SVENSKA -S. KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE HM, Elsäkerhet DATUM 2015-05-06 SAMRAD A, D, N TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 6 FASTSTÄLLD Td A ^ 1 v Svenska kraftnäts kompletterande elsäkerhetsanvisning Inledning Elsäkerhetsverkets föreskrifter reglerar arbetsmetoder för arbete i starkströmsanläggningar. Föreskrifterna innehåller även regler om hur starkströmsanläggningar ska skötas. Svensk standard utgör komplement till föreskrifterna och utgör grunden för god elsäkerhetsteknisk praxis. Innehavaren av en starkströmsanläggning eller anordning har ansvaret att arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen sker på sådant sätt och utförs av, eller under ledning av, personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot person- eller sakskada. Vid rasering av en anläggning är innehavaren ansvarig till dess att anläggningen är demonterad. Innehavaren kan delegera ansvaret för skötselåtgärder till elanläggningsansvarig. Elanläggningsansvarig har det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom att besluta om regler, organisation och arbetsrutiner. Innehavaren inom Svenska kraftnät har antagit elbranschens gemensamma elsäkerhetsanvisningar ESA14. Denna tekniska riktlinje utgör anvisning för de kompletteringar, förtydliganden och speciella tillämpningar som råder inom Svenska kraftnät. 1/28
Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum B 2006-12-28 C D Revideringen är primärt föranledd av Svenska Kraftnäts ändrade elsäkerhetsorganisation per 09-04-01. I samband med revideringen har bl.a. skett en översyn av olika erforderliga avstånd och spänningen 500 kv har införts Organisationsschema sid 7 ändrat för Eldriftansvar Underhåll efter ändrad linjeorganisation 2009-12-01 2010-01-01 5 Ny funktion Elsamordningsansvarig införd sid 9. Rakel införd som kommunikationsalternativ sid 12. Tabell 2 borttagen. Tabell 3 namnändrad till Tabell 2 där säkerhetsavstånd höjdled reviderats gällande 500 kv. Figur 2 omarbetad 6 Större revidering föranledd av förändrad svensk standard för skötsel av elanläggningar SS-EN 50110-1 utg. 3, samt reviderad ESA14 2011-08-24 2015-06-01 2/28
Innehåll 1 Allmänt 6 1.1 Syfte 6 1.2 Ansvarig för dokument 6 i.3 Relaterade dokument 6 Kompletteringar, förtydliganden och speciella tillämpningar av ESA14 Grund 7 2 Ansvar enligt lag 7 3 Terminologi och tabeller 7 3.1 Närområde och riskområde 7 4 ESA funktioner 8 4.1 Organisation 8 4.2 Elanläggning sansvarig 8 4.3 Eldriftledare 9 4.4 Kopplingsbiträde 9 4.5 Elsäkerhetsledare 9 4.6 Elsamor dningsledare 9 5 Planering av arbete 10 5.1 Riskhantering 10 5.2 Arbetsbegäran 10 5.3 Driftorder 10 5.4 Driftmeddelande 12 5.5 Kopplingsbekräftelse 12 5.6 Bevisväxling 12 5.7 Arbetstillstånd 13 6 Skötselåtgärder 13 3/28
6.1 Kopplingar 13 6.1.1 Koppling med frånskilj are 13 6.1.2 Provning/idrifttagning 13 6.1.3 Nödbrytning 15 6.2 HVDC-länkar 15 6.2.1 Skötselåtgärder i LCC- eller VSC-anläggning 15 Kompletteringar, föitydliganden och speciella tillämpningar av ESA14 Arbete 16 7 Arbete utan spänning - AUS 16 7.1 Planering vid Arbete utan spänning 16 7.2 Riskhantering vid rasering, rivning och demontering av elanläggning 16 7.3 Frånkoppling 17 7.4 Blockering (skydd mot tillkoppling) 17 7.5 Spänningsprovning 17 7.6 Arbetsjordning och potentialutjämning av arbetsplats 17 7.6.1 Mantlad kraftkabel 17 7.7 Jordningsverktyg 17 7.8 Kompletterande säkerhetsåtgärder 18 8 Arbete nära spänning - ANS 18 8.1 Riskhantering vid utförande (Risk-U) 18 9 Arbete med spänning - AMS 18 9.1 Riskhantering vid utförande (Risk-U) 18 10 Röjning i ledningsgata 18 10.1 Allmänt 18 10.2 Arbete 19 10.2.1 Arbete nära spänning 19 10.3 Underhållsröjning av ledningsgator 19 4/28
