Kommunal plan för räddningsinsats

RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA SKARABORG Lidköping - Vara - Grästorp - Essunga Datum Diarienummer 0 (12) 2015-08-27 000586/2014 RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA SKARABORG Kommunal plan för räddningsinsats Lantmännens gödselterminal i Lidköping Erik Lyckebäck, Brandingenjör 2015-07-14 Kommunal plan för räddningsinsats gällande Lantmännens gödselterminal i Lidköping, enligt 3 kap. 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Adress Telefon Org.nr E-post Räddningstjänsten Västra Skaraborg Tornväktargatan 2 531 57 LIDKÖPING vid Vänern 0510-77 17 35 Fax 0510-770 839 212000-1694 VATnr SE212000169401 Erik.Lyckeback@Lidkoping.se Internet www.lidkoping.se

Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte och mål... 2 2. Räddningstjänstens förmåga... 3 2.1 Räddningstjänsten Västra Skaraborg... 3 2.1.1 Beredskap... 3 2.1.2 Insatstid... 3 2.1.3 Förmåga... 5 2.1.4 Samverkansavtal... 5 2.1.5 Externa resurser... 5 3. Lantmännens gödselterminal... 6 3.1 Verksamhet... 6 3.2 Verksamhetens omgivning... 6 3.3 Risker... 6 3.3.1 Olycksscenario... 7 4. Nitrösa gaser... 8 4.1 Fysikaliska egenskaper... 8 4.2 Hälsoeffekter... 8 5. Allmänheten... 9 5.1 Lokalt varningssystem... 9 5.2 Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)... 10 6. Räddningsinsats... 11 6.1 Förebyggande... 11 6.2 Operativ insats... 11 6.2.1 Ledningsstruktur... 11 6.2.2 Åtgärder... 11 6.2.3 Efter insatsen... 12 6.3 Underrättelse till berörd myndighet i annat land... 12 1

1. Inledning I följande kapitel ges en beskrivning av den lagstiftning som styr upprättandet av kommunal plan för räddningsinsats samt syfte och mål med denna plan. 1.1 Bakgrund Räddningstjänsten Västra Skaraborg ansvarar, enligt 3 kap. 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, för att upprätta kommunala planer för räddningsinsatser vid verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt Lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av kemikalieolyckor, även kallad Sevesolagstiftningen. Krav på säkerhetsrapport ställs på de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen. Räddningstjänsten Västra Skaraborgs område omfattar fyra kommuner: Lidköping, Grästorp, Vara och Essunga. I de fyra medlemskommunerna omfattas endast Lantmännens gödselterminal i Lidköping av kravet på säkerhetsrapport. Planer för räddningsinsats ska ställas ut för att ge allmänheten möjlighet att lämna synpunkter till räddningstjänsten innan planen fastställs. Planen som fastställs av räddningsnämnden ska förnyas vid ändrade förhållanden eller senast vart tredje år och lämnas till Länsstyrelsen. Verksamheter som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen ska förutom att upprätta en säkerhetsrapport även upprätta en intern plan för räddningsinsatser. Dessa två handlingar ska ligga till grund för den kommunala planen för räddningsinsats. Innehållet i planen för räddningsinsats upprättas i enlighet med 16 Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2005) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 1.2 Syfte och mål Syftet med den kommunala planen för räddningsinsatser är att öka räddningstjänstens förmåga att effektivt ingripa mot olyckor så att konsekvenserna minimeras och skador som orsakas på människor, egendom och miljö begränsas. Vidare ska planen underlätta för Räddningstjänsten att tidigt vidta nödvändiga åtgärder för att skydda människor och miljö, samt att vidta åtgärder för att återställa och sanera miljön efter en allvarlig olyckshändelse. Planen syftar även till att lämna nödvändig information till allmänheten och till berörda organ och myndigheter i området. 2

