Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

2011-09-09 Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län Enkätresultat januari 2011 Genomförd och sammanställd av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Godkänd av projektets styrgruppen. INRIKTNINGSMÅL 2005-2009 1

Resultatsammanfattning med kommentarer I Stockholms län pågår projektet Ensamkommande barn samordning av kommunstöd och kommunsamarbete. Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) är projektledare. Projektets mål är att förbättra mottagandet där så kan ske genom regional samverkan. Projektet är uppdelat i tre delprojekt och i ett delprojekt ingår att kartlägga boende och boendekvalitet. I denna del så finns behov av att ta reda på hur kommunerna i länet organiserar och arbetar med mottagandet. Avsikten med denna studie har varit att få svar på följande frågeställningar: - Hur många ensamkommande barn har kommunerna i länet ansvar för? - Hur är boendet ordnat för barnen? - Hur arbetar kommunerna med målgruppen? För att få svar på ovanstående frågor så fick länets kommuner möjligheten att besvara en enkät. Undersökningen genomfördes februari 2011. Enkätsvar inkom från 22 av länets 26 kommuner. Enkätresultaten visar att 18 kommuner har avtal med Migrationsverket, varav två kommuner är ankomstkommuner. Tillsammans har kommunerna ansvar för 845 barn och ungdomar, varav Stockholms stad svarar för drygt hälften. Kommunerna har sammantaget 160 platser i transitboende, varav Sigtuna har 80 platser och Solna 72 platser. Solna har samtliga platser på fyra transitboenden och är upphandlade driftentreprenader. En sammanställning visar även att kommunerna har 395 platser i anvisningsboende, varav 172 HVB-platser, 170 platser i familjehem och 53 i jourhem. Merparten av HVB-platserna är köpta och ungefär var tredje HVB-plats är belägen i annan kommun. Vidare framgår att kommunerna tillsammans har 171 platser i PUT- boenden, varav drygt hälften (58%) är köpta platser. Nästan 90 procent av platserna finns i den egna kommunen. Enkätsvar visar att 17 kommuner har övergripande mål för mottagande av ensamkommande barn. Sju kommuner har riktlinjer för de egna boendena i kommunen medan nio kommuner saknar riktlinjer för detta. För majoriteten av kommunerna så ligger det organisatoriska ansvaret för boendet i kommunen inom socialförvaltningen. Majoriteten eller 14 kommuner har utsett ansvarig handläggare inom socialtjänsten för ebo-barnen. 14 kommuner och sju stadsdelar inom Stockholms stad svarade att de inte har någon organiserad verksamhet för ebo-barnen. På frågan vilka boende/boendekedja alternativ som kommunen har efter PUTboende svarade 12 kommuner träningsboende med tillsyn, 5 kommuner eget boende med kontrakt, 11 kommuner bemannat gruppboende samt 11 kommuner annat boende med tillsyn t ex familjehem. De flesta kommuner (15 kommuner, inkl Stockholm avseende sju stadsdelar) anser att det helt eller delvis finns en tydlig ansvarsfördelning och en gemensam plan mellan socialsekreteraren, boendet, skolan, god man/särskilt förordnad vårdnadshavare och landsting. 2