Svenska kraftnäts avsteg från ESA14 20 11 Följande avsteg från ESA14 görs inom Svenska kraftnät 20 11.1 Elsamor dningsledare 20 11.2 Arbetsjordning och potentialutjämning av arbetsplats 20 11.3 HVDC-länkar 20 11.4 GIS-ställverk 20 11.5 Frånskiljande brytare iajaure, Untra samt reaktorbrytare i Odensala 21 Speciella tillämpningar 21 12 Speciella tillämpningar för Svenska kraftnäts anläggningar 21 12.1 Krav på kompetens i Svenska kraftnäts driftrum 21 12.2 Elsäkerhetsmässiga gränser 21 12.2.1 Utlandsförbindelser 22 12.3 Koppling sansvar för vissa typer av anläggningar 22 12.4 Driftorder 23 12.5 Arbetsbevis 23 12.6 Blockering av frånskiljande brytare 23 12.7 Spänningsprov 24 12.7.1 Frånskiljande brytare 24 12.7.2 HVDC- anläggning 24 12.8 Kraftledningsstolpar som telemaster 24 12.9 Sprängning 24 12.9.1 Planering 24 12.9.2 Genomförande 25 12.10 Spolning av ställverk 26 12.11 Skarvning av markledare för jord eller annan jordförbindelse 27 12.12 Användning av lift 27 12.13 Användning av kran 28 5/28
i Allmänt 1.1 Syfte Denna tekniska riktlinje specificerar de moment där ESA14 kompletteras och förtydligas med hänsyn till skötsel av och arbete på Svenska Kraftnäts anläggningar. 1.2 Ansvarig för dokument Enhet HM är ansvarig för detta dokument. Till denna tekniska riktlinje finns flera relaterade styrande dokument, se rubrik 1.3 nedan. 1.3 Relaterade dokument 1 Dokumentnamn Ellageri Utgåva, datum, placering SFS 1997:857 2 Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 3 Starkströmsförordning SFS 2009:22 4 ELSÄK-FS 2006:1 5 Skötsel av elektriska anläggningar (SS-EN 50110) Utgåva 3 6 Svensk Energi EBR ESA14 (Grund & Arbete) Mars 2015 6/28
Kompletteringar, förtydliganden och speciella tillämpningar av ESA14 Grund 2 Ansvar enligt lag Generaldirektören är innehavare av Affärsverkets svenska kraftnäts elanläggningar. 3 Terminologi och tabeller 3.1 Närområde och riskområde Nedanstående tabeller är ett komplement till tabell i och tabell 2 i ESA14 Grund avseende ledare i luft. Motsvarande AC-systemspänning (huvudspänning) och DC pol-till-pol spänning ger samma avstånd. Tabell 1. Minsta godtagbara avstånd till riskområdets och närområdets yttre gräns i meter. Tabellen kompletterar motsvarande tabell 1 i ESA14 Grund. 500kV Riskområde 3,4 Närområde 6,4 Tabell 2. Säkerhetsavstånd från elektrisk anläggningsdel utan att tillämpa någon arbetsmetod. Tabellen kompletterar motsvarande tabell 2 i ESA14 Grund. Se även figur 1. Sidled i meter (S) Höjdled i meter (H) SOOkV 7,5 7 7/28
r - S H Figur l. SMss för hur säkerhetsavstånd definieras i höjdled (H) och sidled (S) vid en elektrisk anläggningsdel För att minimera olika slag av mekanisk påverkan på Svenska kraftnäts markförlagda kablar som i sin tur kan innebära elektriska risker för utföraren har Svenska kraftnät infört ett säkerhetsavstånd på 10 meter runt markförlagda kablar. 4 ESA funktioner 4.1 Organisation Generaldirektören är elanläggningsansvarig skötsel. Som tidigare nämnts är generaldirektören innehavare i enlighet med ellagstiftningen. Elanläggningsansvarig skötsel /innehavaren har delegerat arbetsuppgifter rörande dessa ansvarsområden till avdelningschefer inom Svenska kraftnät i enlighet med Styr. Dok/5 8 Anvisning för elsäkerhetsorganisation inom Svenska kraftnät.. 4.2 Elanläggningsansvarig Inom Svenska kraftnät är Elanläggningsansvar för skötsel organisatoriskt uppdelat i Elanläggningsansvar Drift (cd) och Elanläggningsansvar Underhåll (ca). 8/28
