RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 1(69) Miljörapport 2011 Swedavia AB Organisationsnummer: 556797-0818 Anläggningsnummer: 0191-72-001
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 2(69) Innehåll 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.1 Viktiga händelser under året... 4 1.2 Swedavias organisation på... 5 1.3 Flygplatsens påverkan på miljön... 6 2 TILLSTÅNDBESLUT... 7 3 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN UNDER ÅRET... 7 4 ANDRA GÄLLANDE ANMÄLNINGAR BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN... 7 5 TILLSYNSMYNDIGHET... 7 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 8 7 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND... 8 8 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 8 9 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR... 8 9.1 FLYGTRAFIK ÅR 2011... 8 9.1.1 Bananvändning... 9 9.1.2 Flygplanstyper... 15 9.1.3 Flygvägsuppföljning kontrollprogram... 15 9.2 FLYGBULLER 2011... 16 9.2.1 Beräkningsmetod och utfall... 16 9.2.2 Bullermätningar 2011... 17 9.3 MARK OCH VATTEN 2011... 18 9.3.1 Utsläpp till spillvattennätet... 18 9.3.2 Utsläpp till dagvattensystemet samt recipientkontroll... 20 9.3.3 Grundvatten... 24 9.3.4 Dricksvattenförbrukning... 27 9.3.5 Swedavias bergtäkt Laggatorp... 27 9.3.6 Undersökningar... 27 9.3.7 Forskningsprojektet RE-PATH... 28 9.3.8 Periodisk miljöbesiktning... 29 9.4 UTSLÄPP TILL LUFT... 30 9.4.1 Fordonstrafik inom Arlanda... 30 9.4.2 Marktransporter till Arlanda... 31 9.4.3 Flygresenärers färdsätt till... 34 9.4.4 Anställdas färdsätt till... 35 9.4.5 Flygtrafik och motorprovning... 36 9.4.6 Uppvärmning och elförbrukning... 39 9.4.7 Brandövning... 41 9.4.8 Lösningsmedel... 42
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 3(69) 9.4.9 Halter av luftföroreningar i omgivningen... 42 9.4.10 Miljöförbättrande åtgärder... 50 10 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 51 11 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM... 52 11.1 Hantering av spill... 52 11.2 Olyckor... 53 12 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 55 12.1 Energianvändning på 2011... 55 12.1.1 Fjärrvärmeanvändning... 55 12.1.2 Elanvändning... 56 12.2 Nyckeltal energianvändning... 57 12.3 Genomförda åtgärder för att minska energianvändningen... 57 12.4 Planerade åtgärder för ytterligare effektiviseringar... 58 13 DE KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER SOM KAN BEFARAS MEDFÖRA RISKER PÅ MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA OCH SOM UNDER ÅRET ERSATTS MED SÅDANA SOM KAN ANTAS VARA MINDRE FARLIGA... 58 13.1 Kemikaliehantering... 58 13.2 Substitution av kemiska produkter... 59 14 REDOVISNING AV DE BETYDANDE ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET I SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET... 60 14.1 Avfallshantering på Arlanda år 2011... 60 14.2 Avfallsfraktioner från 2011... 61 14.3 Aktiviteter under 2011... 62 15 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA... 62 15.1 Åtgärder för minskade utsläpp till luft 2011... 62 15.1.1 Flygtrafiken... 63 15.1.2 Marktransporter till och från... 63 15.1.3 Servicetrafiken inne på flygplatsområdet... 66 15.1.4 Energiförsörjning... 66 15.1.5 Airport Carbon Accreditation... 66 15.2 Åtgärder för minskade utsläpp till mark och vatten 2011... 67 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 68
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 4(69) 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING är Sveriges största flygplats med cirka 19 miljoner resenärer under 2011. Flygplatsen är också en arbetsplats för omkring 16 000 personer som arbetar i något av de runt 250 olika företag som är etablerade på flygplatsen. Arlanda har tre start- och landningsbanor. Dessa trafikeras av runt 80 flygbolag som flyger till omkring 170 olika destinationer. Bana 2 (08-26) Bana 1 (01L-19R) Halmsjön Terminal 2-5 Väg 273 Bana 3 (01R-19L) Väg E4 Figur 1 Översiktsbild. Swedavia, tidigare LFV, är ett statligt ägt aktiebolag som äger, driver och utvecklar Arlanda och 10 andra flygplatser i Sverige. Cirka 800 personer är anställda inom Swedavia på. 1.1 Viktiga händelser under året Följande viktiga förändringar eller händelser med koppling till miljöarbetet har skett på under 2011: Antal starter och landningar ökade med 10 procent och antalet passagerare. ökade med 12 procent jämfört med 2010. Ny flygplatsdirektör, Kjell-Åke Westin, tillträdde i september 2011. I april 2011 certifierades Swedavias miljöledningssystem på Stockholm Arlanda Airport enligt ISO 14001.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 5(69) I maj 2011 lämnade Swedavia in en ansökan till Mark- och Miljödomstolen om nytt miljötillstånd för. I december 2011 fastställdes ett nytt kontrollprogram för flygplatsen. 1.2 Swedavias organisation på Organisationsschemat nedan (figur 2) beskriver Swedavias organisation på under senare delen av 2011. Under 2011 har ett antal omorganisationer skett, bland annat har avdelningarna Swedavia konsult och Marknad övergått till koncernfunktioner. Delar av det som tidigare låg inom avdelningen Property development har dessutom lyfts över till ett eget fastighetsbolag, Swedavia Real Estate AB. Den 10 september 2011 tillträdde Kjell-Åke Westin som ny flygplatsdirektör på efter Kerstin Lindberg Göransson. Flygplatsdirektörens stab består av ett antal experter i olika frågor, till exempel miljö. Miljöstaben, som ligger under stabsenheten Hållbarhet och kvalitetssäkring, består av fem miljörådgivare och en miljöchef. Som hjälp gällande flygbuller och flygvägsuppföljning finns akustiker från Swedavia konsult. Varje avdelning har dessutom en miljösamordnare. FD Stab COO (stf. FD) Airside Tekniska Terminal Framtidens OPC Projektstyrning Utveckling & planering Kundvärde Kommersiell/ Marknad Säkerhet Arlanda Energi Figur 2 Organisationsschema för Tekniska Avdelningen ansvarar för drift och underhåll av flygplatsens anläggningar. Airside Business säkerställer en effektiv och pålitlig verksamhet på airside, flygplatsens behörighetsområde, och har det sammanhållande operativa ansvaret för flygsäkerheten. Avdelningen Terminal ansvarar för att optimera kapacitetsutnyttjandet av terminaler och relaterade anläggningar.