Vika avfallsanläggning

Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning KATRINEHOLM

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning 1 Administrativa uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0483-060-001 Anläggningsnamn Ort Besöksadress Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Vika Avfallsanläggning Katrineholm vid väg 56, 641 96 Katrineholm Fastighetsbeteckningar Del av Lasstorp 4:1 och 4:2 Kommun Katrineholm Huvudbransch och kod Deponering 90.300 Övriga branscher och koder Koder enligt EG-förordning 166/2006 Mellanlagring icke farligt avfall (90.30), Mellanlagring farligt avfall (90.50), Sortering av avfall (90.70), Mekanisk bearbetning av avfall (90.100), Behandling förorenad jord som icke är FA (90.160), Deponering av FA i RGR-cell (inte tagen i bruk) (90.330), Behandling av förorenade jordar som är FA (90.360), Sanering av elektroniskt avfall som är FA (90.450) 5 d) Avfallsdeponier som tar emot 10 ton per dygn eller har en total kapacitet på >25 000 ton, 5 c) Anläggningar för bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet på 50 ton per dygn. Tillstånd enligt Miljöbalken Miljöprövningsdelegationen i Södermanland, 2006-03-07 Tillsynsmyndighetstyp Miljöledningssystem: ISO 14 001 Koordinater 6542900 x 1524590 Kontaktperson för anläggningen Förnamn Efternamn Miljö och hälsoskyddsnämnden i Katrineholms kommun Anders Lindberg Telefonnummer 0150-579 01 E-postadress Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Förnamn Efternamn anders.lindberg@tekniskaverken.se Anders Lindberg Telefonnummer 0150-57901 E-postadress Postadress: Box 13 Postnummer: 641 21 Postort: anders.lindberg@tekniskaverken.se Katrineholm G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx I

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER I 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING 4 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 4 2.2 LOKALISERING OCH HISTORIK 5 2.3 VERKSAMHET 6 2.3.1 OMRÅDE 1 8 2.3.2 OMRÅDE 2A 8 2.3.3 OMRÅDE 2B 8 2.3.4 OMRÅDE 2C 8 2.3.5 OMRÅDE 3 9 2.3.6 OMRÅDE 4 9 2.3.7 OMRÅDE 5 9 2.3.8 OMRÅDE 6 10 2.3.9 OMRÅDE 7 10 2.4 RENINGSUTRUSTNING 10 2.4.1 RENING AV LAKVATTEN 10 2.5 VERKSAMHETSSYSTEM 11 3 TILLSTÅND OCH BESLUT 12 3.1 MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS BESLUT 2006-03-07 MED VILLKOR 12 3.2 ANMÄLNINGSBESLUT UNDER ÅRET (FINNS REDOVISADE PÅ ANNAN PLATS (BILAGA 1)) 15 3.3 INSPEKTIONER UNDER ÅRET 15 3.4 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER OCH BESLUT FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4 MILJÖBERÄTTELSE 16 4.1 HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN 16 4.2 DRIFTFÖRHÅLLANDEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DRIFTEN 16 4.2.1 MELLANLAGRET FÖR FARLIGT AVFALL 16 4.2.2 FARLIGT AVFALL FRÅN EGEN VERKSAMHET 16 4.2.3 VIKA ASKDEPONI 16 4.2.4 MOTTAGNA MÄNGDER AVFALL 17 4.2.5 BRÄNSLEBEREDNING OCH LAGRING AV BRÄNSLE 17 4.2.6 BEHANDLING AV OLJESKADAD JORD 17 4.2.7 SORTERINGSPLATTA 17 4.2.8 OMLASTNINGSYTA 17 4.2.9 SORTERINGSRAMP 17 4.2.10 MOTTAGNING OCH INVÄGNING 18 4.3 BEAKTANDE AV MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER 19 4.4 RAPPORTERING AV HÄNDELSER OCH STÖRNINGAR 19 4.5 ÅTERANVÄNDNING AV RESTPRODUKTER 19 4.6 UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP 19 4.6.1 SAMMANFATTNING AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR PÅ VATTEN 19 4.6.2 LAKVATTEN 19 G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx II

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning 4.6.3 YTVATTEN 20 4.6.4 GRUNDVATTEN 20 Bilagor: 1. Övriga myndighetsbeslut 2. Mottagna mängder avfall 3. Utvärdering av kontrollprogram Vika avfallsanläggning 4. Resultat från kontrollprogram Vika deponi - tidstrender 5. Allmänna hänsynsregler 6. Emissionsdeklaration G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx III

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning 2 Verksamhetsbeskrivning Uppgifterna i denna rapport rör Vika deponi inklusive Vika återvinningscentral. I rapporten används både benämningen Vika deponi och Vika avfallsanläggning. 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver Vika avfallsanläggning. Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Vika avfallsanläggning ligger under Division Energi inom Tekniska verken. Division Energi är organiserad enligt Figur 1. Organisationsschema över Division Energi där Vika avfallsanläggning ingår. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 4

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning 2.2 Lokalisering och historik Vika Avfallsanläggning är belägen huvudsakligen inom fastigheten Lasstorp 4:1 och 4:2, ca 2 km norr om Katrineholms centrum (Figur 2). Strax norr om deponin ligger Katrineholms flygplats. Figur 2. Lokalisering av Vika avfallsanläggning Vika avfallsanläggning är ca 30 ha stor. På 50-talet var området en sjö, kallad Vikasjön. Kommunen beslutade i början av 60-talet att börja tippa avfall där infarten ligger idag. Deponin underlagras av den tidigare sjöbottnen som består av lera och berg, vilket gör deponin tät nedåt. Så småningom planades sjön ut och deponerat avfall bildade in på 70-talet en kulle. Innan 1986 skedde ingen sortering vid deponin. 1986 började miljöstörande material sorteras ut och 1991 byggdes våghuset och allt inkommande avfall började vägas. I dagsläget deponeras små volymer. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 5