4.3 Eldriftledare Inom Svenska kraftnät är tjänstgörande DC-operatör vid DCNO och DCSY eldriftledare. Tjänstgöring styrs av gällande tjänstgöringsschema. 4.4 Kopplingsbiträde Uppgiften kopplingsbiträde är upphandlad som en del i Svenska kraftnäts upphandling av underhållsentreprenörer. 4.5 Elsäkerhetsledare Elsäkerhetsledare inom Svenska kraftnäts elansvarsområde ska vara svensktalande. Undantag till detta görs vid utlandsförbindelser. Då elsamordningsledare enligt nedan är utsedd behöver elsäkerhetsledare inte vara svensktalande. Elsäkerhetsledare ska dock utan svårighet kunna kommunicera med övriga deltagare i arbetslaget och med elsamordningsledare på ett i förväg fastställt gemensamt språk. 4.6 Elsamordningsledare Inom Svenska kraftnät regleras ansvaret för Elsamordningsledaren enligt följande: Elsamordningsledarens uppgift är att samordna de elsäkerhetsledare som finns på arbetsområdet. Om BAS-U är utsedd ska elsamordningsledare vara underställd denne. Elsamordningsledare ska ha elsäkerhetsmässig kompetens motsvarande elarbetsansvarig. Elsamordningsledaren ska ta emot arbetsbevis från eldriftledaren och lämna det till respektive elsäkerhetsledare. Omvänt tar den elsamordningsledare emot driftbevis från varje underställd elsäkerhetsledare. Sedan samtliga driftbevis är inhämtade lämnar elsamordningsledare slutgiltigt driftbevis till eldriftledare. All bevishantering ska ske skriftligt. Elsamordningsledare ska vara svensktalande men även kunna kommunicera med elsäkerhetsledare på gemensamt i förväg fastställt språk. Elsamordningsledare ska, med undantag från att befinna sig på arbetsplatsen, ha samma uppdrag som anges för elarbetsansvarig i ESAi4-Grund. Elsamordningsledare ska: > ansvara för Entreprenörens elsäkerhetsmässiga planering och riskhantering av arbeten i samverkan med såväl Beställare som eventuella ägare av angränsande nät 9/28
> inte utföra sådana arbetsuppgifter att denne förhindras att utöva sin elsäkerhetsroll > förvissa sig om att alla underställda elsäkerhetsledare har tillräcklig kompetens > ansvara för all kommunikation med eldriftledare > ansvara för att teknisk kommunikation alltid kan upprätthållas med eldriftledare > ta emot arbetsbevis från eldriftledare inför arbetet > lämna arbetsbevis till underställda elsäkerhetsledare inför arbete samt ta emot driftbevis från underställda elsäkerhetsledare efter avslutat arbete > informera underställda elsäkerhetsledare om kommande spänningssättning. > Lämna slutgiltigt driftbevis till eldriftledare efter att alla driftbevis erhållits från elsäkerhetsledare. 5 Planering av arbete 5.1 Riskhantering Vid riskhantering ska särskild hänsyn tas om arbetet måste bedrivas utan samtliga reläskyddsfunktioner i drift. Eldriftledare ska omedelbart informera elsäkerhetsledare om skydd eller skyddssamverkan är ur funktion så att ny riskhantering kan utföras. 5.2 Arbetsbegäran Arbetsbegäran för elektriska arbeten eller för arbete i Svenska kraftnäts tunnel där Svenska kraftnäts kraftkabel är förlagd ska normalt vara Svenska kraftnäts enhet för Driftplanering tillhanda senast tio (10) arbetsdagar före arbetets start. 5.3 Driftorder Inom Svenska kraftnät upprättas driftorder inför alla planerade kopplingar i samband med elektriska arbeten, men även i möjligaste mån vid störningar som fordrar elektriskt arbete. Driftorder kan också upprättas för att upprätthålla driftsäkerhet vid exempelvis komplicerade driftomläggningar, primärprov och drifttagningar. Övrig driftsäkerhetsrelaterad information hanteras normalt som punkter i driftorder alternativt under rubriken Allmänt eller som bilagor. 10/28
