TECKNADE BILDER UR TÄBYS HISTORIA

TECKNADE BILDER UR TÄBYS HISTORIA av Tord Tordmar TÄBY HEMBYGDSFÖRENING SKRIFT NR 33

TECKNADE BILDER UR TÄBYS HISTORIA

SÅ MINNS VI TORD TORDMAR Eric Jarneberg När det var lite oroligt i föreningen en tid tog Tord ordförandeskapet och byggde en ny struktur. Egentligen ville han inte administrera en förening. Snarare guida medlemmarna och andra Täbybor genom deras fantastiska miljö. Han ville visa hur fi nt det var och hur viktigt det var att vara rädda om natur och miljö. På sina vandringar tände han glöden hos andra. Det var så jag kom med i föreningen. Och han var så otroligt lätt att samarbeta med, som när vi skrev artiklar eller böcker. Tord lyssnade - kom kanske med någon klok synpunkt ibland, men mest satte han sig för att illustrera och förstärka det jag ville ha sagt. Hans Åström Det har varit mycket stimulerande att verka i föreningen under dessa år med Tord. Han var ett marknadsföringsproffs när det gäller hembygd och Täby. Men han var också frän i kritiken när han tyckte nå n gjorde fel - ville bygga på fel ställe eller på fel sätt. Tord svarade praktiskt taget för samtliga remissyttranden i plan- och stadsbyggnadsfrågor. Först berättade han i Naturvårdssektionen om vad som var på gång, sedan argumenterade han för- eller emot och därefter fi ck han i uppdrag av oss att skriva. Hembygd i Täby blev ett vasst instrument i hans hand. Här sågades många förslag och ett och annat hyllades också!

Gunvor Ekblad Mest ägnade han sig åt natur och miljö. Därför var det naturligt att han ledde Naturvårdssektionen. Redan på 80- och 90-talen pratade vi om Hagby-Mörtsjö-området, om Prästgårdsmarkerna och om Kungshattsleden (som sedan blev Norrorts-leden). En av Tords käpphästar var att Täbys yta bara räckte till ett begränsat befolkningsunderlag (45 - max 50 tusen invånare ansåg Tord). Helst skulle man kunna spänna fast skidorna utanför dörren. Vi bor ju ändå i stan på landet sade han. Och alla dessa fantastiska teckningar! Och tänk vad många utställningar vi gjorde på den tiden. Planscherna med alla hans montage fi nns kvar. Det är riktiga konstverk. Jag hoppas verkligen att vi nu ska få till stånd den bok med hans illustrationer, som vi planerat. Göran Furuland (från riks- och länsförbundet) Med glädje och sorg påminns jag om Tords gestalt. Alltid positiv, energisk, nästan sprittande glad åt hembygdsrörelsen - dock inte på något sätt okritisk. Tord hörde till de människor som vi inte kan vara utan, den positiva, glada, den uthålliga, kreativa och med sin ständiga nyfi kenhet - och som inte var rädd att säga sin mening. I länet fyllde han sin uppgift likaväl som i Täby - i länet som en av de verkligt aktiva. Jag ser honom levande framför och inom mig - såsom en god vän och kamrat - ett positivt föredöme! Min varmaste medkänsla med hans familj. Kjell Nilsson (från Stockholms läns hembygdsförbund) Vi har i länsförbundet många goda minnen av Tord eftersom han deltog så aktivt i arbetet, först genom att hjälpa oss praktiskt med vissa jobb och sedan genom sitt arbete i styrelsen där han var mycket fl itig kassör i fl era år. När han gick i pension erbjöd han sig att hjälpa mig med Ledungen som därmed fi ck ett ordentligt lyft layoutmässigt. Genom den intensiva kontakt jag hade med Tord i båda dessa roller kom vi ganska nära varandra och blev goda vänner, vilket gör att det känns extra ledsamt nu. Lothar Lammertz Tord var för mig en samtalspartner - först i Rönninge byfrågor, sedan när det gällde naturreservatet och slutligen i Hembygdsföreningen och dess utveckling. Han ville att vi skulle förändra och pröva nya vägar. - Ni får inte bara fortsätta i våra spår. Ska vi få nya medlemmar så måste vi fånga ungdomarna - de mellan 15 och 65 år, enligt Tord. När uppslagen blev för yviga så log han extra brett. Men han fortsatte alltid att uppmuntra. Han var med dagens uttryckssätt - en bra coach. Tack Tord!

TÄBY REDAKTIONSKOMMITTÉ REDAKTIONSKOMMITTÉ Jean-Louis Sainz Lothar Lammertz Kerstin Gräns Inger Tillas Gösta Engberg TEXT Jean-Louis Sainz Kerstin Gräns FORMGIVNING & ORIGINAL Erik Sainz TECKNINGAR Tord Tordmar TRYCK ISBN 978-91-974779-01

INNEHÅLL Förord...sid 001 Vikingar & Runstenar...sid 003 Gårdar...sid 017 Torp...sid 043 Kyrkor...sid 059 Näsby Slott...sid 065 Skolor...sid 069 Stadsbyggnad...sid 077 Fartyg...sid 103 Järnväg...sid 105 Personer...sid 111 Kvighagen...sid 113 Bildindex...sid 117 Skriftserie...sid 121

FÖRORD Täby Hembygdsförening har härmed nöjet att presentera föreningens trettiotredje skrift. Den här gången har vi valt att lyfta fram Tord Tordmars illustrationer som han publicerat under sina fyrtio år som redaktör för vår medlemstidning HEMBYGD I TÄBY. Tord avled hösten 2007 och denna skrift är ett minne över hans stora och uppskattade arbete i föreningen. Bildmaterialet är rikhaltigt och motiven känns aktuella.. De återspeglar Täbys kulturhistoria och lyfter fram delar av vår gamla hembygd som idag är kvar mitt ibland oss som gatu- och kvartersnamn och moderna kommundelar. Boken är inte en komplett katalog med Tords alla illustrationer. Istället har vi valt det som kännetecknar stora delar av Täbys kulturhistoria. Vår målsättning har varit att i bildens form sammanfatta delar av Täbys hembygdshistoria tillsammans med en berättande bildtext. Tyngdpunkten ligger på vikingatiden och på gamla gårdar och torp. Många av motiven fi nns inte längre idag att beskåda. Men många namn fi nns kvar som gatu- och kvartersnamn. Tack vare Tords illustrationer och en berättande bildtext kan vi uppleva dåtiden för att bättre förstå nutiden. Vi har valt att organisera det stora bildmaterialet i olika teman som exempelvis vikingar och runstenar, gårdar, torp, kyrkor, järnvägen och den nya stadsbildningen. Meningen har inte varit att i detalj beskriva historien kring de illustrerade objekten, utan berätta om ursprunget samt väcka intresse och förståelse för Täbys kulturhistoria. För de som vill veta mer fi nns hembygdsföreningens övriga trettiotvå skrifter att läsa. Täby, hösten 2008 Redaktionskommittén 1