Utifrån resultaten från enkäten så har vissa utvecklingsområden identifierats bl a att det bör tas fram enhetliga definitioner på boendena. Ett annat angeläget utvecklingsområde är att ta fram tydligare kriterier/krav som ska gälla mottagande och vid anordnande av boende. Inledning De senaste åren har antalet ensamkommande flyktingbarn ökat stort och i år kommer ca 2400 att komma till Sverige. Majoriteten av barnen är pojkar13-17 år gamla från Irak, Somalia, Afghanistan och Eritrea. Ensamkommande barn, eller ensamkommande ungdomar, är enligt FN:s definition personer under 18 år, eller annan lägre myndighetsålder, som söker asyl i ett land utan att ha föräldrar eller andra vårdnadshavare tillgängliga i mottagarlandet. Inom EU är det officiella begreppet minimigranter eller underåriga utan medföljande vuxen. I Sverige kallas gruppen ensamkommande flyktingbarn och i officiella sammanhang vanligen ensamkommande barn. Den svenska definitionen liknar EU:s men Sverige skiljer sig genom att migranter, vuxna som barn, kan få permanent uppehållstillstånd utan att ha asylskäl eller vara skyddsbehövande i övrigt. År 2006 gjordes lagändringar för att förbättra mottagandet av ensamkommande barn. I och med lagändringarna förtydligades ansvaret för de asylsökande barnens boende och omsorg. Ansvaret gick över från Migrationsverket till kommunerna eftersom kommunernas socialtjänst ansågs ha den kompetens som krävs för att bättre möta målgruppens behov. Den kommun där barnet först ger sig till känna kallas ankomstkommun. Så fort som möjligt ska barnet anvisas till en kommun som har fortsatt ansvar för barnet. Kommunens ansvar enligt Socialtjänstlagen är att utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Detta innebär också att utreda om en anhörig eller släkting är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet. Vidare ska kommunen tillse att god man utses samt att barnet får skolundervisning och ansvara för fortsatta insatser. Bakgrund och frågeställning I Stockholms län pågår projektet Ensamkommande barn samordning av kommunstöd och kommunsamarbete. Projektet är uppdelat i tre delprojekt. Projektets mål är att förbättra mottagandet där så kan ske genom regional samverkan. Haninge kommun är projektägare och Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) är projektledare. Samtliga länets kommuner är involverade i arbetet på olika sätt. Inom ramen för ett av delprojekten ingår att kartlägga boende och boendekvalitet. I denna del i genomförandet av delprojektet så finns det således ett behov av att ta reda på hur kommunerna i Stockholms län organiserar och arbetar med mottagandet av ensamkommande barn. Avsikten med denna studie är att få svar på följande frågeställningar: - Hur många ensamkommande barn har kommunerna i länet ansvar för? - Hur är boendet ordnat för barnen? - Hur arbetar kommunerna med målgruppen? 3

Huddinge Södertjälje Botkyrka Nynäshamn Österåker Vallentuna Täby Lidingö Salem Nykvarn Upplands Bro Haninge Järfälla Norrtälje Sollentuna Tyresö Sigtuna Vaxholm Solna Nacka Upplands Väsby För att få svar på ovanstående frågeställningar utarbetades en frågeenkät som länets samtliga kommuner ombads att besvara. Enkätundersökningen ägde rum i februari 2011. Av länets 26 kommuner besvarade 22 kommuner enkäten. Enkätformuläret finns som bilaga 1. Redovisning av enkätresultat Hur många ensamkommande barn har kommunerna ansvar för Som inledande fråga fick kommunerna svara på hur många barn de har ansvar för i kommunen per den 1 januari 2011. Sammanställningen visar att kommunerna tillsammans har ansvar för 845 barn. 120 Ensamkommande barn/ungdomar som kommunerna har ansvar för, antal per den 1 januari 2011 105 100 80 71 60 40 20 0 10 17 16 7 8 2 15 14 0 0 7 44 32 12 21 31 0 27 17 Stockholms stad har ansvar för totalt 389 barn och ungdomar. Nedanstående diagram visar antalet barn/ungdomar i respektive stadsdelsområde. 4

Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby- Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta- Van Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten- Liljeholm Skärholmen 100 90 80 70 65 Ensamkommande barn/ungdomar som Stockholms stad har ansvar för, antal per den 1 januari 2011 74 90 66 60 50 40 30 20 10 0 24 3 4 4 0 18 14 0 7 20 På frågan om kommunen tecknat avtal med Migrationsverket om HVB-platser svarade 18 kommuner att de har avtal, varav två kommuner är anvisningskommuner. Enkäten visar att kommunerna har avtal om totalt 247 HVB-platser. Hur är boendet ordnat för barnen Ett ankomstboende är ett tillfälligt boende där barn bor i väntan på att bli placerade i en anvisningskommun. En anvisningskommun har avtal med Migrationsverket om att ta emot asylsökande barn. Så snart som möjligt efter ankomsten ska Migrationsverket anvisa barnet till en kommun som svarar för boende och omsorg (anvisningsboende) under den tid ansökan om asyl prövas och även tiden därefter för de barn /unga som beviljas uppehållstillstånd. Anvisning sker också direkt till den kommun där barnet bosatt sig. Familjen utreds då av socialtjänsten som möjligt familjehem Tabellen nedan visar antalet platser i transitboende. Enkätresultat visar att det finns totalt 160 platser, varav Sigtuna har 80 platser, Solna Stad 72 platser och Stockholms stad 8 platser. Solna har samtliga platser på fyra transit-boenden och är upphandlade driftentreprenader. 39 platser är belägna i kommunen. 1. Ankomstboende (innan anvisning från Migrationsverket) Kommunens egna platser HVB (antal) Köpta platser HVB (antal) Beläget i kommunen 10 63 Beläget i annan kommun - 87 Tabellen nedan visar antalet platser i anvisningsboende och om platserna är kommunernas egna platser eller köpta samt om de är belägna inom eller utanför kommunen. Enkätresultaten visar att kommunerna totalt har 395 platser, varav 172 HVB-platser, 170 platser i familjehem och 53 i jourhem. Merparten (63%) av HVBplatserna är köpta och ungefär var tredje HVB-plats är belägen i annan kommun. 5