Driftorder inom Svenska kraftnät ska normalt kontrolleras av två personer. I undantagsfall får kontrollen utföras av endast en person. Kopplingssedel ska alltid kontrolleras av en annan person än upprättaren. Driftorder ska normalt vara berörd personal tillhanda senast tre (3) arbetsdagar före kopplingarnas början. Driftorder som omfattar Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) och Oskarshamns Kraftgrupp AB (OKG) anläggningsdelar i anslutning till Svenska kraftnäts 400 kv-ställverk Enlig särskild överenskommelse svarar Svenska kraftnät för avbrottplanering, kopplingar samt utfärdande av driftorder och kopplingssedel för Svenska kraftnäts anläggningsdelar i samråd med FKA och OKG. FKA och OKG svarar för avbrottplanering, kopplingar samt utfärdande av driftorder och kopplingssedel för kärnkraftens anläggningar i samråd med Svenska kraftnät. Vid underhållsåtgärder på gränsapparat mellan Svenska kraftnät och FKA alternativt OKG 400 kv-anläggning gäller följande, om inte annat överenskoms: > Respektive företag lämnar arbetsbevis endast för egna apparater > Respektive företag upphäver aldrig blockering utförd i annans driftorder > Svenska kraftnät frånkopplar och arbetsjordar 400 kv samlingsskena och lämnar därefter kopplingsbekräftelse till FKA alt. OKG för samlingsskenan. Därefter kan FKA alt. OKG upphäva blockering och utföra underhåll på gränsapparat. Driftorder som omfattar Ringhals AB (RAB) anläggningsdelar i anslutning till Svenska kraftnäts 400 kv-ställverk Enligt särskild överenskommelse mellan RAB och Svenska kraftnät gäller nedanstående principer, om inte annat överenskoms. För VK51 Ringhals 400 kv ställverk gäller följande: > RAB svarar för avbrottplanering, kopplingar samt utfärdande av driftorder och kopplingssedel. Detta utförs i samråd med övriga eldriftansvariga i anläggningen. För 400 kv ledningar mellan VK51 Ringhals och FT182 Strömma alt. FT58 Horred gäller följande: > Svenska kraftnät ansvarar för avbrottplanering i samråd med RAB > RAB upprättar driftorder för ledningarna 11/28
> Vid arbete på 400 kv-ledning eller på ledningens apparater i FT182 Strömma alt. FT58 Horred upprättar Svenska kraftnät en kompletterande driftorder för de arbeten som ska utföras. 5.4 Driftmeddelande Driftmeddelande finns inte definierat i ESA. Inom Svenska kraftnät ska driftmeddelande utfärdas inför planerade förändringar av driftläggning som inte är föranledda av elektriskt arbete. Driftmeddelande kan även utfärdas vid: > arbeten som kräver skriftligt arbetstillstånd, > vid sprängning i närhet till stamnätsanläggning, vid förändringar av principer för driftövervakning, eller > vid förändringar av funktioner för systemvärn eller reläskydd och kontrollanläggningsarbeten i övrigt enligt D1002 Rutiner för kontrollanläggningsarbeten med avseende på driftsäkerhet. Personer som fått driftmeddelande för åtgärd ska: > Kontrollera dessa i tillämpliga delar > Begära förklaring eller skriftligt ändringsbesked om något uppfattas som oklart eller felaktigt > Bekräfta att driftmeddelandet mottagits. Ett driftmeddelande ska innehålla uppgifter om: > Vem som upprättat driftmeddelande > Vilka som ska delges driftmeddelandet > Meddelandets syfte och omfattning > Meddelandets giltighetstid (max 1 år). 