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 6(69) Avdelning Kommersiell & Marknads övergripande uppdrag är att strategiskt och operativt ansvara för resenärs-processen på flygplatsen och att det upprätthålls ett säkert och effektivt flöde på flygplatsen på kort och lång sikt. Till avdelningen hör även Arlanda fastigheters förvaltningsenhet. Säkerhetsavdelningen ansvarar för säkerhetsskydd och försvarsberedskapsplanering. Arlanda Energi tillhandahåller energi, infrastrukturlösningar och energirelaterade produkter och tjänster för samtliga som verkar inom flygplatsen. Avdelning Utveckling och Planering stödjer och koordinerar arbetet med att skapa långsiktiga planer för flygplatsens utveckling, kapacitet och tillämpningen av Swedavias övergripande strategier. Avdelning Projektstyrning har det övergripande ansvaret för flygplatsens projektportfölj. Avdelning Kundvärde ska säkerställa att målet för s kundvärde, primärt ur ett resenärsperspektiv, uppnås. 1.3 Flygplatsens påverkan på miljön Miljöpåverkan från sker framför allt genom utsläpp till luft och vatten samt buller från flygtrafiken. Verksamheten på Stockholm Arlanda Airport förbrukar även resurser i form av drivmedel till fordon, energianvändning i byggnader och materialanvändning vid byggnationer. I verksamheten genereras även avfall samt farligt avfall. Utsläpp till luft, koldioxid, kväveoxider, kolväten, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid, på flygplatsen sker från servicefordon inne på flygplatsen, produktion av fjärrvärme som flygplatsen förbrukar, provning av flygplansmotorer och från brandövningar. De största utsläppen till luft kommer dock från flygtrafiken och från vägtrafiken till och från flygplatsen. Bullerpåverkan från flygtrafiken sker främst vid start och landning på flygplatsens banor samt vid användning av in- och utflygningsvägar enligt överenskomna trafikmönster.flygplatsens påverkan på närliggande vattendrag sker i huvudsak under vinterhalvåret när flygplan och banor av flygsäkerhetsskäl avisas. Utsläppen till spillvattennätet från består, förutom av det som är normalt för hushållsavloppsvatten, även av glykol, baktericider och mindre mängder olja och vissa tungmetaller. Spillvatten från flygplatsen passerar oljeavskiljare och lokala reningsverk innan det leds till kommunalt reningsverk.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 7(69) 2 TILLSTÅNDBESLUT Flygplatsens tillstånd, enligt miljölagstiftningen, är givna till Swedavia, det vill säga till Swedavias VD. Miljöansvaret har sedan delegerats vidare till flygplatsdirektören, som i sin tur delegerat ansvaret vidare till de olika avdelningscheferna på flygplatsen. Den 15 augusti, 1991 gav Regeringen Luftfartverket tillstånd, enligt dåvarande Naturresurslagen, till utbyggnad och drift av Arlanda på tre rullbanor. Beslutet innehåller elva villkor. Koncessionsnämnden för miljöskydd gav 6 april, 1993 tillstånd enligt dåvarande Miljöskyddslagen till utbyggnad och drift av Arlanda på tre rullbanor. Dessa beslut har följts av rättelser, ändringar och tillägg vilka redovisas i bilaga 1, Tillståndsbeslut. Redovisade tillstånd givna till Luftfartsverket eller LFV har övertagits av Swedavia AB. Alla tidigare tillstånd gäller som om de vore givna enligt nuvarande Miljöbalken. I bilaga 2, Tillståndsvillkor 2011, redovisas alla nu gällande miljövillkor tillsammans med villkorsuppföljning för 2011. Under året har Swedavia lämnat in en ansökan om nytt miljötillstånd till markoch miljödomstolen. Ansökan innefattar en helt ny prövning av hela flygplatsverksamheten baserad på en miljöbedömning av flygplatsverksamheten tillsammans med befintliga och förväntade följdverksamheter för cirka 30 år framåt. I februari 2012 lämnades en komplettering in varefter mark- och miljödomstolen kungjorde målet. Domstolsförhandlingar beräknas ske under 2012. 3 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN UNDER ÅRET Anmälningsärenden och andra gällande beslut 2011 redovisas i bilaga 3 till miljörapporten. 4 ANDRA GÄLLANDE ANMÄLNINGAR BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN Anmälningsärenden och andra gällande beslut 2011 redovisas i bilaga 3 till miljörapporten. 5 TILLSYNSMYNDIGHET Länsstyrelsen i Stockholms län.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 8(69) 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION har tillstånd för 372 100 rörelser (starter och landningar) på tre rullbanor. År 2011 genomfördes cirka 212 834 starter och landningar på Stockholm Arlanda Airport. Detta är en ökning med cirka tio procent jämfört med år 2010. Antalet passagerare ökade med 12 procent till cirka 19 miljoner år 2011. 7 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND Swedavias tillstånd för är givna enligt Naturresurslagen, Miljöskyddslagen och Miljöbalken. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av gällande villkor. Villkorsuppfyllelsen är kommenterad efter varje villkor. 8 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:11 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Aktuell Ej aktuell x x x x x 9 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR 9.1 FLYGTRAFIK ÅR 2011 Uppgifterna i detta avsnitt avser år 2011 och har hämtats från Swedavias statistik som utgörs av faktureringsunderlag gentemot flygbolagen och Swedavias flygvägsuppföljningssystem som innehåller radarspår från faktiska flygningar. Ur systemet kan information om flygtid, flygväg, flyghöjd, flygplanstyp, flygbolag med mera erhållas. Systemet används även för att sammanställa nödvändig information för bullerberäkning.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 9(69) 9.1.1 Bananvändning I Tabell 1 nedan redovisas det beräknade antalet starter och landningar på år 2011, fördelade på dag, kväll, natt och bana. Denna fördelning används i bullerberäkningen. Bananvändningen styrs i huvudsak av vindriktningen. Vindriktningen anger varifrån vinden kommer. Figur 3 nedan visar vindriktningsförhållandet vid Arlanda år 2011. Vanligaste vindriktning år 2011 var 250 grader. Tabell 1, rörelser per bana och tidsperiod, 1 januari - 31 december 2011 Operation Bana Summa Dag Summa Kväll Summa av Natt Landningar 08 40 7 3 26 28643 9032 6834 01L 11208 3026 3397 01R 8018 833 174 19L 15785 1525 255 19R 9650 3205 4792 Landn. Totalt 73344 17628 15455 106427 Starter 08 20782 5580 4277 26 138 16 20 01L 11361 1348 2088 01R 314 53 14 19L 1638 93 3381 19R 44896 9949 459 Starter Totalt 79129 17039 10239 106407 Totalt 152473 34667 25694 212834
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 10(69) 360 34010,00% 350 330 320 8,00% 310 6,00% 300 290 4,00% 280 270 260 250 240 230 220 210 200 2,00% 0,00% 190 180 10 20 30 40 50 130 140 150 160 170 60 70 120 80 90 100 110 År 2011 Figur 3 Vindriktningsförhållande vid år 2011 enligt METAR