2. Räddningstjänstens förmåga I detta kapitel redovisas den operativa förmågan hos Räddningstjänsten Västra Skaraborg samt vilka externa resurser som kan nyttjas i händelse av en olycka. 2.1 Räddningstjänsten Västra Skaraborg Den operativa organisationen i Räddningstjänsten Västra Skaraborg består av en heltidsstation och fem deltidsstationer. Heltidsstationen är placerad i Lidköping och deltidsstationerna i tätorterna Järpås, Vara, Kvänum, Grästorp och Nossebro. 2.1.1 Beredskap Beredskap med personal och resurser för varje station visas i Tabell 1 nedan. Tabell 1. Tabell över personal- och fordonsberedskap i Räddningstjänsten Västra Skaraborg Station Personal och funktion Anspänningstid (tid från larm till dess att styrkan lämnar stationen) 90 s på telefon 90 s 90 s Fordonsresurser Lidköping heltid RCB IL SL+3 Bm 2 Ledningsfordon 1 Släckfordon 1 Tankfordon 1 Höjdfordon 1 Bandvagn 2 Sjöfordon Lidköping deltid SL+1 Bm 10 min 1 Släckfordon Järpås deltid SL+2 Bm 5 min 1 Släckfordon 1 Tankfordon Vara deltid SL+4 Bm 5 min 1 Släckfordon 1 Tankfordon 1 Terrängfordon 1 Bandvagn Kvänum deltid SL+4 Bm 5 min 1 Släckfordon 1 Tankfordon 1 Terrängfordon Nossebro deltid SL+4 Bm 5 min 1 Släckfordon 1 Tankfordon 1 Terrängfordon 1 Bandvagn Grästorp deltid SL+4 Bm 5 min 1 Släckfordon 1 Tankfordon 1 Terrängfordon 1 Bandvagn Heltid över ytan 2 SL 90 s 1 Taktisk enhet Dagtid, vardagar Förklaring: RCB-Räddningschef i beredskap, IL-Insatsledare, SL-Styrkeledare, Bm-Brandman 2.1.2 Insatstid Räddningstjänsten skall ha beredskap för att inom godtagbar tid kunna genomföra räddningsinsatser. Med godtagbar tid avses mindre än 10 minuter för tätorterna Lidköping, Järpås, Vara, Kvänum, Nossebro och Grästorp. Mindre än 20 minuter i de mindre tätorterna Vinninga, Lovene, Filsbäck, Jung, Tråvad, Vedum, Arentorp, Stora Levene, Flakeberg, Främmestad, Essunga och Jonslund. Övriga områden ska nås inom 30 minuter. I Figur 1 på nästkommande sida redovisas insatstiderna översiktligt på en karta över insatsområdet. 3

Figur 1. Karta över Räddningstjänsten Västra Skaraborgs insatsområde med insatstider utmarkerade, de röda linjerna visar var räddningsstyrkorna möts om de får larm samtidigt. 4

2.1.3 Förmåga Organisationen skall klara av minst fyra självständiga insatser samtidigt, med egna resurser under max 1 timme dvs. fyra mindre räddningsinsatser som enbart kräver en räddningsstyrka vardera. Organisationen ska även klara av minst en större insats och en normal insats som pågår samtidigt. Under tiden som insatserna pågår skall ytterligare beredskap finnas för att kunna påbörja ytterligare två insatser i området. Tiden från larm till dess att insatsen kan påbörjas kan dock bli betydligt längre än vid normalberedskap. 2.1.4 Samverkansavtal Räddningstjänsten Västra Skaraborg har ingått ett avtal med övriga kommuner i Västra Götaland avseende samverkan inom räddningstjänstområdet. Detta samverkansavtal ger möjlighet att rekvirera förstärkningsresurser från närliggande kommunala räddningstjänster. Räddningstjänsten Västra Skaraborg ingår även i kemavtal Skaraborg, vilket syftar till att samordna kemresurser i Skaraborg och på så sätt möjliggöra mer effektiva räddningsinsatser vid olyckor med farliga ämnen. 2.1.5 Externa resurser MSB s Kemenheter: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har sex kemenheter placerade på strategiska platser runt om i landet. Deras uppgifter är att stödja de kommunala räddningstjänsterna med personal och materiel vid olyckor med farliga ämnen. Den närmsta av MSB s kemenheter är placerad vid Räddningstjänsten Östra Skaraborg i Skövde. Släckmedelscentralen: De stora oljebolagen i Sverige äger gemensamt storskalig släckutrustning (SMC). Totalt finns fyra enheter placerade i Göteborg, Malmö, Stockholm och Sundsvall. Vid en stor olycka där stor släckkapacitet är en förutsättning för insatsen kan SMC begäras av räddningsledare. Efter begäran om att aktivera SMC ska enheter vara på väg mot brandplatsen inom 30 minuter. Polisens SandCat-fordon: Polisen i Göteborg har tillgång till fordon av modellen SandCat. Dessa fordon kan övertrycksättas för att förhindra att gas tränger in. Vid en brand i Halmstad, där nitrösa gaser bildades, användes polisens SandCat framgångsrikt av räddningstjänsten för att rekognosera brandplatsen utan risk för att exponeras för gasen. Kustbevakningen: Kustbevakningen har fartyg i Vänern som är försedda med vattenkanoner och pumpar. De förfogar även över större mängder brandslang. I händelse av en omfattande olycka kan dessa resurser efterfrågas i syfte att underlätta brandsläckning och uppbyggnad av brandvattensystem. 5