2

VIKINGAR & RUNSTENAR Jarlabanke inspekterar ledungen, dåtidens krigsflotta På 1000-talet var ledung en försvarsorganisation, bestående av hundare, med skepp, bemanning och utrustning. Det gick fyra skepp per hundare. Den rustade flottan kunde ställas till sveakungens förfogande om tinget i Uppsala så bestämde. På sveakungarnas tid under 1000-talet samlades sannolikt 12 täbyroddare vid Hagby, en från varje by, och gick den upptrampade stigen via Fjäturen till Edsbacka (nuvarande Edsberg). Ledungsskeppen låg i Edsvikens innersta del. Täbys vikingar for mestadels i österled, men några gav sig också iväg västerut, troligen via Danmark. Över styrmännen på hundarets fyra skepp stod en hövding. I Täby var Jarlabanke på 1000-talet en sådan ledare. Dessutom var han dåtidens storbonde, talman vid hundaretinget och sannolikt banade han väg för kristendomens införande. Jarlabanke är också känd för sin insats som brooch vägbyggare. Han var en stor organisatör och ledare inom dåvarande Attundaland. 3

VIKINGAR & RUNSTENAR Stridsberedda vikingar Alla fria män var under vikingatiden beväpnade. Ledungsskeppens bemanning bestod av män med sina svärd eller yxor, järnhattar (utan horn!), sköldar, brynjor och bågar med tre tolfter pilar. Vapnen ärvdes från far till son. På 1000-talet var svärden ofta tillverkade på sydligare breddgrader. Utöver folkvapen användes spjut. Sköldarna var ofta hemsnickrade, läderklädda och med järnbeslag. Ledungsflottans vikingar var ledigt klädda för att kunna röra sig snabbt. Krigarna förde med sig nödvändig utrustning och proviant för att räcka i ca 6 veckor. 4

VIKINGAR & RUNSTENAR Täbys vikingaskepp Viking Plym byggt 1912 Täbys seglande vikingaskepp, drakskeppet Viking Plym, byggdes på Neglingevarvet av den kände båtbyggaren August Palm till de olympiska seglingarna i Sverige 1912. Skeppet är byggt i halvskala efter det världsberömda stora Gokstadsskeppet i Norge. Under vikingatiden fanns dels handelsskepp, dels långskepp eller krigsskepp. De förra var breda, korta och lastdryga. De senare var smalare, längre och lägre. Vikingatidens vanligaste seglande skepp var en spetsgattad, klinkbyggd båt med vertikal köl och sidoroder, placerat på styrbordssidan. Gokstadsskeppet mätte 23 meter i längd. Ledungens skepp var något mindre och benämndes snäckor eller drakar. Dessa skepp hade en trolig längd på 12-15 meter, med 24 roddare. Vikingaskeppen var egentligen en kompromiss mellan segel- och roddfartyg. 5

VIKINGAR & RUNSTENAR Vikingaskeppets drakhuvud Ledungens smäckra skepp kallade man för snäckor eller ibland för drakar. Fören och aktern var ofta dekorerade med drakhuvuden. 6

VIKINGAR & RUNSTENAR Jarlabankes bro Redan för 1000 år sedan hade den forntida vägen öster om Vallentunasjön samma sträckning som nutida Kyrkvägen. Omkring en kilometer norr om storbondens Jarlabankes sätesgård, dagens Täbygård, måste vägen passera kärrmark. För att klara transporter anlades därför en bro, eller rättare sagt en vägbank. Jarlabankes bro är 150 meter lång och 6,5 meter bred. Den är idag ett ståtligt monument från vikingatiden. Här har ursprungligen stått 4 runstenar. Av dem står två kvar. Dessutom kantades bron av bautastenar. Strax intill fi nns idag en nyanlagd park som invigdes den 9 september 2006 av landshövdingen i Stockholms län. Området kallas för Runrikets Entré eftersom man härifrån har nära till många fornlämningar kring Vallentunasjön. 7

VIKINGAR & RUNSTENAR Runsten vid Jarlabankes bro, Täby kyrkby Denna sten från 1000-talet står vid norra ändan av den gamla vägbanan, väster om och intill den gamla vägen till Vallentuna. På stenen står ristat Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han levde och gjorde denna bro för sin själ, och ensam ägde han hela Täby. Gud hjälpe hans ande. 8

VIKINGAR & RUNSTENAR 60. Runristning vid Västra Arninge (Hägerneholm) Runristningen fi nns på ett större stenblock ca 150 meter sydost om Hägerneholms gård, 30 meter söder om Ullnasjön (gamla Vaxholmsvägen). På stenen står ristat Ödgärd lät rista runorna efter Finn, sin make, och efter Heden, sin son. Denna runsten upptäcktes först 1975. 9

VIKINGAR & RUNSTENAR Runsten vid Broby bro, Frestavägen Runstenen ligger ca 10 meter öster om Broby bro, vid parkeringsplatsen intill och söder om Frestavägen. Den flyttades 2001 till en liten ås 20 meter väster om parkeringsplatsen. På stenen står ristat Torbjörn och Ingetora lät resa denna sten efter Igul, sin fader, och Ärenvi, efter sin man och efter 10

VIKINGAR & RUNSTENAR Tre runstenar vid Broby bro, intill Frestavägen Tre runstenar står tillsammans ca 150 meter norr om Broby bro, norr om Frestavägen. Till vänster, den s.k Pilgrimsstenen, rest som minnesvård över Östen, Jarlabankes farfar, som var en av de tidigaste pilgrimsfararna i Sverige. Detta är den enda nu existerande runsten i Sverige på vilken Jerusalem nämns. På stenen står ristat Estrid lät resa dessa stenar efter Östen, sin man, som drog i Jerusalem och dog borta i Grekland. Mittstenen är en minnessten över Gag, Östen och Estrids son. Den högra stenen är en minnessten över Östen rest av hans tre söner. 11

VIKINGAR & RUNSTENAR Jarlabankes dödssten vid Fällbro, Skålhamravägen Runstenen står ca 80 meter norr om Fällbro bro, intill och öster om Skålhamravägen. Detta är en minnessten över den mäktige Jarlabanke. Öpir som högg stenen är den som ristat och signerat flera runristningar än någon annan av dåtidens mästare. På stenen står ristat Ingefast lät resa stenen och göra bro efter Jarlabanke, sin fader och Joruns son, och Kättilö lät (resastenen) efter sin man. Öpir ristade. 12

VIKINGAR & RUNSTENAR Runhäll vid Fällbro Runhällen ligger på en brant berghäll mitt för Fällbro gård, intill och väster om Skålhamravägen. Betydelsen av bilden som visar en människoliknande figur är oklar. En tolkning är att det är en Kristusbild välsignande bröden och fi skarna. En annan tolkning är att den föreställer den döde. På stenen står ristat Vig och Utrygg och Balle låta resa märket efter sin fader Rodger och. 13

VIKINGAR & RUNSTENAR Risbylestenen med Dagmarkors, Skålhamra Runstenen står vid norra delen av Skålhamra golfbana, ca 100 meter öster om Skålhamravägen, nära Vallentunasjön. På stenen står ristat Ulv i Bårresta högg (stenen) efter Ulv i Skålhamra, sin gode frände. Ulvkell lät hugga. Det unika rysk-bysantiska, klöverbladformade korset, som är inhugget mitt på stenen, är ett s.k Dagmarkors. Antagligen är det en avbildning av ett kristet hängsmycke. Det korsade korset symboliserar världsevangelisationen. Korset har upptagits som Täby kommuns vapen. 14

VIKINGAR & RUNSTENAR Den stora Risbylestenen, Skålhamra Runsten står öster om Skålhamravägen och ca 1 km norr om Skålhamra gård. Stenen är ovanligt stor och står inom samma område som runstenen med Dagmarkorset. På stenen står ristat Ulvkättil och Gye och Une de läto resa denna sten efter Ulv, sin gode fader. Han bodde i Skålhamra. Gud och Guds moder hjälper hans ande och själ, förläne honom ljus och paradis. 15

