Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare, skådespelare och regissörer. Vi företräder genom våra 18 medlemsorganisationer ca 30.000 konstnärligt yrkesverksamma i Sverige. Bland Filmallians Sveriges medlemmar är det Teaterförbundet, Filmregissörsföreningen, Sveriges regissörer, Oberoende Filmares förbund och Dramatikerförbundet som ingår i KLYS. Genom er företräder KLYS konstnärligt verksamma på filmområdet. KLYS är konstnärsorganisationernas politiska organ och vår viktigaste uppgift är att förbättra villkoren för konstnärliga yrkesgrupper. Vi förhandlar alltså inte om avtal för upphovsmän och utövande konstnärer, det gör våra medlemsorganisationer och upphovsrättsorganisationer som COPYSWEDE, STIM, SAMI och TROMB. Däremot agerar vi gentemot regering och riksdag och andra beslutande organ när det gäller lagstiftning eller andra regler, som berör konstnärers villkor. KLYS arbete omfattar därför alltifrån arbetsmarknadsfrågor, kulturpolitik och yttrandefrihetsfrågor, till upphovsrätt. Upphovsrätten har ända sen KLYS bildades 1959 varit en av våra viktigaste frågor, eftersom en effektiv upphovsrätt är en förutsättning för att konstnärligt yrkesverksamma ska kunna försörja sig på sitt skapande. Upphovsrätten ger också upphovsmän och utövande konstnärer incitament att använda sig av nya medier. En svag upphovsrätt på Internet skulle leda till att konstnärer inte vågade offentliggöra sina verk och prestationer där. Upphovsrätten ger nämligen den enskilde upphovsmannen eller utövande konstnären kontroll över sin prestation genom att han eller hon själv kan bestämma under vilka förutsättningar prestationen ska nå ut till en publik eller framställas i flera exemplar. Den ger samtidigt en rättslig grund för konstnären att träffa avtal om rimlig ersättning för användning av prestationen.
Upphovsrätten innehåller utöver de ekonomiska rättigheterna också ideella rättigheter. Den ideella rätten innebär dels att upphovsmän och utövande konstnärer ska namnges då deras prestationer tillgängliggörs för allmänheten, dels att deras prestationer inte får ändras eller användas hur som helst. Att den ideella rätten har ett värde idag visar inte minst domen i reklamavbrottsmålet mellan TV4 och filmregissörerna Vilgot Sjöman och Claes Eriksson, där Högsta domstolen konstaterar att TV4 kränkt regissörernas ideella rätt, genom att sända reklamavbrott i deras filmer. KLYS har stöttat de båda regissörerna hela vägen i den här rättsprocessen och det är nu vår förhoppning att HD-domen kommer att leda till större respekt för ideell rätt, även vid tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddade verk i andra sammanhang, t ex på Internet. För KLYS är det en självklarhet att dessa grundprinciper, när det gäller ekonomisk och ideell upphovsrätt, ska gälla fullt ut även på Internet. Fildelning, som det handlar om idag, är en fantastisk teknik för att kunna sprida konstnärliga verk och prestationer på nätet. KLYS är INTE emot fildelning som sådan. Men fildelningen innebär upphovsrättsliga förfoganden som kräver upphovsrättsinnehavarens tillstånd. När man pratar om fildelning och upphovsrätt ska man komma ihåg att fildelningen har två upphovsrättsligt relevanta delar. Fildelning innebär dels en uppladdning, d v s ett tillgängliggörande för allmänheten av en skyddad prestation, dels en nedladdning, d v s en kopiering för privat bruk av en förlaga till en skyddad prestation. Att ladda upp konstnärligt innehåll på nätet är och har alltid varit ett upphovsrättsligt förfogande som kräver rättighetshavarnas tillstånd. Detta gäller både enligt svensk rätt och enligt de internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Den privata nedladdningen kriminaliserades i Sverige uttryckligen år 2005, om den sker från en s k otillåten förlaga, d v s om rättighetshavarna INTE lämnat sitt tillstånd att den får kopieras på nätet. Men i praktiken är det svårt att skilja mellan uppladdning och nedladdning vid fildelning, eftersom dessa förfoganden normalt sker samtidigt.
