mötesplats mitt i Dalarna!

Relevanta dokument
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Sveriges elva folkhälsomål

Folkhälsoplan Essunga kommun

Prioriterade Folkhälsomål

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

1 (10) Folkhälsoplan

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Folkhälsopolitiskt program

Strategiskt folkhälsoprogram

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

En god hälsa på lika villkor

Folkhälsoplan

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsopolitiskt program

Hälsoplan för Årjängs kommun

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsoplan Härnösands kommun

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Hälsosamma Skinnskatteberg

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Verksamhetsplan för år 2014

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

ANTAGEN KF

Folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Plan för Social hållbarhet

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Folkhälsoplan.

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.

Alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Folkhälsoprogram

Folkhälsoplan

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Folkhälsoplan Bergs kommun

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Folkhälsostrategi

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

Hälsoplan Reviderad 2008, 2011 och 2015

Transkript:

Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget. Det innebär trygghet och engagemang för vuxna, barn och ungdomar. Vill du så finns det plats i någon av våra unika byar både för dig, farmor, ditt rockband eller din häst! I Gagnef ser vi besökare som välkomna gäster och vid våra mötesplatser utvecklas entreprenörer. Det kallar vi livskvalitet! Fastställt av kommunfullmäktige 2013-12-09. 173, dnr 2011:175/00

Folkhälsa Våra levnadsvanor är viktiga för hälsan och där har familj, vänner och arbetskamrater stor betydelse för hur vi lever och mår. Levnadsvanorna påverkas i sin tur av det sammanhang vi lever i, bland annat av vår kultur, våra traditioner och vår grupptillhörighet. Människors olika levnadsvillkor har stor betydelse och dess effekt återspeglas i hälsostatistiken. Samhällsförhållanden kan både underlätta och försvåra hälsofrämjande vanor. För att upprätthålla, förbättra och främja förutsättningar för en god hälsa i Gagnefs kommun krävs samarbete i och mellan kommunal verksamhet, hälso- och sjukvård, myndigheter, organisationer och medborgare. Tillsammans skapar vi vår levnadsmiljö. Den som har goda vardagsvillkor - goda relationer, rik fritid, goda möjligheter till utbildning etc. - mår bra och gör ur hälsosynpunkt oftast bra val i vardagen. Folkhälsoprogrammet ska ge stöd för ökad samverkan på vägen mot målet; att låta Gagnef vara mötesplatsen där människor trivs, har en god hälsa och livskvalitet. Syfte Utifrån de nationella målområdena samt de kommunala prioriteringarna och kommunens styrdokument, sätter folkhälsoprogrammet mål för vad som ska uppnås under perioden. Programmet ska ses som ett stöd för att integrera folkhälsoarbetet i de ordinarie verksamheterna och ett verktyg för att koordinera och uppmuntra till samverkan mellan olika aktörer. 2

Nationellt, regionalt och lokalt Regeringen antog 2003 en ny folkhälsopolitik i vilken det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå det satta målet har faktorer som påverkar folkhälsan samlats i 11 målområden. Regionalt Landstinget, Länsstyrelsen och Region Dalarna bedriver det regionala folkhälsoarbetet genom olika uppdrag och ansvar kopplade till flertalet av de nationella målområdena. Nationella målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och säkra livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel Lokalt Gagnef har med landstinget Dalarna ingått avtal som syftar till att beskriva och reglera en mellan parterna lokal funktion för folkhälsoarbete. Den lokala folkhälsofunktionen ska: Stödja samarbete med olika verksamheter i kommunen och landstinget samt med myndigheter och organisationer i lokalsamhället. Ge metodstöd och sprida kunskap inom det folkhälsovetenskapliga området. Samverka med landstingets primärvård i utvecklingen av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Vara en resurs för samverkansberedningen. Organisation Kommunfullmäktige fastställer folkhälsoprogrammet och kommunstyrelsen ansvarar för genomförande och uppföljning av målen. SAGA är styr- och ledningsgrupp för kommunens och landstingets samverkan kring folkhälsofrågor. Folkhälsoplaneraren är samordnare kring folkhälsoarbetet i Gagnef. Lokala prioriterade inriktningsmål: Mål 1. Delaktighet och inflytande i samhället Mål 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Mål 9. Ökad fysisk aktivitet Mål 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Mål 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Folkhälsoarbetet i Gagnef Med utgångspunkt från de 11 nationella delmålen antog kommunfullmäktige 2008-10-27 fem lokala prioriterade inriktningsmål. 3