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning 2.3 Verksamhet Områdets utsträckning illustreras i Figur 3. Figur 3. Flygbild över Vika avfallsanläggning från 2013 Vika avfallsanläggning tar emot och behandlar förorenad jord och industriavfall. Även farligt avfall tas emot för vidaretransport. På Vika deponi deponeras endast en mindre mängd industriavfall. Det mesta av inkommande avfall förädlas på olika sätt och återvinns där så är möjligt. Även hushållsavfallet omlastas på Vika för transport till Gärstadverket i Linköping, där avfallet energiåtervinns. Verksamheter som bedrivs inom anläggningen är mottagning, behandling, utsortering, mellanlagring och deponering av avfall. Även bränslen hanteras inom området. Inom området finns även en återvinningscentral. Avfallsanläggningen är indelad i sju olika områden (Figur 4). I figuren redovisas områdesindelning samt nuvarande verksamhet inom respektive område. Område 2 är i sin tur uppdelad i 3 mindre delområden. En utförligare beskrivning finns även i avsnitt 2.3.1 2.3.9. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 6

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning Figur 4. Översiktskarta över Vika avfallsanläggning. Kartan är inte skalenlig och gränserna mellan delområden inom område 2 är ungefärliga. Några huvudpunkter i verksamheten: Allt avfall som förs in för behandling på anläggningen vägs in vid den kontroll- och vågstation som finns vid infarten. Förädlat trä tas emot från både privatpersoner och företag. Detta flisas och blir RT-flis. Oförädlat trä såsom grenar, ris, kvistar och liknande krossas till GROT-flis. Omlastning av hushållsavfall för vidare transport till förbränning. Mellanlagring sker av utsorterade avfallsfraktioner, träbränslen för energiproduktion, farligt avfall från hushåll och företag. Industriavfall sorteras maskinellt. Icke brännbara fraktioner återanvänds och återvinns i så stor utsträckning som möjligt. På deponiområdet behandlas oljeskadad jord genom biologisk behandling. Färdigbehandlad jord sparas till sluttäckning inom deponiområdet. Deponering sker i princip endast av icke brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 7

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning 2.3.1 Område 1 Tidigare användning: Området har varit relativt oanvänt med anlagda lakvattendiken och viss tippning av grov betong och sten har skett. Utfyllnad har gjorts för att skapa större yta. Nuvarande verksamhet: Området används främst för behandling av oljeförorenad jord samt avvattning av flytande avfall på platta. Framtida verksamhet: Samma som nu. 2.3.2 Område 2A Tidigare användning: Det är till stora delar oanvänt men avfall har deponerats i södra delen av området. Nuvarande verksamhet: Området består av transportvägar, slänter, mellanlagringsytor och uppställningsytor för containers m.m. Under 2013 har här skapats en ny omlastningsplats för hushållsavfall. Framtida verksamhet: I den södra delen av området som har kommit upp i höjd ska eventuellt en sluttäckning ske. Området kommer att användas till samma sak som idag. Inom vissa delar av området krävs en avschaktning för att det är för högt jämfört med modellen för avslutad deponi. 2.3.3 Område 2B Tidigare användning Området har använts för deponering av hushållsavfall, gjuterisand, schaktmassor, betong m.m. Nuvarande verksamhet Består av vägar, energiskog, mellanlagringsyta för kompost och schakt till sluttäckning. Framtida verksamhet I den del av området som har kommit upp i höjd ska en sluttäckning ske. Detta utförs när det finns tillgång till tillräckligt med sluttäckningsmaterial. Inom vissa delar av området krävs en avschaktning för att det är för högt jämfört med modellen för avslutad deponi. 2.3.4 Område 2C Tidigare användning Här har deponerats hushållssopor, industriavfall, schaktmassor m.m. Det har även funnits en cell för brunstenbatterier och vattenbaserad färg inom området. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 8

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning Nuvarande verksamhet Idag används en del av området till asbestdeponering inom en särskild cell och på en annan del av området mellanlagras asfalt. Även latrin mellanlagras här. Den vattenbaserade färgen är flyttad och nergrävd inom området och brunstensbatterierna är nergrävda i en separat cell. Det finns även vägar inom området och en del kompost mellanlagras här. På en del av området finns även mellanlagring av schaktmassor till sluttäckning. Del av detta område och del av område 3 är sluttäckt under 2013. Framtida verksamhet Asbestcellen kan användas i många år och både sluttäckningsmassor och asfalt ska lagras inom området. En del av området är även klart för sluttäckning. Inom vissa delar av området krävs en avschaktning för att det är för högt jämfört med modellen för avslutad deponi. 2.3.5 Område 3 Tidigare användning Området har använts för deponering men troligtvis mest för schaktmassor. Nuvarande verksamhet Asfalt, stubbar, betong lagras inom området för att sedan krossas. Även biobränsle lagras här. Framtida verksamhet En stor del av området kommer att användas för lagring av ovanstående material. En del av området(ca 7000 kvm) grävdes under 2011 ur som en förberedelse inför sluttäckning. Vid urgrävningen sorterades metaller m.m. ut för återvinning. Detta delområde sluttäcktes under 2012. Sluttäckning av etapp 2 som även är inne på område 2 c (ca 18 000 kvm) sluttäcktes under 2013. Innan sluttäckning grävdes området ut och blanda annat sorterades ca 130 ton metall bort för återvinning. 2.3.6 Område 4 Tidigare användning Området har använts för deponering men troligtvis mest för schaktmassor. Ett antal provgropar har gjorts som indikerar detta. Nuvarande verksamhet I huvudsak mellanlagring av sluttäckningsmassor och flis. Framtida verksamhet Kan komma att användas för deponering i ett längre perspektiv. Ingen avschaktning krävs inom området. 2.3.7 Område 5 Tidigare användning Området har använts för deponering av olika avfallsslag. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 9