3. Lantmännens gödselterminal I följande kapitel beskrivs verksamheten vid Lantmännens gödselterminal samt de risker som verksamheten medför. 3.1 Verksamhet Vid Lantmännens Gödselterminal hanteras växtnäringsprodukter som lagras och säckas innan de skickas till slutanvändare. Inom verksamhetens område finns bulklager, säckningsanläggning, produktlager och kontor. Produkter transporteras i huvudsak till verksamheten via bulktransport med fartyg över Vänern. Lossning av båtarna sker i samarbete med Vänerhamn AB. Produkten lastas då med hjälp av lyftkran och skopa för att lagras i ett större bulklager, med en lagringskapacitet om ca 17 000 ton. Från bulklagret transporteras produkterna till en säckningsstation för att förpackas i storsäck. En storsäck innehåller ca 750 kg färdig produkt. De färdiga säckarna transporteras till ett av verksamhetens produktlager. Produktlagringen sker i huvudsak i åtta täckta hallar med en total lagringskapacitet om ca 24 000 ton. Utleverans från produktlager sker i huvudsak mot kundorder. Transporter till kund sker med lastbilar. 3.2 Verksamhetens omgivning Verksamhetens läge i Östra Hamnen medför att verksamheten närmast omges av industriverksamhet. På fastigheten bedriver Lantmännen även verksamhet som tillverkning av djurfoder och spannmålshantering. Annan industriell verksamhet öster om fastigheten är Reppe AB, Lidköpings fjärrvärmeverk, AnalyCen AB samt vissa handels- och tjänsteföretag. Väster om fastigheten, på andra sidan Lidan, ligger Campus Lidköping, som bedriver vuxenutbildning. Hamnen i Lidköping utgör ett riksintresse då det är en av de största hamnarna vid Vänern. Avstånd till närliggande bostadsbebyggelse är ca 350-400 m. Avståndet till Lidköpings centrum är ca 500 m. Direkt söder om fastigheten ligger Sockerbruket, ett allaktivitetshus som har verksamhet på dag- och kvällstid, samt Lidköpings resecentrum. 3.3 Risker Verksamheten är klassad som farlig verksamhet enligt LSO och omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen på grund av hanteringen av gödningsprodukter som innehåller mer än 24,5% kväve från ammoniumnitrat. I Tabell 2 nedan redovisas de Sevesoprodukter som hanteras på anläggningen, mängder tagna från statistik för lagerföring under 2011. Tabell 2. Lager av Sevesoprodukter, 2011 Produktnamn Maxlager [ton] Medellager [ton] Axan NS 27-7 LIT NS 27-4 URAL 16 000 3 000 3 000 9 000 1 000 1 000 De produkter som anges i tabellen ovan har ca 27% kvävehalt på grund av ammoniumnitrat, som under vissa förhållanden kan sönderdelas under värmeutveckling och utveckling av giftiga gaser. 6

Produkterna är obrännbara men sönderdelas vid upphettning, vid temperaturer över 250 C bildas nitrösa gaser (NO x ). Vid kraftig uppvärmning sker exoterma reaktioner i ammoniumnitratsmälta så att temperaturen ökar. I gödselprodukter som innehåller mer än 28% kväve kan förloppet bli explosionsartat om smältan upphettas under tryckökning. I verksamheten hanteras inga gödselprodukter innehållandes mer än 28% kväve från ammoniumnitrat, varför en explosion inte är trolig. 3.3.1 Olycksscenario I verksamhetens riskanalys presenteras ett dimensionerande olycksscenario där brand uppstår i ett fack med gödningsprodukter. Det antas att branden sprids och involverar mer brännbart material och därmed succesivt hettar upp större mängder gödningsmedel. Upphettningen av gödningsmedlet orsakar ett sönderfall i form av nitrösa gaser (NO x ). Dessa nitrösa gaser sprids tillsammans med brandgaserna, varför en spridningsberäkning har genomförts. I Figur 2 nedan visas aktuella riskavstånd som baseras på spridningsberäkningen. Ett initialt riskområde om 300 meter kan anses vara tillräckligt för en tillväxande brand. Om en brand inte kan släckas tidigt, av verksamhetens personal eller räddningstjänsten, kan detta ge upphov till ett större riskavstånd, upp till 1000 meter i vindriktningen. Figur 2. Riskavstånd 300 1000 m. 7

