LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:7 Bodil Mascher
2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Antikvarie Arbetsbeskrivning OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning / Historik Kulturhistorisk status 4 ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Förutsättningar / tillstånd före restaurering Aktuella åtgärder 7 Genomförda åtgärder KÄLLOR 13 Bilagor: Ljustorps kyrka, Ljustorps socken, Timrå kommun, Västernorrlands län. Program för ombyggnad av värmesystem. Leif Markström, 2006-11-08.
3 INLEDNING Objekt / dnr. Ljustorps kyrka, Ljustorps socken, Timrå kommun. Dnr. 2006 / 430. Länsstyrelsens tillståndsärende 2006-12-05 dnr. 433-17508-06. Beställare Hässjö, Ljustorp och Tynderö kyrkliga samfällighet. Beställarens ombud Peter Persman, Ljustorps församling.. Entreprenör Bergvärme AB, Lars Banér, Sundsvall. Antikvarie Bodil Mascher, Länsmuseet Västernorrland. Rapportsammanställning: Bodil Mascher. Arbetsbeskrivning Leif Markström, L.M. Bygg och Restaureringskonsult AB. OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning / Historik Kyrkan byggdes i sin nuvarande form 1752 och ligger högt på en terrass ovanför samhället. Bogården avgränsas i väster och norr av en bogårdsmur. Den klassicistiska kyrkan föregicks av en medeltida kyrka troligen från 1200- talet, som under kyrkoherden Josefus tid på 1400- talet skulle ha varit 17 alnar lång och 10 alnar bred. Den vitputsade kyrkan har en stomme av gråsten, rektangulärt långhus, västtorn med lanternin och sakristia mot norr. Entréer finns mot söder och huvudentré i väster (tornet). Kyrkan präglas idag av 1835-41 års restaurering. Arkitekten J. Carlberg gjorde ombyggnadsritningarna och flera byggmästare var inblandade, bland andra Lars David Geting. Då förlängdes långhuset i väster, tornet och ny sakristia i sten byggdes. Entrén mot söder tillkom samtidigt. Kyrkan uppfördes under ledning av Daniel Hagman på den gamla kyrkans östra och norra grundmurar. Inredningen från 1757-60 (senare borttagen), altarskrank, läktarbarriär, pelare under läktaren, bänkar utfördes av snickarmäster Olof Hillgren, läktarbarriärens målningar utfördes av Anders Eklund. Eric Hofverberg utförde kyrkoinredningens målning och förgyllning och medverkade troligen till predikstolens tillkomst, liksom Johan Edler dä, som även har skurit de två kvinnoskulpturerna som flankerar altaret. 1893 skedde en omfattande restaurering, som bland annat innebar att de slutna bänkraderna monterades ned och ersattes med enkla bänkar och ingången till predikstolen från sakristian murades igen. 1949
4 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekten Erik Fant. Då inreddes garderober och wc under läktaren, el-värme installerades, man lade golvplattor av kalksten i koret, nytt brädgolv i långhuset och bänkarna blev åter slutna. 1992 skedde en in- och utvändig restaurering ledd av Leif Markström. Entreprenör var Tremans Fasad i Hedemora. Då omputsades och avfärgades fasaderna och fönstren renoverades. Invändigt byggdes kapprum och wc om, ny trappa till läktaren byggdes, koret utvidgades och de två främsta bänkarna togs bort. Väggar och valv rengjordes och målningsbättrades, bänkinredningen målades om och inventarierna rengjordes och konserverades av Per Mattson från Gävle. Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4. ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Förutsättningar / tillstånd före restaurering Den planerade ombyggnaden syftar till att minska driftskostnaderna och ersätta det befintliga äldre värmesystemet som med tiden har blivit bristfälligt. Samtidigt ska åtgärderna utföras varsamt så att kyrkans kulturhistoriska värden vidmakthålles. El-förbrukningen är 120 000 Kwh/år. Kyrkans uppvärmning planeras bli intermittent med låg grundvärme som kan höjas till komfortvärme vid förrättningarna. Befintliga radiatorer före nya installationer: Framme i koret och utmed kyrkans ytterväggar finns träinbyggnader i bröstningshöjd, sköldar, som döljer ett antal befintliga mobila el-radiatorer. Mobila radiatorer bakom korbröstningen mot södra väggen före byte till vattenburna radiatorer. 2007 02 20.
5 Utmed norra ytterväggen finns 3 och utmed södra ytterväggen 2 mobila radiatorer bakom bröstningen samt en bakom kyrkvärdsbänken. På korväggen finns en mobil radiator på vardera sida om altaret dold bakom en bröstning. I läktarunderbyggnadens kapprum finns en mindre radiator ca 1 x 1 meter och i wc / förråd vardera en liten radiator ca 0,2 x 0,4 m, lika den lilla vid manöverpanelen vid södra entrén i kyrkorummet. Före ombyggnad till rwc och apparatrum i läktarunderbyggnad mot norr.. 2007 02 20. Före montering av vattenburna bänkvärmare. Golvet i bänkkvarteren är sedan tidigare uppbyggt cirka 15 cm. 2007 02 20.