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 11(69) Figur 4 - Figur 7 nedan visar så kallade flygtäthetsplottar i fyra vindkvadranter (NO, NV, SO och SV) som huvudsakligen styr bananvändningen på Stockholm Arlanda Airport. Täthetsplottarna visar antalet passager av flygspår under höjden 10 000 fot (ca 3000 meter) i ett rutnät applicerat på området där varje ruta är 100 x 100 meter. Figur 4 - Figur 7 baseras på typiska dagar då angiven kvadrant använts hela dagen. Vindriktningarna anger från vilket håll vinden blåst. Figur 4 Flygtäthet, huvudsakligen vind från 350-100 grader (NO) baserat på 695 flygrörelser den 15 mars 2011.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 12(69) Figur 5 Flygtäthet, huvudsakligen vind från 280-350 grader (NV) baserat på 654 flygrörelser den 25 mars 2011.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 13(69) Figur 6 Flygtäthet, huvudsakligen vind från 100-170 grader (SO) baserat på 755 flygrörelser den 26 oktober 2011.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 14(69) Figur 7 Flygtäthet, huvudsakligen vind från 170-280 grader (SV) baserat på 734 flygrörelser den 25 maj 2011.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 15(69) 9.1.2 Flygplanstyper I Tabell 2 nedan anges antalet rörelser med de 10 vanligast förekommande flygplanstyperna på år 2011. Boeing B737-800 var den vanligast förekommande flygplanstypen. Under 2010 var Boeing B737-600 den vanligast förekommande flygplanstypen. B738 är större men nyare än B736. Det bör också noteras att den äldre versionen av Boeing 737-serien, B737-300, har minskat med omkring 10000 rörelser mellan 2010 och 2011. Tabell 2 De 10 vanligaste flygplanstyperna på år 2011. Flygplanstyp Antal B738 42809 B736 36177 F50 16716 A320 12958 MD82 12944 A319 9416 SB20 9356 A321 9059 B737 7062 B733 4741 Övriga 51598 Totalt 212836 Flygplanstyper certifieras enligt internationella miljövärdighetsregler som innebär att nyare flygplanstyper får strängare krav gällande bulleremission. Flygplanen indelas i så kallade kapitel beroende på typ och certifieringsår. Den 1 april 2002 trädde ett EU-direktiv, som förbjuder civilt kapitel 2 flygplan tyngre än 34 ton, i kraft. Förbudet avser EU-medlemsländer. Antalet kapitel 2 flygplan har minskat drastiskt jämfört med tiden innan förbudet infördes. Under 2011 utfördes totalt sex stycken starter och landningar med kapitel 2-flygplan oavsett vikt. 9.1.3 Flygvägsuppföljning kontrollprogram Under året har fyra stycken flygvägsuppföljningsmöten genomförts. Mötet är även ett förberedande forum för framtagande av kvartalsvisa rapporter till Länsstyrelsen. Deltagande i forumet är representanter från flygtrafikledningen vid Stockholm Arlanda flygplats, Swedavia Flygakustik, Avdelningen Airside Business och miljöstaben vid.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 16(69) 2011 års uppföljning av flygvägsvillkor enligt flygplatsens kontrollprogram redovisas under respektive miljövillkor i bilaga 2 Tillståndsvillkor 2011. 9.2 FLYGBULLER 2011 9.2.1 Beräkningsmetod och utfall En flygbullerberäkning av FBN år 2011 genomfördes med beräkningsprogrammet INM version 7.0c. I Figur 8, nedan, redovisas FBN 55 och 65 db(a) jämfört med de tillståndsgivna bullerkurvorna med samma FBN-nivåer. FBN 55 db(a) år 2011 överskrider tillståndsgiven kurva med mindre än 3 db(a) i banans förlängning. FBN 65 db(a) ligger inom motsvarande tillståndsgiven bullerkurva. Vad gäller FBN-beräkningen så finns det alltid finns ett visst mått av onoggrannhet som kan variera i storleksordningen +/- 3dB(A) avseende ekvivalentvärden. Figur 8 Beräknad FBN 55 db(a) (blå kurva) och 65 db(a) (röd kurva) för år 2011, jämfört med motsvarande tillståndsgivna enligt SOU 1975:56, svarta kurvor.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 17(69) Antalet boende inom FBN 55 db(a) år 2011 uppgår till 1790 stycken, se Tabell 3. Tabell 3 Antal boende och area inom FBN 55 och 65 db(a) Flygbullernivå, db(a) Boende (data från år 2008) Area, km 2 > 55 1790 77 > 65 20 12 9.2.2 Bullermätningar 2011 Som ett led i s miljöarbete och strävan efter att tillhandahålla korrekta underlag för bullersammanställningar upprättades två mätstationer för buller under år 2010. Mätstationerna är obevakade och spelar in ljudet från varje flygplansrörelse i närheten av mätstationen. Ljudinspelningarna analyseras automatiskt och resultatet kopplas samman med rätt flygplansrörelse i flygvägsuppföljningsprogrammet ANOMS. För att tydliggöra hur beräknade resultat förhåller sig till uppmätta värden har mätdata från år 2011 jämförts med motsvarande beräknade bullervärden. För bullerberäkning hämtades flygplanstypernas egenskaper från en databas. Bullermätstationen för landningsbuller är placerad cirka 2 km från banans tröskel och mätstationen för startbuller är placerad omkring 6,5 km från den punkt där flygplanen börjar rulla. Bullermätning visar att den bullrigaste flygplanstypen för landning är British Aerospace ATP (turboprop) där det registrerade medianvärdet för maximal A- vägd ljudnivå var 87 db i mätpunkten. Den bullrigaste flygplanstypen vid start är McDonnell Douglas MD-82 (jet) som uppmättes till 83 db(a) i motsvarande mätpunkt för starter. Det beräknade värdet för dessa två flygplanstyper är 86 db(a) respektive 82 db(a), vilket innebär en liten underskattning av ljudnivå jämfört med mätning. För den mest frekventa flygplanstypen Boeing 737-800 uppmättes ljudnivån till 85 db(a) vid landningar och till 76 db(a) för starter. Beräknade värden i dessa fall är, 88 db(a) och 75 db(a). Sammantaget visar de uppmätta resultaten en god överensstämmelse med de beräknade resultaten. Bullermätningen finns sammanställd i rapport Flygbullermätning 2011 vid, D 2012-003038.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 18(69) 9.3 MARK OCH VATTEN 2011 Swedavia driver inom ramen för sin egenkontroll kontinuerlig kontroll av flygplatsens spillvattennät med tillhörande reningsverk, dagvattennät, Halmsjön, grundvatten, försörjningstunnel, dricksvattenförbrukning m.m. Resultat från uppföljningarna har sammanställts i flera rapporter. Swedavia har gett ALcontrol i uppdrag att utföra provtagning och analys under 2011. I detta avsnitt sammanfattas tidigare inskickade rapporter till Länsstyrelsen samt andra undersökningar som gjorts inom ramen för Swedavias egenkontroll. I avsnittet redovisas även verksamheten i Swedavias bergtäkt Laggatorp. 