5.5 Kopplingsbekräftelse Kopplingsbekräftelser eller upphävande av kopplingsbekräftelse mot anslutna grannländer kan ske via förskrivna bekräftelser i Svenska kraftnäts driftorder eller standardblanketter som upprättas på överenskomna språk. Blanketterna ska utväxlas som telefem. 5.6 Bevisväxling Under den tid då arbetsbevis eller arbetstillstånd är utlämnat ska elsälcerhetsledare/elsamordningsledare se till att kommunikation alltid kan upprätthållas med 12/28
eldriftledare. Detta gäller oavsett arbetets art, dvs. det gäller även vid bullriga arbeten exempelvis skogsröjning eller liknande. Vid arbete på platser utan eller med dålig täckning i mobilnät ska annat telefonisystem eller satellitkommunikation användas. 5.7 Arbetstillstånd Arbetstillstånd finns inte definierat i ESA. Arbetstillstånd är ett skriftligt godkännande att icke elektriskt arbete får påbörjas på anläggningsdel som kan påverka person- eller driftsäkerhet på primärsystemet, t.ex. en brytares manöverdon, en reläskyddskrets e.d. Arbetstillstånd ska även avse tillträde till tunnel, kulvert eller annat utrymme som ägs av Svenska kraftnät och där Svenska kraftnäts kraftkabel är förlagd. Likaså ska arbetstillstånd krävas vid schaktningsarbete inom en meter från markkabel.. Arbetstillståndet innebär att angivna åtgärder kommer att kvarstå tills tillståndet återlämnas. Arbetstillståndet utlämnas av eldriftledare till den person som ansvarar för arbetsuppgiften. 6 Skötselåtgärder 6.1 Kopplingar 6.1.1 Koppling med frånskiljare Vid driftomläggning för återuppbyggnad av nät (provtillkopplingar) får kontaktläget bedömas genom indikering. Manöver av frånskiljare från manöverdon, handmanövrering, får utföras endast i undantagsfall och först efter tillstånd från eldriftledare. 6.1.2 Provning/idrifttagning Ny starkströmsanläggning (starkströmsanläggningsdel) får tas i bruk först efter att anläggningen färdigställts, och behörig elinstallatör genomfört kontroll före spänningssättning och starkströmsanläggningen befunnits uppfylla de krav som föreskrivs med stöd av ellagstiftningen och aktuella normer/standarder. Under byggperioden kan entreprenör temporärt behöva ta starkströmsanläggningen i bruk för att utföra prov eller test av hela eller delar av starkströmsanläggningen. Om dessa prov innebär att man ansluter spänning, ström eller frekvens och att det därvid kan uppstå en elektrisk risk för person eller egendom sker dessa åtgärder på entreprenörens (elinstallatörens) ansvar. Sedan elinstallatören; 13/28
> genomfört erforderliga tester och prov, > genomfört aktuella utbildningar av driftpersonal, > kontrollerat att anläggningen inte har några verifierbara elsäkerhets- arbetsmiljöeller driftsäkerhetsrisker, > överlämnat överenskommen godkänd dokumentation för drift och underhåll, kan överlämning ske till byggherrens (Svenska kraftnät) representant för ibruktagande. Starkströmsanläggningen/starkströmsanläggningsdelen överlämnas då från elinstallatören till i förväg bestämd representant för Svenska kraftnät. Genom denna överlämning övertar Svenska kraftnät det elsäkerhetsmässiga innehavaransvaret för anläggningen. Innan ibruktagning ska innehavaren har genomfört drifttagningsbesiktning. Överlämning samt kopplings åtgärder inför ibrulctagande ska dokumenteras i en särskild driftorder. Genom ibruktagandet överförs anläggningsdelen