Marknadsprofil 2011 Italien Foto: Erik Lindvall, Henrik Trygg & Nicho Södling/ VisitSweden Källa: VisitSweden/Kairos Future. Varumärket Sverige - en netnografisk studie, 2011 1
Om Marknadsprofilen Kontinuerliga marknads-, målgrupps-, konkurrent- och medieanalyser ger oss en uppdaterad bild av vilka resenärer som har störst potential att öka sitt resande till Sverige. Dessa analyser ger oss möjlighet att välja rätt målgrupp, budskap och kommunikationskanaler när vi arbetar tillsammans med besöksnäringen. Marknadsprofilen är en kortare sammanställning av marknadsrapporten som har tagits fram för Italien och ytterligare elva av VisitSwedens prioriterade utlandsmarkander. Marknadsprofilen ger dig inblick i: Generell landsprofil Land, Befolkning Ekonomisk bakgrundsinformation Helgdagar och semester - överblick Kulturella egenskaper Medieprofil - överblick Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utomlands Profilen av utlandsresenären Resor till Sverige Tillgänglighet till Sverige Vill du veta mer? I våra marknadsrapporter 1, ca 60-70 sidor, får du svar på följande: Vem är den italienska globala resenären? Varför reser man? Var reser man och hur bor man? Vad gör man på semestern? När reser man och hur länge stannar man? Hur mycket spenderar man? Vilket transportsätt använder man och hur tar man sig till Skandinavien? Vilka informationskällor använder man och hur bokade man? Vad vet man om Sverige? Vilka associationer har man och vilka regioner och attraktioner känner man bäst till? Vad har italienare för Sverigebild? Hur stor är tillväxtpotentialen för målgruppen som planerar en resa till Sverige inom de tre närmaste åren? Vad kännetecknar Meetings & Incentivesresor från Italien till Sverige? Hur ser den italienska Travel Trade-marknaden med fokus på privatresenären ut? Vilka globala trender/ trender inom turism och trender i Italien är viktiga att ta hänsyn till? Här kan du se en mer detaljerad innehållsförteckning av rapporten. Beställ marknadsrapporten hos analys@visitsweden.com. Pris 2 marknader: 12 500 SEK (ex. moms) för besöksnäringen. Priset för samtliga 12 marknader: 50 000 SEK för besöksnäringen. Ord pris per marknad: 12 500 Sek, 12 marknader 75 000 SEK. I priset ingår en uppdatering 2012. Kontakt: VisitSweden, Sveav. 21, Box 3030, 103 61 Stockholm Tel + 46 8 789 10 00 Fax + 46 8 789 10 31, analys@visitsweden.com, http://partner.visitsweden.com. 1 Marknadsrapporter finns för följande 12 länder: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. 2
Generell landsprofil Land & Befolkning Figur: Karta Italien Tabell: Land & Befolkning Yta 301 340 km2 (världsrank: 72) 205,9 2 invånare/km2 Folkmängd 61 milj (juli 2011 beräknat), världsrank: 23 tillväxttakt 2011: 0,4% (2011 beräknat) Städer Huvudstad Rom (befolkning 3,4 milj), Milano 2,9 milj, Neapel 2,3 milj, Turin 1,7 milj, Palermo 872 000 (2009) 68% av italienarna bor i städer (2010) Språk Italienska, tyska (delar av Trentino- Alto), franska (minoritet i regionen Aostadalen), slovenska (minoritet i Trieste-Gorizia område) Åldersstruktur Italien Sverige 0-14 år: 13,8% 15,4% 15-64 år: 65,9% 64,8% 65 år och över: 20,3% 19,7% Genomsnittsålder 43,5 år 42 år Källa: CIA World Factbook 3 Källa: CIA World Factbook 4 Italiens befolkningsstruktur är jämförbar med Sveriges. Det finns dock drygt 1,6 procent färre barn åldrarna 0-14 år i Italien. Detta bidrar till att genomsnittsåldern i Italien är 1,5 år högre än i Sverige. När det gäller utveckling och prognosen av folkmängden skiljer sig länderna åt. Medan Sveriges befolkning förutspås växa med ungefär 14 procent, kommer Italien bara växa med 6,1 procent mellan 1990 och 2020. 