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning Nuvarande verksamhet Området används för mellanlagring av bränsle, impregnerat virke och färdigflisat material. Det mellanlagras även en del sluttäckningsmassor här. En del av dessa massor är förorenad jord som ej behöver behandlas. Även bentonitsand till sluttäckning mellanlagras här. Framtida verksamhet Stora delar av området kommer att användas för framtida deponering och en viss mellanlagring av bränsle. En mindre avschaktning krävs innan fortsatt deponering. 2.3.8 Område 6 Tidigare användning Området har använts för deponering av olika avfallsslag. Nuvarande verksamhet Plats för kylskåp, vitvaror och del av deponicell. Det finns även ett antal tält uppställda för lagring av elektronik m.m. Deponering i cellen startade 2007. Framtida verksamhet Området kommer att användas för vägar, uppställningsplats och deponi. 2.3.9 Område 7 Tidigare användning Området har använts för deponering av olika avfallsslag, undantaget en våtmark där ingen deponering skett. Nuvarande verksamhet Mellanlagring av däck finns inom området, annars pågår ingen speciell aktivitet här. På ett litet hörn av området står det kylmöbler. Framtida verksamhet Inom området finns en plats som ska användas för deponering och ett område som är en våtmark idag. Här kommer restmaterial som är lämpligt för konstruktioner att användas. Någon avschaktning är inte aktuell inom området. 2.4 Reningsutrustning 2.4.1 Rening av lakvatten Deponins östra och norra delar är inbyggt med dels ett yttre avskärande dike samt en inre lakvattenkulvert. Merparten av dagvattnet från hårdgjorda ytor inom anläggningen avleds via brunnar och ledningar till lakvattensystemet. Det insamlade lakvattnet pumpas till ett utjämningsmagasin där lakvattnet behandlas genom luftning och sedimentation. När mängden vatten kommit upp i en viss nivå rinner det med självfall till den nya lakvattendammen, som rymmer ca 15 000 kubikmeter. Där sker ytterligare sedimentering och en viss naturlig luftning. Efter det pumpas G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 10

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning vattnet ut på tre översilningsytor, som är det sista steget i det lokala lakvattenreningssystemet. I systemet renas lakvattnet främst från närsalter men också från metaller och organiska föreningar. I bilaga 3 och 4 redovisas utvärdering och sammanställning av analysdata från lakvattenprovtagningen under 2013. Den nya lakvattendammen och översilningsytorna togs i drift under 2013 och intrimning pågår. En prövotid för lakvatten till recipient löper fram till 31 dec 2015. 2.5 Verksamhetssystem Verksamheten är certifierad enligt ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS 18001. Ledningssystemet är integrerat med Tekniska verkens ledningssystem. Det innebär att övergripande dokument som t ex miljöpolicy, övergripande miljömål och rutiner för hantering avfall och kemikalier är lika för alla anläggningar inom Tekniska verken i Linköping AB (publ). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Ett exempel på miljömål som uppfyllts för verksamheten vid Vika avfallsanläggning under 2013 är att öka material till återvinning genom att sortera igenom inkommande deponirest. Material som sorteras ut är kakel/klinker, brännbart, metall, trä m.m. Under 2013 sorterades följande ut: 102 ton brännbart, 23 ton metall, 23 ton trä, 1,62 ton aluminium, 1 ton kabel och 804 ton kakel, stenar m.m. Vi fortsätter också grävt fram plastrejekt från en cell som deponerades 2001. Det som är lämpligt att förbränna transporteras nu ut vart efter och energin tas tillvara. 390 ton kördes ut under 2013. Den utgrävning som löpande genomförs på deponin innebär att vi tar tillvara på främst metaller som deponerats och skickar dessa till återvinning. Vi har under 2013 anordnat 2 loppisar där tusentals saker som kunder skänkt har sålts och på så sätt återanvänds. De inkomna pengarna har skänkts till välgörande ändamål lokalt. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är: Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken-koncernen. Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. En övergripande riskbedömning genomfördes under 2012 och en ny ska genomföras under 2015. Brandskyddsplanen gås igenom årligen i samband med skyddsronden som hålls i maj varje år. Riktade riskanalyser avseende t.ex. maskiner genomförs regelbundet. Under året har flera riskanalyser gällande arbetsmiljö genomförts (gäller främst nya arbetsmoment). Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 11

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs en intern revision av miljöledningssystemet varje år. 3 Tillstånd och beslut 3.1 Miljöprövningsdelegationens beslut 2006-03-07 med villkor Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen Södermanland beslutade 2006-03-07 att lämna Katrineholms Miljö och återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken att bedriva avfallsverksamhet vid anläggningen. Villkoren i beslutet har efterlevts enligt följande: Nr Villkor Kommentar 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsak enligt vad bolaget har angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. Ändringar i verksamheten, som kan vara anmälningspliktiga enligt miljöbalken, skall redovisas till tillsynsmyndigheten i god tid innan de genomförs. Möten sker regelbundet med tillsynsmyndigheten för att kommunicera förändringar i verksamheten som sker i takt med att tillståndet implementeras. Under 2013 hade vi 2 möten; den 12 mars och 7 november där vi gick igenom hela anläggningen. Anmälningsärenden under 2013 redovisas under avsnitt 3.2. 2. Följande typer av farligt avfall får deponeras genom celldeponering: RGR (rökgasreningsrester) som innehåller farliga ämnen (gällande EWC-koderna 100104, 100113, 100114, 100116, 100118, 190111, 190113, 190115, 190117) och asbestavfall (gällande EWC-koderna 170601 och 170605). Cell för rökgasreningsrester kommer ej att uppföras förrän tillräckligt stort underlag finns för deponering. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 12