9.3.1 Utsläpp till spillvattennätet 9.3.1.1 Spillvattenprovtagning och glykolmängder i spillvattnet Till Arlandas spillvattennät leds vatten från Swedavias tre reningsverk B457, B508 och B529 samt från terminalbyggnader, verkstäder, hangarer, övriga flygplatsanknutna byggnader, extern aktörs reningsverk samt glykoluppsamlingssystem. Kontinuerlig flödesmätning med flödesproportionell provtagning sker på spillvattnet i en punkt lokaliserad i Måby, överlämningspunkten till Sigtuna kommuns spillvattennät. Proven analyseras som månadssamlingsprov. Arlandas spillvatten leds via det kommunala spillvattennätet vidare till Käppala reningsverk, på Lidingö. Analysresultat och transportberäkningar avseende Arlandas spillvatten finns redovisat i rapporten Spillvatten Måby 2011 Stockholm-Arlanda Airport, dokumentnummer D- 2012-002091. Spillvattenflödet uppgick till ca 593 000 m 3, vilket är högre än 2010 (515 400 m 3 ). Årsmedelhalten av zink var 156 μg/l och därmed lägre än varningsvärdet. I januari och maj var zinkhalten 390 respektive 260 μg/l, vilket var högre än Käppala reningsverks varningsvärde (200 μg/l). Årsmedelhalten av kadmium var 0,47 μg/l, ungefär samma nivå som under åren 2010 och 2009. I februari uppmättes den högsta halten av kadmium, 1 μg/l, och i juli uppmättes den lägsta kadmiumhalten, 0,14 μg/l. Övriga metaller (bly, koppar, krom och nickel) låg under hela året under varningsvärdena. Årsmedelhalterna låg generellt på samma nivåer som under åren 2010 och 2009. Årsmängden av kadmium i Arlandas spillvatten utgjorde ungefär 4-5 % av den totala mängden kadmium som tillfördes Käppala reningsverk, och årsmängderna av övriga metaller (bly, koppar, krom, nickel och zink) utgjorde ungefär 1-2 %. Årsmängderna av kväve och fosfor i Arlandas spillvatten motsvarade ungefär 2 % av de totala mängderna som tillfördes Käppala reningsverk och årsmängden av organiska ämnen (mätt som CODcr) i spillvattnet från Arlanda motsvarade
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 19(69) ungefär 4 %. Arlandas spillvatten utgör cirka 1 % av det beräknade årsflödet till Käppala reningsverk. 9.3.1.2 Provtagning av reningsanläggningar (B457, B508, B529) s reningsanläggningar B457 (Driftområdet) - Reningsanläggningen tar emot tvättvatten från Fältgaraget B006, Bilverkstad B007 och avisningshallen B572. B508 (Brandstation Öst) - Reningsanläggningen tar emot tvättvatten från tvätthallen och slangtvätten vid Brandstation Öst samt vatten från vagnhallen. B529 (Kolsta) - Reningsverket tar emot uppsamlat släckvatten från Swedavias brandövningsplats samt tvättvatten från Räddningsstation Kolsta (extern verksamhet) och Räddningsstation Väst. Samtliga riktvärden för metaller, oljeindex och ph i utgående vatten från Arlandas reningsanläggningar under 2011 har innehållits, med undantag från ett uppmätt ph-värde i ett stickprov vid anläggningen B508 som precis understeg riktvärdesintervallet. Resultatet från provtagningen inklusive transportberäkningar finns redovisade i tre rapporter (Slutrapporterna för B457, B508 och B529), vilka sammanfattas nedan. 9.3.1.2.1 B457 (Driftområdet) Under 2011 innehölls samtliga riktvärden avseende metaller, oljeindex och ph i utgående vatten från reningsanläggningen B457. Reningsgraden har beräknats som den procentuella skillnaden mellan transporten in respektive ut från reningsanläggningen. Vid rening av metaller är det vanligt att reningen fungerar bäst för de metaller som förekommer i störst mängd. Reningsgraden i anläggning var mellan 57 till 94 %, beroende på metall. Reningseffekten var bäst för zink (94 %, motsvarande 1,3 kg) och krom (93 %, motsvarande 0,1 kg). Utsläppen av metaller från anläggningen år 2011 uppgick till 3,9 g bly, 0,5 g kadmium, 98 g koppar, 9,1 g krom, 117 g nickel och 83 g zink. Transporterna av metaller från B457 stod för mellan 0,09 och 2,0 % av Arlandas totala metallinnehåll i spillvattnet från flygplatsen. Mer information återfinns i rapporten Reningsanläggning B457 (Driftområdet) 2011, dokumentnummer D- 2012-002087. 9.3.1.2.2 B508 (Brandstation Öst) Under 2011 innehölls riktvärdena för metaller och oljeindex i utgående vatten från reningsanläggningen B508. Uppmätta ph-värden i utgående vatten låg mellan 7,9 8,0 och låg därmed inom riktvärdesintervallet 6,5 11,0, med undantag från
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 20(69) 9.3.1.2.3 B529 (Kolsta) stickprovet från december då ph-värdet uppmättes till 6,4. Metallhalterna i inkommande vatten var högst under första halvåret. Under denna period var vattenflödet förhållandevis stort och tvättning av fordon förekom. Blyhalten var högre i utgående vatten än i inkommande vatten, vilket den varit under hela undersökningsperioden 2006-2011. Bly binder till organiskt material och partiklar, och följde troligen med organiskt material ut ur anläggningen vid större flöden. Reningsgraden för bly var negativ (-143 %, motsvarande -2,0 g). Reningsgraden var störst för zink (88 %, motsvarande 42 g zink), följt av koppar vars reningsgrad var 79 % (27 g), krom 49 % (1,6 g), och nickel 36 % (0,9 g). För kadmium var det endast under fjärde kvartalet som halterna i både ingående och utgående vatten var högre än analysens rapporteringsvärde, vilket gör att den beräknade mängden från reningsanläggningen (0,05 g) blir överskattad. Utsläppen av metaller från anläggningen år 2011 uppgick till 3,4 g bly, 0,05 g kadmium, 7,4 g koppar, 1,6 g krom, 1,6 g nickel och 5,7 g zink. Transporterna av metaller från B508 är väldigt liten och står för mellan 0,006 till 0,2 % av Arlandas totala metallinnehåll i spillvattnet. Mer information om B508 återfinns i rapporten Reningsanläggning B508 (Brandstation Öst) 2011, dokumentnummer D- 2012-002088. Under 2011 innehölls samtliga riktvärden avseende metaller, oljeindex och ph i utgående vatten från reningsanläggningen B529. Reningsgraden var störst för zink (99 %, vilket motsvarar 21 kg) och koppar (99 %, 2,8 kg). För de övriga metallerna nickel, kadmium, krom och bly låg reningsgraden mellan 81 och 98 %. Utsläppen av metaller från anläggningen år 2011 uppgick till <11 g bly, <1,4 g kadmium, 40 g koppar, <15 g krom, 85 g nickel och <125 g zink. Metaller från Kolsta reningsverk utgjorde mellan 0,07 och 1,5 % av metallmängden i spillvattnet vid Måby. Flödet in i anläggningen var större än utflödet. Det beror på att tvättvatten från filter i anläggningen recirkulerar tillbaka till intagsbassänger och därifrån mäts som inkommande vatten igen. Mer information återfinns i rapporten Reningsanläggning B529 (Kolsta) 2011, dokumentnummer D- 2012-002089. 9.3.2 Utsläpp till dagvattensystemet samt recipientkontroll 9.3.2.1 Dagvattenprovtagning Dagvattenprovtagningen sker kontinuerligt vid ett antal mätstationer runt omkring på flygplatsen. Analysresultat och transportberäkningar sammanställs två gånger per år. I rapporten Utsläpp till dagvattensystemet vid Stockholm-Arlanda Airport, vintersäsongen 2010/2011, dokumentnummer D 2011-011588 redovisas även förbrukning av glykol och formiat. Under vintersäsongen 2010/2011 förbrukades ca 1700 ton glykol (100 %) till avisning av flygplan, vilket är en liten ökning jämfört med föregående säsong då mängden uppgick till 1600 ton. Förbrukningen