5 Skillnaderna blir ännu större om man ser till vilka åldersgrupper som växer/minskar mest. I Italien kommer befolkningsandelen över 65 år att växa med nästan 65 procent mellan 1990 och 2020, medan andelen barn åldrarna 0-14 år minskar med 14,4 procent under samma period. 6 Italien har därmed en starkt åldrande befolkning. 2 Worldbank, befolknings täthet, www.data.worldbank.org/indicator/en.pop.dnst (2011-06-28). 3 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28). 4 Ibid. 5 Tourism Economics, 2011 (2011-07-19). 6 Ibid. (2011-07-19). 3
Ekonomiska Indikatorer 7 Italien hade en ekonomisk blomstringstid under 1950- och 60-talen då den ekonomiska tillväxten var hög, vilket lade grunden för Italien som en modern välfärdsstat. Sedan ett antal år tillbaka tillhör Italien världens största industriländer och är medlem i den s.k. G8-gruppen och i den senare s k G20-gruppen. Italien har en diversifierad industriell ekonomi, som är uppdelad i en utvecklad industri i norr, som domineras av privata företag, och i en mindre utvecklad välfärds-beroende och jordbruks dominerade region i söder, präglad av hög arbetslöshet. Den internationella finanskrisen förvärrade förhållandena på Italiens arbetsmarknad och arbetslösheten steg från 6,2 procent år 2007 till 8,4 procent under 2010. Efter en minskning av ekonomin med 5 procent under 2009 drev den globala ekonomiska återhämtningen en ökning av export och investeringar, och bidrog till att ekonomin växte med ca 1 procent under 2010. Idag är dock Italien ett av EU:s problemländer pga djupa strukturella problem som försvagat landets internationella konkurrenskraft. Ovanpå detta har räntebetalningarna på den höga statsskulden, bidragit till stora underskott i statsfinanserna. Tabell: Ekonomiska Indikatorer Valuta Euro (1 Euro = 100 cent) = ca 9,54 SEK 8 BNP (PPP) $ 1 774 miljarder, världsrank: 11 BNP per capita (PPP) $ 30 500 = ca 219 749 SEK 9, världsrank: 43 BNP-tillväxt 1,3%, världsrank: 164 Inflation 1,6%, världsrank: 48 Arbetslöshet 8,4%, världsrank: 99 World Economic Forums Global Competitiveness Report 10 Gini-koefficient 11 Human Development Index (HDI) 12 Italien ligger kvar på 48:e plats 2010 av 139 länder, fortfarande som det lägst rankade G-7-land. 0,35, vilket innebär en något mindre balanserad fördelning av inkomster, jämfört med genomsnittsvärdet på 0,31 bland OECD medlemsländerna. "Very High Human Development, plats 23 av 169 rankade länder i världen och med ett HDI värde på 0,854 (Sverige: 9:e plats, HDI värde: 0,885). Källa: CIA World Factbook. 13 Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2010, undantag valuta (* 2009). Växelkurs, köpkraftsparitet k och jämf j mförande prisnivåindex index Av följande diagram framgår hur växelkursen SEK mot EUR har utvecklats hittills under 2000-talet. Förhållandet mellan de båda valutorna har varit stabilt under en längre period, men under andra hälften av 2008 sjönk kronans värde gentemot euron påtagligt, för att nå en topp på 11,17 SEK i mars 2009. Kronan har nu återhämtat sig en del sedan kursraset vintern 2008/2009, i maj 2011 handlades den svenska kronan till 8,96 kronor gentemot euron. 14 Den instabila valutan gör att Sverige skiftar från att vara ett prisvänligare land (2009) till att vara ett dyrare land för euroländer att semestra i (2011). 15 Medan italienska restauranger och hotell har i snitt 6,7 procent högre prisnivå än EU27 genomsnittet år 2010, hade svenska restauranger och hotell ett prisnivåindex som var 38,1 procent högre än EU27 genomsnittet. Sveriges ökning 2010 beror på en förstärkning av kronan. 