KuUB 20/1996 rd- RP 159/1996 rd Kulturutskottets betänkande 20/1996 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av grundskolelagen och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda Riksdagen remitterade den 8 oktober 1996 proposition 159/1996 rd till kulturutskottet för beredning. Utskottet har i detta sammanhang också behandlat rdm. A. Ojalas m.fl. hemställningsmotion 267/1995 rd om överföring av utbildningen för de mest gravt utvecklingsstörda till undervisningsministeriets förvaltningsområde, som riksdagen remitterade till utskottet den 28 november 1996. Utskottet har hört regeringsrådet Matti Lahtinen vid undervisningsministeriet, undervisningsrådet Reijo Laukkanen vid utbildningsstyrelsen, skoldirektören Atso Vilkkijärvi från Esbo stad, föreståndaren-läraren Marja-Leena Penttinen från Honkalampi samkommun, överassistenten Kari Ruoho vid Joensuu universitet, biträdande professorn Timo Saloviita vid Jyväskylä universitet, lektorn Auli Kerkkänen vid Outokommun ammatillinen oppilaitos, sakkunniga Taina Jussila vid Finlands Kommunförbund, föreståndaren för läromaterialscentralen Raija Kemiläinen vid Förbundet Utvecklingshämning, ombudsmannen Mikael Lindholm vid Förbundet De Utvecklingsstördas väl rf, direktören Liisa Souri vid Undervisningssektorns Fackorganisation, skolföreståndaren Ole Gustafsson vid Finlands specialpedagogiska förbund, juristen Jari Korpi vid Tröskeln rf, biträdande direktören Tuula Rantaneo vid Stiftelsen Rinnehemmet och föreståndaren Juha-Matti Kivistö vid Kolpene servicecentral. Regeringens proposition och hemställningsmotionen Regeringen föreslår ändringar i grundskolejagen och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Enligt propositionen skall grundskolan ta över den undervisning av gravt utvecklingsstörda barn i läropliktsåldern som har hört till specialomsorgen om utvecklingsstörda. I grundskolelagen stryks alla bestämmelser utifrån vilka den undervisning som ges gravt utvecklingsstörda barn, för närvarande omkring 700, inte har räknats som grundskoleundervisning. Till följd härav slopas också de stadganden i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda som har klassificerat undervisningen som specialomsorg. Kommunerna skall i fortsättningen svara för att undervisning ordnas enligt grundskolelagen för alla barn i läropliktsåldern bosatta inom kommunens område. Den egentliga undervisningen av gravt utvecklingsstörda barn föreslås bli flyttad över till undervisningssektorn. Undervisningssektorn svarar även för nödvändiga hjälpmedel och de biträdestjänster som utbildningen kräver. Rehabiliterings- och övriga individuella handlednings- och stödtjänster skall däremot fortfarande ordnas som specialomsorg. I mån av möjlighet tillämpas de allmänna målen och innehållen i grundskoleundervisningen på undervisningen av de gravt utvecklingsstörda. För att kommuner och samkommuner skall kunna göra upp behövliga läroplaner för undervisningen av gravt utvecklingsstörda barn meddelar utbildningsstyrelsen läroplansgrunder med de mål och innehåll som gäller för hela landet. Samkommunernas undervisningsenheter i ett specialomsorgsdistrikt kan genom ett beslut av undervisningsministeriet ändras till skolor som drivs av en samkommun och som ger undervisning motsvarande grundskoleundervisningen. Därmed kan de vid sidan av kommunen alltjämt svara för att utbildning ordnas för gravt utvecklingsstörda barn. De lärare som ger kommunal undervisning för gravt utvecklingsstörda och de lärare och andra anställda som undervisar i samkommunernas undervisningsenheter kan genom beslut av kommunen eller samkommunen bli tjänsteinnehavare och timlärare inom undervisningsväsendet. 260722