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar 3. Lagrings- och uppställningsplatser för flytande farligt avfall skall invallas på ett sådant sätt att minst volymen av den största behållaren + 10 % av denne behållares volym kan innehållas i invallningen. Om förvaring av flytande avfall sker utomhus skall invallningen förses med skärmtak eller liknande anordning till skydd mot regnvatten. Ej flytande farligt avfall i övrigt skall hanteras och lagras på ett ändamålsenligt sätt så att omgivningen inte förorenas. All förvaring av farligt avfall skall ske på ett sådant sätt att tillträde hindras för obehöriga. Flytande farligt avfall förvaras under skärmtak. Underlaget under skärmtaket är tätt, invallat och beständigt mot det farliga avfall som hanteras på området. Invallningen rymmer totalt 16 000 liter, den största behållaren rymmer 3 000 liter. En del flytande avfall mellanlagras även i ett hus (byggt 2012) med invallad betongyta. Invallningen där rymmer 10 260 liter. Största behållaren rymmer 1 000 liter. Småkemikalier förvaras inlåsta i en miljöcontainer. Ej flytande farligt avfall mellanlagras på sådant sätt att omgivningen inte förorenas t ex i container och i bigbox. Delar av anläggningen är inhägnad och vissa delar är kameraövervakade för att förhindra intrång från obehöriga. 4. Vid behandlingsanläggningar för förorenade massor får följande avfallsslag tas emot och behandlas: Jord, sten och muddermassor (EWCkoder 1705) samt fast avfall och slam för efterbehandling av jord och grundvatten (EWC-kod 191301-191306). Platta för förorenade massor med installerad oljeavskiljare började användas 1 april 2008. Under 2013 har 21 698 ton förorenade massor tagits emot. Ca 74 ton är under behandling, resten mellanlagras på annan plats inom anläggningen för att kunna användas i en framtida sluttäckning. 5. Om nya avfallsslag inom kategorin farligt avfall tillkommer som är lämpliga att behandla, återvinna, sortera, mellanlagra eller deponera skall tillägg av sådana föregås av anmälan till tillsynsmyndigheten. Har ej varit aktuellt under 2013. 6. Slutlig utbyggnad av lakvattendiket kring Vika deponi får påbörjas först sedan det nya lakvattenbehandlingssystemet utanför deponiområdet tagits i drift och det befintliga lakvattenbehandlingssystemet inom deponiområdet avvecklats. Utbyggnad av lakvattendike söder och väster om Vika deponi skall endast utföras där markbeskaffenhet och de geotekniska förutsättningarna tillåter att lak- Utredning som genomfördes under 2013 visade att deponin har väldigt liten påverkan på södra diket. Detta innebär enligt beslut från tillsynmyndighet att inget lakvattendike behöver anläggas där. Under 2013 har vi också ansökt och fått förlängd prövotid för hela lakvattensystemet till den 31 dec 2015. Detta för att kunna utvärdera systemet i full drift under några säsonger. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 13

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar vattendike anläggs. 7. Eventuellt spill-, lak- och pressvatten från sluten behandlingsanläggning för förorenade massor får inte släppas till lakvattenbehandlingssystemet utan föregående kontroll/analys. Samråd om hur avfallsvatten skall tas om hand skall ske med tillsynsmyndigheten. Provtagningsfrekvens och analysparameter redovisas i förslag till kontrollprogram. Ny anläggning för förorenade massor togs i bruk 1 april 2008. Nytt kontrollprogram godkänt under 2012 där vi redovisat hur vattnet behandlas. 8. Celldeponi för rökgasrester (RGR) som betraktas som farligt avfall skall anläggas med bottentätning och separat uppsamling av lakvatten. Eventuell spill-, lak- och pressvatten från celldeponi för RGR får ej släppas till lakvattenbehandlingssystemet utan föregående kontroll/analys. Provtagningsfrekvens och analysparametrar skall redovisas i förslag till kontrollprogram. Celldeponi för asbestavfall skall anläggas i enlighet med gällande föreskrifter/allmänna råd från Naturvårdsverket (SNF 2004:10 32). En ny deponeringscell för asbest togs i bruk 1 mars 2007. Deponeringscellen är anlagd enligt gällande föreskrifter. Cell för rökgasreningsrester kommer ej att uppföras förrän tillräckligt stort underlag finns för deponering. 9. Planer för områden som skall användas för deponering skall inges till tillsynsmyndigheten innan deponeringen påbörjas. Senast 6 veckor innan ett nytt delområde tas i anspråk för deponering skall redovisning av områdets avgränsning och hur bottentätningen avses utföras i detalj, inges till tillsynsmyndigheten för godkännande. Deponeringen får utföras till som mest + 65 m.ö.h. Inga nya områden har tagits i bruk under 2013. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 14

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar 10. Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus till närmaste bostäder än 55 db (A) vardagar månfre dagtid (kl.07.00-18.00), 45 db (A) nattetid (kl.22.00-07.00) och 50 db (A) övrig tid. Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 db (A). Inga klagomål avseende ljudnivån har inkommit från närboende under 2013. Enklare kontrollmätningar har genomförts under 2007. Ljudnivån vid närmaste bostadshus understiger gränsvärdet dagtid när anläggningen är i full drift. 11. Plan skall finnas för att säkerställa att kraven i 2 kap. 3 och 5 miljöbalken uppfylls avseende hushållning med energi. Bolaget skall i sin miljörapport redogöra för hur planen uppfylls. Kartläggning av energiförbrukning och plan för besparing togs fram under 2007. En hel del åtgärder genomfördes under 2008 såsom ändrat intervall på ytterbelysning, byte av strålkastare, dörrstängare mellan omklädningsrum och korridor, sänkt innertemperatur och fler uppmaningar om att släcka lyset och stänga av datorn. Detta medförde en besparing på ca 41 % jämfört med 2007. Under 2013 har arbetet fortsatt med att minska transporterna. Genom komprimering av avfall har man lyckats minska transportbehovet med 1 780 årstransportmil jämfört med 2008. 12. Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten och följas. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till reviderat kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast inom tre månader från det tillståndet vunnit laga kraft. Ett aktuellt kontrollprogram finns och har godkänts av tillsynsmyndigheten i februari 2012. 3.2 Anmälningsbeslut under året Anmälningsbesluten under 2013 finns redovisade i bilaga 1. 3.3 Inspektioner under året Miljöförvaltningen genomförde den 12 mars och 7 november tillsynsbesök på anläggningen. Tillsynsbesöken resulterade inte i några särskilda krav och miljöförvaltningen konstaterar i rapporterna från tillsynsbesöken att avfallsanläggningen är välordnad och att olika avfallsslag förvaras väl avskilda från varandra. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 15