VIKINGAR & RUNSTENAR Jarlabankesten vid sjön Fjäturen, Hagby Runristningen fi nns på ett mindre stenblock vid Roslagsleden i en stenig backsluttning, ca 200 meter öster om sjön Fjäturens sydöstra ända. I dessa marker söder om Hagby har Jarlabankesläkten efterlämnat flera minnesmärken i form av runristningar. Ingefast var Jarlabankes far och Ragnfrid hans hustru i det första äktenskapet. På stenen står ristat Ingefast lät rista dessa runor efter Ragnfrid, sin hustru, och Häming efter sin moder. Häming var Jarlabankes bror. 16

GÅRDAR Gribbylunds gård Här har det bott fl era storheter. Mest kända är Johan Palmstruch - det svenska bankväsendets fader - och slottsbyggmästaren Abraham Robsahm. 1945 beslutar Täby Kommunfullmäktige att inköpa Gribbylunds lantgård. Jordbruksrörelsen bedrivs i ytterligare fyra år. 1948 säljs huvudbyggnaden på gården jämte två fl yglar och några uthus till Stockholms Läns Landsting. Gården skulle komma att utnyttjas som behandlingshem. Tidigare hade Frälsningsarmén hyrt lokalerna. 1950 avvecklas jordbruket i Gribbylund. Idag tillhör gården Täby kommun som här bedriver undervisning för barn med särskilda behov. 17

GÅRDAR Timmermagasinet på Gribbylunds gård, Gribbylund Huvudbyggnaden på Gribbylunds gård är från 1888, men fl yglarna från slutet av 1700- talet. Det intilliggande åttakantiga rödmålade timmermagasinet med vällingklocka byggdes under 1800-talets första år. 18

GÅRDAR Hästängens gård, Gribbylund Hästängens gård var i början av 1820-talet mötesplats för det litterära Sällskapet Manhem. Sällskapet sysslade med religiös romantik, höll föreläsningar och diskussioner. Man samlades i en byggnad kallad Templet på gården. Den drivande kraften var Carl Jonas Love Almqvist. Gården har ägts sedan 1885 av familjen Nyström. Manbyggnaden är delvis nyuppförd efter de gamla ritningarna och med gammalt material. Jordbruket lades ner 1963. Delar av gårdens mark har avstyckats till tomter för småhusbebyggelse. 19

GÅRDAR Hägernäs gård, Hägernäs Hägernäs gård, från vilken Marinen förvärvade mark 1918 och dit den första fl ygskolan med marinfl ygare stationerades 1919, har gamla anor. Hägernäs by fi nns idag inte längre. Byn nämns bl a 1539 som hörande till Rydboholms gods. Det gjorde den långt in på 1900-talet. Därefter förvärvade Kronan en del av gårdens areal för utbyggnaden av fl ygfl ottiljen F2. 1955 köpte Täby kommun återstoden för sin bostadsplanering. Gårdsbildningen bestod vid 1800-talets början av fyra arrendatorer samtidigt. I byn fanns en Södergård och en Norrgård. På 1700-talet, när byn var som mäktigast, höll man strömmingsmarknad i Hägernäs till midsommar. Av Norrgården fi nns idag ingenting kvar. Huvudbyggnaden på Södergården brann ner 1979. De sista resterna av Hägernäs gård försvann 1984 då fångvårdsanstalten byggdes ungefär där ladugården tidigare stått. 20

GÅRDAR Viggbyholms gård, Viggbyholm Gården är känd redan på 1300-talet, då dess namn skrevs Wighby, och låg i trakten av dagens Bergtorp. Gården fl yttades till sin nuvarande plats på 1600-talet, i samband med sammanslagningen med Kjula by. Bland gårdens ägare i gångna tider, märks särskilt släkten Lagerfeldt, vilken var i besittning av godset under 1600- och 1700-talen fram till 1817. Bland ägare under 1800-talet, och senare, märks brännvinskungen Carl Titz, född 1804. Grosshandlare A G Bjurström köpte gården 1902 och lät bygga om huvudbyggnaden, som då fi ck dagens utseende. 1928 startades Viggbyholms internatskola här. Den fl yttade sin skolverksamhet till nya lokaler 400 meter öster om gården 1935. I den östra gårdsfl ygeln bodde 1938-1939 författarinnan Karin Boye när hon undervisade på skolan. Idag bedrivs ridskoleverksamhet och i huvudbyggnaden har Viggbyholm Sjöscoutkår haft sin verksamhet. 21

GÅRDAR Skålhamra gård, Skålhamra För mer än 1000 år sedan levde vikingahövdingen Ulv med familj på Skålhamra. Idag lever minnet kvar från vikingatiden då Täby Golfklubb har gett kända vikinganamn till sina 18 golfhål. Invid Skålhamras norra gräns mot Vallentuna står de 2 kända Risbylestenarna. Skålhamra växte under medeltiden och omfattade fem gårdar. På den tiden lydde de under Uppsala ärkestift. Hela byn tillföll Kronan under reformationen. Skålhamras ägare från 1692 till 1904 var rusthållare som var skyldiga att hålla ryttare (dragoner) med häst och utrustning för kavalleriet. Manbyggnaden, som nu är klubbhus, byggdes 1880, inspirerad av fransk klassicism. Täby kommun förvärvade gården 1964. Från 1969 arrenderade Täby Golfklubb vissa byggnader och golfbanemarken. Numera äger golfklubben de fl esta av byggnaderna samt delar av marken. Övriga delar brukas av särskild arrendator som där bedriver jordbruk. 22

GÅRDAR Skogberga gård, Skogberga Genom Karl XI:s beslut 1696 fi ck dåvarande Täby socken en del av herrgården Skogberga. Här ingick ett boningshus som kaplanboställe (dåtidens komminister). I den mer än 300-åriga röda, låga stugan har bl a Carl Jonas Love Almquists farfar fötts. 1837 brann alla uthusen ner och den fattige komministern Wallman fi ck överta gamla lador som ännu idag kan beskådas. Den siste komministern, Per Borgensson, är känd för sig duglighet som lantbrukare och svinuppfödare. Från 1870, då Borgensson fl yttade, blev det gamla bostället ett fritidshus. Så småningom förföll gården och Täby kommun övertog ägarskapet. Under 1970-talet renoverades bostället av byggmästare Torsten Persson. Idag är Skogberga kaplanboställe en spelmansgård. Alldeles intill ligger det privatägda Stora Skogberga, med sin gula mangårdsbyggnad från 1870. 23

GÅRDAR Höstsol vid Såsta gård, Såsta Såsta by blev en gård med manbyggnad 1787. Vid sekelskiftet köptes egendomen av grosshandlare Max Siewert (med kabelverk i Sundbyberg). Han lät fl ytta mangårdsbyggnaden 250 meter västerut som är dess nuvarande plats. I dess ställe byggde han ett stort sommarhus. Detta och hela egendomen köptes in av Stiftelsen Höstsol 1918. Den herrgårdsliknande huvudbyggnaden inreddes för att ta emot 20 pensionerade skådespelare. Lantgården Såsta gård utarrenderades. Med tiden gjordes en del utbyggnader och sammanlagt kunde 36 gäster bo på Höstsol. Många kända svenska scenartister har bott här. Höstsol fi ck lägga ned sin verksamhet på Såsta 1980. Idag är anläggningen en kursgård som heter Såstaholms Konferensanläggning och jordbruket är i privat ägo. 24