6 Under bänkkvarteren är trägolvet förhöjt cirka 15 cm. Höjden minskar framme vid koret där golvet i mittgången är uppbyggt till en ramp vid koret. Gamla bänkvärmaren under kyrkvärdsbänken före bytet. 2007 02 20. Vid koret ligger kalkstensgolv. Södra väggen vid koret före rördragningen. 2007 02 20.
7 Aktuella åtgärder Enligt program ska värmedistributionen ske genom rör dragna under trägolvet i mittgångens golvbjälklag till bänkarna, där befintliga el-bänkvärmare ska ersättas med vattenburna radiatorer. I koret och i kapprum/förråd/wc under läktaren installeras vattenburna radiatorer. De mobila el-radiatorerna utmed ytterväggarna ska normalt ej användas men får stå kvar bakom de befintliga sköldarna utmed långsidornas väggar. Sakristians 3 el-radiatorer ska ej bytas ut enligt program, vilket betyder att inga rör behöver dras norr om koret. Genomförda åtgärder Nya vägghängda radiatorer har monterats framme i koret och under korfönstret på södra sidan, i utrymmen under läktaren (kapprum, wc). Radiatorerna är inte synliga utan står bakom de bröstningar som sedan förut finns utmed korväggen och bakom kyrkvärdsbänken. De gamla el-bänkvärmarna har ersatts av vattenburna dito. Enligt programmet skulle man montera radiatorer på båda sidor altaret. Man har avstått från detta och nu sitter endast vattenburna radiatorer på södra sidan altaret, eftersom rördragning inte kunde ske utan ingrepp i altarbasen. Koret efter installation av vattenburen värme 070330.
8 Nya vattenburna radiatorer bakom bröstning vid korväggen 070330. Koret och kyrkvärdsbänk i söder efter installationer. Främre bänkkvarteret i söder efter installationer. 070330.
9 Befintligt wc / förråd har byggts om till rwc och förrådet har inretts till apparatrum med värmepump och el-panna. Ledningarna utifrån kommer in i apparatrummet. Man har inte ändrat något vare sig på vägg eller dörr synligt in mot kyrkorummet. Man slopade flyttning av sekundär vägg inne i rwc och fick ett större utrymme, vilket avviker från programmet. Ovan och nedan: Nytt rwc och apparatrum (fd förråd) mot norr. Inga förändringar gjorda ut mot kyrkorummet. Foton 07 03 08, 070330. Nyinstallerad vattenburen radiator i kapprum, läktarunderbyggnad mt söder 070330.
10 Före installation av bänkvärmare 2007 02 20. Efter installation av bänkvärmare (täckbräder behövdes ej). Foto 070330. Bänkvärmarna skulle enligt programmet vara av märket Spiro-tub monterade under bänksitsarna men i stället har man valt cylinderformade kamrörsradiatorer, vilket är en fördel ur kulturhistorisk synpunkt. Kamrörsradiatorerna visade sig vara nättare än den först planerade typen och syns inte under bänkarna. Detta har även fördelen, att täckbrädor inte behöver monteras på baksidan bänkarna enligt programmet. Kamrörsradiatorerna har inmålats i bänkarnas mörkbruna kulör.
11 Rördragning: Rörledningarna utifrån kommer genom en befintlig ventilationslucka i kyrkomuren på norra sidan nära marknivå och kommer in i läktarunderbyggnaden på norra sidan (förrådet / wc). Brädgolvet demonterades i tidigare skarvar eller spontar och har återställts. Ledningarna kommer in genom befintligt ventilhål i långhusgrunden. 2007 03 08.
12 Ledningarna dras under det spontade trägolvet fram till bänkkvarteren. 2007 02 20. Demontering av brädgolv för rördragning vid entrén till kyrkorummet. 2007 02 20. Ledningarna är dragna under det spontade trägolvet fram till kapprummet i södra delen av läktarunderbyggnaden samt fram till bänkkvarteren på södra och norra sidorna. I bänkkvarteren är rören dragna under det tidigare uppbyggda trägolvet under bänkarna och upp genom golvet till varje bänkrad och till bänkvärmarna.
13 Pågående rördragning i långhuset. 2007 03 08. Framme vid koret, där det ligger kalkstensgolv, går ledningar synligt ovan golvsockeln några meter utmed södra väggen fram till kyrkvärdsbänk och korbröstning. Detta är det enda stället ledningarna är synliga (förutom på undanskymda ställen i läktarunderbyggnad). Sakristian har behållit sina el-radiatorer enligt programmet, för att inte göra ingrepp i muren mot sakristian och undvika rörledningar utmed väggen under predikstolen. KÄLLOR Curman, Sigurd, Roosval, Johnny: Sveriges kyrkor. Medelpad, Stockholm 1939. Ljustorps kyrka, Ljustorps socken, Timrå kommun, Västernorrlands län. Program för ombyggnad av värmesystem. Leif Markström, 2006-11-08.