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning 3.4 Övriga föreskrifter och beslut En sammanställning av samtliga gällande beslut finns i bilaga 1. 4 Miljöberättelse 4.1 Huvudsaklig miljöpåverkan Verksamheten vid Vika avfallsanläggning ger huvudsakligen utsläpp till vatten i form av lakvatten och till luft i form av avgaser och damm samt buller. Deponins fördelaktiga läge på tät undergrund innebär att kontrollen på det vatten som lämnar deponin är god. Risk för damning förekommer huvudsakligen sommartid från körvägar. Körvägarna saltas regelbundet vid damningsrisk. Emissioner till luft från anläggningen uppstår från transporter samt i form av damning från hanteringen av avfall t ex vid lossning av aska. Ett annat utsläpp till luft är den gas som kan bildas i en deponi bl. a. metangas. Gasen bildas vid nedbrytning av organiskt avfall och pågår med avtagande intensitet ca 20 år efter att deponering av organiskt avfall upphört. På Vika slutade man deponera organiskt avfall 1982 och man bedömer nu att väldigt små mängder gas finns kvar i deponin. Undersökningar av mängden deponigas som finns kvar i deponin har genomförts och resultatet av dessa undersökningar har inneburit att vi skaffat en handburen gasvarnare som ska användas i samband med grävningar i deponin. Vi har också tagit beslut på att avvakta utredningar som pågår inom bl a Avfall Sverige rörande säkra metoder för gasdetektering. I dag finns det ingen bra metod för detta. 4.2 Driftförhållanden och förändringar i driften 4.2.1 Mellanlagret för farligt avfall Mottagning av farligt avfall sker på anvisad plats inom återvinningscentralen. Mottagningsplatsen är utrustad med en betongbalja som rymmer ca 16 000 liter. Här tas allt farligt avfall för närvarande emot. För flytande farligt avfall finns en betongplatta med invallningar och tält. Fast farligt avfall mellanlagras under tak på annan plats om det finns behov. Småkemikalier och annat som förpackas i kartonger förvaras i en särskild container för farligt avfall, försedd med fläkt, värme och inkapslad belysning. Mottagningsplatsen för farligt avfall är bemannad under Vikas ordinarie öppettider. Sammanställning av mängderna farligt avfall som hanterats under året samt uppgifter om slutligt omhändertagande redovisas i bilaga 2. 4.2.2 Farligt avfall från egen verksamhet Vid anläggningen uppkommer mycket små mängder farligt avfall. Maskiner och fordon servas inte vid anläggningen. Eventuellt kan det uppkomma ca 50 kg absorbenter med olja. 4.2.3 Vika askdeponi Deponering av aska från förbränning upphörde 2005-12-31 då tillståndet för deponering på askdeponin gick ut. Numera ingår askdeponin som en del i Vika deponi och omfattas därför av det nya tillståndet för Vika Deponi. Deponin är sluttäckt. Inspektion tillsammans med tillsynsmyndigheten skedde den 21 april 2010. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 16

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning 4.2.4 Mottagna mängder avfall Mottagna och hanterade mängder avfall under 2013 framgår i sammandrag i Fel! Hittar inte referenskälla. och i detalj i bilaga 2. Infartskontroll sker enligt rutin i verksamhetssystemet. 4.2.5 Bränsleberedning och lagring av bränsle Återvunnet trä och skogsavfall behandlas och mellanlagras på Vika avfallsanläggning. Förädlat trä tas emot från både privatpersoner och företag. Detta flisas och blir RT-flis. Oförädlat trä såsom grenar, ris, kvistar och liknande krossas till GROT-flis. Flisning, krossning och lagring utförs på asfalterad platta med en yta av ca 14 000 m². 4.2.6 Behandling av oljeskadad jord Oljeskadad jord behandlas genom kontrollerad kompostering. En ny anläggning för förorenad jord har startas upp med flera slamavskiljare och en oljeavskiljare. På samma område har även en avvattningsanläggning startats upp som använder samma avskiljare. Under 2013 togs ca 21 700 ton förorenad jord emot vid Vika. En stor del av jord har föroreningshalter under MKM och kommer att användas i sluttäckningen. 4.2.7 Sorteringsplatta Denna asfalterade yta på ca 4 500 kvm används till att sortera industriavfall, lasta om brännbart avfall och att mellanlagra av metall, stora metallförpackningar och övrig elektronik. 4.2.8 Omlastningsyta Omlastningsytan som är uppdelade i ett antal betongfack används för mellanlagring och omlastning av tidningar, kartonger, wellpapp, små metallförpackningar, glas m.m. Här lastas även hushållssopor om för vidare transport till förbränning. Ytan är totalt på ca 1 500 m². 4.2.9 Sorteringsramp Sorteringsrampen är lokaliserad strax öster om personalhuset och består av containers och behållare för diverse olika material. Denna nyttjas av både privatpersoner och företagare. En särskild karta med sorteringsbeskrivningar finns upprättad för denna. Efter rampen finns även plats för mottagning av vitvaror på en yta bestående av asfalt. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 17