GÅRDAR Såsta gård, Såsta Såsta är ett av Täbys allra äldsta namn från förhistorisk tid. Det fi nns stora gravfät, dels 300 meter sydväst om dagens mangårdsbyggnad, dels 600 meter öster därom. Under vikingatid var Såsta en by, säkerligen ägd av Jarlabankesläkten. Under medeltiden ingick Såsta tidvis i katolska kyrkans egendomar. Såsta blev en gård med en mangårdsbyggnad 1787. Vid sekelskiftet ägdes egendomen av grosshandlare Max Siewert. Han fl yttade mangårdsbyggnaden 250 meter västerut där den står idag. Hela egendomen förvärvades 1918 av Stiftelsen Höstsol. Lantgården utarrenderades. 25

GÅRDAR Broby gård, Såsta Broby gård ligger omedelbart söder om infarten till Såsta. Gården har fått sitt namn av den vikingatida bron alldeles intill. Huvudbyggnaden på Broby gård byggdes i slutet av 1700-talet av timmer. Täby köping köpte gården 1960. Gårdsbyggnaderna är idag i privat ägo. 26

GÅRDAR Hagby gård, Hagby Hagby gård var den största enskilda gården i Täby i slutet av 1800-talet. Mangårdsbyggnaden uppfördes 1891. Flygeln är från slutet av 1700-talet, men renoverad. Täby kommun inköpte hela Hagby gård 1972. Sedan dess har man sålt de fl esta byggnaderna, men behållit marken. 1947 såldes Hagbys nordvästra ägor för att där iordningsställa en stor soptipp för Danderyd och Täby. Så småningom tillkom Sollentuna och Upplands-Väsby. På Hagbys marker fi nns två runristningar på berghäll och tre runstenar som talar om Jarlabankesläkten. Hagby hade nämligen sin storhetstid under 1000-talet. Man tror att på Hagby bodde Jarlabankes far, Ingefast, och mor Jorun. Således är det möjligt att även Jarlabanke föddes här. 27

GÅRDAR Visinge gård, Visinge Visinge gård var från början ett litet torp från 1400-talets början. Genom landhöjningen torrlades marken runt kullen där torpet står, så att åkermark kunde brukas. Det ursprungliga torpet Visinge var en del av Karby gård. Den nuvarande mangårdsbyggnaden, en typisk s.k malmgård, fl yttades från Stockholm hit i början av 1800- talet. Själva huset är från 1770. Gårdens speciella karaktär med sina husgrupperingar och trädgårdsterrasser är kulturskyddad. Här har författaren och poeten Carl Jonas Love Almquist bott ett kort tag. Visinge gård är i privat ägo. 28

GÅRDAR Karby gård, Täby kyrkby Lantgården Karby gård har varit bebyggd i mer än 1000 år. I ett skriftligt belägg från 1313 skrevs namnet Karleby (karlarnas by). Gården ägdes i början av 1300-talet av den kände lagmannen Birger Persson på Finsta, far till den heliga Birgitta. På 1400-talet var gården i katolska kyrkans ägo, tills Gustav Vasa drog in den till Kronan. Brahe och Klingspor är ett par kända ägarnamn innan Meijerfeldt på Näsby köpte in gården 1716. Charlotte Mörner köpte Näsby och Karby 1823. Torpet Visinge hörde ursprungligen till Karby. På gårdens ägor fanns även den sista i bruk varande väderkvarnen i Täby. 1958 köpte Täby kommun egendomen. I mangårdsbyggnaden från 1864 inrättades Täby Konstnärscentrum 1969 efter omfattande reparationer. 29

GÅRDAR Södergården, Rönninge by Idag är Rönninge by en kulturell friluftsgård, ägd av Täby kommun. En bybonde arrenderar jordbruket. Byområdet har gamla anor ända tillbaka till yngre järnåldern. Under åren 1704-1930 hörde de två gårdarna, Söder- och Norrgården, till storgodset Rydboholm, som ätten Brahe ägde. Täby köping förvärvade byn 1954. Siste lantbrukaren fl yttade från Södergården 1950. Under åren 1972-74 rustades byn upp. Södergården är den äldsta gården från 1790- talet Den är idag inredd som kaffeservering. 30

GÅRDAR Norrgården, Rönninge by Norrgården är byggd 1832. Den siste bonden bodde kvar på Norrgården fram till 1967. Det mindre huset närmast Rönningesjön var Norrgårdens manbyggnad. Det är inrett för kaffeservering och utställningar. På senare tid har det använts för naturskolan 4H:s ungdomsverksamhet. 31

GÅRDAR Ella gård, Ella Ella gårds mangårdsbyggnad revs hösten 1966. Gårdsbyggnaderna var belägna där Ellagårdsskolan fi nns idag. Gården har stundtals varit i kronans ägo. Greve Meijerfeldt den äldre köpte gården 1716. Den blev en del av Näsbys stora egendom i mer än 200 år. På 1700-talet var karoliner-ätten Heldinghjelm bosatt på Ella. Till Ella-området kom under 1700-talet invånare från de svenska besittningarna i norra Tyskland. De fi ck tjänstgöra på gårdar och torp. Ellas äldsta torp fi ck namnet Rostock som var en stad i dåvarande svenska Pommern. På 1800-talet blev Ella en av Täbys största gårdar. På 1950- talet planerades ett av Sveriges första stora grupphusområde. Den gamla mangårdsbyggnaden fungerade dock ett tag som skola och arbetsplatskontor. Den nya Ellagårdsskolan stod klar 1967. 32

GÅRDAR Vågsjö gård, Vågsjö Gården har gamla anor. Redan under järnåldern fanns bosättningar här. Roslagsvägen har betytt mycket för Vågsjö. Gården har fått ta hand om många skjutsar och ta emot många resande för övernattning. Gården var länge en arrendegård till Rydboholms gods. Vågsjö gård ägs idag av Täby kommun. 33

GÅRDAR Byle gård, Täby kyrkby Byle blev tidigt en s.k nämndemannagård. Byle fi ck sin nuvarande vackra utformning på 1800-talet. Den södra fl ygeln är från 1700- talet och har bl a varit bagarstuga. Byles ägor var de första som började styckas till villatomter, då stationssamhället Täby kyrkby började byggas. Mangårdsbyggnaden vid Byle gård inköptes 1915 av Föreningen Sommarhem. Sedan dess har det varit ett konvalescenthem där. Idag är Bylehemmet i landstingets regi. 34

GÅRDAR Fittja-Gammelgården, Täby kyrkby Namnet Fittja betyder fredlig strandväg. De som bosatte sig här vid Vallentunasjöns östra strand fann goda betesmarker. Boplatserna låg dels på Kärleksudden norr om nutida Täbybadet, dels i skogsområdet sydost om Mellansjö skolhem. På 1800-talet styckades Fittja upp i olika delar. Kvar av den gamla byn blev Fittja- Gammelgården, där en ny mangårdsbyggnad byggdes 1864. På denna gård bodde i slutet av 1800-talet Täbys första barnmorska. Murbeckska Stiftelesen köpte 1898 Fittja-Gammelgården. Där inrättades ett ungdomshem. Det övergick 1933 till Föreningen Mellansjö Skolhem. Stockholms läns landsting tog över verksamheten 1966. 35

