Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen handbok för fackligt förtroendevalda
Landsorganisationen i Sverige 2010 Original: LOs kommunikationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2010 isbn 978-91-566-2639-5 lo 10.10 1 000
Innehåll Våga ta diskussioner! 5 Fackets värderingar 6 Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen 7 Sverigedemokraterna 10 Myter och fakta om invandringen till Sverige 14 Tips till dig som vill läsa mer: 19 3
4
Våga ta diskussioner! Den här handboken riktar sig till dig som är förtroendevald i något av LOs förbund. Du har ett viktigt uppdrag; att företräda fackföreningsrörelsens värderingar. Det innebär att stå upp för idén om alla människors lika värde och lika rätt. Idag sprider sig främlingsrädslan i samhället. Den finns i alla samhällslager, såväl bland höginkomsttagare som bland låginkomsttagare, i storstäder och på landsbygden, och den finns på våra arbetsplatser. I höstens val finns risken att ett öppet främlingsfientligt parti, Sverigedemokraterna, tar sig in i riksdagen. Vi i fackföreningsrörelsen kan aldrig acceptera Sverigedemokraternas angrepp på dem som invandrat till Sverige. Många gånger är det våra medlemmar partiet angriper. Ska vi tillsammans kunna möta främlingsfientligheten är det viktigt att vi som tror på solidaritet, jämlikhet och rättvisa vågar ta diskussioner och orkar bemöta främlingsfientliga påståenden. Vi måste ge svar på tal och visa att främlingsfientlighet inte går ihop med fackföreningsrörelsens värderingar. Alla har samma värde och ska behandlas jämlikt. Det är grunden i vår människosyn och det måste vi stå upp för. Det viktiga är att ta diskussionen! Att inte låta den som sprider myter stå oemotsagd. För det är när tystnad råder som myter kan få fäste och växa sig starka. Min förhoppning är att den här handboken kan ge dig inspiration och kraft att ta sådana diskussioner när de uppstår på din arbetsplats. Wanja Lundby-Wedin LOs ordförande 5
Fackets värderingar Den fackliga rörelsen bygger på insikten att arbetare bara blir starka tillsammans. Fackliga organisationer blir som mest framgångsrika när man hittar vägar för att undvika att arbetare ställs mot varandra och tvingas konkurrera med låga löner och villkor. Då skapas ett gemensamt intresse, där solidaritet mellan människor står mot konkurrens och utpressning. Vi menar att arbetare i Sverige och Estland har mer gemensamt med varandra än anställda och arbetsgivare i respektive länder. Därför slåss vi för att alla ska ha lika lön och villkor när man arbetar i Sverige, oavsett vilket land man kommer ifrån. Därför samarbetar vi med fackföreningar i andra länder. Människor flyttar över landsgränser av en mängd olika anledningar. En del gör det för att fly undan förtryck och andra för att finna ett arbete. Det faktum att den äldre delen av befolkningen växer gör att Sverige har ett behov av arbetskraftsinvandring. Om arbetskraftsinvandring ska kunna spela en positiv roll i samhällsekonomin måste konkurrensen om jobben ske på lika villkor. Att människor diskrimineras i arbetslivet är inte bara ett problem för den som utsätts, det är också ett grundskott mot den fackliga tanken om att inga arbetstagare ska tvingas acceptera sämre villkor än de som fastställs i kollektivavtalen. Kampen mot diskriminering är därför avgörande för fackens förmåga att upprätthålla de kollektivavtalade villkoren på hela arbetsmarknaden. 6
Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen Som förtroendevald i facket är det viktigt att i de dagliga samtalen på din arbetsplats stå upp för fackets värderingar. Det gäller inte minst i mötet med arbetskamrater som är missnöjda med utvecklingen i samhället. Debatter om höger eller vänster i politiken är en sak. Men att ta debatten med personer som uttrycker främlingsfientliga åsikter är något som många känner osäkerhet inför. Det viktigaste du kan göra är att våga diskutera. Du kanske inte övertygar den som uttrycker främlingsfientliga åsikter, men du talar samtidigt till de tio arbetskamrater som sitter tysta vid samma fikabord. Påståenden och myter ska inte få stå oemotsagda. Det är viktigt att bemöta fördomar från första stund och inte låta dem bli en accepterad jargong på arbetsplatsen. Längre bak i den här handboken hittar du svar på några av de vanligaste myterna om invandringen till Sverige. Lika viktigt är att du vågar tro på din egen kunskap och dina egna erfarenheter. Ur fackets värdegrund kan många svar hämtas. Då handlar det om att beskriva samhällsproblemen ur ett klassperspektiv. Och visa hur arbetarrörelsen angriper arbetslösheten, bristerna i välfärden, segregationen och andra orättvisor med en politik för minskade klyftor. Tips inför diskussioner: Lyssna och visa respekt En central del för att nå fram med sitt budskap är att skapa en bra diskussion. Det handlar om hur vi bemöter varandra oav- 7
sett vad vi egentligen tycker om varandras åsikter. Att lyssna och visa respekt är A och O. Ifrågasätt Kom ihåg att också korrekta uppgifter och i sak riktig statistik kan användas fel, till exempel genom att sättas i vilseledande sammanhang. Om någon påstår något som känns orimligt eller tvivelaktigt kan man alltid be att få veta mer, be personen förklara närmare vad hon eller han menar och var informationen som hon eller han hänvisar till kommer ifrån. Testa dina argument innan Vi är inte alla vana vid att hamna i diskussioner, och känslan av att plötsligt befinna sig i debatt kan för många vara skrämmande. Det är med diskussioner som det är med det mesta i livet övning ger färdighet. Att testa sina tankegångar och argument med någon man känner sig trygg med, en vän eller sin partner, kan vara bra. Att fråga henne eller honom hur det du säger låter, och vilka invändningar som hon eller han tror du kan komma att möta, kan vara en bra förberedelse. Gå tillbaka till dina värderingar Med fötterna i en värdegrund, en ideologisk plattform, kan man i regel alltid känna sig förankrad även när det blåser. När påståenden och åsikter haglar kan det många gånger kännas svårt att ta ställning till dem. Då kan det vara bra att ställa sig frågan: Hur går det här ihop med det som jag i grunden tror på? Med utgångspunkt i arbetarrörelsens värdegrund om att samhället ska vila på solidaritet, jämlikhet och rättvisa, är vissa saker inte möjliga att ställa upp på. 8
Lyssna till ditt hjärta Vissa påståenden kanske man inte alltid känner sig säker på hur man ska bemöta, eller så kan det i stunden vara svårt att underbygga sina motargument. Samtidigt håller man instinktivt inte med om det som sägs, det känns fel. Kom ihåg att det kan vara okej att bara säga det. Du kan sätta ned foten och säga: Det du säger är för mig orimligt och står helt i strid mot mina värderingar. Jag ställer inte upp på det du säger! 9
Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna är ett parti med sina rötter i nynazismen. Partiet bildades i slutet av 1980-talet av personer aktiva i det rasistiska nätverket Bevara Sverige Svenskt. Sent in på 1990-talet var Sverigedemokraterna en liten sektliknande organisation där många medlemmar samtidigt var aktiva nazister. Flera medlemmar i partiet dömdes för hets mot folkgrupp och överfall på invandrare. De senaste åren har Sverigedemokraterna aktivt försökt tvätta bort sin smutsiga historia. Nu vill man istället framstå som ett parti bland andra. Men partiledaren Jimmie Åkesson måste då förklara varför han 1995 gick med i ett parti där nazister satt på ledande poster. När Jimmie Åkesson valdes till ungdomsförbundets ordförande 1998 hade en lång rad av partiets kandidater kopplingar till nazistiska grupper. Att partiet helt skulle ha brutit med nazismen idag går att ifrågasätta. Så sent som 2008 kunde den antirasistiska tidningen Expo avslöja att ledande Sverigedemokrater donerat pengar till nazistiska grupper som Info 14, Nationalsocialistisk front och Svenska motståndsrörelsen. Hösten 2009 avslöjades att flera av Sverigedemokraternas kandidater i kyrkovalet hade varit medlemmar i eller funnits i kontaktregistren för nazistiska organisationer. Högerparti Sverigedemokraterna vill idag varken klassificera sig som höger eller vänster. Man riktar sig gärna till LO-medlemmar i annonser och säger sig vilja återupprätta folkhemmet. Men en granskning av partiets olika politiska förslag visar tydligt att Sverigedemokraterna är ett extremt och främlingsfientligt 10
