningsoperatörernas samlade kompetens. 5 Projektorganisationen för Lovisa 3 Den nya kraftverksenheten kan beställas som helhetsleverans, vilket innebär att anläggningsleverantören svarar för nästan hela realiseringen. Anläggningsleveransen kan även delas upp i två eller fler delar, varvid Fortums roll som byggherre ökar. I ansökan om byggnadstillstånd presenteras projektet i enlighet med kärnenergilagen och kärnenergiförordningen, nämligen det valda anläggningsalternativet, realiseringssättet, kvalitetsledningsåtgärderna, realiseringsorganisationen samt en generell beskrivning av den planerade driftorganisationen. Fortum har tillgång till stor egen kompetens och sakkännedom för projektet Lovisa 3. Vid uppförandet av det befintliga kraftverket i Lovisa svarade företaget självt för koordineringen av leverantörsplanerna och för en del av anskaffningarna. Efter att det befintliga kraftverket byggdes har företaget ge-

nomfört flera projekt, bland annat byggandet av solidifieringsanläggningen på Hästholmen. Fortum har således erfarenhet av även andra än nyckelfärdiga kärntekniska projekt. Projektorganisationens storlek beror i stor utsträckning på valet av realiseringsprincip. Organisationen omfattar några hundra personer vid helhetsleverans, men om leveransen delas upp i flera delar och Fortum väljer att självt ta större ansvar Cirka hälften av den elektricitet som Fortum levererar till den nordiska elmarknaden produceras med kärnkraft. Företaget har cirka 40 års erfarenhet av planering, byggande, drift och underhåll av kärnkraftverk. Företagets kärnkraftsverksamhet sysselsätter över 600 personer. Fortums kärnkraftspersonal är mycket yrkeskunnig. Kompetensen stöds av fortlöpande utbildning och utmanande arbetsuppgifter. Fortums kraftverk i Lovisa har producerat kärnkraftselektricitet i över 30 års tid. Kraftverkets tillgänglighet har varit i världsklass under hela drifttiden. Inga allvarliga störningar har inträffat vid kraftverket. för planeringen och realiseringen ökar personalbehovet avsevärt. Realiseringsprincipen väljs på basis av noggranna utredningar innan Fortum ansöker om byggnadstillstånd för den nya kraftverksenheten. Inget realiseringsalternativ är uteslutet, eftersom Fortum har kompetens och sakkännedom inom kraftverksplaneringens delområden. Sammanfattning av bilaga 3 Utredning om den sakkunskap som sökanden förfogar över Fortums kärnkraftskompetens är allmänt erkänd. Kompetensen har utnyttjats i samband med förbättringen av säkerheten vid kraftverket i Lovisa, för drifttidskontroll och i flera utländska projekt. Fortum deltar som stor delägare i utvecklingen av säkerheten och tillgängligheten vid TVO:s kärnkraftsanläggningar och de svenska kärnkraftverken Oskarshamn och Forsmark. Fortum deltar i det internationella kärnkraftssamarbetet bland annat via Internationella atomenergiorganet (IAEA) och World Association of Nuclear Operators (WANO). Företaget har därtill omfattande samarbete med högskolor, universitet och forskningsanstalter inom området. Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut Bilaga 3 17