GÅRDAR Nygård, Täby kyrkby Fittja by avstyckades på 1860-talet i olika delar och Nygård kom till. Gården ägdes i slutet av 1800-talet av Kungl. Sekr Gustaf Pauli. Hans dotter, författarinnan Ebba Pauli, är känd som initiativtagare till Birkagården i Stockholm. Senare ägare byggde till 1902 ett vackert sommarställe intill gården. Spårvägspersonalens Andelsförening Lignero överog 1922 hela Nygård, som därefter blev ett semesterhem. Idag är samme ägare (SL) kvar. Verksamheten omfattar numer också restaurang- och festvåning. 36

GÅRDAR Täby Prästgård, Täby kyrkby Markerna kring Prästgården rymmer troligen några av de äldsta odlingsspåren i Täbys historia. Stensträngarna i terrängen är sannolikt 2000 år gamla. Här fi nns också gamla gravfält och boplatslämningar. Prästgården hette förr i tiden Björkby. Kyrkoherdens bostad bestod under medeltiden av sju huskroppar. Den förste till namnet kände herden bodde här 1293. Prästgården har under tidernas lopp fl era gånger byggts om, men på samma plats. Den nuvarande mangårdsbyggnaden är från 1886. Marken kring Täby Prästgård tillhör Svenska Kyrkan. Jord och ekonomibyggnader är idag utarrenderade. Här fi nns också en populär ridskola och en golfbana. Tiondeladan utmed Prästgårdsvägen är fortfarande kvar sedan 1700-talet. 37

GÅRDAR Lövbrunna gård, Lövbrunna I slutet av medeltiden avdelades mark från Broby by till ett litet hemman som fi ck namnet Lövbrunna. Den ursprungliga bebyggelsen på gården uppfördes 1791. Under 1800-talet var Lövbrunna gård centrum för baptistförsamlingen i Täby under drygt 50 år. En tid bedrevs söndagsskola i den ena av fl yglarna, i den andra brännvinsbränneri i lönndom. 1938 köptes Lövbrunna av konstnären Eric Johansson. Han är en av de få svenska konstnärer som fi nns representerade på Eremitaget i St Petersburg och hans konst är eftertraktad. Eric Johansson fi ck Täby kommuns kulturpris 1973. Med åren blev området igenväxt och byggnaderna förföll. I samband med projektering av ny villabebyggelse i området revs Lövbrunna gård 2007. 38

GÅRDAR Löttinge gård, Löttingelund Löttinge gård ligger 300 meter från Löttingekullen som är en utkiksplats sedan bronsåldern och Täbys högsta punkt, 58 meter över havet. Namnet Löttinge är troligen från 500-talet. De forntida boplatserna blev en medeltida by som fram till 1600-talets slut var bondeägd. År 1692 gjordes Löttinge till rusthåll med skyldighet att hålla ryttare. Under 1700-talet ägdes Löttinge bl a av byggaren Simon Wire, känd mecenat till Täby kyrka. I mitten av 1800-talet uppfördes huvudbyggnaden i Karl Johan-stil. Då var greve C A Cronstedt ägare. Idag ägs Löttinge av Täby kommun. Jordbruket drivs av en arrendator och Swartlings Ridskola bedriver verksamhet där. I ett närbeläget uthus, hönshuset, fi nns några bevarade unika väggmålningar, kinesiskt inspirerade av rokokokaraktär. 39

GÅRDAR Valla gård, Vallatorp Gården har varit i släkten Wahlgrens ägo sedan den bildades i mitten av 1800-talet. Mangårdsbyggnaden är ursprungligen från 1700-talet, tillbyggd 1873 och ombyggd dels 1883 dels 1928. Under senare delen av 1800- talet bodde C F Wahlgren på Valla gård. Han var kommunalstämmans ordförande och även häradsdomare. Det påstås att han var dåtidens starke man med stort infl ytande. Valla gård köptes in av Täby kommun 1946. 40

GÅRDAR Ensta gästgivargård, Ensta Ensta krog, som är beläget vid Stockholmsvägen norr om Tibble, var 1688 den första gästgivargården i Täby på den gamla Norrtäljevägen. Från 1716 ingick Ensta i det stora Näsbygodset omkring 1780 fl yttade gästgiverigården och krogen ihop. Båda hamnade sålunda intill landsvägen på den plats där Ensta ligger idag. Ensta blev också tingsplats för Danderyds skeppslag. 1905 upphörde Ensta att fungera som tingsplats och gästgiverirörelsen lades ner. Den betydelsefulla Roslagsvägen, tillika Postvägen till Finland, var på sin tid livligt trafi kerad. Vid Ensta samlades inte bara resenärer, krog- och tingsbesökare. Hit kom också de indelta dragonerna och båtsmännen, när de skulle inställa sig till tjänstgöring. Tingssalen låg i det större mitthuset. Krogen låg till en början i nuvarande västra fl ygeln, senare även i mitthuset. Under åren 1912-1925 tjänstgjorde den större byggnaden även som skola. Ensta används idag också som motionsgård. 41

GÅRDAR Tibble gård, Täby centrum Redan under bronsåldern för 2500 år sedan har det funnits människor som bott i Tibbleområdet. Det är värt att notera, att på den tiden stod vattnet i Östersjön mer än 15 meter högre än idag. Från Värtan trängde djupa vikar in i landsskapet. Via nutida Näsa äng, Norskogsbadet och Täby Galopp kunde man båtledes ta sig fram till dagens Byängsskola. Genom den förlängda Näsbyviken var det möjligt att komma till dagens Täby Centrum. Tibble gård var från 1720-talet och 200 år framåt en arrendegård till det stora Näsbysäteriet. Grosshandlare Carl Söderberg inköpte 1926 de tre gårdarna Tibble, Ensta och Åkerby. Han var mycket mån om att utveckla jordbruket på Tibble gård. Den omfattade som mest 725 hektar. Täby köping köpte in de tre gårdarna 1950 och fi ck nu möjlighet att planera för dagens stora affärscentrum. Jordbruksverksamheten lades ner och Tibble stora ladugård fi ck stå kvar ända fram till 1968. Tibble mangårdsbyggnad stod där parkeringsplatsen på Attundafältet ligger intill nuvarande bibliotekshuset i Täby centrum. 42

TORP Båtsmanstorpet Runborg, Täby kyrkby Båtsmanstorpet strax norr om Jarlabankes bro kallas även Runborg. Ovanför stugans dörr sitter en skylt med två tretungade unionsfl aggor och ett ankare och texten Södra Roslags 1:st Båtskompani No 81. Eftersom Täby är en kustort fanns här elva båtsmanstorp. Genom rotering uppsattes båtsmän till fl ottan istället för soldater i infanteriet. Båtsmanstorpen underhölls av socknens rusthåll och rotar. Siste båtsman var Carl Johan Lundberg Wahlberg som tog avsked från fl ottan 1889. Torpet förvaltas idag av Täby Hembyggdsförening som en del av deras hembyggdsmuseum. 43

TORP Torpet Kvarntorp Vid torpet Kvarntorp låg ursprungligen en vattenkvarn. Därav namnet. Det fi nns angivet på en karta över Näsby 1668. Kvarntorps senare historia är förknippad med Sophie- Louise Alexandersson, lärarinna vid bl a Anna Sandströms skola i Stockholm. Hon köpte Kvarntorp 1925 av Näsbygodset och lät rusta upp de gamla byggnaderna. Torpstugan blev hennes bostad, ladugården gjordes om till en samlingssal och en gammal visthusbod blev ett mindre kapell. Sophie-Louise Alexanderson var en av initiativtagarna till Täby Hembygdsförening. Kvarntorp blev föreningens hemvist från dess bildande 1941 till 1957, då man fl yttade till Ytterbystugan. 44