2. Anvisningsboende (när kommunen fått anvisning från Migrationsverket) Kommunens egna platser HVB (antal) Köpta platser HVB (antal) Beläget i kommunen 63 58 Beläget i annan kommun - 51 Kommunens egna familjehem (antal) Köpta jourhem (antal) Beläget i kommunen 138 28 Beläget i annan kommun 32 25 PUT-boende (kallas tillståndsboende) är ett boende för barn och ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Av tabellen framgår att kommunerna tillsammans har 171 platser i PUT- boenden, varav mer än hälften (58%) är köpta platser. Nästan 90 procent av platserna finns i den egna kommunen. Boende vid permanent uppehållstillstånd, PUT (när kommunen fått anvisning från Migrationsverket) 5. (Ange antal i fältet ) Kommunens egna PUT-boende (antal) Köpta PUT-boende (antal) Beläget i kommunen 71 79 Beläget i annan kommun (A) - 21 Hur arbetar kommunerna med målgruppen Finns övergripande mål för mottagande av ensamkommande barn På frågan om det finns övergripande mål för mottagande av ensamkommande barn, svarade 17 kommuner att de har eller delvis har det. I Stockholms Stad har samtliga stadsdelsområden övergripande mål för mottagandet. Nedan följer kommentarer som kommuner lämnat: - Effektmål fastställs av nämnden för de med PUT - För närvarande upparbetas detta. Övergripande arbetar vi efter Socialtjänstlagen och FN:s barnkonvention och jämför olika villkor för alla barn som vistas i kommunen (Norrtälje). - En plan gör för varje barn med övergipande mål (Järfälla) - Utifrån introduktionsplanen för alla nyanlända flyktingar (Upplands Bro) - Kommunen deltar i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län (Botkyrka) Finns verksamhetsmål för mottagande av ensamkommande barn En annan enkätfråga som ställdes var om det finns verksamhetsmål för mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar i kommunen. 16 kommuner svarade att de har eller delvis har verksamhetsmål för mottagandet. I Stockholms Stad har tre 6

stadsdelar helt eller delvis framtagna verksamhetsmål medan nio stadsdelsområden saknar detta. - Effektmål fastställs av nämnden för de med PUT (Solna stad) - Detta är de mål som anges i verksamhetsplanen samt enligt balanserade styrkort som används i hela förvaltningen (Sigtuna) - De ensamkommande barnen omfattas av de mål som gäller för verksamheten i övrigt; bl a att handläggning ska vara rättsäker och vård på hemmaplan skall prioriteras (Upplands Väsby). - I våra enhetsplaner har vi åtgärder vi skall jobba med under våren (Tyresö) - En plan gör för varje barn med övergipande mål (Järfälla) - Under utarbetande (Täby) - Pågår ett projekt i den egna kommunen att ta fram rutiner och riktlinjer för mottagandet (Botkyrka) - IFO:s verksamhetsmål inkluderar ensamkommande (Huddinge) Finns riktlinjer för egna boenden i kommunen På frågan om kommunen har riktlinjer för egna boenden i kommunen, svarade sju kommuner att de har det. Samtliga stadsdelar inom Stockholms Stad har riktlinjer för egna boenden. Nio kommuner saknar riktlinjer vilket bl a beror på att kommunerna inte har egna boenden. - Ja, inom ramen för av nämnden särskilda riktlinjer och rutiner för handläggning av ärenden där underåriga utländska medborgare kan vara utsatta för människohandel (Solna stad) - Vi har inget som vi benämner riktlinjer däremot har vi kvalitetskriterier som följs upp (Sigtuna) - Vi har inga egna boenden (Nacka) - Vi håller på att bygga upp egna boenden (Tyresö) - Vi kommer under året att öppna ett boende för ensamkommande som fått PUT i kommunen (Sollentuna) - Under bearbetning (Upplands Bro) - Har ej egna boenden (Huddinge) - Det finns ej något eget boende, utan det drivs av Vårljus AB (Lidingö) - Under utarbetande (Täby). - Har inget eget boende i kommunen (Vallentuna) Var ligger det organisatoriska ansvaret för boendet i kommunen För majoriteten av kommunerna så ligger det organisatoriska ansvaret för boendet i kommunen inom socialförvaltningen. - Inom socialförvaltningens ungdomsenhet (Solna stad) - IFO socialförvaltningen. Till och med 30 juni har Ungdoms- och arbetsmarknadsnämnden ansvar för 10 PUT platser. De minskas ner till fyra vid en övergång till socialförvalningen den 1 juli, då socialförvaltningen/ifo har totalt 16 PUT ungdomar fast vi har avtal om fler platser, 22 (Sigtuna) - Inom socialtjänstens mottagningsgrupp ensamkommande barn (Nacka) - Utredningsenheten barn och ungdom (Upplands Väsby) - Det kommer att ligga på socialtjänstens ansvar under mottagningsenheten (Tyresö) 7

