Bzzzz hur konstigt det än kan låta



Relevanta dokument
Vildbin i Västra Götalands län

Fakta om pollinatörer

Vildbina behöver hjälp! Naturinformation. Rapport 2014:1

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

13 praktiska allmänna skötselråd

Biologisk mångfald på våra motorbanor

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet

Täkternas biologiska värden

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl

Komplettering till ansökan om nätkoncession, Vattenfalls transformatorstation OT66 Waggeryd Cell AB:s produktionsanläggning, dnr.

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Välkommen till Västergården på Hjälmö

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Naturvärdesinventering

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Från humla till jordgubbe

911. Trädklädd betesmark

Naturvärdesinventering i Gärsnäs

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Äger du ett gammalt träd?

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

RAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN

Insekter vid Kungsladugårdshällarna Visby 2013

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

STRANDSKOGEN. Unika värden för människa och natur. Fotograf: Sofia Eckerblad

Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

Naturvärdesinventering E18 Töcksfors

Förslag på kreotoper i parkmiljö/grönområde vid Börje tull, Uppsala kommun

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 2011

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

Bilaga 8. Döda och döende träd

Gynna dagfjärilarna! Naturinformation. Rapport 2014:3

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen

Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bedömning av naturvärden inför detaljplan: Distansgatan, Marconigatan samt Nymilsgatan

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Faunaväkteriet uppmärksammar BASTARDSVÄRMARE. ArtDatabanken Naturskyddsföreningen Sveriges Entomologiska Förening Svensk Dagfjärilsövervakning

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Multifunktionella landskap med golfbanor

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Våra nordiska smådjur

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn

Naturvärdesinventering

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Vad flyger på Arlanda? Inventering av insekter och kärlväxter på gräsmarkerna

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

Transkript:

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit del av ett större militärt övningsområde med stora öppna sandiga arealer och rikt växt och djurliv och sedan 60-talet har motorverksamheten bidragit med den störning som fodras för att hålla markerna öppna! Järva motorbana ligger på anrika kulturmarker där människan skapat öppna miljöer i många hundra kanske tusen år. Arkeologiska fynd tyder på mänsklig aktivitet här redan innan medeltiden och allt sedan dess har småskaligt jordbruk bedrivits kontinuerligt här fram till att Akalla mm byggdes. en livsmiljö som numera är unik i norra Stockholmsområdet. Denna månghundraåriga kontinuitet gör att många små arter bland växter och djur (främst insekter) ännu har en möjlighet att överleva just på banområdet. Järva MK:s olika aktiviteter skapar varma blomrika livsmöjligheter som gynnar många arter. Kontinuerlig mänsklig aktivitet som hållit markerna öppna i en oavbruten följd och som därmed fungerar som en tillflyktsort (refug) i ett för dessa arter i övrigt alltmer livsfientligt omgivande landskap. Om banan tvingas upphöra med sina aktiviteter här kommer det att påverka regionens biologiska mångfald negativt och vissa av de arter som finns här idag sannolikt att dö ut.

Så när du trampar i slänterna ovanför banan kanske du skapar nya små gropar i marken där värmeälskande blommornas frön kan gro eller som bina kan flytta in i nästa år Så ditt besök hos oss under tävlingen dina steg är ett bidrag till ökad biologisk mångfald! Vad är det bra för då? Det har med blommor och bin att göra. Det ekologiska systemet är komplicerat och vissa arter fodrar rätt livsbetingelser för att helt enkelt överleva; ett ansvar vi nu måste ta. Det är ett komplicerat samspel med olika arter som fodras för hela systemet ska fungera väl. Vissa delar av Europa är tyvärr redan att klassa som biologiska döda zoner på grund av monokulturer och övergödning som slår undan viktiga arter. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster, där samhället med ganska enkla medel kan bidra till att ekosystemet kan bibehållas och utvecklas är nu av högsta vikt! Som här på Järva motorbana exempelvis. Några exempel på några av de många mer eller mindre rara insekter som har en livskraftig förekomst inom banområdet och som i övrigt är mycket ovanliga eller saknas i regionen! Uttala de latinska namnet om du kan.

Småfibblebi Panurgus calcaratus två hanar och en hona samsas i samma fibbla. (Foto: L. Anders Nilsson.) Småfibblebi (Panurgus calcaratus) är ansedd som en naturvårdsart, d.v.s. en art som indikerar höga naturvärden. Arten samlar endast pollen från korgblommiga växter främst fibblor. Blommor av fibblor fungerar även som viloplats för hanarna. Boet grävs i blottad eller sparsamt bevuxen sand. Arten kräver således sandiga gräsmarker med mycket fibblor och kan även påträffas i klassiska blomrika ängs- och betesmarker och täkter. Småfibblebiet har av svensk expertis föreslagits som indikatorart för biologisk mångfald i ängs- och betesmarker. Arten förekommer lokalt med isolerade förekomster i södra Sverige upp till Sörmland och Värmland. I slutet av 1950-talet gick dock nordgränsen i Hälsingland. Arten har uppvisat en markant tillbakagång på Öland under 1990-talet, vilket förmodligen även gäller övriga delar av landet

Hona av blåklocksbi Melitta haemorrhoidalis. Foto: L. Anders Nilsson. Blåklocksbi är också en naturvårdsart. Blåklocksbi finns i miljöer med god tillgång på blåklockor, främst liten blåklocka. Vid Järva finns arten både i brynen och ute på de blomrika sidoområdena längs banan. Blåklocksbi är en av de biarter som är blåklocksspecialister och förekomsten av dessa specialister indikerar lång kontinuitet av torrmarker med både god tillgång på blåklockor och på öppen sand där de kan bygga sina bon.

Fibblesmalbi Lasioglossum leucozonium. Foto: Magnus Stenmark. Fibblesmalbiet (Lasioglossum leucozonium) är ovanligt i Mellansverige och finns endast i fibblerika landskap med god tillgång på varma platser där bona kan byggas. Vid Järva motorbana är fibblesmalbi en spridd art och starkt kopplad till de fibblerika torrmarkerna som finns i mellersta och östra delen av motorbanan. Fibblesmalbi är specialiserad att samla pollen från fibblor och behöver marker där det finns god tillgång på fibblor av flera arter exempelvis gråfibbla, höstfibbla, flockfibbla, rotfibbla och sommarfibbla som flertalet har goda livsbetingelser på vår motorbana. Fibblesmalbi bygger sina bon i marken och behöver gles vegetation och väldränerad mark för att lyckas med sitt bo. Boet byggs i början av juni och fylls på med fler celler med pollen under säsongen. Året därpå kläcker upp till 20 nya individer ut från boet kanske där du trampade och skapade möjligheten under just denna tävling.

Liten bastardsvärmare Zygaena viciae som med sina skarpa färger varnar att den är giftig. Foto: Nils Ryrholm. Liten bastardsvärmare lever i blomrika miljöer gärna i gläntor och skogsbryn. Larven lever på olika ärtväxter som exempelvis olika arter av klöver. Den vuxna fjärilen är en ivrig blombesökare där den suger nektar från de blommor som står tillbuds, gärna ärtväxter, vädd och olika klintarter. När blomväxterna minskar och nektarn sinar far bastardsvärmarna illa och kan plötsligt bara vara borta trots att de var där i antal bara några år tidigare. Den lilla bastardsvärmaren har tidigare varit mycket utbedd i det klassiska jordbrukslandskapet, men har minskat mycket kraftigt under senare årtiondens landskapsomvandling och är nu rödlistad (NT). Inom banområdet har den goda livsbetingelser i klöverbestånden som finns just utanför banan.