4. Nitrösa gaser I följande kapitel redogörs för ämnesspecifika egenskaper hos nitrösa gaser. 4.1 Fysikaliska egenskaper Nitrösa gaser används som ett samlingsnamn för en blandning av olika kväveföreningar främst kväveoxid och kvävedioxid. Båda dessa ämnen är giftiga och oxiderande gaser. De har en stickande lukt och är bruna till färgen. I lägre koncentrationer kan nitrösa gaser även se gula eller rödaktiga ut. Nitrösa gaser är lösliga i vatten och bildar en syra då de blandas med vatten 4.2 Hälsoeffekter Nitrösa gaser är giftiga och framförallt farliga vid inandning, de kan dock ge upphov till frätskador på slemhinnor och hud om man kommer i kontakt med högre koncentrationer. Symptom vid inandning kan vara hosta, retade luftvägar och slemhinnor. Inandning av höga koncentrationer kan leda till kemisk lunginflammation, svår andnöd och lungödem. Effekterna till följd av inandning av nitrösa gaser kan vara fördröjda, symptom kan uppkomma så sent som 48 timmar efter inandning. Vid irritation på slemhinnor och hud, som kommit i kontakt med nitrösa gaser, ska de irriterade områdena sköljas med stora mängder vatten. Inandning av nitrösa gaser bör initialt behandlas med frisk luft och vila. Vid inandning av större koncentrationer eller vid uppvisande av ovan nämnda symptom ska vård uppsökas snarast. Det bör i sammanhanget nämnas att brandgaser generellt är ohälsosamma att andas in och kan ge upphov till liknande irritationssymptom som inandning av små mängder nitrösa gaser. 8

5. Allmänheten I följande kapitel redovisas hur allmänheten varnas och informeras samt vilka åtgärder allmänheten ska vidta i händelse av en allvarlig olycka vid Lantmännens Gödselterminal 5.1 Lokalt varningssystem För att tidigt varna allmänheten, om att en allvarlig olycka med farliga ämnen har inträffat vid Lantmännens Gödselterminal, har verksamheten upprättat ett lokalt varningssystem. Detta varningssystem består av kraftiga ljudsignaler tillsammans med blinkande lampor och skyltar som upplyser om att inte beträda området vid larm. Detta varningssystem kan aktiveras av verksamheten och av räddningstjänsten. I Figur 3 nedan visas var varningsskyltar och ljussignaler är placerade. Figur 3. Tänkt placering och utformning av varningsskyltar och ljussignaler. När sirenerna ljuder ska personer som befinner sig inom det avspärrade området inrymma, dvs. hålla sig inomhus med stängda fönster och dörrar. Om ventilation i byggnaden kan stängas av ska detta göras. Personer som befinner sig utanför 300 meters radie ska inte beträda området. 9

5.2 Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) När ett större antal människor behöver nås samtidigt av ett viktigt meddelande kan räddningstjänsten aktivera ett VMA. Ett VMA innebär att tyfoner ljuder i staden, det är samma tyfoner som testas första måndagen varje månad. Utöver ljudsignal skickas även informationsmeddelande ut i radio och tv. Beställaren av VMA kan även begära att SMS ska skickas till samtliga mobiltelefoner som finns registrerade på adresser inom det berörda området. När faran är över ljuder en 30 sekunders sammanhängande signal. VMA kommer i första hand användas av räddningstjänsten för att varna allmänheten då ett riskområde större än de initiala 300 metrarna uppstår. När VMA-signalen ljuder ska du omedelbart gå inomhus samt stänga dörrar, fönster och om möjligt ventilation. Lyssna på lokalradio eller läs på text-tv för kontinuerlig information. Information kommer även läggas ut fortlöpande på kommunen och räddningstjänstens hemsidor samt på krisinformation.se. Ytterligare information om VMA och åtgärder vid kriser finns på dinsäkerhet.se. 10