16 7 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28). 8 Riksbankens snittkurs 2010 (1 EUR = 9,54 SEK), www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=15867 (2011-07-06). 9 Riksbankens snittkurs 2010 (1 USD = 7,2049 SEK), www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=15867 (2011-07-06). 10 Global Competitiveness Report 2010-11, www3.weforum.org/docs/wef_globalcompetitivenessreport_2010-11.pdf (2011-06- 28). 11 Gini-koefficient, OECD Factbook 2010, www.oecd-ilibrary.org/economics/oecd-factbook-2010_factbook-2010-en (2011-07-05). 12 Human Development Index, www.hdr.undp.org/en/media/swedish%20hdr%202010%20summarypdf.pdf (2011-07-05). 13 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28). 14 Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06). 15 För en dagligen uppdaterad växelkurs, se www.valutor.se/eur. 16 Eurostat Databas 2011, Köpkraftsparitet (PPP) och prisnivåindex, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-28). 4
Figur: Växelkurs, V Euro 11,5 11 10,5 10 9,5 9 8,5 8 Källa: Riksbanken, 2011. 17 Anmärkning: Värdena i figuren anger växelkursen SEK mot EUR. Helgdagar och semester Anställda i Italien har rätt till 25 semesterdagar per år, som vanligtvis plockas ut mellan juni och september. 18 Då görs nämligen drygt hälften av alla semesterresor, varav ca en fjärdedel i augusti då fabriker och många företag stänger. Det är även vanligt att resa under påsken, allhelgonahelgen, helger i december samt över nyår, samtidigt som det blir vanligare att utlandsresandet sprids över hela året. En ny trend tycks vara att allt fler väljer att resa under våren, samt i september, vilket antagligen beror på att man inväntar lägre priser och undviker högsäsong (vilket även gäller för inhemsk turism). Därutöver har Italien 12 allmänna helgdagar, vilka framgår av tabellen nedan, samt ytterligare en dag som varierar regionalt. 17 Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06). 18 Eurofound, Working time developments 2010, www.eurofound.europa.eu/eiro/studies/tn1106010s/tn1106010s.htm#hd6 (2011-08-31). 5
Tabell: Helgdagar, Italien 2012 2013 Nyårsdagen 1/1 1/1 Trettondagen 6/1 6/1 Påskdagen 8/4 31/3 Annandag påsk 9/4 1/4 Italiens självständighetsdag 25/4 25/4 Första maj 1/5 1/5 Nationaldagen 2/6 2/6 Maria Himmelsfärd 15/8 15/8 All Helgons dag 1/11 1/11 Festa dell Madonna (Den Obefläckade Avlelsen) 8/12 8/12 Juldagen 25/12 25/12 Annandag jul 26/12 26/12 Källa Feiertage 19 Kulturella egenskaper Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder. Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de skillnader som förekommer mellan italiensk och svensk kultur. Italienare är kända för sin kreativitet, savoir vivre och avsaknad av organisation till fördel för sin individualistiska livsåskådning. Trots deras övertygelse om att vara unika i vad de gör beter sig italienaren på ett homogent, om än italienskt sätt. Det som skiljer kan möjligtvis vara plånbokens storlek alternativt social ställning. Italien är som vissa andra länder i Europa mycket regionalt och lokalt indelat. Det är ett ungt land som enades först 1861 under stort rabalder. Landet sträcker sig från alpområden där vardagsmenyn består av korv och ost och där man talar tyska eller franska, till sydligare breddgrader där fisk och skaldjur oftare står på menyn. Även italienarna själva känner av de olika karaktärsdragen mellan människor i norr och söder, och därför blir det extra svårt att generalisera italienare om inte utan att vara lite tvetydig: italienskt