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 21(69) är dock lägre jämfört med använd mängd i början av 2000-talet. Till halkbekämpning av ramp- och bansystem har ca 1430 ton kaliumformiat (flytande) samt ca 15 ton natriumformiat (granulat) använts. Förbrukningen är en ökning jämfört med föregående säsong 2009/2010, då ca 930 ton kaliumformiat och ca 6 ton natriumformiat användes. 2011 års förbrukning är dock jämförbar med säsongerna dessförinnan. Denna säsong har varit kall men nederbördsrik. Flygplatsens tillförsel av organiskt material till vattendragen Kättstabäcken och Halmsjöbäcken har ökat jämfört med föregående säsong. Under vintersäsongen tillförde flygplatsen ca 44 ton organiskt material till vattendragen jämfört med 39 ton året innan som också var snörik. Merparten av all glykol samlas upp med sugbil och/eller via ledningssystem vid avisningsplatserna. Endast en liten del av använd glykol sitter kvar på flygplanen och lossnar i samband med taxning eller start. Swedavia kontrollerar glykolvillkoret genom att anta att allt organiskt material som transporterats genom dagvattensystemet härrör från glykol. Under vintersäsongen 2010/2011 uppgick utsläppsandelen till ca 5,5 % av totalt använd mängd glykol. Swedavia har därmed uppfyllt villkoret som begränsar utsläppt mängd till 10 % av använd mängd. Den beräknade andelen är dock överskattad eftersom en stor del av det organiska materialet härrör från formiat. Swedavia har tillstånd att pumpa ut 10 ton glykol mätt som COD/dygn till Käppala reningsverk. Länsstyrelsen meddelade den 3 juni 2010 Swedavia tillstånd att mäta utsläpp av glykol till spillvattnet som TOC istället för COD. Vid kontroll av villkorsefterlevnaden ska Swedavia använda sig av omräkningsfaktorn 3,9 mellan TOC och COD. Utsläppet under ett enskilt dygn får därmed inte överstiga 2,56 ton TOC. Som ett genomsnitt över säsongen har Swedavia pumpat ut 785 kg TOC/dygn till spillvattennätet. Det bör dock nämnas att det fortfarande fanns vatten innehållande glykol kvar i dammarna, samt att snötippen inte hade smält helt när avisningssäsongen summerades. Under vintersäsongen 2010/2011 genomfördes 60 stycken förebyggande avisningar (preventiv anti-icing), vilket är en kraftig minskning jämfört med föregående säsong då 246 stycken genomfördes. Förklaringen till minskningen är utfasning av de flygplanstyper där förebyggande avisningar främst görs. Genom de förebyggande avisningarna under 2011 har besparingen av glykol uppskattats till omkring 6,3 m 3, jämfört med om fullskaliga avisningar hade genomförts. I årsrapporten Dagvattenkontroll vid Stockholm-Arlanda flygplats oktober 2010- september 2011, dokumentnummer D 2011-020472 redovisas samtliga analyser som genomförts under året samt transportberäkningar för ett urval av parametrar. Sammanfattningsvis kan konstateras att transporterna av organiska ämnen var större än säsongen innan vilket bland annat har att göra med att relativt höga halter av organiska ämnen uppmättes samtidigt som flödet var stort (snösmältning under våren).
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 22(69) Vid mätstation F (Märstaån) var medelhalten av löst organiskt material normal för vattendrag som är jordbrukspåverkade, men halten var förhöjd under avisningssäsongen. Vid mätstation F transporterades ca 128 ton organiskt material under 2011 jämfört med 100 ton året innan och 147 ton året dessförinnan. Transporterna av lösta organiska ämnen från flygplatsen utgjorde ca 39 % av den totala mängd som transporterats i Märstaån vid mätstation F. Fosfortransporten vid mätstation F uppgick till ca 350 kg jämfört med ca 380 kg året innan, och av dessa ca 350 kg kom ca 25 % från flygplatsen. Den totala kvävetransporten vid mätstation F uppgick till ca 5800 kg jämfört med 6800 kg året innan. Av dessa ca 5800 kg vid mätstation F kom ca 18 % från flygplatsen. I Halmsjöbäcken (E2) och Märstaån (F) uppmättes bra syreförhållanden under avisningssäsongen oktober- april, trots att kaliumhalterna som tyder på inverkan av kaliumformiat var förhöjda under hela vintersäsongen. Syresättningen som påbörjades i dammen vid bana 3 i februari 2006 har bidragit till förbättrade syreförhållanden, bland annat vid mätstation F. Kättstabäckens dagvattenanläggning, KDA, som kompletterades med tre säsongsoch utjämningsdammar och drifttogs inför säsong 2009/2010 har följts upp noggrant under den gångna vintersäsongen. Dammarna fylls och töms i omgångar under säsongen vilket möjliggör nedbrytning av organiskt material under lagringsperioden. Uppföljningen har påvisat en reningsgrad som varierar mellan omkring 50 och 70 % vilket är ett positivt resultat. KDA omhändertar dagvatten från bana 1, västra delen av bana 2 samt från rampytor vid terminalerna 4 och 5 under vintersäsongen då detta dagvatten är påverkat av formiat och till viss del glykol. Under 2011 erhöll Swedavia tillstånd att bygga Halmsjöbäckens dagvattenanläggning, HDA, som med motsvarande funktion som KDA ska omhänderta dagvatten från bana 3 med tillhörande taxibanor. Delar av anläggningen är beräknad att tas i drift till vintersäsongen 2012/2013 och hela anläggningen beräknas vara färdigställd till säsongen 2013/2014. 9.3.2.2 Halmsjöprovtagning I nära anslutning till Halmsjön finns en kylcentral för drift av akvifärlagret som används till en del av flygplatsens kyl- och värmeförsörjning, vilken främst nyttjar grundvattnet i akvifären (för mer information se avsnitt 9.3.3.3). Även vatten från Halmsjön används i anläggningen och vattnet som hämtats och värmts upp i systemet leds tillbaka till sjön. Halmsjön utgör också recipient för dagvatten från östra delen av bana 2 samt några rampytor. Provtagning sker i sjön enligt gällande kontrollprogram. Resultatet från provtagningen har sammanställts på årsbasis i Halmsjön 2011, dokumentnummer D- 2012-002090. För alkalinitet och ph-värde syns en trend mot ökade värden under perioden 2001 till 2011. Buffertförmågan i Halmsjön klassades som mycket god enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913 och handbok 2007:4). Troligen har formiat, som används för banavisning, bidragit till den högre