TORP Torpet Kvarntorp Kvarntorp har använts några år som gudstjänstlokal. Täby kommun övertog anläggningen 1949 och Sophie-Louise Alexanderson bodde kvar ända till sin död 1959. Idag hyr Täby Folkdansgille Kvarntorp för sin verksamhet. Det lilla kapellet har restaurerats av Täby församling. 45

TORP Statarbostaden på Hagby gård, Hagby Hagby gård var en storgård som vid sekelskiftet hade många statare. Mangårdsbyggnaden uppfördes 1891 och fl era av de stora ekonomibyggnaderna och statarbostäderna är kvar från sekelskiftet. En av statarlängorna byggdes om på 1990-talet. På Hagby och kringliggande gårdar fanns på 1800-talet stora familjer med många barn. Därför inrättades en egen småskola 1859 strax nordost om gården. På 1700-talet blev Hagby en bemärkt gård under grosshandlaren von Balthasar Knigge. Han skänkte nämligen sockenmagasinet som idag står intill Täby gård i Täby kyrkby. En annan omtalad Hagbybo var godsägaren Fredrik Brünsow. Han moderniserade gården i slutet av 1800-talet och genomförde den sänkning av Valluntunasjöns vatten som gav större åkerarealer, men också det kärr ( f.d sjön Froden ) som dagens soptipp vilar på. Täby kommun inköpte hela Hagby gård 1972. De fl esta byggnaderna är sålda, men marken har man behållit. 46

TORP Valla dragontorp, Vallatorp Under 1700-talet hade Täby åtta rusthåll vars ägare hade skyldighet att hålla häst, ryttare och utrustning för kavalleriet. Valla dragontorp uppfördes 1880 och byggdes om på 1940-talet till villa. Det var beläget vid Vallatorpsskolan och brann ner 1997. Livsmedelsbutiken Dragonen i Vallatorp har fått sitt namn efter dragon Nr 25 Wallén vid Livregementet till häst som bodde i torpet på 1880-talet. 47

TORP Torpet Myrängen, Gribbylund Myrängen i nordvästra Gribbylund är idag ett modernt villasamhälle i huvudsak byggt på 1980-talet. Namnet Myrängen är mycket gammalt. Det kommer från ett dagsverkstorp som låg nära korsningen Armévägen-Myrängsvägen och byggdes redan på 1700-talet. 48

TORP Torpet Skavlöten, Arninge Skavlöten intill Rönningesjöns nordöstra strand har varit ett dagsverkstorp under Väster- Arninge från omkring 1850. Här inrättades en småskola i slutet av 1800- talet som fungerade fram till sekelskiftet, då skolverksamheten fl yttades till Arninge. Torpet revs på 1900-talet efter att blivit svårt angripen av husbocken. 49

TORP Torpet Stralsund, Ella gård Under 1700-talet hade Sverige alltjämt en besittning i norra Tyskland, kallad Svenska Pommern. När slottsherren på Näsby, J A Meijerfeldt den äldre, på 1700-talet lät sätta upp några torp inom Eneby och Ella fi ck dessa tyska namn från Pommern. På den tiden var General Meijerfeldt generalguvernör i Pommern. Namnen blev Lybeck (i Eneby), Wismar, Rostock, Stralsund och Greifswald. Av dessa fi nns endast torpstugan till Stralsund bevarad i Ella gård. Idag är detta torp renoverat och används som förskola. 50

TORP Båtsmanstorpet Lillskog, Ella gård, Skarpäng Båtsmanstorpet byggdes omkring 1780 och låg vid dagens Täbyväg 115. Sedan dess har båtsmännen som bodde här fått namnet Torslund. Torpet hette från början Sparringsberg efter grevinnan på Näsby, Sparre-Meijerfeldt. Senare döptes det till Lillskog. Det eldhärjades nyårsafton 1992 och revs 1996. 51

TORP Båtsmanstorpet Litzen, Gribbylund Manskap till den svenska örlogsfl ottan rekryterades från ett antal mindre gårdar som fi ck utgöra en rote. Denna svarade gemensamt för en båtsman och hans försörjning. Båtsmännen tillhörde Södra Roslags Båtsmanskompani. Vid tjänstgöring fi ck de under 1700-talet oftast inställa sig i Karlskrona, dit de fi ck ta sig på egen hand. Båtsmännen på båtsmanstorpet Litzen har från 1750-talet burit namnet Litz. Den ursprungliga stugan förföll och en ny byggdes upp 1822. Den sista båtsmannen avskedades 1896. Stugan är idag i privat ägo. 52

TORP Dragontorpet Erikslund, Erikslund Sydligast delen av Broby marker kallades förr för Broby skog. Den gränsade i söder till Ella och Åva skog. Genom Broby skog gick Täbyvägen. Rusthållaren på Broby gård förlade ett ryttartorp hit. Det kallades sedermera för Erikslund. Dragontorpet är rivet och Täby kommun har köpt upp gårdens mark. Idag breder Erikslunds småhusbebyggelse ut sig och man kan inte föreställa sig att det tidigare fanns ett stort skogsområde här. 53

TORP Dragontorpet Råstugan, Löttingelund Strax ovanför varggropen, som idag är ett lagskyddat fornminne intill Roslagsvägen, sträcker sig ett motionsspår. Följer man det mot norr kommer man fram till en modern villabebyggelse. Vid Ryttarvägen ligger det gamla vitrappade torpet. Det kallas Råstugan och är byggt omkring 1790. Där bodde Väster-Arninges ryttare (dragon) nr 28 Seger med sin familj under indelningsverkets tid. Senare, 1920, bodde en torpare med sin familj på Råstugan. Idag är stugan ett privat fritidshus. 54

TORP Båtsmanstorpet Karby, Efraimsberg I riktning mot Täby kyrkby, på Bergtorpsvägen efter att ha passerat Visinge gård till höger, ligger Efraimsbergsvägen på höger sida. Fortsätter man över järnvägen, just där vägen gör en stark krök mot söder, låg ett litet idylliskt torp. Det var Karby båtsmanstorp, byggt 1790 för båtsman nr 85 Hägerman. Siste båtsman i tjänst var korpralen Gustaf Reinhold Hägerman som bodde här intill 1896. Båtsmanstorpet Karby brann ner 1995. 55

TORP Torpet Ella krog, Ella park I hörnet av Täbyvägen och Ellaparksvägen ser man den prydliga rödmålade, låga parstugan som kallas för Ella krog. Ursprungligen var det ett dagsverkstorp från 1700-talets början, men användes som ölkrog från omkring 1750 till 1850. Efter krogperioden blev Ella krog åter ett torp under Ella krog. Efter sekelskiftet friköptes torpet och förvandlades till en liten gård med stall och loge. Idag är den renoverade stugan en privatbostad. Promenerar man förbi kan man se den äldsta delen av Täbyvägen och brotrumman i huggen sten. 56

TORP Torpet Rostock, Skarpäng Torpet fanns beläget vid Rostocksvägen/ Täbyvägen 37. Det är omnämnt 1678. Dåvarande Täbyvägen, från Danderyds kyrka över västra Täby mot Vallentuna var i dåligt skick. Då vägen förbättrades vid 1600-talets slut byggde Ella gård ett torp (kanske grindstuga) vid vägen. Idag fi nns stugan kvar som kvartersgård. Siste torparen bodde här till 1871. Det är inte så säkert att namnet Rostock kommer från den tyska staden med samma namn. 57