6. Räddningsinsats I följande kapitel redogörs för räddningstjänstens arbete i allmänhet samt hur en räddningsinsats, vid brand med spridning av nitrösa gaser som följd, hanteras. 6.1 Förebyggande Räddningstjänsten Västra Skaraborg bedriver ett omfattande arbete för att förebygga olyckor som kan orsaka skador på människor, egendom eller miljön. En kombination av information, utbildning, tillsynsverksamhet och insatsplanering syftar till att såväl minska risken för olyckor som att öka förmågan, hos allmänheten och den egna organisationen, att hantera en olyckssituation och därmed minska konsekvenserna. Räddningstjänsten Västra Skaraborg har tillsynsansvaret, enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen om brandfarlig och explosiv vara (LBE), inom de fyra medlemskommunerna. Vid Lantmännens Gödselterminal utförs regelbunden tillsyn enligt dessa lagstiftningar vilket syftar till att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i respektive lag. Det lokala varningssystemet som har upprättas vid anläggningen är en åtgärd som verksamheten vidtar, i samråd med räddningstjänsten, för att uppfylla sina skyldigheter enligt LSO. Verksamheten är även utrustad med ett automatiskt brand- och utrymningslarm, som är vidarekopplat till räddningstjänsten. Ett sådant larm medför kort tid från larm till dess att räddningstjänsten anländer till platsen. Då verksamheten omfattas av den högre kravnivån i SEVESO-lagstiftningen ska de själva upprätta en egen intern plan för räddningsinsats. Den interna planen för räddningsinsats beskriver hur verksamheten ska agera i ett nödläge och ska övas regelbundet av verksamheten. Samövningar mellan verksamheten och räddningstjänsten sker minst vart tredje år. 6.2 Operativ insats Nedan följer en beskrivning av hur Räddningstjänsten Västra Skaraborg i stora drag avser hantera ett olycksscenario som beskrivs i kapitel 3.3.1. 6.2.1 Ledningsstruktur En räddningsinsats vid Lantmännens Gödselterminal kommer ledas enligt de ledningsrutiner som finns. En insatsledare från heltidsstationen i Lidköping är räddningsledare och ansvarar för insatsledningen på platsen. En bakre ledning upprättas på stationen i Lidköping där räddningschef i beredskap ansvarar för ledning på normativ/strategisk nivå. Om räddningsledare eller räddningschef i beredskap anser att det är nödvändigt kommer en stab upprättas. 6.2.2 Åtgärder Inledningsvis: Vid en brand på Lantmännens Gödselterminal kommer första uppgiften för insatsledaren vara att bedöma riskerna för människors hälsa, därefter miljön och sista hand egendom. Första åtgärden om nitrösa gaser sprids blir troligtvis att inrymma närliggande verksamheter genom att aktivera det lokala varningssystemet och spärra av det initiala riskområdet. Därefter: När området är inrymt görs en bedömning om branden går att släcka med de resurser som finns att tillgå. Om detta bedöms möjligt inleds släckförsök. Om resurserna av någon anledning inte räcker till kan det bli nödvändigt att utöka riskområdet och tillkalla lämpliga förstärkningsresurser 11

inför ett senare släckförsök. Om riskområdet utökas kommer VMA att utnyttjas och ett större område inrymmas. Det är rimligt att anta att Räddningstjänsten Västra Skaraborg inte har tillräckliga resurser för att släcka en omfattande brand på verksamheten, varför Släckmedelscentralen bör utnyttjas för storskaliga släckförsök. Avslutningsvis: Om släckning kan genomföras när förstärkningsresurser anländer kommer detta göras. Om branden inte kan angripas direkt kommer indikering utföras i det aktuella riskområdet för att mer exakt bedöma vilket område som kan vara utsatt för skadliga koncentrationer av nitrösa gaser. En utrymning av riskområdet kan även bli aktuell. En sådan utrymning kommer utföras av polisen på uppmaning från räddningstjänsten. Insatsen avslutas först när ingen fara för människor, miljön eller egendom längre föreligger. 6.2.3 Efter insatsen Efter att insatsen avslutats är räddningstjänsten skyldig enligt 3 kap 9 LSO att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Räddningstjänsten Västra Skaraborg anser att en utvärdering av räddningsinsatsens genomförande bör göras av en annan räddningstjänst för att ge en oberoende granskning. 6.3 Underrättelse till berörd myndighet i annat land I de fall där en olycka vid en farlig verksamhet påverkar annan stat ska berörda myndigheter i det påverkade landet underrättas. I det aktuella fallet gör Räddningstjänsten Västra Skaraborg bedömningen att den här typen av underrättelse inte kommer behövas, varför planering för detta inte har gjorts. 12