högerparti. Partiets politik genomsyras av föreställningen om att så gott som alla samhällsproblem orsakas av invandringen. Sverigedemokraterna beskriver sig själva som ett intresseparti för svenskar och partiets politik bygger på en uppdelning där men värderar människor olika beroende på religiös tillhörighet eller kulturell härkomst. Kärnan i Sverigedemokraternas politik består av motståndet mot invandring. Sverigedemokraterna härleder i stort sett alla samhällsproblem till invandringen och menar att ett samhälle där människor med olika bakgrund lever tillsammans blir mindre tryggt. Partiet vill därför att de som invandrat till Sverige ska återvandra. Den sortens rasism som bygger på att man delar in och värderar människor efter ras, som har sina rötter i 1800-talets rasbiologi och som ledde fram till folkmordet på judar i nazityskland, är numera bortstädad ur Sverigedemokraternas partiprogram. Den har ersatts av en kulturrasism där man istället klassificerar människor utifrån hänvisningar till kulturell eller etnisk härkomst och värderar människor olika utifrån det. Men partiet tycker fortfarande inte att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. Som många andra högerextrema rörelser bygger Sverigedemokraterna idag mycket av sin propaganda på missvisande kritik av islam och muslimer. Man lyfter fram enskilda exempel på radikal islamism som om alla muslimer var sådana. I en uppmärksammad debattartikel i Aftonbladet hösten 2009 skrev Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att massinvandringen från muslimska länder tillsammans med de relativt höga födelsetalen inom den muslimska befolkningsgruppen är på väg att förändra Sverige och beskrev muslimerna som vårt största utländska hot sedan andra världskriget. 11
12 Antifackliga Fram tills nyligen hade Sverigedemokraterna en mycket aggressiv antifacklig arbetsmarknadspolitik. Man stod tydligt på arbetsgivarens sida och menade att fackets makt måste begränsas. Partiet ville skrota såväl LAS som MBL och inskränka konflikträtten. Eftersom man är rädd att stöta bort väljare har man nu skrivit om programmet och vill bara ändra LAS så att arbetsgivare enklare kan säga upp anställda. I partiets valmanifest förespråkar man en ökning av antalet undantag arbetsgivare får göra från turordningsreglerna vid uppsägningar. Sverigedemokraterna har en populistisk demokratisyn. Med det menas att partiet ser samhället som uppdelat i två delar, folket och eliten. Man erkänner inte att det finns klassklyftor eller ekonomisk ojämlikhet i samhället. Det är svårt att granska Sverigedemokraternas ekonomiska politik eftersom partiet menar att nästan alla problem går att lösa med en minskad invandring. Det gör att partiet tycker sig kunna förespråka både skattesänkningar och satsningar på nästan samtliga välfärdsområden samtidigt. Sverigedemokraterna har en mycket konservativ syn på familjen och är direkta motståndare till politik som leder till jämställdhet mellan kvinnor och män. Man vill kraftigt inskränka kvinnors fria rätt till abort genom att sänka gränsen för när abort är tillåtet från vecka 18 till vecka 12. Partiet vill helst slopa den kommunala barnomsorgen och ser hellre att kvinnor stannar hemma för att ta hand om barnen. Partiet har en negativ syn på skilsmässor. I partiets egen tidning har partisekreteraren Björn Söder hetsat mot homosexuella och hävdat att en normalisering av hbtpersoner kommer att leda till att samhället börjar acceptera tidelag och pedofili. Sverigedemokraterna motsätter sig homosexuellas möjlighet att gifta sig och att prövas som adoptivföräldrar.