är elegant, stökigt, smart, hjärtligt, krävande, omständligt, trevligt, byråkratiskt, smidigt. Därför är också de inhemska kulturella skillnaderna stora och en person från exempelvis Parma är i första hand parmabo, i andra hand från Emilia Romagna, i tredje hand norditalienare och i fjärde hand italienare (eller europé). Men när det handlar om stora sportevent är alla italienare. Familjen har en viktig roll i den italienska kulturen, vilket också påverkar deras beteendemönster kanske framför allt när det kommer till större köp och möjligheten att resa. Familjen utgör en viktig del i sparandet, och många gånger hjälps alla åt vid större inköp. Det finns med andra ord stora tillgångar som inte redovisas, och trots relativt låga löner har många råd att unna sig t.ex. en semesterresa. 19 Feiertage, www.feiertage.ch (2011-07-06). 6
Kulturella dimensioner Den italienska mentaliteten uppvisar högre grad av hårda värden än den svenska I detta avsnitt jämförs Italien och Sverige utifrån fyra kulturella dimensioner som den holländske kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i figuren nedan genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under 2001. Men de används fortfarande och refereras ofta till i olika sammanhang, och därför anser vi att de fyller sin funktion även här. Dimensionerna är som följer: -Liten resp. stor maktdistans som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska. -Individualism resp. kollektivism som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper, såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska. -Hårda resp. mjuka värden, eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet-femininitet, som refererar till graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid prestation och konkurrens i motsats till relation. -Osäkerhetsundvikande som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer, exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker vilket kan leda till lägre grad av konflikträdsla. Dessutom har Hofstede definierat en femte dimension: Lång mot kort tidsorientering. Denna dimension beskriver ett samhälles tidshorisont och den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering är det historiska perspektivet viktigt och gamla oförrätter glöms inte bort. Det ger ett samhälle där man inte gärna tar risker eftersom det kan skada det personliga anseendet för mycket lång tid. På grund av att värdena delvis saknas för denna dimension är den inte med i jämförelsen nedan. Utifrån de här dimensionerna kan man dra slutsatser som att svenskar är mindre benägna att acceptera hierarki och måste därför tänka på att bli tydligare i sin kommunikation med mottagare i mer hierarkiska kulturer. I figuren nedan jämförs Italien med Sverige, och om vi får tro Hofstede skiljer sig italienare och svenskar främst åt inom dimensionerna osäkerhetsundvikande och hårda värden. Figur: Kulturella dimensioner, ioner, Italien Italien Sverige 76 71 70 75 50 31 29 5 Maktdistans Individualism Hårda värden Osäkerhetsundvikande Källa: Geert Hofstede Cultural Dimensions 20 20 Geert Hofstede Cultural Dimensions, 1967-73 med uppdatering 2001, www.geert-hofstede.com/hofstede_dimensions.php (2011-07-06). 7