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning Tabell 4.1 Mottagna mängder avfall vid Vika avfallsanläggning 2013 Totalt mottagna mängder 2013 Totalsumma (ton) Till deponering inklusive konstruktionsmaterial (ton) Till återvinning exklusive konstruktionsmaterial (ton) 85 900 63 652 (74 %) 22 248 (26%) Till deponering/konstruktion/sluttäckning Kategori Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall 1832 2. Schakt, betong mm 20328 3. Avfall från Energiutvinning 3846 4. Flytande avfall 1325 5. Branchspecifikt avfall 1590 6. Gjuterisand 9190 7. Ej branschspec avfall 4 8. Övrigt till deponi 25537 Summa till deponi konstruktioner 63 652 60 560 Kategori 9. Kompostering 10. Övrig återvinning 11. Till förbränning Till Återvinning Mängd ton 1511 8992 11 745 13. Till konstruktion(slagggrus) 0 Summa till återvinning exkl. konstruktionsmtrl. som ej är slaggrus 22 248 4.2.10 Mottagning och invägning För mottagning och invägning av avfall till Vika avfallsanläggning används ett vågsystem från Flintab. Driftinstruktioner för vågen samt särskild rutin för kontroll av inkommande avfall finns i egenkontrollen. Dom flesta transporter till och från Vika passerar våg- och kontrollstationen vid våghuset. Vid invägning av avfall registreras avfallstyp, mängd, kund m.m. Efter invägning sker dirigering till olika platser inom avfallsanläggningen. 4.2.11 Lakvattenhantering Lakvattenreningsanläggningen har fungerat utan anmärkning under året. Pumpad mängd lakvatten till utjämningsmagasin är 47 720 m³, varav 4 046 m 3 gick till mark/växtsystemet inom deponin och resten till det nya systemet. Systemet kom igång sent pga av en lång och kall vinter. Det var också ett ganska torrt år under växtperioden med mycket avdunstning vilket påverkade den pumpade mängden. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 18

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning Luftsystemet startades den 4 april och stängdes av den 2 december. Under perioden har det endast vart avstängt under kortare period på grund av åsknedslag. Totalt har systemet körts 6 360 timmar under 2013. 4.3 Beaktande av miljöbalkens hänsynsregler Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna redovisas i bilaga 6, som också är en sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10-16 NFS 2006:9. 4.4 Rapportering av händelser och störningar Inga störningar har skett under 2013. 4.5 Återanvändning av restprodukter Tekniska verken arbetar aktivt för återanvändning av restprodukter från förbränning genom både eget arbete och genom branschorganen som t.ex. Svenska Energiaskor, Värmeforsk och Avfall Sverige. Slaggrus och andra askor används internt på deponin som konstruktionsmaterial för vallar, körytor etc. och ersätter då naturgrus. Under 2013 har 6 674 ton askor använts som konstruktionsmaterial på deponin. Även en stor mängd andra material har använts för konstruktioner och till sluttäckning. 4.6 Utsläppskontroll och utsläpp Analys av grund-, yt- och lakvatten sker enligt kontrollprogram fastställt av Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Katrineholm 2012-02-03. En utvärdering av analysresultat för 2013 finns redovisat i bilaga 3 och en grafisk illustration av tidstrender ges i bilaga 4. I bilaga 3 finns även provtagningspunkterna utmärkta på karta. Provtagning görs av kvalificerad personal enligt provtagningsrutiner och analys av vattenproverna utförs av ackrediterade laboratorier Under 2014 kommer vi att förbättra provtagningsplatserna för att förhindra att misstag få med suspenderat material i proverna. För kontroll av utsläpp till luft, se under avsnitt 4.1. 4.6.1 Sammanfattning av utförda mätningar och undersökningar på vatten Provtagningar har utförts i lakvatten, grund- och ytvatten enligt gällande kontrollprogram. Det lokala reningssystemet för lakvatten har god funktion och kan uppvisa en betydande föroreningsreduktion framför allt för kväveföreningar. Nedan redovisas en sammanfattning av resultaten från provtagningarna. 4.6.2 Lakvatten Lakvatten har under år 2013 provtagits i följande provtagningspunkter. L1 = Inre lakvattendike L2 = lakvatten i damm L4 = utgående norra lakvattendammen Lakvatten har provtagits i punkt L1, L4 samt i L2 enligt det gamla kontrollprogrammet. Provtagning i punktern L5 enligt det nya kontrollprogrammet, påbörjades när den nya lokala mark/växtsystemet tas i bruk under sommaren 2013. Ännu så länge finns få provresultat. Lakvatten från Vika avfallsanläggning uppvisar i jämförelse med svenska lakvatten generellt, låga föroreningshalter. Inga G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 19

Tekniska verken Miljörapport 2013 Vika avfallsanläggning tydliga trender för tungmetallerna kan ses. De olika behandlingsstegen bidrar fortfarande till starkt reducerade kvävehalter som en följd av nitrifikation och denitrifikation. Kloridhalterna har en ökande trend under hela 2000-talet vilket troligen hänger ihop med att större mängder askor hanteras på området. Klorider är lättrörliga och kan inte renas bort med mark/växtsystem. 4.6.3 Ytvatten Ytvatten har provtagits i följande provtagningspunkter: YN1 = uppströms i norra diket, öster om deponin (referenspunkt) YN2 = nedströms i norra diket, väster om deponin vid vägövergång YS1 = uppströms Vika deponi och askdeponin, öster om askdeponin (referenspunkt) YS2 = nedströms Vika deponi och askdeponin, väster om askdeponin Ingen tydlig påverkan föreligger på ytvatten med avseende på tungmetaller. Tungmetallhalterna klassas överlag som mycket låga till låga. Årsprovet 2013 i YS2 innehöll högre halter av flera metaller än normalt. Provet var grumligt med mycket suspenderat material vilket troligen har påverkat resultatet. I ytvattnet finns ett påslag av kväve och högre kloridhalt nedströms deponin, vilket tyder på en viss påverkan. Konduktiviteten uppvisar stor variation och vattnet är påverkat både uppströms och nedströms avfallsanläggningen. 4.6.4 Grundvatten Grundvatten har provtagits på följande provtagningspunkter: G2 = uppströms deponin, grundvattenrör Vikens gård, referenspunkt G15 = nedströms deponin, grundvattenrör Karsudden Koppar uppvisar ett högt värde i en i övrigt sjunkande trend. Nivån är samma för G2 och G15. Kloridhalterna i G15 nedströms deponin ligger stabilt vilket tyder på att provpunkten inte är påverkan av lakvatten, då halterna i G2 visar en ökande trend. Det råder oklarhet kring kväveanalyserna och utredning pågår. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2013\03 slutversion MR Vika 2013\MR Vika 2013 slutversion.docx 20