Sverigedemokraterna talar gärna om brottslighet och menar att tryggheten i samhället minskar. Detta samtidigt som en rad av partiets företrädare genom åren har dömts för grova brott. Man kan fråga sig om inte Sverigedemokraterna snarare har en mer tillåtande syn på kriminalitet än andra partier, så länge brotten utförs av personer som är födda i Sverige. 13
Myter och fakta om invandringen till Sverige Myter: Invandrarna kommer hit och tar våra jobb! Nej, invandringen skapar inte arbetslöshet. Arbetsmarknaden är inget nollsummespel. Det är inte befolkningens storlek som bestämmer andelen arbetslösa. Arbetslösheten är beroende av konjunkturläget, penning- och finanspolitiken, internationell efterfrågan, strukturförändringar samt arbetsmarknadspolitiken. Det viktiga är att slå vakt om att samma villkor gäller för alla som arbetar i Sverige. Öppenhet mot omvärlden ökar snarare tillväxten och är därmed bra för sysselsättningen. Alla som arbetar är med och bidrar till välfärden. Invandrarna jobbar inte utan lever på bidrag! Påståendet att invandrarna tar jobben och att de inte arbetar brukar ofta komma samtidigt från samma person. Vi är övertygade om att alla vill arbeta, och det skiljer sig förstås inte mellan dem som är föda i Sverige och människor som är födda utomlands. Strävan efter att försörja sig och inte vara beroende av andra är lika stor oavsett var du kommer ifrån. Däremot diskrimineras ofta invandrare av arbetsgivare med fördomar. Idag finns fler än 650 000 utrikes födda i Sverige i sysselsättning. Om Sverigedemokraterna lyckades genomföra sin återvandringspolitik och dessa personer skulle lämna landet skulle skolan, vården, hela samhället kollapsa. 14
Sverige tar emot fler flyktingar än andra länder! Enligt FN finns det omkring 20 miljoner människor på flykt i världen. Bara en liten del av världens flyktingar söker sig till Europa och Sverige. De allra flesta söker sig till sina grannländer. Dessa grannländer är ofta fattiga, de två länder som tar emot flest flyktingar är Pakistan och Iran. I förhållande till våra ekonomiska resurser tar Sverige och andra rika länder emot få flyktingar. Många som får stanna är inte riktiga flyktingar! Det här är ett vanligt påstående som saknar belägg. Risken är snarare den omvända, att personer som har flyktingskäl skickas tillbaka eller inte lyckas ta sig till Sverige. Den nya ordningen med visumplikt och bötesrisk för transportföretag gör att många som skulle behöva skydd inte kan ta sig till Sverige och söka asyl. När det gäller anhöriginvandring räknas make, maka, sambo eller registrerad partner, barn under 18 år samt annan nära anhörig som man bott tillsammans med, till exempel en förälder, som anhörig. Här är den viktiga principfrågan vad som är moraliskt rimligt. Att man som flykting får möjlighet att leva tillsammans med sin familj eller att svensk migrationspolitik ska splittra familjer? Brottsligheten är högre bland invandrare! Enligt en rapport som Brottsförebyggande rådet publicerade 2005, och som många Sverigedemokrater gärna hänvisar till, är det 2,5 gånger vanligare att en person född utanför Sverige misstänks för brott än en person född i Sverige. Men den absoluta majoriteten av alla brott begås av personer som är födda i Sverige. Det är dessutom 3,5 gånger vanligare att män misstänks för brott än kvinnor. Det är också mer än 6 gånger vanligare att personer vars familj fått socialbidrag misstänks för 15
brott än personer vars familj inte fått socialbidrag. Det visar att det snarare är den sociala positionen i samhället som avgör brottsligheten. Integrationen har misslyckats, se hur det brinner i förorter som Rosengård! De oroligheter som drabbade Rosengård i Malmö beror på sociala problem, inte på att många invånare i Rosengård invandrat till Sverige. Arbetarrörelsen ser istället klassklyftorna, arbetslösheten, diskrimineringen och bristen på bra bostäder som förklaringen till oroligheterna. Hedersvåld och slöjor visar att muslimer förtrycker kvinnor! Arbetarrörelsen accepterar aldrig förtryck, inte heller förtryck med hänvisning till kultur eller religion. Det förekommer hedersvåld och det måste stoppas. Men det kan ibland vara bra att påminna om att det även förekommer våld i familjer där mannen är född i Sverige. Då är det sällan någon som hänvisar till den svenska kulturen som förklaringen till våldet. Att bära slöja kan vara ett tecken på förtryck, men måste inte alls vara det. Många muslimska kvinnor väljer att bära slöja av egen vilja. Man ska ta seden dit man kommer! När man kommer till ett nytt land innebär det alltid stora förändringar som man måste anpassa sig till. Hur skulle du själv vilja bli behandlad om du tvingades fly Sverige och söka skydd i ett annat land? Skulle inte du vilja behålla din religion, dina traditioner och fortsätta tala svenska med dina barn? 16