2 KuUB 20/1996 rd- RP 159/1996 rd Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 1997 och i fråga om finansieringen till regeringens proposition med förslag till lag om statsandelar till kommunerna och till vissa ändringar av statsandelslagstiftningen. Propositionen avses bli behandlad i samband med dessa två propositioner. Meningen är att lagarna skall träda i kraft den l augusti 1997. I hemställningsmotionen föreslås att regeringen vidtar åtgärder för att överföra utbildningen för de mest gravt utvecklingsstörda till undervisningsministeriets förvaltningsområde från den l augusti 1996. Allmänt Utskottets ställningstaganden På 1980-talet bedrevs handikappolitiken utifrån integrations- och normalitetsprincipen. Syftet var att ge de handikappade bättre möjligheter att leva ett normalt liv samt att öka kontakterna mellan handikappade och icke-handikappade främst genom fysisk integration. I slutet av 1980- talet tillkom också en lag om service och stöd på grund av handikapp (380/87), som avsåg att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället. Den standardregel som FörentaNationernas generalförsamling antog 1993 om jämställande av de handikappades möjligheter syftar till att de handikappade som jämbördiga medlemmar i samhället skall kunna utnyttja samma rättigheter och uppfylla samma skyldigheter som övriga samhällsmedlemmar. Enligt standardregeln är medlemsstaterna skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder för att undanröja de hinder som försvårar de handikappades möjligheter att fullvärdigt delta i verksamhet i samhället. Enligt regel 6 i standardregeln bör medlemsstaterna erkänna principen om att handikappade barn, unga och vuxna har lika möjligheter till elementär utbildning, mellanstadieutbildning och fortsatt utbildning i en integrerad miljö. staterna bör se till att undervisningen av handikappade utgör en oskiljaktig del av utbildningssystemet. Sedan grundskoletagen trädde i kraft 1985 har barn i läropliktsåldern inte längre kunnat befrias från läroplikten. Därmed är även alla utvecklingsstörda barn i läropliktig ålder läropliktiga. Grundskolelagen uteslöt undervisningen för de gravt handikappade från undervisningssektorn och denna undervisning har hittills i regel ordnats i form av specialomsorg som tillhandahålls av specialomsorgsdistriktens samkommuner. Utskottet menar att förslaget att flytta över undervisningen för de gravt handikappade till grundskolan är nödvändigt och därför bör understödjas. Trots att förslaget från lagstiftningssynpunkt främst är tekniskt och enbart gäller en administrativ ändring betonar kulturutskottet att reformen är principiellt viktig och får vittgående konsekvenser för handikappolitiken. Undervisningen för de gravt handikappade utvecklas i likhet med övrig undervisning i takt med utvecklingsideerna i samhället. Den föreslagna reformen gör det möjligt att i framtiden ordna undervisningen för dessa handikappade antingen i kommunens egna skolor eller i skolor med samkommuner som huvudman. Enligt en utredning för utskottet finns den största expertisen på undervisning för gravt handikappade i skolor som upprätthålls av samkommuner och andra sammanslutningar för denna uttryckliga undervisning. Utskottet finner det därför viktigt att exempelvis besluten om överföring av de nya eleverna till hemkommunerna också skall inbegripa en total överföring av expertisen och resurserna vid samkommunernas skolor till den kommunala grundskolan. Utskottet framhåller vikten av att undervisningen för de gravt handikappade som i och med lagändringen flyttas över till primärkommunerna fortfarande håller en hög standard. Det är undervisningsaspekter som skall diktera integreringen i primärkommunerna och inte de beklagliga besparingar, som det finns fårska exempel på från skolvärlden. Utskottet hänvisar bland annat till ett försök inom Norra Karelens specialomsorgsdistrikt där undervisningen för de gravt handikappade har bedrivits i anslutning till normal grundskoleundervisning. Erfarenheterna av detta är mycket uppmuntrande. Försöksverksamheten kunde gärna fortsätta i form av individuell integration. Försöket bör helst också följas upp och dokumenteras i en rapport för att ge stöd åt beslutsfattandet. De som permanent behöver specialutbildning behöver också ofta assisterande personal som stöd för undervisningen och rehabiliteringen. Assistenterna kan exempelvis vara personliga assistenter eller klass- eller undervisningsassistenter. Det är absolut nödvändigt att barnen fortfarande har tillgång till behövliga assistentoch rehabiliteringstjänster, menar utskottet. Vid sakkunnigutfrågningen framgick det att det förekommer vissa olägenheter när det gäller