Vika avfallsanläggning Bilaga 1 Sammanställning av gällande miljörelaterade myndighetsbeslut avseende Vika avfallsanläggning 2013. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2003-12-16 Länsstyrelsen Tillstånd till yrkesmässig transport av avfall och farligt avfall Tillståndet gäller t.o.m. 2013-12-15 och 2008-12-15. I nuläget utför vi inga yrkesmässiga transporter och tillstånden kommer inte att förnyas. 2006-05-15 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Fastställande av kontrollprogram för verksamheten. Ersatt av nytt kontrollprogram 2012-02-03. 2007-04-24 Byggnadsnämnden Tillstånd till hantering av brandfarlig vara 2007-10-02 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Särskilt kontrollprogram för hanteringen av förorenad jord 2009-07-07 Miljö och hälsoskyddsnämnden Utfyllnad på södra sidan av deponin 2009-12-02 Miljö och hälsoskyddsnämnden Mellanlagring av förorenad jord 2010-02-15 samt 2010-10-29 samt 2011-06-13 Miljö och hälsoskyddsnämnden Utökad tid för mellanlagring av aska t o m 30 juni 2011-03-01 Redovisning av lagrade mängder sker till Miljö- och hälsoskyddsnämnden månadsvis. Utökad lagringstid för askan t.o.m. 30 september 2011. Den 5/9-2011 var all aska uttransporterad och någon redovisning sker ej efter detta datum. 2010-08-25 Miljöprövningsdelegationen Förlängning av prövotid för lakvattenbehandlingen till 2014-04-01 2011-02-18 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Godkännande av redovisat säkerhetsbelopp för Vika Avfallsanläggning. Gäller till och med den 28 februari 2016. 2011-08-30 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Utökning av mängden impregnerat virke som får lagras på Vika. Från 300 ton till högst 1500 ton per tillfälle. Vid årsskiftet 2013/2014 fanns ca 600 ton i lager. 2011-12-05 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Tillfällig lagring av aska som är farligt avfall vid större driftstörningar i askutmatningen på kraftvärmeverket i Katrineholm som innebär att askan ej kan transporteras direkt till Norge. En plats är iordningställd för detta ändamål. 2012-02-03 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Förslag till nytt kontrollprogram för Vika Avfallsanläggning gicks igenom med representant från miljö och hälsoskyddsnämnden den 2012-01-18. Förslaget godkändes 2012-02-03 och ersätter tidigare program. 2012-02-13 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Godkännande av avslutningsplan för Vika deponi. Anmälan ska ske 6 veckor innan arbetet på varje etapp startar. Den 21/2-2012 anmäldes att arbetet ska starta och den 22/2-2012 kom ett beslut att det var ok att börja men att val av dräneringsskikt ska rapporteras till tillsynsmyndigheten. Den 22/2 anmälde vi att en stenfraktion i storleken 16-22 mm ska användas. Sluttäckning genomfördes under perioden sept-nov.

Vika avfallsanläggning Bilaga 1 2013-03-14 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Beslut avseende redovisning av sluttäckning etapp 1, Lasstorp 4;1, Katrineholms kommun. Beslutet med beteckning 2013-372-426: Miljö och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra mot redovisningen mot redovisningen av hur sluttäckningen av etapp 1 genomförts. 2013-06-27 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Beslut med beteckning 2013-992-426 angående lakvattendike på Vikas södra sida. Utifrån presenterad utredning bedömer miljö och hälsoskyddsnämnden att det inte föreligger något behov av ytterligare lakvattendike vid Vika deponins södra del. 2013-08-09 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Anmälan sluttäckning etapp 2. Beslut med beteckning 2011-736-426: under förutsättning att sluttäckningen utförs enligt tidigare beslut avslutningsplan har miljö och hälsoskyddsnämnden inget att erinra mot sluttäckning etapp 2. 2013-08-13 Länsstyrelsen Uppsala Län Beslut med Dnr 551-3604-13 angående förlängning av redovisningstid för Vika avfallsanläggning, lakvattenhantering till den 31/12-2015. 2013-10-03 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Anmälan om rensning av södra diket Vika avfallsanläggning Lasstorp 4:1, Katrineholm. Beslut med Dnr 2013-1172-426: 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsakligen överensstämmande med anmälan. 2. Uppgrävda massor placeras norr om diket och så långt som möjligt från diket för att massorna vid regn rinner tillbaka i diket. 3. Vart massorna placeras ska dokumenteras. 4. En skriftlig rapport ska lämnas efter genomfört arbete. (inlämnad 2014-02-12)

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Mottagna avfallsmängder 2013 vid Vika avfallsanläggning Nedan redovisas de avfallsmängder som hanterats vid anläggningen under året. I tabell 1 3 redovisas summan av totala avfallsflöden vid anläggningen under 2013. En större andel har använts som konstruktionsmaterial vid deponin. Eftersom denna andel till stor del består av avfall har de registrerats som deponerade mängder. Då dessa material ersatt jungfruliga konstruktionsmaterial skulle de även kunna registreras som återvinning. Om mängden konstruktionsmaterial tas bort från den totala deponerade mängden minskar denna avsevärt. I tabell 4 redovisas mängder för respektive kategori specificerat på olika avfallsslag. Indelningen är samma som den som Tekniska verken energi använder vid registrering och invägning vid deponin. Tabell 1. Mottagna mängder avfall vid Vika avfallsanläggning 2013. Totala mottagna mängder 2013 Totalsumma (ton) 85900 Till deponering inklusive konstruktionsmaterial (ton) 63652 Till återvinning exklusive konstruktionsmaterial (ton) 22248 Tabell 2. Avfallsmängder till deponering. Till deponering/konstruktion Kategori Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall 1832 2. Schakt, betong mm 20328 3. Avfall från Energiutvinning 3846 4. Flytande avfall 1325 5. Branchspecifikt avfall 1590 6. Gjuterisand 9190 7. Ej branschspec avfall 4 8. Övrigt till deponi 25537 Tabell 3. Avfallsmängder till återvinning. Kategori Till Återvinning Mängd ton 9. Kompostering 1511 10. Övrig återvinning 8992 11. Till förbränning 11745 13. Till konstruktion (slaggrus) 0 Summa till deponi Varav konstruktioner 63652 60560 Summa till återvinning exkl. konstruktionsmtrl. (som ej är slaggrus) 22248