4

Lovisa 3 ansökan om principbeslut BILAGA 4

Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut Bilaga INNEHÅLL 20 1 ALLMÄNT... 20 2 ELMARKNADEN... 21 3 PRODUKTION AV OCH EFTERFRÅGAN PÅ ELEKTRICITET I FINLAND... 23 4 KÄRNKRAFTENS BETYDELSE FÖR REDUKTIONEN AV KOLDIOXIDUTSLÄPP... 25 5 FORTUM ÄR KONKURRENSKRAFTIGT I MILJÖHÄNSEENDE... 26 6 MÖJLIGHETER TILL FJÄRRVÄRMEPRODUKTION... 26 7 HÖJD ENERGIEFFEKTIVITET... 28 8 DEN NYA KÄRNKRAFTVERKSENHETEN ÄR VIKTIG FÖR LOVISANEJDEN... 28 9 PROJEKTET I FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA KÄRN- KRAFTVERK OCH KÄRNAVFALLSHANTERINGEN... 30 10 ALTERNATIVA ENERGIPRODUKTIONSFORMER... 30 BILAGA 4 Utredning om kärnanläggningsprojektets allmänna betydelse samt behovet därav, i synnerhet med tanke på landets energiförsörjning samt dess betydelse för driften av landets övriga kärnanläggningar och deras kärnavfallshantering 1 Allmänt Energisjälvförsörjningsgraden ökar Den nuvarande regeringens målsättning är att värna om samhällsekonomins konkurrenskraft och höja självförsörjningsgraden inom energiförsörjningen. År 2007 täckte elimporten från främst Ryssland cirka 14 % av elförbrukningen i Finland. Fortums projekt Lovisa 3 höjer självförsörjningsgraden och minskar beroendet av energiimport såsom el, olja, stenkol och naturgas. Höjd energieffektivitet och satsningarna på förnyelsebara energikällor räcker inte ensamma till för att trygga energitillgången i Finland och på den nordiska energimarknaden. Under de närmaste decennierna behövs även ny kärnkraftskapacitet för att svara mot den ökade efterfrågan på elenergi och för att ersätta kraftverk som drivs med fossila bränslen och elproduktionskapacitet som tas ur drift. Elektricitet är en effektiv energiform Förnuftig användning av elektricitet höjer energieffektiviteten och lindrar klimatförändringen. Elenergins roll accentueras av höjd energieffektivitet. Elektricitetens andel av energiförbrukningen ökar även om den totala energiförbrukningen minskar. Bland annat det ökande antalet luft- och jordvärmepumpar och de laddningsbara hybridbilarna ökar behovet av ny, utsläppsfri produktionskapacitet som svarar mot miljökraven och som tryggar konkurrenskraften, leveranssäkerheten, den ekonomiska tillväxten och välfärdssamhället. Enligt Fortums bedömning förutsätter uppnåendet av energimålen och de klimatpolitiska målen energibesparing, satsningar på förnyelsebara energikällor, utveckling av system för infångning av koldioxid

BEHOVET AV NY PRODUKTIONSKAPACITET I NORDEN TWh 500 400 Biltillverkarna satsar stort på utveckling och produktion av laddningsbara el- och hybridbilar. Fortum planerar laddningsstationer för de miljövänliga bilarna i Esbo och Stockholm. vid kraftverk som drivs med fossila bränslen samt kärnkraft. Fortums verksamhet på den nordiska energimarknaden omfattar redan allt detta. Under 2000-talet har företaget investerat 7 miljarder euro i miljövänlig energiproduktion, fördubblat sin koldioxidfria produktionskapacitet och satsat på förnyelsebara energikällor. Syftet med kraftverksenheten Lovisa 3 är att ersätta produktionskapacitet som tas ur drift efter år 2020, nämligen kraftverk som drivs med fossila bränslen och i framtiden även Fortums befintliga kraftverksenheter i Lovisa. Utöver uppförandet av Lovisa 3 krävs betydande satsningar på energieffektiviteten och på förnyelsebara energikällor. Elförbrukningen ökar Finsk Energiindustri rf och Finlands Näringsliv uppskattar att behovet av ny elproduktionskapacitet i 300 200 100 2000 2005 2010E 2015E 2020E Efterfrågan Nuvarande/kvarblivande produktion Bestämd ny produktion Figur 4-1. Bortfallet av produktionskapacitet fram till år 2020 på den nordiska elmarknaden är betydande. Elförbrukningen ökar dock under samma period. Finland uppgår till cirka 5 500 MW fram till år 2020 och 8 500 MW fram till år 2030. Enligt Fortums bedömning behövs den nya kapaciteten för att svara mot den ökade efterfrågan och för att ersätta importen och den produktionskapacitet som tas ur drift (figur 4-1). 2 Elmarknaden Elmarknaden stimulerar produktionsinvesteringarna Elmarknaden har effektiviserats stödd av politiska beslut. Elmarknadslagen säkerställer marknadsfunktionen, vilket innebär att elproducenterna kan investera i ny produktionskapacitet och att alla elkonsumenters behov tillgodoses. Eftersom någon nationell elmarknad inte längre existerar, utgör Fin- Fortum Power and Heat Oy Lovisa 3 Ansökan om principbeslut Bilaga 4 21 KONKUR- RENSUTSATT AFFÄRSVERK- SAMHET Den nordiska elmarknaden Elproduktion Storindustrin Den nationella elmarknaden Små och medelstora företag Import och export av el Nord Pool Det nordiska partipriset bestäms av tillgång och efterfrågan Försäljningsbolag Konsumentkund Minutpriset bestäms av försäljningsbolagets inköpspris och kundernas avtal Figur 4-2. Finland har övergått från en nationell till en nordisk elmarknad. Finländerna har gynnats av ett konsumentpris som är lägre än på övriga marknader. Orsaken till detta är den välfungerande marknaden samt tillgången till vatten- och kärnkraft.