Genomförande och uppföljning Fortsatt gemensamt ansvarstagande genom samverkan på alla nivåer är viktigt för att åstadkomma god hälsoutveckling och tillväxt i Gagnef. Folkhälsoarbetet är en angelägenhet för hela samhället där såväl föreningar, organisationer, kyrkor, näringsliv, landsting och kommun utgör en självklar plats. Aktörernas styrdokument, i form av handlingsplaner etc syftar alla, i någon grad, till att påverka hälsan hos kommunmedborgarna. Dessa styrdokument ska komplettera varandra och alla de mål som beskrivs i desamma har inte i detalj behandlats här. Emellertid tar folkhälsoprogrammet sin utgångspunkt i dessa, jämte de nationella och kommunala folkhälsomålen. Samtliga aktörer ansvarar för att bryta ner programmets mål till konkreta insatser och genomföra dem. Uppföljning av delmål sker årligen i samband med verksamheternas årsredovisning och sammanställs därefter i ett folkhälsobokslut av folkhälsoplaneraren. Delaktighet och inflytande En av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan är människors makt och möjligheter att kunna påverka sin omvärld. Människors delaktighet och inflytande påverkas av många faktorer; bland annat tillgången till arbete och sysselsättning, utbildning, föreningsliv, kultur, sociala nätverk och information, ekonomisk standard och medinflytande i samhället. Gagnef kommuns medborgare skall ha möjligheter till delaktighet och inflytande och kunna påverka den egna livssituationen. Utveckla kommunens och landstingets informationskanaler gentemot medborgarna. Offentliga lokaler ska vara tillgängliga och anpassade så att de kan nyttjas av alla medborgare. Erbjuda möjligheter till ett meningsfullt kultur-, fritids- och friluftsliv. Stärka människors förmåga att ta eget ansvar. Säkra människors rätt till trygghet, integritet och möjlighet att leva ett självständigt liv. 4

Trygga och goda uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Bland de viktigaste bestämningsfaktorerna för barns hälsa är förhållandet i familj, skola och fritid. Barn och unga i Gagnef skall växa upp i en trygg och utvecklande miljö. Förskolan och skolan ska främja och utveckla barns och ungas självkänsla. Barn och unga ska känna att de har möjlighet till inflytande i förskola, skola och på fritiden. Kommunen utvecklar attraktiva lärmiljöer med pedagogik och metoder, anpassade till ny teknik och ny kunskap. Genom landstingets och kommunens samverkan i Familjens hus ges mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och föräldrastöd. Stöd till barn och unga med psykisk ohälsa erbjuds på Famnen i Familjens Hus. 5

Ökad fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet främjar välbefinnande & livsglädje, förbättrar ork, samt ger en bättre förmåga att hantera stress. Dessutom har den en sjukdomsförebyggande effekt och ökar förutsättningarna för bevarad funktionsförmåga långt upp i åren. Gagnef kommuns invånare ska erbjudas ett allsidigt utbud av möjligheter till fysisk aktivitet. Agera för bra gång- och cykelvägar, samt underhåll av vandringsleder och slogbodar. Stödja och utveckla föreningslivet samt fritids- och idrottsanläggningar. Ge förutsättningar för en meningsfull fritid för kommunens invånare. Funktionsnedsatta ska erbjudas möjligheter till aktiviteter på sina egna villkor. Förskolan och skolan ska understödja barns och ungas fysiska utveckling. Främja möjligheter till aktiviteter för äldre på särskilda boenden. 6

Goda matvanor och säkra livsmedel Bra matvanor har stor betydelse för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem. Ökad medvetenhet om kost och hälsa hos befolkningen. Måltider ska serveras i en trevlig och lugn miljö. Skolelever och brukare i äldrevården ska erbjudas minst två rätter per dag. Öka utbudet av bra mellanmåls- och frukostalternativ vid skolornas cafeterior. Sträva mot att möjliggöra för hemmaboende äldre att äta på skola eller äldreboende. Maten ska ses som en del av den medicinska vården likväl som den sätter guldkant på tillvaron i äldrevården. 7

Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Även överdrivet spelande kan påverka hälsan negativt. Minska totalkonsumtionen av alkohol och tobak, samt verka för ett narkotikafritt Gagnef. Ingen alkohol i trafiken, på arbetsplatser eller under graviditet. Alkoholfri uppväxt. Uppskjuten alkoholdebut. Undanröja illegal alkoholhantering. Minska rekrytering till missbruk. Förmå fler missbrukare att upphöra med missbruket. Minska tillgång till narkotika. Tobaksfri livsstart från år 2014. Halvering av antal ungdomar som börjar röka eller snusa. Halvering av de rökare som röker mest. Ingen ska ofrivilligt behöva utsättas för rök i sin omgivning. 8