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Tabell 4. Avfallsmängder 2013 till deponering/konstruktion fördelade på olika avfallsslag för respektive kategori. Deponerade/använda till konstruktion mängder 2013 Kategori Avfallsslag Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall Kakel, Klinker, Porslin ytong m.m 1832 Delsumma 2. Schakt, betong mm 3. Avfall från energiutvinning Fina massor 7689 Asfalt 262 Tegel 468 Grova massor 10061 Betong 1848 Delsumma 19860 Ved, flis, torveldning 3846 Delsumma 3846 4. Slam/flytande avfall Flytande avfall 1325 5. Branchspecifikt avfall Delsumma 1325 Cement industrispill 1590 Delsumma 1590 6. Gjuterisand Bentonitsand, SKF 1479 Stoft, SKF 1004 Slagg + övrig sand SKF 6707 Slagg, gjutsand Hälleforsnäs 0 Delsumma 9190 7. Ej branschspecifikt avfall IL deponi 4 Delsumma 4 8. Övrigt till deponi Totalsumma deponering Grovsophämtning deponirest ingår i deponi utsorterat. 27 Grovavfall 3355 Deponirest från Åv-central m.m Med i grovavfall Deponi utsorterad Med i grovavfall Planglas 15 Asbest 110 Förorenad jord < 2 % olja 21699 Gips 331 Delsumma 25537 Deponerade mängd Till konstruktion 3094 60560

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Tabell 5. Avfallsmängder 2013 till återvinning fördelade på olika avfallsslag/material för respektive kategori. Avfall till återvinning 2013 Kategori Avfallsslag/material Mängd ton 9. Kompostering Löv, mossa, gräs 1077 Hästgödsel 434 Delsumma 1511 10. Till återvinning Latrin 0 Batteri, bly < 3 kg 0 Lysrör 8,2 Batteri, brunsten, alkaline, litium 2,5 Batterier bil/bly från Åv-central 49 Däck 63 Elektronik avfall fr. Åv-central 353 Elektronik ej producentansvar 54,6 Flis 5337 Glas färgat, rampen 88 Glas ofärgat, rampen 88 Stubbar 36 Aluminium utgående 12 Rostfritt utgående 4,8 Mässing utgående 1,2 Koppar 1,0 Kyl/frys 164 Vitvaror 178 Metallförpackningar 29 Metallskrot 1365 Mjukplast(krymp och sträckfilm) 27 Elmotorer 6 Tidningar 341 Wellpapp 415 Hård plast ej förpackningar 40 Bly 0,1 Impregnerat virke 306 Kartong rampen 1,7 Kabel 21 Delsumma 8992

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 11. Till förbränning Hushållsavfall (omlastningsuppdrag) 6602 Brännbart IL 356 Brännbart övrigt 4787 Delsumma 11745 13. Till konstruktion Slaggrus från Gärstad 0 Grova och fina massor, asfalt, tegel, betong redovisas under kategori 2 i tabell 4 för deponerade mängder. Aska redovisas under kategori 3 i tabell 4 för deponerade mängder. Cementbruk redovisas under kategori 5 i tabell 4 för deponerade mängder. Gjuterisand redovisas under kategori 6 i tabell 4 för deponerade mängder. Förorenade jordar redovisas under kategori 8 i tabell 4 för deponerade mängder. Delsumma Totalsumma Återvinning Avfall till återvinning exklusive konstruktionsmaterial 22250

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Mängder farligt avfall 2013 Tabell 6. Utgående mängder farligt avfall 2013 samt transportör, mottagare och bortskaffningsförfarande. Ämne Avfallskod (ton) återvinningsförfarande Mängd Bortskaffnings- eller Transportör Mottagare Absol 15 02 02 5,34 Sita Sverige AB TVAB Gärstad Förbränning Ammoniak 06 10 02 0,054 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Basiskt avfall 20 01 15 0 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Neutralisering Bekämpningsmedel 20 01 19 0,336 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Bilbatterier (bly) 20 01 33 48,96 Stena Gotthard Boliden Bergsö Landskrona Återvinning/destruktion Brandvarnare ej vanliga 20 01 35 0 Ragnsells AB Ragnsells AB Återvinning/destruktion Elektronik ej producentansvar 20 01 35 54,6 Sita Sverige AB SIMS Återvinning Filium skärvätska 12 01 09 0 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Färg lösningsmedel (inkl fett och lim) 20 01 27 22,509 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Gasol 16 05 04 1,083 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Återvinning Glykol 16 01 14 1,641 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Härdare 20 01 13 0,258 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Icosyanater tomburkar 08 05 01 0,032 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Impregnerat virke 20 01 37 305,8 Sonstorps åkeri Värmeverket Katrineholm Förbränning Kaustiksoda 06 02 04 0,171 Ragnsells AB Ragnsells AB Neutralisering Kvicksilverinstrument 20 01 21 0,042 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Separeras Lysrör 20 01 21 6,02 LBC Askersund Elkretsen Återvinning Lågenergilampor 20 01 21 2,17 LBC Askersund Elkretsen Återvinning Lösningsmedel 20 01 13 2,809 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Olja 20 01 26 19,130 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning/återvinning Oljefilter 16 01 07 1,694 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Rengöringsmedel 20 01 29 1,320 Ragn-Sells AB Neutralisering eller Ragn-Sells AB och TVAB förbränning Riskavfall 18 01 03 0,192 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Destruktion Småbatterier 20 01 33 2,5 M4 Elkretsen- Återvinning- Småkemikalier (inkl flussmedel) 16 05 06 0,551 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Syror 20 01 14 0 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Totalsumma 477,209