KuUB 20/1996 rd- RP 159/1996 rd 3 hjälp vid undervisning för utvecklingsstörda och andra som får specialundervisning under en längre tid. Dessa olägenheter bör enligt kulturutskottet utredas med det snaraste. Bland dem som i dag arbetar som biträden i grundskolorna finns såväl sådana som fått utbildning för uppgiften som sådana som saknar utbildning, exempelvis personer som anställts med sysselsättningsanslag för endast en kort tid. Utskottet finner det angeläget att kommunerna anställer den assisterande personal som behövs och att behörighets- och lönefrågorna löses så att gravt handikappade kan klara sig i skolan. Utskottet förutsätter att frågorna i anknytning till biträden för gravt handikappades skolgång och specialundervisning utreds när utbildningslagstiftningen totalrevideras och att det då avlåts en proposition om anställande av specialutbildade skolgångsbiträden som stöd för de gravt handikappade i deras skolgång. Utskottet framhåller att grundskoleundervisningen bör ta fasta på en snabbare samhällelig, fysisk och social integra~!on för handikappade och icke-handikappade. Overflyttningen av undervisningen för gravt handikappade bör tillförsäkra de handikappade eleverna en undervisning som motsvarar deras förutsättningar. Lagändringen får därför inte bara vara en administrativ åtgärd utan bör vara en etapp på vägen mot en faktisk integration, dvs. de handikappade barnens möjlighet att få inhämta lärdomar tillsammans med andra barn. Detaljerade ställningstaganden 52. Enligt l mom. kan det i en grundskola finnas också andra lärartjänster än tjänster som lektor, klasslärare, specialklasslärare och speciallärare för undervisningen av gravt utvecklingsstörda barn. Utskottet menar att det är synnerligen viktigt att varken behörighetskraven för lärarna för dessa barn eller nivån på undervisningen sänks på grund av lagändringen. Utskottet förutsätter att den som ansvarar för undervisningen för gravt handikappade barn uppfyller behörighetsvillkoren för lektor, klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, om det inte av särskilda skäl som beror på eleven är R innehemmet motiverat att någon annan tjänsteinnehavare står för undervisningen. Stiftelsen Rinnehemmet är huvudman för Rinnehemmet, en vård- och rehabiliteringsanstalt för utvecklingsstörda. Rinnehemmet inledde sin verksamhet 1927. När kommunförbunden för specialomsorger inrättades genom lagen angående specialomsorgen om utvecklingsstörda 1978 förblev Rinnehemmet en privat institution på grund av särbestämmelserna om det. När lagstiftningen om statsandelar för social- och hälsovården trädde i kraft 1984 godkändes Rinnehemmet som en inrättning med statsandel Genom köpserviceavtal har Rinnehemmet förbundit sig att stå för undersökningar av utvecklingsstörda från samkommunen för distrikten för specialomsorger i Nyland och att genomföra programmet för specialomsorger. I och med detta är Rinnehemmet också förpliktat att ha en undervisningsenhet. Sedan statsandelsreformen 1993 har Rinnehemmet varit en privat serviceproducent. För närvarande får 18 elever träningsundervisning på nivå 2. Enligt propositionen kan statsrådet ge samkommunerna tillstånd att inrätta en skola som meddelar undervisning som motsvarar grundskoleundervisningen. Däremot tillåter propositionen inte att en institution med privat undervisning ombildas till en skola med undervisning som motsvarar grundskoleundervisningen. Utskottet anser dock att R innehemmet bör garanteras möjligheter att fortsätta med sin verksamhet. Därför har utskottet bestämt sig för att föreslå ett nytt moment i ikraftträdelsestadgandet till det första lagförslaget. Det nya momentet medger på lagstiftningsväg att Rinnehemmet inrättar en privat specialskola. På grund av förslaget måste det införas en hänvisning i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Utskottet föreslår därför en ändring i 7 a lagen om finansiering av kultur- och undervisningsverksamhel På grundval av det ovan relaterade föreslår kulturutskottet vördsamt att lagförslagen i propositionen i övrigt godkänns utan ändringar, men att ikraftträde/se- och tillämpningsstadgandet i det första lagförslaget godkänns sålydande:
