Korta beskrivningar av äldre nummer från starten hösten 2000 till nr 13 hösten 2006



Relevanta dokument
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

M E D I A I N M O T I O N

NordiCat november 2016 INBJUDAN. Välkomna till en Nordisk Katekumenatkonferens i Uppsala, Sverige november 2016

Leda kollegor i förskolan med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling

Kommittédirektiv. Utbildning för imamer. Dir. 2008:66. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Religionskunskap. Ämnets syfte

Masterprogram i teologi med inriktning praktisk teologi med religionsbeteendevetenskap 120 högskolepoäng

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

Magisterprogram i teologi med inriktning praktisk teologi med religionsbeteendevetenskap 60 högskolepoäng. Enskilda Högskolan Stockholm

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng

Se människan Ersta diakonis värdegrund

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Rum för själen. 7-9 oktober 2014 i Växjö Peter

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Leda kollegor i förskolan BOKA BOKA NU. med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling. lararfort bildning.se. bildning.

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Katekumenatet och kyrkoåret Gruppens sammansättning Innehåll Erfarenheter Rötter Ekumenik Finländskt nätverk

tro hopp kärlek Ny i Sverige - Integrationsarbete i Angereds, Bergsjöns och Lundbys församlingar

Övergångsregler för blivande präster

KRISS verksamhetsplan 2011/12 gäller från riksmötet 2011 till riksmötet 2012

Kandidatprogram i teologi 180 högskolepoäng. Teologiska högskolan Stockholm. Utbildningsplan

Religion Livsfrågor och etik

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Gemenskapens väg. Samlingssång

Magisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

Masterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 120 högskolepoäng

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kyrkornas undervisning utmanad av samtiden

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

2013/

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition

Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng

Droginfo (Sal 5) Kulturtorsdag Kyrko- pedagogik Ransäter kyrka. Sörens bok Lundby Erlandergården. Sensus- Pedagogen Utbildning till kurs- och

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

KONFIRMATIONENS SAKRAMENT

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Tio tumregler för god ekumenik

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

RRE1K UPPS, Kandidatprogram i religionsvetenskap Studieort Uppsala, 180 hp

EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA

Möten i Mellanöstern

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga.

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Filmen: Skolans Värdegrund - var finns den? The Fundamental Value System - where is it to be found?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Föreläsning nr 1 kl

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Protokoll ViS styrelsemöte september 2010 på Lernias huvudkontor i Stockholm

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping september 2009

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Ett stort under Plan för konfirmandarbetet Att leva inför Guds ansikte

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Seminarium C.S. Lewis

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken

Familjerekonstruktion Så gör jag. Familjeterapikongressen Växjö

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Studiestödsprojektet. Jan Jämte & Pia Ridderby

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider.

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng

Transkript:

Religionspedagogiskt idéforum (tidigare Religionspedagogiska institutet) Förteckning och kort översikt av äldre nummer av tidningen RPI-nätet, numera Religionspedagogisk tidskrift. Korta beskrivningar av äldre nummer från starten hösten 2000 till nr 13 hösten 2006 Enstaka nummer säljs så länge lagret räcker. Sänd ett mail till RPI så kommer de på posten tillsammans med en blygsam faktura. Adressen är: RPI@telia.com Nr 1 Hösten 2000 "Provnummer" och har inte fått något särskilt tema. Här ges en ganska bred information om organisationer och institutioner med religionspedagogisk inriktning runt om i världen, inklusive Norden. I övrigt finns notiser om litteratur och kommande konferenser. Tolkningen av ledarstickets klädhängare överlämnas till läsarna. Några tips kan vara rastställen på vägen, erfarenheter som krokar för det nya vi möter, tofflorna som väntar på att få värma eller tassa iväg till nya, nära möten. Ryggsäcken - tom eller välpackad - och mössan som ropar sitt, hej då, tack för pratstunden, eller - alldeles tvärtom - nu sätter vi oss ner, tar oss lite tid för att dela med varandra. Nr 2 Våren 2001 Kommentar till förslaget att baka in och därmed enligt vår mening osynliggöra Re på gymnasiet i ett nytt mastodontämne, bestående av bl.a. samhällskunskap, religionskunskap och nutidshistoria. Ett förslag som tills vidare avförts från dagordningen. Reformarbetet pågår ändå, så vi fortsätter bevakningen. Vidare innehåller numret en kort presentation av våra studieförbund - då var det FS, SKS och KFUK-KFUM. Från Danmark bjuder vi på en kort rapport av Mette Buchardt, som berättade om Re i Danmark. I övrigt informerar vi om några internationella tidskrifter inom vårt intresseområde. Och så litteratur och konferenser. Nr 3 Hösten 2001 Två betydelsefulla centra i Storbritannien presenteras och likaledes två ovanligt kreativa religionspedagoger vid dessa berättar om sitt arbete. En av dem heter Robert Jackson vid Warwick Religions and Education Research Unit (WRERU) som utvecklat en religionspedagogisk approach med inspiration hämtad från etnologisk forskning. Den andre heter Leslie J. Francis, ledare för ett stort religionspedagogiskt centrum vid University of Wales, Bangor. Båda spelar en central roll i brittisk religionspedagogik idag.