Skillnaderna i de olika dimensionerna innebär exempelvis att italienaren är mer positivt inställd till makt och hierarkier, är starkare präglad av de hårda värdena och i större utsträckning söker undvika osäkra situationer. Den större portionen hårda, eller maskulina, värden skvallrar också om landets hierarkiska struktur och något större acceptans för skillnader i makt. Italienare har också en helt annan syn på konflikter, långt ifrån den konflikträdsla som är vanlig i Sverige. Dessutom är Italien tätbefolkat och man är van vid att behöva hävda sig för att göra sig hörd och inte försvinna i mängden. Medieprofil Utöver kännedom om konsumenternas värderingar, som gör det lättare att rikta och kommunicera ett erbjudande som den potentiella besökaren tilltalas av, är det viktigt att även använda sig av rätt kanal dvs. ha kunskap om vilka kanaler det finns och vilka målgruppen använder sig av. Kortfattat kännetecknas Italiens medielandskapat av följande: Online 21 Internettillgång och internetpenetration ökar men är fortfarande lägre än i andra europeiska länder. Andelen som använde internet med sina smartphones är märkbart lägre i Italien (5 jfr med 20 procent i Sverige). Sociala mediers ökande roll. Andelen som e-handlar resor och semesterboende ökat stadigt med 3 procent till 7 procent mellan åren 2008-2010. Figur: Internettillgång ng 2008-2010 2010 i procent, Italien jämf mfört med Sverige Sverige Italien 84 86 88 47 53 59 2008 2009 2010 Källa: Eurostat Databas 2011 22 Bland de ledande resesidorna tillhör: 23 edreams.it, ryanair.com, volagratis.com, paesionline.it, lastminute.com och easyjet.com. Inom resor/lifestyle är följande potentiella viktiga kanaler: Travelblog.it, Paesionline.it, Travelpoeple.it, Turistipercaso.it, Viaggiovero.com, Mondoviaggiblog.com och Zingarate.it. Bland de ledande sociala medierna tillhör: 24 facebook.com, linkedin.com och netlog.com. 21 Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-21). 22 Ibid. 23 Google Double click adplanner (Internet aktivitet/sökord: Travel ), juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-09-01). 24 Google Double click adplanner, (Internet aktivitet/sökord: Social Networks, juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-09- 01). 8
Offline Det italienska medielandskapet har länge varit präglat av premiärminister Silvio Berlusconis mediabolag Mediaset, som bland annat kontrollerar de tre största kommersiella TV-kanalerna och har ungefär hälften av de nationella tittarna, samt Publitalia, den ledande italienska reklam- och publicitetbyrån. Berlusconi äger också det största italienska förlaget. Att en premiärminister samtidigt är mediemogul av den här storleken, sätter förstås sin prägel på landets medielandskap. 25 Sett ur ett europeiskt perspektiv är tidningsläsandet i Italien lågt. De största dagstidningarna i Italien är: 26 o La Gazzetta dello Sport 3,7 miljoner upplagor (sportdagstidning) o La Repubblica 3,07 miljoner upplagor (Rom-baserade dagstidning, som ägs av L'Espresso grupp) o Corriere della Sera 2,9 miljoner upplagor (Milano-baserad) Italienarna är stora läsare av veckotidningar och det finns ett enormt utbud av både vecko- och månadsmagasin inom olika ämnen. Magasin och press med rese- och turismfokus är bland andra: Dove Panorama Travel Qui Touring Traveller Bell Europa. De flesta kvinnomagasin och lifestylemagasin har också turismrubriker, bl a Corriere della Seras lördagsbilaga Io Donna, Elle, Vanity Fair, Tu Style. Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utrikes Italienaren gör fortfarande relativt få semesterresor utomlands. Medan man i Norge gjorde 1,3 utlandssemesterresor per invånare, åkte endast var 4:e italienare utomlands år 2010. Detta går att jämföra med Spanien, där var 5:e invånare gjorde en utlandsresa. Enligt tabellen nedan går 18 procent av samtliga semesterresor till utländska destinationer, vilket motsvarar drygt 15,5 miljoner resor 2010. Även om semesterresor utomlands har minskat mellan åren 2008-2010 så minskar dock semesterresorna inrikes mest med ca 29 procent, medan korta semesterresor utomlands har tappat minst med bara -1,9 procent. Därmed kan man konstatera att det sker en förskjutning mot fler semesterresor utomlands (2008: 15 procent, 2010: 18 procent). Tabell: Alla semesterresor inrikes & utrikes, Italien Antal 2008 Andel Antal 2009 Andel Antal 2010 Andel Alla semesterresor utomlands 16 347 15% 16 412 17% 15 524 18% Långa semesterresor utomlands 12 735 12% 12 313 12% 11 981 14% Korta semesterresor utomlands 3 612 3% 4 099 4% 3 543 4% Alla semesterresor inrikes 90 463 85% 82 265 83% 71 926 82% Långa semesterresor inrikes 38 156 36% 36 372 37% 34 773 40% Korta semesterresor inrikes 52 308 49% 45 894 47% 37 153 42% Alla semesterresor 106 810 100% 98 677 100% 87 450 100% Källa: Istat - Istituto nazionale di statistica 27 Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental. 25 European Journalism Centre 2009, www.www.ejc.net/media_landscape/article/italy/#l4 (2011-06-30). 26 Wikipedia, Lista av italienska tidningar, www.de.wikipedia.org/wiki/liste_italienischer_zeitungen (2011-06-30). Anmärkning: Detta är inte nödvändigtvis de officiella källorna men ska ge en riktlinje om tidningarnas storlek. 27 Istat - Istituto nazionale di statistica, I viaggi in Italia e all estero, www.istat.it (2011-10-18). 9
Profilen av den italienska utlandsresenären Tabellen över resefrekvens nedan visar hur semesterresandet utomlands fördelar sig mellan olika åldersgrupper i den italienska populationen. Åldersgrupperna 25-44 år samt 45-64 år reser mest per person, som gör 72 procent av alla resorna. Siffrorna avser resor med minst fyra övernattningar. Tabell: Resefrekvens för f r långa l utlandssemesterresor, Italien Resefrekvens 2008 2009 2010 Förändr. 2010 jft 2009 Andel 15-24 år 2 014 1 838 2 073 13% 20% 25-44 år 4 796 4 602 3 732-19% 36% 45-64 år 3 578 3 312 3 812 15% 36% 65 år och äldre 988 996 837-16% 8% Total 11 376 10 748 10 454-3% 100% Källa: Eurostat Databas 2011 28. Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Resor till Sverige När det gäller övernattningsstatistiken från Tillväxtverket/SCB minskade antalet övernattningar från Italien med 6 procent år 2010. Tabell: Övernattningar i Sverige Italienska Utländska Andel 2009 315 351 12 329 657 2,56% 2010 296 578 12 802 832 2,32% Förändring 2009-2010 -6,0% 3,8% -0,24% Källa: Tillväxtverket/SCB, 2011 29. Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL (privata förmedlade stugor och lägenheter). Med inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan man belysa hur de italienska övernattningarna fördelar sig i landet. Tabellen på följande sida visar att Stockholm har högsta antalet italienska övernattningar, följt av Västra Götaland, vilket kan sammankopplas med tillgängligheten. Stockholm har dock tappat flest övernattningar i absoluta tal under 2010. Gävleborg har procentuellt minskat mest med 47,4 procent, medan Halland har ökat mest procentuellt med 128,4 procent. Därmed har Halland även störst tillväxt i absoluta tal. 28 Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-07-12). 29 Tillväxtverket/SCB, 2011. www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omturism/boendeochinkvarteringsstatistik.4.21099e4211fdba8c87b80001730 2.html (2011-08-12). 10