- Socialtjänsten har ansvaret för att Vårljus sköter ungdomsboendet utefter avtalet (Norrtälje). - Finns inget i kommunen (Järfälla) - Socialförvaltningens Ungdomsenhet/ensamkommande flyktingungdomar (Haninge) - Socialtjänsten integrations- arbetsmarknadsenheten (Upplands Bro) - Vård och omsorg (Nykvarn) - Under socialförvaltningen. Socialchefen har skrivit avtal med AB Vårdljus (Lidingö) - Socialnämnden (Täby). - Har inget eget boende i kommunen (Vallentuna) - Socialförvaltningen, Familjestödsenheten (Österåker) - Socialförvaltningens barn- och ungdomsenhet (Nynäshamn) - Kommunen har ej eget gruppboende. Vid inköpta jour/familjehem ligger ansvaret hos respektive enhetschef (Huddinge) - Socialförvaltningen i stadsdelen (Stockholms Stad) Har ansvarig handläggare inom socialtjänsten utsetts för ebo-barnen Enkäten innehöll frågor om ebo-barn (ensamkommande barn som bosätter sig hos släktingar eller vänner). På frågan om kommunen utsett ansvarig handläggare för ebo-barnen svarade 14 kommuner Ja och tre kommuner Nej. Av enkätsvaren från Stockholms stad framgick att tre stadsdelar har utsett ansvarig handläggare medan tre andra stadsdelar inte utsett någon. För övriga åtta stadsdelar saknas det uppgifter om detta. - Handläggarna finns på en särskild enhet som jobbar med både transit, PUT och EBO. - Vi har särskilda handläggare för alla ensamkommande barn, om det kommer ebo så samarbetar vi med familjevården (Tyresö) - Ordinarie handläggare inom barn/ungdomsavdelningen har tidigare utsetts som handläggare även för ebo-barnen. - Finns inget i kommunen, samma som för övriga barn (Järfälla) - Ebo barnen ingår i ensamkommande flyktingenheten - En socialsekreterare för ensamkommande flyktingbarn (Nykvarn) - Vi har endast ett ebo-barn. Ingen specifik ebo-handläggare (Lidingö). - Vi har inga (Täby). - Vi handlägger dessa ärenden som andra familjehemsplacerade barn (Vallentuna) - Det är väldigt få ebo-barn som kommer till kommunen, ca 1-2 per år (Nynäshamn) - Ansvarig handläggare utses på respektive utredargrupp där barnen bor (Botkyrka) Finns det någon organiserad verksamhet för ebo-barnen På frågan om det finns någon organiserad verksamhet för ebo-barnen svarade 14 kommuner och sju stadsdelar inom Stockholms stad Nej på frågan. Tre kommuner svarade att de har någon form av organiserad verksamhet för ebo-barnen. - Hur menar ni? Gruppverksamhet, aktiviteter för barnen? Förstår inte riktigt frågan. Men svaret är nej, däremot utreder vi och följer upp dem enligt BBIC modellen som alla andra placerade barn. Vi handlägger ärendet som familjehemsplacering och finns det särskilda behov att stärka nätverkshemmet så försöker vi göra det (Sigtuna) - Inte utöver vad skolan erbjuder (Järfälla) 8