Två lärare respektive lärarutbildare med anknytning till en av våra medlems- organisationer, FLR (Föreningen Lärare i Religionskunskap), nämligen Ingemar Lundström och Ola Björlin rapporterar från den europeiska religionslärarkongressen i Edinburg. Nr 4 Våren 2002: Första numret med samlat tema. Denna gången valde vi lärande och undervisning bland katoliker i Sverige. Särskild anledning var att Stockholms katolska stift, dvs katolska kyrkan i Sverige förklarat året som "kateketiskt år" med ett extra intensivt arbete för att utveckla undervisningen i den växande kyrkan. Höjdpunkten för året blev säkert för många den katolska kyrkans kateketiska kongress i Göteborg under tre dagar i närvaro av båda biskoparna och ett stort antal kateketer. Också RPI:s direktor hade förmånen att delta och medverkade i ett av de många seminarierna. Nr 5 Hösten 2002 Tema: Thomas H. Groomes pedagogik presentation, personliga rapporter från några som deltagit i hans sommarkurs i Boston samt en del litteraturkommentarer. I övrigt ställs den religionspedagogiska utbildningen och forskningen i centrum. Bland annat handlar det om Högre Rullande Seminariet och upptakten till en kommande konferens i Jönköping för att undersöka möjligheterna att hitta nya vägar för religionspedgogiskt och didaktiskt utvecklingsarbete. Ny deltagare i dessa diskussioner är pedagogikprofessorn i Jönköping, Tomas Kroksmark. Numret ger också plats för några glimtar om "Vuxenkatekumenatet" och en nyutkommen bok av Elisabeth Lindow, Ditt ansikte söker jag. Katekumenatet - vuxnas väg till tro, som presenterades vid stiftsmötet i Växjö. Nr 6 Våren 2003: Tema: Skönhetens och kärlekens pedagogik. Frågan vi ställde oss var, hur lärande och undervisning går till inom några ortodoxa kyrkor och lokalaförsamlingar i vårt land. Michael Ellnemyr, utbildningssamordnare för ordodox bildning och kultur vid BILDA berättar från sitt perspektiv. Från arbetet vid en folkhögskola skildras mötet mellan ortodox och evangelisk tradition. Intervjuer från de tre ortodoxa församlingarna i Malmö ger en bild från lokal nivå och med hjälp av internationell litteratur skildras några teologiska grundtankar i den ortodoxa pedagogiken.

Nr 7 Hösten 2003: Tema: Kroppsligheten pedagogik och teologi. Från Lidingö folkhögskola berättar Stefan Sjöblom och Magnus Nordqvist om inkarnativt lärande och vad det kan innebära att lära med hela kroppen. Teologen Owe Kennerberg vid THS reflekterar över behovet av att erkänna hela människan som lärande - inte bara tanken. En form av att återerövra kroppen med stabil teologisk grund i tron på Gud som skaparen av hela människan. Från Sundsgårdens folkhögskola berättar Ingvar Rimshult om teater som folkbildning och från Lunds stift får vi en glimt genom Lena Sjöstrand. Också i hennes berättelse finns helheten som en linje. Både religionen och människan behöver många språk för att kommunikationen skall fungera. Nr 8 Våren 2004: Barnbiblar och kroppslighetens pedagogik och teologi. Numret innehåller en utförlig artikel om norsk religionspedagogik och ett referat av Owe Kennerbergs föreläsning Kroppslighetens teologi, hållet vid RPI:s seminarium i mars 2004. Till numret har fogats en 4-sidig litteraturbilaga med följande teman: Barns rätt, Synen på barn och unga, historiskt och i nutid, Barns värderingar och skolans värdegrund samt allmänt, Forskning om barn och unga. Nr 9 Hösten 2004: Religionspedagogik som ämne och praktik med internationella glimtar från Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland. Rapporter från en rad konferenser med nationella och internationella nätverk: ett europeiskt forskarsymposium för religions- pedagoger med Centrum för Teologi och Religionsvetenskap vid Lunds universitet som arrangör; Nfreds konferens i Örebro om människosyn, RPI:s seminarium om synen på barn, barnbiblarnas språk och betydelse samt det världsvida nätverkets (ISREV) konferens utanför Philadelphia om undervisning för fred i en hotfull värld. Nr 10 Våren 2005: Huvudtema: Traditionsförmedling i ett sekulariserat samhälle. I numret presenteras den Norska kyrkans mycket omfattande projekt om "trosopplæring". Sedan något år tillbaka pågår detta i form av ett omfattande utvecklingsarbete i ett stort antal församlingar med inriktning på barn och ungdom i åldern 0-18 år. En av medarbetarna i ledningsgruppen, Kristine Aksøy Alveng, som skrivit artikeln medverkade vid vårens seminarium.