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 23(69) buffertkapaciteten och högre ph-värde. I mars 2011 förelåg syrebrist, svagt syretillstånd, i Halmsjöns bottenvatten. Sjön var då isbelagd och tidigare års syreförhållanden i sjön visar att år med långvarig isbeläggning, vilket var fallet 2011, resulterar i låga syrehalter. Årsmedelhalten av organiska ämnen bedömdes som måttligt hög. Vattnet var svagt färgat samt svagt till måttligt grumligt. Under nästan hela säsongen var siktdjupet lika med sjöns bottendjup och bedömningen var stort siktdjup. Totalfosforhalterna bedömdes som måttligt höga både i yt- och i bottenvatten i Halmsjön under 2011. Kvävehalten i Halmsjön var måttligt hög. Halterna av löst kväve (nitrit/nitrat samt ammonium) var låga. Halterna av kväve i Halmsjön är normala för jordbrukspåverkade sjöar och huvuddelen av kvävet i Halmsjön bedöms komma från omgivande marker och inte från flygplatsen. I Halmsjön var den totala salthalten (konduktiviteten) relativt hög och natriumoch kaliumhalterna var något förhöjda jämfört med naturliga bakgrundshalter. Ökningen av kalium- och natriumhalten sedan 2001 avstannade något 2006 och har sedan varit relativt oförändrad eller möjligen något avtagande. Förmodligen härstammar natrium delvis från vägsalt och kalium från banavisningsmedlet kaliumformiat. Kalcium- och magnesiumhalterna har sedan 2003 varit på en högre nivå jämfört med uppföljningsperiodens första tre år. Säsongsmedelhalten av klorofyll (maj-oktober) bedömdes som måttligt hög. De föregående åren har klorofyllhalterna bedömts som låga. 2011 bedömdes halten i augusti som låg. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare ett vatten är. Växtplanktonundersökningen visade på näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden och att växtplanktonsamhället var tydligt påverkat. Planktonsamhället var artfattigt och instabilt och uppvisade inte normal säsongsvariation. Under 2011 var djurplanktonsamhällets artrikedom relativt låg, de arter som påträffades i proverna är vanliga i Sverige. Djurplanktonsamhällets sammansättning verkar ha stabiliserats de senaste åren och den totala djurplanktonbiomassan var normal jämfört med den senaste sexårsperioden. Djurplanktonsamhället indikerade måttlig näringsrikedom i Halmsjön. Bottenfaunans sammansättning i Halmsjön 2011 indikerade ett måttligt näringsrikt tillstånd i sjön samt måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god, vilket är en förändring jämfört med föregående år då statusen för eutrofieringen bedömdes som hög. God status för eutrofieringen innebär ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen. Vissa år har enstaka individer av syrekrävande taxa påträffats, vilket kan indikera att förhållandena i bottenvattnet är ett gränsfall mellan syrerika och måttligt syrerika. Bottenfaunan visade vid undersökningen 2011, liksom vid de tre föregående åren, en påtaglig störning av miljögifter i sedimentet genom att nästan samtliga kontrollerade fjädermyggor av släktet Tanytarsus hade mer eller mindre
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 24(69) 9.3.3 Grundvatten missbildade mundelar. Status med avseende på annan föroreningspåverkan bedömdes därför vara dålig. Det kan inte uteslutas att verksamheten vid Arlanda kan vara källan till föroreningen. En undersökning av sedimentet har inletts inom forskningsprojektet RE-PATH, se avsnitt 9.3.7. Vid nätprovfisket i Halmsjön 2011 påträffades samma tre arter som vid tidigare provfisken 2004 och 2008, d.v.s. abborre, gädda och mört. Sedan 2004 har antalet fångade individer per lagda nät minskat, men intressant att notera är att den totala fiskbiomassan per lagda nät inte har minskat i lika hög grad. Sammantaget visar resultaten att Halmsjön fortsatt är en näringsrik sjö med hög biologisk produktion. Både abborre och mört reproducerar sig väl och några tydliga tecken på påverkan från dag- och kylvatten från Arlanda kan inte ses. 9.3.3.1 Försörjningstunneln Under flygplatsen finns ett system av tunnlar med försörjningsstråk för olika media. Tunnlarna dräneras via pumpstationer som leder bort inläckande grundvatten till dagvattensystemet. Arlanda har villkor på hur mycket grundvatten som får pumpas bort från den nya försörjningstunneln. Under 2011 har utpumpade mängder i genomsnitt uppgått till 5,6 liter per minut och100 meter tunnel. Det är en överträdelse av villkoret som anger 5 liter per minut och 100 m tunnel. Den bortledda mängden under 2011 var något lägre men jämförbar med föregående år, då flödet uppgick till 6,3 liter per minut och 100 meter tunnel. Swedavia har länge arbetat med att minska inläckaget i tunneln. 9.3.3.2 Grundvattenprovtagning Grundvattenprovtagning har skett vid 14 grundvattenrör runt om på flygplatsen. Flertalet ligger i anslutning till bana 3 och i Långåsen (del av Brunkebergsåsen). Undersökningarna har kontrollerat påverkan från nitratkväve, salter, polyaromatiska kolväten (PAH), BTEX (aromater) och alifatiska kolväten (olja). Villkor finns gällande PAH och nitratkvävehalter. Uppmätta nitrathalter var mycket låga till måttligt höga. I samtliga stationer har nitratkvävehalten tenderat att minska under perioden 1999-2011, vilket troligen speglar en avklingning från tidigare ureaanvändning, minskad påverkan från sprängstensupplag och minskad påverkan från f.d. jordbruksmark inom området. Ingen av sexton olika fraktioner av PAH förekom i halt över rapporteringsgränsen i de undersökta grundvattenstationerna år 2011. Olja har undersökts med gaskromatografi-metodik där alifatiska kolväten har delats in efter kolkedjelängd i grupperna C5-C8, C8-C10, C10-C12, C12-C16 och C16-C35. Inga halter över rapporteringsgräns uppmättes år 2011. Inte heller några aromatiska kolväten (bensen, toluen, etylbensen och xylener) uppmättes år 2011.