Tabell: Övernattni vernattningar ngar från Italien 2010 Region/Län Övernattn. Förändr 2010/2009 2010 Nom. i % Stor-Stockholm 187 892-15 620-7,7% Stor-Göteborg 27 038-1 910-6,6% Stor-Malmö 15 094-40 -0,3% Andel italienska övernattn. 2010 Stockholm 188 012-15 761-7,7% 63,4% V Götaland 34 818-1 251-3,5% 11,7% Skåne 20 368-1 067-5,0% 6,9% Södermanland 7 818-391 -4,8% 2,6% Norrbotten 5 860-1 295-18,1% 2,0% Dalarna 4 842 1 598 49,3% 1,6% Östergötland 3 946 88 2,3% 1,3% Värmland 3 853-108 -2,7% 1,3% Jönköping 3 146-206 -6,1% 1,1% Uppsala 3 062-310 -9,2% 1,0% Halland 3 008 1 691 128,4% 1,0% Kalmar 2 808 334 13,5% 0,9% Örebro 2 637 316 13,6% 0,9% Västerbotten 2 301-343 -13,0% 0,8% Kronoberg 2 219 58 2,7% 0,7% Västmanland 1 726-266 -13,4% 0,6% Blekinge 1 349-1 022-43,1% 0,5% Gotland 1 263 411 48,2% 0,4% Jämtland 1 207-296 -19,7% 0,4% Västernorrland 1 195 73 6,5% 0,4% Gävleborg 1 140-1 026-47,4% 0,4% Hela riket 296 578-18 773-6,0% 100% Källa: Tillväxtverket/SCB Anmärkning: Övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping & SoL i Sverige från Italien, länsvis 2010 När det gäller övernattningar efter boendeform i Sverige från Italien utgör förmedlade privata stugor och lägenheter den största ökningen med 22,3 procent, medan camping och hotell tappade mest: Tabell: Övernattningar efter boendeform i Sverige från Italien 2008-2010 Övernattningar Italien 2008 2009 2010 Förändr 2010/2009 i % Hotell 208 562 261 268 246 496-5,7 Stugbyar 2 276 2 019 2 223 10,1 Vandrarhem 32 613 32 955 31 521-4,4 Camping 17 921 17 034 13 800-19 SoL 1 910 2 075 2 538 22,3 Totalt 263 282 315 351 296 578-6 Källa ÅrsSM, Tillväxtverket/SCB 11
Tillgänglighet till Sverige Många vägar leder till Sverige via flyg (som är vanligast), med bil, tåg eller färja m m. Flygförbindelserna mellan Italien och Sverige, i synnerhet från norra Italien, har förbättrats betydligt på senare år. Det finns även allt fler direktflyg, vilket är viktigt för korttidsresenären som drar sig för att resa om den inkluderar mellanlandning. Det finns nu ett flertal avgångar att välja mellan och idag kan man flyga med ett antal olika flygbolag från Milano och Rom till Stockholm, Göteborg och Malmö/Köpenhamn. Bästa direktförbindelser till Stockholm har Milano. Sommartid (april-oktober) kan man även flyga till Sverige från Pisa, Cagliari och Treviso. Tabellen nedan visar en överblick över de flygförbindelser som finns till Sverige. Viktigt att notera är dock att flygförbindelser inte längre är lika beständiga som de var för några år sedan, vilket i undantagsfall kan innebära att några nyligen har lagts ner, trots att de var aktuella när den här rapporten skrevs. Tabell: Flygförbindelser till Sverige Från Italien till Sverige Ethiopian Airlines Rom - Stockholm Arlanda (3 gånger i veckan) Norwegian Rom Stockholm Arlanda (mellan april till oktober utökade linjer bl a Palermo-Stockholm, Venedig-Stockholm, Rom Göteborg) SAS Milano Linate, Milano Malpensa Rom - Stockholm Arlanda SAS länkar Stockholm med övriga flygplatser i Sverige, däribland Luleå, Kiruna och Arvidsjaur. Ryanair Milano (Bergamo), Rom (Ciampino) Stockholm-Skavsta Med Flyg till Sverige via Danmark - urval SAS Venedig Köpenhamn Stockholm Arlanda, Malmö, Göteborg, Örebro, Norrköping, Jönköping, Västerås och Arvidsjaur. Köpenhamns flygplats kan användas som inkörsport till södra Sverige www.dohop.com Källa: Resan till Sverige. www.visitsweden.com/svezia/consigli-per-il-viaggio/come-arrivare/ (2011-09-23). Anmärkning: Mer information: www.dohop.com Vi reserverar oss för ändringar som sker kontinuerligt efter uppdateringen 2011-09-23. Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden Foto: Miriam Preis/VisitSweden Marknadsprofil Italien 2011 Copyright V.S. VisitSweden AB Stockholm i januari 2012 Layout: VisitSweden Beställning och frågor: analys@visitsweden.com. 12