I övrigt innehåller numret ett par artiklar från Danmark. Den ena handlar om samarbete mellan kyrka och skola, den andra om något så originellt och utmanande som "traditionsformidling fra børn til voksne". Från Lunds stift får läsaren ta del av erfarenheter och reflektioner om pågående arbete bland barn och unga. Och så lite boktips och klipp ur några internationella tidskrifter. Sista sidan har för första gången vikts för "personliga reflektioner". Vi räknar med att detta skall återkomma varje nummer där vi ger plats för människor som bär på tankar som många kan ha glädje av att få ta del av. Nr 11 Hösten 2005: Huvudtemat i höstens nummer 2005 handlade om församlingens undervisning i mångfaldens kultur. Ett par glimtar från höstseminariet med professor Jeff Astley från Durham i Storbritannien ger ett smakprov på några centrala perspektiv på temat. Astley har under många år arbetat med frågorna om lärande och undervisning i kyrkliga miljöer med stark betoning på de teologiska och principiella grundfrågorna. Andra dagens ämne riktade Astley uppmärksamheten mot betydelsen av att bryta undervisningens ensidiga riktning "uppifrån" för att i stället eller också lyssna på de "vanliga" människornas tankar och reflektioner kring livet och tron en föreläsning som väckte stort intresse för fortsatta samtal. Hans bok på temat, Ordinary Theology, presenteras utförligt av Caroline Gustavsson. Den finska forskaren Kati Niemelä sammanfattar sin forskning om faktorer som påverkar unga människors tankar om kristen tro under rubriken: Does Religious Upbriging Matter? - A Study of Urban Young Adults in Finland. Nr 12 Våren 2006: Temat för nr 12 är: Den lyssnande kyrkan? Ligger det en konflikt mellan det som förväntas av en kyrka att den skall tala till folket, helst ge tydliga besked om Sanningen och respekten för att varje människa kan ha något viktigt att säga? Går det att förena lyssnande och dialog med uppdraget at förkunna? Läs vad Björn Wiedel och Karl-Gunnar Ellversson har att säga om den saken. Det andra temat gäller revisionen av gymnasieskolan, där ordföranden i FLR (Föreningen Lärare i Religionskunskap) ger sin syn på ämnets i högsta grad berättigade plats på schemat. Numrets "Personliga reflektioner" har skrivits av gymnasieprästen Albin Davidsson, Malmö. Numret innehåller en 4-sidig litteraturbilaga med massor av goda tips för skilda behov.

Nr 13 Hösten 2006: Musiken som livstolkning speglas med intensitet och stor variation av Anna Skagersten och Mikael Billemar. Skagersten är musikdirektör och lärare på Teologiska Högskolan i Stockholm och Billemar är präst i Svenska kyrkan med mångårigt intresse för modern ungdomsmusik, särskilt rockmusik. De båda svarar för numrets tematiska artiklar liksom kyrkomusikern Gertrud Lundbäck-Grönlund, som skriver baksidans "Personliga reflektioner". I övrigt innehåller numret information om kommande seminarier här hemma och runt om i världen. I tre referat speglas internationell religionspedagogik: Maria Hammarström berättar om en amerikansk konferens om barns spiritualitet, Christer Swahn reflekterar över den europeiska ICCS-konferensen i Estland och Caroline Gustavsson tar oss med till den världsvida ISREV- kongressen i Nederländerna.