TORP Torpet Grindtorpet, Grindtorp På den skogsbeklädda kullen Grindtorp, platsen för dagens stora huskomplex, låg sedan början av 1700-talet ett dagsverkstorp under Näsby säteri. Vid den intilliggande vägen, som gick mellan Näsby och Tibble, fanns en grind, som markerade gränsen mellan säteri och gård. År 1926 friköptes Grindtorp från Näsby och blev ett litet hemman med stor svingård. Torpet revs 1960 i samband med bebyggelsen av området. 58

KYRKOR Täby kyrka på medeltiden Då Täby sockenkyrka skulle byggas i mitten av 1200-talet enades man om en plats intill dåvarande Täby by. Kyrkan byggdes i gråsten med tjärat tak och gavelrösten i gotisk stil. Den utgör stommen i den nuvarande kyrkan. På 1300-talet tillbyggdes sakristian med dess kupolvalv. Från denna tid härrör bland annat den traditionsrika nattvardskalken av förgyllt silver. Vapenhuset med dess trädörr och märkliga lås tillkom i mitten av 1400-talet, efter att kyrkan eldhärjats. Från början hade kyrkan ett platt innertak av trä. Det förstördes vid eldsvådan och ersattes omkring 1470 med fyra murade kryssvalv av tegel. Målningarna i valvtaken utfördes av tidens främste monumentalmålare i Norden, Albert Målare (Albertus Pictor på latin) och hans konstverkstad. Förebilder för många av valvens 66 fi gurscener har hämtats från träsnitt i Biblia pauperum ( De fattigas bibel ). Täby kyrkas altarskåp är inspirerat av nordtyska mästare. Predikstolen skänktes till Täby på 1690- talet av Karl XI och kommer från kapellet i det gamla slottet Tre Kronor i Stockholm. År 1883 genomgick kyrkan en omfattande renovering, varvid bl a västportalen togs upp. 59

KYRKOR Täby kyrka, Täby kyrkby 60

KYRKOR Tibble kyrka, Täby centrum Tibble kyrka ligger intill Tibblebadet och nuvarande Sportcentrum. Den blålila kuben innehåller 950 kvm glasmosaik. Det är en grupp danska arkitekter som ligger bakom formgivningen av kyrkorummet och utsmyckningen. Behoven av en stor kyrka i Täby med en av Sveriges största församlingar och en ändamålsenlig församlingsbyggnad blev akut på 1950-talet. En stor nordisk arkitekturpristävlan utlystes 1965. Det blev det danska arkitektlaget som vann. Täby kyrka blev klar som församlingsbyggnad 1973. Det fyrkantiga kyrkorummet invigdes första advent 1976. Hela kyrkan kunde invigas i februari 1978. 61

KYRKOR S:t Olofs kyrka, Viggbyholm S:t Olofs kyrka invigdes i november 1941 av ärkebiskopen. Byggnaden är äldre. Den fl yttades 1941 till Viggbyholm från S:t Görans församling i Stockholm. Där hade den varit kapell sedan 1929. Kyrkan har många värdefulla inventarier och mest känd är altartavlan. 62

KYRKOR Gribbylunds kapell, f.d Allianskapellet, Gribbylund När Kristna Egnahemsföreningen övertog Gribbylunds gård 1919 började man exploatera tomten där kapellet står idag. Tanken var att anlägga en anläggning för friluftsgudstjänst. Den byggdes tillsammans med Allianskapellet. Det blev en samlingspunkt för dåtidens föreningsliv. Kapellet övertogs av Svenska Kyrkan och Täby församling i april 1985. En försiktig ombyggnad och nyinredning företogs och kapellet kunde återinvigas i september 1990. Klockstapeln invigdes nyåret 1993. 63

64

NÄSBY SLOTT Näsby slott, Näsbypark Näsby var en stor gård under 1600-talet fram till 1668 då greve Per Larsson Sparre omvandlar egendomen till en sätesgård och låter bygga Näsby slott. General Johan August Meijerfeldt d ä, guvernör för svenska Pommern, köper in gård och slott 1716. Han låter utvidga slottet, förbättra de underlydande gårdarnas byggnader samt utveckla och samordna åkerbruket. Under hans tid blir Näsby säteri ett storgods. Efter hans död tar hans son, fältmarskalk Johan August Meijerfeldt d y, över. Han är gift med den vackra grevinnan Lovisa Augusta Sparre. Banér på Djursholm, Meijerfeldt på Näsby och Brahe på Rydboholm är 1700-talets stora jorddrotter vid Stora Värtan. Ekonomiska bekymmer på Näsby gods leder till en del försäljningar. I slutet av 1700- talet omfattar egendomen gårdarna Ytterby, Åva, Ella, Karby, Tibble, Ensta och Åkerby, Under 1800-talet fram till 1880 skiftar den stora egendomen ägare. Greve Henrik Julius Cronhielm får överta Näsby säteri 1880. Den ekonomiska situationen blir alltmer svår. På midsommaraftonen 1897 utbryter en brand i slottsköket. Efter några timmar återstår bara källarvåning och yttermurar. 65

NÄSBY SLOTT Näsby slott, Näsbypark Familjen Cronhielm beslutar göra sig av med godset och det utbjuds på offentlig auktion 1902. Det blir ingenjör Carl Robert Lamm som blir Näsbys nye ägare. Han bygger upp slottet igen 1905 och moderniserar jordbruket. På 20-talet försämras ekonomin och 1926 säljs gårdarna Näsby och Tibble till grosshandlaren Carl Söderberg (grundare till dagligvarukedjan Metro). Familjen Lamm behåller slottet och parken. Näsbys slottsherre avlider 1938. I december 1941 beslutar riksdagen att köpa in Näsby slott med park för att där uppföra en sjökrigsskola. Den invigs 1943 och den har sin verksamhet här i 44 år. I juni 1987 halas skolans fl agga för sista gången. Idag är det statliga fastighetsbolaget, Wasakronan, som äger Näsby slott och alla intilliggande byggnader. På slottet bedrivs idag en omfattande konferensverksamhet. 66

NÄSBY SLOTT Näsby slottsstall, Näsbypark Det gamla stallet beläget 120 meter söder om Näsby slott, är näst efter Täby kyrka den allra äldsta stenbyggnaden i ursprungligt skick, som uppförts i Täby. Stallet byggdes efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä 1665 samtidigt med det närliggande slottet. Från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet används stallet för ridhästar och vagnshästar. Därefter är det ett sädesmagasin. Stallet är idag sammankopplat med slottets konferensanläggning och används för fester och olika kulturaktiviteter. 67

NÄSBY SLOTT Näsby såg, Roslags-Näsby Ända sedan 1700-talet har hela södra Täby ägts av Näsby säteri. I början av 1900-talet hör en ångkvarn med såg till säteriet som dåvarande ägaren, ingenjör C R Lamm låter bygga. Han installerar här 1904 ett maskinhus för den första eldriften i Täby. På denna plats byggs sedermera Täbys första kommunhus 1950 i Roslags-Näsby. 68

SKOLOR Prästgårdsskolan, Täby kyrkby Prästgårdsskolan byggs 1901 som småskola. Efter en brand 1981 har byggnaden återuppförts och fungerar idag som förskola. 69