Vilka boende/boendekedja alternativ har kommunen efter PUT På frågan vilka boenden/boendekedje alternativ som kommunen har efter PUT svarade 12 kommuner (Stockholm avseende tre stadsdelar) träningsboende med tillsyn, 5 kommuner eget boende med kontrakt, 11 kommuner (Stockholm avseende 3 stadsdelar) bemannat gruppboende samt 11 kommuner annat boende med tillsyn. - Frågan om boendekedja är lyft till politikerna. Vi har på förslag ett träningsboende i egen regi men det är inte klart ännu. Än så länge köper vi både gruppboende och träningsboende av extern utförare. Vi har också familjehem som alternativt boende efter individuell prövning (Upplands Väsby) - Vi köper in dessa boenden men håller på att bygga upp en kommunal boendekedja (Tyresö) - För närvarande planeras detta, finns ännu ingen färdig plan. Ungdomarna får bo kvar på Vårljus ungdomsboende även efter PUT. Individuella bedömningar görs utefter ungdomarnas förmåga och behov (Norrtälje) - Svårt med steg 2, träningsboende. Kan kanske lösas i framtiden. Ännu svårare med steg 3, eget boende då det saknas bostäder och kön är lång (Järfälla). - På vårt befintliga boende finns PUT-platser, alltså utrymme att bo kvar på samma ställe utifrån individuellt behov och önskemål. Sökes efter en tid andra lösningar såsom familjehem, stödboende mm. Finns ingen specifik boendekedja (Lidingö). - Individuell bedöming av vårdbehov görs (Vallentuna) - Detta är en av de frågor som projektet är ansvarig för att ta fram. I dagsläget har denna fråga inte blivit aktuell (Botkyrka) - Generellt sett placeras de som får PUT till en början i särskilt PUT-boende varefter de som regel utifrån individuella behov och förmåga slussas vidare till någon form av stödboende med kompletterande stöd i form av kontaktperson (Solna) - I Södertälje har vi inget avtal med Migrationsverket däremot tar vi emot barn som kommer hit och vill bo hos släktingar, själva väljer sitt boende. Just nu har vi 14 barn/ungdomar placerade i familjehem och 13 av dessa ligger i Södertälje kommun. Flera av barnen blir placerade i den familj som de själva valt att bo i. Vi har rutiner och riktlinjer för hur vi handlägger ensamkommande barn. Några handläggare handlägger ensamkommande eftersom det kräver kunskap omkring barnen och rutiner omkring. Det finns således inga särskilda boenden för ensamkommande (Södertälje) Finns det en tydlig ansvarsfördelning och en plan Enkätsvar visar att 15 kommuner (inkl Stockholm stad avseende sju stadsdelar) har eller delvis en tydlig ansvarsfördelning och en gemensam plan mellan socialsekreteraren, boendet, skolan, god man/särskilt förordnad vårdnadshavare och landsting. - Något oklart hur frågeställningen ska besvaras. Generellt finns det en tydlig ansvarsfördelning framförallt mellan ansvarig handläggare/godemän och boendena. För övrigt har förvaltningen bra samverkan framförallt med överförmyndare/godemän. När det gäller skola samt hälso- och sjukvård är det i första hand boendena som samverkar med dessa (Solna stad) Kommentarer och utvecklingsområden 9

Enkätundersökningen som är den första av sitt slag i länet har genomförts med goda resultat. Svarsfrekvens är hög och kommunerna har visat stort intresse för enkätundersökningen. Positivt är att många kommuner har lämnat en hel del öppna svar. Mycket tyder på att länets kommuner har tagit emot ensamkommande barn positivt. Länets kommuner försöker på olika sätt finna bra lösningar för målgruppen både vad gäller boende och kvaliteten i mottagandet. Resultaten indikerar att kommuner arbetar intensivt med att utveckla PUT boenden för målgruppen. Undersökningen pekar på att målgruppen är svår att kartlägga eftersom det bl a inte finns enhetliga definitioner på olika typer av boenden. Det är i flera avseenden otydligt vad det innebär att bo på ett sk ankomstboende, PUT-boende, träningsboende, ebo boende etc. Detta gör det också svårt att för länets kommuner få fram statistik och en samlad överblick kring målgruppen. Enkäten visar att ansvaret för målgruppen oftast fördelas på olika verksamheter inom en och samma kommun. Det finns även olika organisatoriska lösningar i länets kommuner och även stadsdelarna inom Stockholm Stad. Huruvida detta påverkar kvaliteten i mottagande och boende är givetvis en relevant fråga. För att säkerställa god kvalitet och uppnå de krav som ställs på kommunerna i arbetet med målgruppen torde en mer sammanhållen organisatorisk lösning vara att föredra. Få kommuner har riktlinjer avseende boende. Enkätresultaten pekar på att det saknas tydliga kriterier/krav som ska gälla vid mottagande och vid anordnande av boendet. Det är viktigt att olika aktörer i kommunerna samverkar kring denna målgrupp för att uppnå goda resultat i integrationsprocessen. Barnen och de unga är hela kommunens ansvar. Utifrån enkätresultaten har ett antal utvecklingsområden identifierats. Det finns behov av att: - ta fram enhetliga definitioner av de olika boendeformerna - tydliggöra ansvaret för handläggningen i kommunerna - utarbeta kvalitetskriterier för boenden. - utveckla hållbara boendekedjor. 10