KLYS motsätter sig den illegala fildelningen, eftersom den innebär bristande kontroll och ekonomiska förluster för upphovsmän och utövande konstnärer. Vi ställer oss däremot positiva till framväxten av lagliga alternativ, som vi tror och hoppas kommer att fungera bättre i framtiden och locka fler användare. Konstnärsorganisationerna har förhandlingsberedskap på detta område och är öppna för att hitta affärsmodeller, som passar både användare, distributörer och olika upphovsrättsinnehavare. Som ni kanske vet har STIM nyligen tagit initiativ till en licensieringsmodell. Den innebär att STIM erbjuder dom som vill fildela musik att teckna ett speciellt abonnemang (en extra avgift) genom sina nätoperatörer, som innefattar tillstånd från upphovsmännen och ger upphovsmännen ekonomisk ersättning, när deras musik fildelas och laddas ned. STIMs licensieringsmodell kan kanske vara en framkomlig väg för upphovsmän på musikområdet att få betalt för fildelning. STIM har en unik ställning, eftersom de har möjlighet att genom sina internationella avtal erbjuda en världsrepertoar. Men den här möjligheten finns inte på samma sätt på andra konstområden, där man förmodligen måste hitta andra licensieringslösningar. Och jag antar, att vi senare under eftermiddan, kommer att få veta lite mer om hur det ser ut på filmområdet, när det gäller olika affärsmodeller. En förutsättning för att de lagliga alternativen på Internet ska vara attraktiva för konstnärer att upplåta sina verk till, är att en rättvis fördelning görs mellan producenter och upphovsmän av de intäkter som dessa genererar. KLYS anser att det idag är en alldeles för liten del av intäkterna vid försäljning på nätet, som faktiskt går till dom som skapat innehållet. Den här frågan är också intressant ur ett konsumentperspektiv, eftersom undersökningar visar att konsumenter är mer benägna att betala för fildelning och nedladdning på nätet, om de vet att betalningen faktiskt går till dem som skapat det konstnärliga innehållet. Nyligen presenterade regeringen kommittédirektiven till en ny upphovsrättsutredning, som bl a ska se över det kapitel i upphovsrättslagen, som reglerar upphovsrättens övergång. KLYS har under lång tid efterfrågat en sådan översyn, vars syfte vi anser måste vara att stärka upphovsmäns och utövande konstnärers ställning i avtalssituationen, så att de rättigheter som upphovsrättslagen faktiskt erbjuder, får ett värde för den enskilde konstnären i den praktiska verkligheten. I debatten har förts fram krav på att allt konstnärligt innehåll på Internet ska vara fritt och gratis. Man kan fråga sig varför konstnärligt yrkesverksamma skulle avstå från att tjäna pengar på sitt yrke, bara för att arbetsresultatet finns
tillgängligt på Internet? Det är intressant att tekniken på nätet kan få kosta hur mycket som helst, medan man inte är beredd att betala någonting för innehållet. Den tekniska utvecklingen tycks ha legitimerat att upphovsmäns och utövande konstnärers anspråk på att få betalt för sitt arbete pressas tillbaka. När man ska ta ställning till illegal fildelning måste man fråga sig; vill vi ha ett starkt och vitalt svenskt kulturliv? Vill vi ha ett samhälle där det finns människor som vågar satsa på kreativa yrken, på nyskapande och på att investera i kulturproduktion av olika slag? Vill vi ha en svensk filmproduktion som kan erbjuda bredd, mångfald och kvalitet? Om man svarar ja på de här frågorna, kan man inte samtidigt tycka att konstnärligt innehåll ska vara fritt och gratis på Internet. En stark och väl fungerande upphovsrätt på Internet måste också, enligt KLYS, innehålla ett effektivt sanktionssystem. Det måste finnas goda möjligheter för den enskilde artisten eller musikern att komma åt olovlig fildelning och nedladdning, bl a via bredbandsbolagen. Vi ställer oss därför positiva till förslaget om att en upphovsman eller utövande konstnär genom domstolsbeslut, ska kunna få ut en IP-adress från en Internetleverantör, för att komma åt intrång i upphovsrätten. På längre sikt är det rimligt att Internetleverantörerna tar ett större ansvar för de olovliga förfoganden som sker på Internet, bl a genom ytterligare brottsförebyggande åtgärder. Avslutningsvis vill jag uppmana Filmallians Sverige att fortsätta samarbeta i frågor kring illegal fildelning. Jag tror att det är viktigt att vara tydlig gentemot lagstiftaren och att visa att man är överens i branschen på det här området. Det gäller att kunna erbjuda fungerande och justa affärsmodeller för de lagliga alternativen, som är attraktiva både för konsumenter och olika rättighetshavare. För KLYS Ulrica Källén förbundsjurist