Fakta: Hur många invandrare kommer till Sverige? Anhöriga, arbetstagare och studenter står för den största invandringen till Sverige. Sammanlagt beviljades närmare 100 000 uppehållstillstånd under 2009, det visar Migrationsverkets statistik. De flesta som fick uppehållstillstånd i Sverige 2009 var anhöriga. Antalet uppgick till drygt 35 000. Den näst största gruppen var arbetskraftsinvandrare (cirka 22 000 individer) samt gäststuderande (cirka 13 500 individer). Över 11 000 personer fick uppehållstillstånd efter att ha sökt asyl. Enligt Statistiska centralbyrån utvandrade samma år cirka 38 000 personer från Sverige. Hur många söker asyl i Sverige och hur många får stanna? Under 2009 avgjorde Migrationsverket närmare 27 500 asylärenden. 27 procent av ansökningarna beviljades, det vill säga närmare 7 500 personer. Ytterliggare cirka 3 500 fick uppehållstillstånd efter beslut i migrationsdomstol eller Migrations-överdomstolen. Övriga asylsökande fick avslag eller så beslutades att asylprövningen skulle övertas av en annan EU-stat inom ramen för den så kallade Dublinförordningen som innebär att man ska söka asyl i det första land man kommer till inom EU. Hur mycket kostar invandringen? Man kan inte säga vad invandringen kostar Sverige, de flesta som invandrat till Sverige arbetar och bidrar till välfärden. I statens budget för 2010 avsätts 5,7 miljarder till utgiftsområdet migrationspolitik, det är mindre än en procent av statens utgifter. Totalt har staten utgifter på mer än 800 miljarder år 2010. 17
18 Har invandrare rätt till bidrag? En person med utländskt medborgarskap men med uppehållstillstånd i Sverige har samma rättigheter och skyldigheter vad gäller bidrag och vård som den som har svenskt medborgarskap. Det är alltså inte så att invandrare har rätt till några andra bidrag än den som har svenskt medborgarskap. Det är folkbokföring i Sverige som är avgörande för tillgång till sjukvård och bidrag.
Tips till dig som vill läsa mer: Slaget om svenskheten ta debatten med Sverige-demokraterna Mats Wingborg och Anna Lena Lodenius (Premiss förlag). En faktaspäckad bok som i 25 kapitel ger en bild av Sverigedemokraternas politik när det gäller kultur, religion, familj, sexualfrågor, skola, EU, arbetsmarknad, invandring, jämställdhet, miljö, kriminalpolitik och så vidare. Kan beställas via Arenagruppens hemsida. Högerpopulismen, en antologi om Sverigedemokraterna red. Håkan A Bengtsson (Premiss förlag). Handlar om Sverigedemokraternas framväxt i Sverige, om högerpopulismens framgångar i Europa och om bakgrunden till att Sverigedemokraterna nu har platser i hälften av Sveriges kommunfullmäktige. Kan beställas via Arenagruppens hemsida. Sverigedemokraterna har fel och Sverigedemokraterna har fel igen red. Andreas Bengtsson (Expo). Två handböcker för alla som vill bemöta Sverigedemokraterna och deras idéer. Böckerna samlar argument mot Sverigedemokraternas politik från alla politiska läger. Går att beställa via mejl: office@expo.se Ut ur skuggan: en kritisk granskning av Sverigedemokraterna Mikael Ekman och Daniel Poohl (Natur & Kultur). Sedan mitten av 1990-talet har Sverigedemokraterna försökt att tvätta bort sin extremiststämpel och förtiga sina ideologiska rötter. I dag hävdar partiet att man gjort upp med sin historia. Det är inte sant, menar författarna, skinnskallarna rensades aldrig ut, de bytte bara klädstil. 19
www.expo.se På den antirasistiska tidskriften Expos webbplats finns en omfattande researchdossier om Sverigedemokraterna och andra högerextrema grupper. Denna handbok bygger till delar på material som tidigare producerats av LO-förbundet Handels samt av Jobbare mot rasism, det tvärfackliga projekt som drivs av Kommunal, Handels, SEKO, IF Metall och Byggnads och som under flera år arbetat med att motverka främlingsfientlighet på LO-förbundens arbetsplatser i Landskrona. 20
isbn 978-91-566-2639-5 www.lo.se