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 25(69) 9.3.3.3 Akvifären Mer information återfinns i rapporten Grundvattenkontroll 2011, dokumentnummer D- 2012-002092. År 2009 driftsattes akvifärlagret vid. Akvifärlagret utgörs av ett grundvattenmagasin i en isälvsavlagring som består av sand och grus och som utgör en del av Stockholmsåsen. Akvifären används som ett säsongslager, med fem kalla brunnar i norr och sex varma brunnar i söder. Sommartid används uppumpat grundvatten från den kalla delen av akvifären för kylningsändamål, varefter det uppvärmda returvattnet pumpas tillbaka till akvifärens varma del för att lagras till vintern då det används för uppvärmning. Kylan används till komfortkyla, kylning av datarum samt kommersiell kyla (kök, restauranger). Värmen används till förvärmning av ventilationsluft och till markvärme. Under sommardriften (2011-03-21 till 2011-10-25) togs grundvatten från de kalla brunnarna ut för kyländamål, totalt togs ca 12,5 GWh ut. Under vinterdriften (2011-01-01 till 2011-03-21 och 2011-12-19 till 2011-12-31) togs grundvatten från de varma brunnarna ut för uppvärmningsändamål, totalt togs ca 5,2 GWh ut. Enligt villkor för användningen av grundvatten från akvifärlagret får 1 440 000 m 3 grundvatten per år användas för kylningsändamål och 1 460 000 m 3 grundvatten användas för värmningsändamål. Därutöver får 5 000 m 3 grundvatten användas för att spola kylcentralens ledningssystem vid förändring mellan olika driftfall av anläggningen. Spolvattnet leds till Halmsjön. Under 2011 användes ca 1 456 000 m³ grundvatten för kylningsändamål, vilket är något mer jämfört med år 2010 då ca 1 330 200 m 3 grundvatten användes. Under 2011 överskreds därmed villkorsgiven vattenvolym som får användas till kylningsändamål med ca 1 %. Under 2011 användes ca 670 000 m³ grundvatten för uppvärmningsändamål, vilket är något mer jämfört med år 2010 då omkring 632 000 m 3 grundvatten användes för samma ändamål. Under 2011 användes ca 2500 m 3 grundvatten för spolning, vilket är en minskning jämfört med år 2010 då omkring 3 200 m 3 grundvatten användes för spolning. I enlighet med Länsstyrelsen beslut (2010-11-26) får Swedavia fritt styra fördelningen mellan uttag av värme respektive kyla från Halmsjön, dock utan att överskrida 720 000 m³/år eller 720 m³/h (200 l/s). Under 2011 bortleddes ca 567 000 m³ sjövatten från Halmsjön för kylningsändamål och efter uppvärmning har motsvarande volym återförts Halmsjön. Detta är en ökning jämfört med år 2010 då 425 000 m 3 sjövatten bortleddes och tillfördes Halmsjön. Ökningen beror på ökat behov av att ta ut kyla från Halmsjön då kylan från markvärme och luftförvärmning inte varit tillräcklig. Under 2011 var medeluttag
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 26(69) och medelinfiltration i akvifärlagret omkring 67 l/s. Högsta momentant uppmätta flöde vid uttag och infiltration var170 l/s respektive 160 l/s. Swedavia har idag totalt 11 stycken mätpunkter där loggning av grundvattennivå och temperatur sker, i enlighet med kontrollprogram. Grundvattennivåerna i akvifärens mätpunkter har under 2011 hållit sig inom de nivåintervall som är beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen för akvifärlagret och som därmed utgör villkor för tillåtna nivåvariationer under sommar- och driftfall. Tillåtna grundvattennivåförändringar vid uttagsbrunnarna är 3,5 m (avsänkta nivåer) och vid infiltrationsbrunnarna 2,5 m. Under 2011 var nivåvariationen störst i mätpunkt B. Orsaken till att B-röret visar på stora nivåskillnader är att B-röret ligger nära de varma brunnarna. Ett utredningsarbete pågår för att fördjupa kunskapen om akvifärens påverkan på grundvattnets nivåer och rörelser. Under 2011 har en rapport sammanställts över resultatet från undersökningarna och rapporten kommer att utgöra kompletteringsmaterial till pågående tillståndsansökan för Stockholm Arlanda Airport som lämnades in i maj 2011. Rapporten heter Arlanda Akviferlagret, Konceptuell hydrogeologisk modell etapp 1, Swedavia, daterad Täby 2011-12- 09, framtagen av Grundvattengruppen. Delar av rapporten redovisades för Länsstyrelsen vid möte 2011-12-02. Skogsstyrelsen har sedan hösten år 2008 haft i uppdrag att kontrollera effekter och konsekvenser på skog och mossor öster om åsen på två provytor. Vid den inledande inventeringen av området uppmärksammades två områden som betingar höga naturvärden och som nu är registrerade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. I Skogsstyrelsens utlåtanden från 2011-06-23 och 2011-10-10 konstateras att medeltalet av kronutglesningen är ungefär i linje med medeltalet för Stockholms län, några träd har dött sedan hösten 2010 och under våren har även några träd blåst ned efter den slutavverkning som gjordes norr om sumpmarken. Som vid inventeringarna 2010 konstaterades även vid 2011 års inventeringar att de båda ytorna som studeras har genomgått stora förändringar beträffande grundvattennivån. Skogsstyrelsen gör det troligt att akvifärlagret påverkar markfuktigheten och hydrologin i området negativt. Eftersom granen har ett ytligt rotsystem kan förklaringen vara att grundvattnet har sjunkit snabbt och att träden inte har hunnit utveckla ett djupare rotsystem. Vad gäller mossfloran bedöms denna vara tämligen intakt sedan förra säsongen, men viss ökning respektive minskning av vissa arter har observerats. En ny art som har tillkommit är skedmossa. Kärlväxtfloran bedöms ha genomgått en viss förändring, framförallt har älgört ökat. En ny art observerades, skogsbräken. Under 2011 års inventeringar var marken, liksom vid inventeringarna 2010, helt dränerad och torrlagd, vilket är en skillnad jämfört med tidigare inventeringar då marken
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 27(69) observerades vara mycket blöt. Den största synliga förändringen är att det fuktighetskrävande och ovanliga gräset storgröe har försvunnit från provytorna. Den tidigare intressanta sumpskogsmiljön är starkt påverkad och en stor del av de ursprungliga naturvärdena knutna till den fuktiga delvis källpåverkade miljön är påverkad. Skogsstyrelsens bedömningar finns i rapporterna Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen, 2011-06-23, Skogsstyrelsen, Diarienummer SVE 103 960 och Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen, 2011-10-10, Skogsstyrelsen, Diarienummer SVE 103 960. 9.3.4 Dricksvattenförbrukning Dricksvattenförbrukningen ligger på samma nivå som föregående året. Under år 2011 förbrukades 539 800 m 3, vilket är jämförbart med 543 900 m³ under år 2010. 