4 KuUB 20/1996 rd- RP 159/1996 rd l. Ikraftträdelse- och tillämpningsstadgandet (1-4 mom. såsom i regeringens proposition) När denna lag träder i kraft kan vederbörande ministerium bevilja Stiftelsen Rinnehemmet, som är huvudman för en sådan privat verksamhetsenhet för specialomsorger som avses i 7 lagen om införande av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda ( 520/1977), tillstånd att inrätta en privat specialskola. För skolan och undervisningen där gäller vad som stadgas i 1-5, JO, JO a, 15, 18-30,36 a, 40-42,44,45,47, 48, 50, 75, 76, 78 b, 85, 86, 89, 92 och 95 grundskole/agen samt 6 och 7 lagen om kommunernas undervisningsförvaltning. Beslutet om överföring till speci- alundervisning fattas dock av elevens hemkommun. För den stiftelse som är huvudmanför skolan gäller därtill vad som stadgas i 78 l mo m. grundskolelagen ochför skolans lärare vad som stadgas i 78 a grundskolelagen. Skolans huvudman beviljas statsandel för anläggningsprojektet och för driftskostnader enligt vad som stadgas i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. (Nytt) (6 mom. såsom i regeringens proposition) Vidare föreslår utskottet vördsamt att riksdagen godkänner följande lagförslag: 3. Lag om ändring av 7 a lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut ändras 7 a 2 mom.lagen den 3 augusti 1992 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92), sådant detta lagrum lyder i lag av den 1996 ( l ), som följer: 7 a Om finansiering av en sådan privat skola som avses i 83 grundskoletagen och som organiserats så att den motsvarar grundskolan samt av en I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Kirsti Ala-Harja /saml, vice ordföranden Jukka Gustafsson /sd samt medlemmarna Tapio Karjalainen /sd, Ossi Kortenieroi /cent, Irina Kro h n /gröna, Jaakko Laakso /vänst, Reino Laiprivat specialskola som avses i 5 mom. i ikraftträde/sestadgandet i lagen om ändring av grundskolelagen ( l ) gäller vad som stadgas i l mom. Denna lag träder i kraft den 1997. Dessutom föreslår utskottet vördsamt att hemställningsmotion 26711995 rd avböjs. Helsingfors den 3 december 1996 ne /vänst, Markku Markkula /saml, Kalevi Olin /sd, Päivi Räsänen /fkf, Aino Suhola /cent, Säde Tahvanainen /sd, Hannu Takkula /cent, Irja Tutonen /saml och Anu Vehviläinen /cent.
KuUB 20/1996 rd- RP 159/1996 rd 5 Reservation Propositionen innebär att undervisningen för gravt utvecklingsstörda barn i skolåldern flyttas över till grundskolan. Detta är motiverat och önskvärt. Vi anser dock att behörighetskraven för lärarna medför ett problem. I 52 grundskalelagen skrivs följande mening in: "För undervisningen av de gravast utvecklingsstörda barnen kan dessutom finnas andra lärartjänster". I praktiken innebär detta att personer med lägre utbildning, dvs. institututbildning, kan ha hand om undervisning för dessa utvecklingsstörda barn. Ä ven om detta överensstämmer med rådande praxis, finns det ingen anledning att i sammanhanget skapa en ny tjänstekategori i grundskolan och lagstadga om nya lägre behörighetskrav för grundskolepersonalen. Vi anser att det är ett så krävande arbete att undervisa gravt handikappade att det inte finns något som talar för att det genom lag eller förord- ning tillåts lägre behörighetskrav för denna typ av undervisning än för andra lärartjänster i grundskolan. De som för närvarande ansvarar för undervisningen av gravt utvecklingsstörda bör dock utan ansökningsförfarande flyttas över till motsvarande tjänster inom undervisningsväsendet. Dessutom bör de gesmöjlighetratt fortbilda sig. På grundval av det ovanstående anser vi att 52 grundskalelagen bör vara oförändrad. Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi l. att lagförslagen i betänkandet i övrigt godkänns enligt betänkandet, utom att 52 i det första lagförslaget godkänns sålydande: 52 (Utesl.) Helsingfors den 3 december 1996 Ossi Korteniemi /cent Aino Subola /cent Anu Vehviläinen /cent Hannu Takkula /cent Päivi Räsänen /fkf