SKOLOR Ytterbyskolan, Roslags-Näsby Täby kyrkostämma beslutar 1906 att uppföra ett skolhus i Näsby skolområde, invid forna Ytterby gård. Skolan invigs ett år senare. Med tiden kräver befolkningstillväxten att allt fl er barn skall få plats i folkskolan. Den lilla träskolan räcker inte längre till. Invigningen av en nybyggd folkskolebyggnad sker 1926. Men inte heller den räcker till. Man planerar för en stor ny skolbyggnad som står klar 1944. Under några år står den gamla träskolan kvar vid sidan av den nya folkskolebyggnaden. Näsby skola får 1961 namnet Ytterbyskolan. 70

SKOLOR Hagby småskola, Hagby På Hagby gård och kringliggande gårdar fi nns i mitten av 1800-talet stora familjer med många barn. Därför uppförs en småskola 1859 strax nordost om Hagby gård. Den är i bruk i nästan hundra år, eftersom det är brist på skolor i Täby. Det gula huset i korsningen Hagbyvägen/Frestavägen är idag renoverat och används som privatbostad. 71

SKOLOR Kyrkskolan, Täby kyrkby De många infl yttade familjerna till Täby kyrkby fordrar allt mer service på 1900-talet. Vägen till skolan i Efraimsberg är lång och den lilla Prästgårdsskolan räcker inte till. En mycket större folkskola byggs och invigs därför 1911 och får namnet Kyrkskolan. Den ligger intill Täby kyrka. 72

SKOLOR Viggbyholmsskolan, elevhemmet Granbacken, Viggbyholm Viggbyholmsskolan grundades 1928 på Viggbyholms gård av Per och Lena Sundberg. Den var byggd på kristen grund och i undervisningen användes modern pedagogik. Skolan var en internatskola för pojkar och fl ickor. Eleverna bodde på elevhem med husfar och husmor. Skolan fl yttade in i nya lokaler 1935 invid dagens Gläntväg och Per Sundbergsväg. Under kriget fi ck skolan en internationell prägel med stor fl yktingmottagning. Skolans ekonomi var tidvis hårt ansträngd och Täby köping fi ck ett fl ertal gånger skjuta till medel. Viggbyholmsskolan fi ck så småningom både gymnasie- och realexamensrättigheter. Under 1950-talet tillkom även dagelever i undervisningen. När Bergtorpsskolan byggdes fi ck skolan allt svårare att klara sin ekonomi och lades slutligen ner 1973. Tegelbyggnaden, där dagens Drakskeppsskola har sin verksamhet, fi nns kvar som minne. 73

SKOLOR Viggbyholms folkskola, numer Viggbyskolan, Viggbyholm Viggbyholms folkskola byggdes 1926 på en tomt som skänkts av V K Hultin, på Viggbyholms gård. Det var djup splittring i kyrkorådet som beslutade i skolfrågor på den tiden, men Viggbyholmsfalangen i skolkommittén vann slutligen. I folkskolan fanns 6 lärosalar, gymnastik- och slöjdsal. Vaktmästaren (Elis Jansson) bodde i källarplanet och vaktmästarfrun (Elsa) skötte skolbespisningen. 74

SKOLOR Ensta krog, Ensta År 1905 upphörde Ensta som tingsställe och även gästgiveriet lades ner. Lantbruket behölls några år och den sista brukarfamiljen Thunholm bodde i västra fl ygeln. Den större mittbyggnaden gjordes om till skola och var i bruk under åren 1912-1925. Idag är Ensta krog en populär motionsgård och i huvudbyggnaden har bl a friluftsfrämjandet sitt kansli. 75

SKOLOR Centralskolan, Efraimsberg Grevinnan Charlotte Mörner på Näsby skänkte en tomt i dåtidens Karbyskog, dagens Efraimsberg, till Täby sockenstämma för att där uppföra en skola. Den byggdes klar 1829 och kallades Centralskolan eftersom den ansågs på den tiden stå mitt i byn. Skolan fungerade i hundra år och lades ner för att den låg avigt till och för att andra skolor byggts som låg i de nya växande bostadsområdena. 76

STADSBYGGNAD Grindtorp 1926 friköps Grindtorp från Näsby Säteri och blir ett litet hemman med stor svingård. Där det gamla dagsverkstorpet Grindtorp låg på en höjdplatå intill Näbydal byggs 1961-1966 mer än 1500 lägenheter i stora halvcirkelformade hus. Denna bebyggelse planeras som en borg, med grönområden runt om. Inuti borgen tänkte man sig en intensiv stadsmiljö med folkliv, kiosker och bilar. Så blev det inte. Grindtorp är idag ett trivsamt och eftertraktat bostadsområde. 77

STADSBYGGNAD Viggbyholmshusen Järnvägsstationen i Viggbyholm invigs 1903. På 1920-talet utvecklas Viggbyholm till en trädgårdsstad i likhet med Djursholm. I Stockholmstrakten är Viggbyholm mest känd för sin festplats Viggans dansbana som låg strax öster om dagens Viggbyskola där E18 går idag. 1949 är invånarantalet i Täby strax över 10.000. Nästan alla täbybor bor i villor eftersom endast ett fåtal fl erbostadshus byggs. De första större huskomplexen med lägenheter byggs 1949-1950 vid Järnvägsallén i Viggbyholm, de s.k stjärnhusen. Dagens intilliggande bostadsområde Viggbygärdet byggs upp under åren 1966-1969. 78

STADSBYGGNAD Gribbylund Åren 1906 1917 äger godsägare A G Bjurström Gribbylund som består av en gård med sex tillhörande torp. Hela egendomen inköps 1919 av Kristna Egnahemsföreningen för att styckas i tomter. Täby socken köper in hela egendomen 1945. Gribbylund har vid denna tid omkring 350 åretruntboende. Betydligt fl er är sommarboende. Under framför allt 1970-talet planeras södra Gribbylund för villabebyggelse och en stor byggnadsverksamhet inleds. I centrala Gribbylund påbörjas 1985 byggandet av ett kommundelscentrum omgärdat av bostadsgrupper med fl erfamiljshus, radhus och villor. Nu växer en kommundel upp med över 6000 invånare. De gamla sommarstugorna försvinner. 79

STADSBYGGNAD Gribbylund 80

STADSBYGGNAD Gribbylund 81

STADSBYGGNAD Täby kyrkby När järnvägen kommer 1885 byggs det en station i Täby kyrkby. Redan åren efter sekelskiftet byggs större villor i närheten av kyrkan. Fortfarande dominerar Täby gård med alla sina ekonomibyggnader. I början av 1900-talet börjar en exploatering med ett stort antal tomtstyckningar som resultat. Snart är hela Täby gård och Byle styckat i många tomter. 1942 bor 6500 personer i dåvarande Täby socken. Det är bara Täby kyrkby med drygt 1200 invånare som får municipalsamhällsstatus. Mesta bebyggelsen tillkommer utefter dagens järnväg. Samhällslivet präglas fortfarande av jordbruket. I januari 1948 blir hela Täby socken en köping. Municipalsamhället upphör och Täby kyrkby blir en del av köpingen och en bebyggelse planeras. År 1948 elektrifi eras Roslagsbanan och ett litet centrum byggs intill stationen. Ett första höghus uppförs 1955 och kompletteras med lägre fl erfamiljshus och affärer. 1956 invigs den nya idrottsplatsen och under 1960-talet börjar ett industriområde ta form i sydligaste delen av kyrkbyn, södra Midgårdsindustriområde. 1970-talet blir förnyelsens och den stora uppbyggnadens decennium i Täby kyrkby. 82