9.3.5 Swedavias bergtäkt Laggatorp Swedavia har avtal med Svevia (f.d. Vägverket Produktion) om att driva täkten. Under år 2011 har 116 136 ton utbrutet berg levererats som vägbyggnadsmaterial (till asfaltstillverkning och till vägbyggnad). Villkoret för bergtäkten medger en årlig produktion på maximalt 750 000 ton. Endast en liten del av det material som gått ut från täkten används till Swedavias projekt, den stora mängden är det som Svevia säljer vidare. Den största mängden har gått till asfaltsproduktion som levererats till vägbyggen i Stockholm- och Mälardalsområdet. Inom Swedavia har hotellbygget, Clarion Hotel Arlanda, stått för en betydande mängd. Under 2011 har ett tillsynsbesök av bergtäkten genomförts av Miljö- och hälsoskyddskontoret i Sigtuna, utan anmärkning. Bergtäktsverksamheten finns utförligare beskriven i en separat miljörapport, Miljörapport täktverksamhet Laggatorp 2011, dokumentnummer D 2012-003081. 9.3.6 Undersökningar 9.3.6.1 Kadmiuminventering i spillvattnet s spillvatten går via Sigtuna kommuns spillvattenledningar till Käppala reningsverk. För att det kväve- och fosforrika slammet från reningsverket ska kunna användas som fosforkälla inom jordbruket behöver mängden kadmium i slammet minskas. Under 2010 upprättades en handlingsplan på, i samarbete med Käppalaförbundet och Sigtuna kommun, med målet att minska förekomsten av kadmium i spillvattnet som härrör från Arlanda. Handlingsplanen har flera delmål varav slutmålet är att kadmiumhalten i utgående spillvatten från Arlanda år 2020 ska motsvara kadmiumhalten i avloppsvatten från hushåll, det vill säga 0,1 µg/l. Baserat på 2011 års spillvattenflöde motsvarar slutmålet ett utsläpp av 50 g kadmium per år. Under december 2011 genomfördes provtagningar i spillvattennätet för att spåra kadmiumutsläpp från flera delområden inom
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 28(69) flygplatsen. Ytterligare provtagning kommer att utföras under 2012 i syfte att fastställa källorna till kadmium i spillvattnet. 9.3.6.2 Miljöteknisk markundersökning i bergtäkten Laggatorp Under 2011 har en miljöteknisk markundersökning genomförts i bergtäkten Laggatorp på uppdrag av Svevia AB som driver täkten. Undersökningen utfördes på uppställningsplatsen där ett tillfälligt asfaltverk var placerat under tiden 2010 2011. Markundersökningen påvisade höga halter av arsenik i fyllnadsmaterialet på uppställningsplatsen och då materialet härstammar från bergtäkten utfördes en kompletterande provtagning för att kartlägga arsenikförekomsten i bergtäkten. Även den kompletterande undersökningen påvisad förekomst av höga halter arsenik. Resultaten av undersökningarna beskrivs utförligare i Miljörapport täktverksamhet Laggatorp 2011, dokumentnummer D 2012-003081. 9.3.7 Forskningsprojektet RE-PATH Swedavia inledde under 2009 ett femårigt forskningsprojekt tillsammans med Naturvårdsverket och Svenska miljöinstitutet IVL kallat RE-PATH som står för Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human Populations in the vicinity of international Airports. Syftet med projektet är att utreda och klarlägga förekomst, spridning och risker för människa och miljö med avseende på perfluorerade ämnen. Under 2009 och 2010 har en mycket omfattande provtagning genomförts i vatten, sediment och olika biotaprover insamlats, karterats och analyserats med avseende på PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). Även effektstudier har genomförts. De kemiska analyserna visar att PFOS och PFOA som läckt ut till närmiljön från exempelvis brandövningsplats där brandskummet AFFF nyttjats, fortfarande finns kvar i sådana mängder att halter i vatten, sediment och fisk är kraftigt förhöjda relativt halter i bakgrundslokalerna. Från år 2010 ingår Kättstabäcken i provtagningsprogrammet. Under 2011 har arbetet inom projektet fortgått med vattenprovtagning i Halmsjön, Kättstabäcken, Benstockensbäcken och Halmsjöbäcken. Provfiske har utförts i Halmsjön, Steningeviken och Valloxen (referenssjö) samt ekotoxikologiska tester har utförts. Bioackumuleringsstudie på zebrafisk utfördes där fiskar placerades i vatten med samma PFOS-halt som i Halmsjön. Utsöndringstakten studerades när fiskarna efter fjorton dagar placerades i vatten fritt från PFOS. Studien visade att fiskarna hade lätt för att ta upp men mycket svårt för att utsöndra PFOS. Lakförsök har utförts för att besvara frågorna om det finns potential för sedimenten att läcka PFOS till vattenmassan och om halterna i grundvatten är orsakade av direkt tillförsel av PFOS eller om halterna kan orsakas av utlakning från jorden. Lakförsöken visade att en stor del av den PFOS som finns i proverna är lakbara. De höga halterna i grundvatten kan därmed bero på utlakning från ovanliggande marklager.
RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 29(69) Resultaten från forskningsprojektet RE-PATH sammanställs i en årlig rapport av IVL. Hittills finns rapporterna Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH (B1899, nov 2010) och Årsrapport 2010 för projektet RE-PATH (B 1984, jun 2011). Mer information återfinns på projektets hemsida http://repath.ivl.se. 9.3.8 Periodisk miljöbesiktning Under 2011 genomfördes en periodisk besiktning på av WSP. Fokusområde detta år var spillvattensystemet, som besiktigas vart tredje år. En sammanfattning av besiktningsrapporten är att utsläppta föroreningshalter i samlat utgående behandlat processavloppsvatten från Swedavias interna reningsanläggningar (B457, B508 och B529) har legat under gällande riktvärden för samtliga analyserade parametrar under verksamhetsåren 2009-2011. Likväl har utsläppta föroreningshalter i samlat utgående spillvatten från hela Stockholm Arlanda Airport under verksamhetsåren 2009-2011 legat under gällande riktvärden för samtliga analyserade parametrar. Utsläppta föroreningshalter i samlat utgående behandlat processavloppsvatten från elva kontrollerade slam- och oljeavskiljare och miljöstationens dagvattenbrunn som avleds till spillvattennätet inom Arlanda överskrider gällande varningsvärden för metaller (8 st) och olja (oljeindex, 1 st). Swedavias målsättning är, liksom tidigare, att innehålla gällande riktvärden för utsläpp av föroreningar till spillvattensystemet samt se till att spillvattnet ej innehåller rester av ämnen som dels negativt kan påverka den fortsatta behandlingen av vattnet i det kommunala spillvattennätet (Käppalaverket) och dels påverka avloppsslammet negativt med avseende på föroreningshalt. Som helhet bedöms Swedavias verksamhet bedrivas målinriktat och ambitiöst inom miljöområdet. Verksamheten uppfyller väl dagens ställda miljökrav från berörda instanser (tillsynsmyndigheten, Sigtuna kommun och Käppalaförbundet). Besiktningsrapporten heter Rapport, Swedavia AB, Stockholm-Arlanda Airport, Periodisk miljöbesiktning av spillvattensystem 2011, 2012-02-23, WSP uppdragsnummer 10153920.