formellt till det övriga stamnätet vilket innebär elanläggningsansvar i enlighet med gjorda delegeringar. Överlämning och ibrulctagande av DC-länkar ska ske med hänsynstagande av anläggningens tekniska komplexitet. Därför krävs omfattande planering och riskhantering.. Figur 2. Princip avseende överlämning av installationen och ibrulctagande av starkströmsanläggningen. Innan överlämning av anläggningsdel kan ske ska verifikation göras att samtliga ingående delar uppfyller gällande specifikation och praxis samt samverkar på ett elsälcert sätt. Ansvarig för denna uppgift vilar på huvudleverantörens behörige elinstallatör. 14/28
6.1.3 Nödbrytning Nödbiytning definieras i ESA14 som akut frånkoppling av driftspänning för räddningsaktion. Åtgärdens syfte är att på kortast möjliga tid öka säkerhetsmarginalerna vid en räddningsaktion (exempelvis vid släckning av mark- eller skogsbrand, nedtagning av person ur stolpe). Nödbrytning kan även utföras som direkt åtgärd i samband med akut och allvarligt fel i elanläggning. Vid nödbrytning frånkopplar eldriftledare endast berörd anläggningsdel med brytare. Anläggningsdelen kan dock fortfarande ha farlig potential och får inte beröras. För att vid behov erhålla en helt elektriskt säker anläggning ska frånskiljare öppnas och blockeras samt anläggningsdelen arbetsjordas i enlighet med normala rutiner. Om nödbrytningen berör annan elanläggningsansvarig ska denne omedelbart meddelas 6.2 HVDC-länkar Svenska kraftnät har inom sitt elanläggningsansvar två olika typer av högspända likströmsförbindelser sk. HVDC-länkar. Skillnaden mellan dem är vald omriktarteknik: > Linjekommuterad omriktare (Line-Commutated Converters, LCC) som används i förbindelserna Konti-Skan 1 och 2, Fenno-Skan 1 och 2, SwePol Link > Självkommuterad spänningsstyv omriktare (Voltage Source Converter, VSC) som används i förbindelserna NordBalt, SydVästlänken HVDC-länkars (elektriska egenskaper avviker kraftigt från växelströmsanläggningar. Likaså skiljer sig de enskilda HVDC-anläggningarnas uppbyggand från varandra. Eftersom detta ställer särskilda krav på utbildning av drift- och underhållspersonal får endast utbildad personal med särskild anläggningskännedom samt grundläggande utbildning avseende LCC- alt VSC-teknik utföra skötselåtgärder på anläggningen. För att uppfylla de förbestämda kopplingssekvenserna kommer kopplingar inte följa den i ESA angivna ordningen - Frånkoppling - Blockering - Spänningsprovning - Arbetsjordning. Gemensamt för HVDC-länkarnas anläggningar är castellåssystemen. Dessa låssystem säkerställer att anläggningarnas ventilhallar alltid är allsidigt frånkopplade och arbetsjordade innan tillträde är möjligt. 6.2.1 Skötselåtgärder i LCC- eller VSC-anläggning Koppling i LCC- eller VSC anläggning Vid kopplingsåtgärd i LCC- eller VSC-anläggning är det viktigt att beakta anläggningens urladdningstider. Olika anläggningar och olika komponenter i respektive anlägg 15/28
ning (ex. omriktare, DC-ställverk, kabel, filter-komponenter, etc.) har olika urladdningstider. Tiderna kan skilja sig från minuter till flera dygn. Kopplingar görs i olika omfattande grad av sekventiella kopplingsåtgärder där frånkoppling, blockering och jordning ingår i en kedja av åtgärder. Manövrering av enskilda objekt är möjlig men ska av säkerhetsskäl undvikas, och får endast ske efter tillstånd av eldriftledare. Innan kopplingsbekräftelse lämnas till eldriftledare ska visuell kontroll göras att avsett kopplingsläge uppnåtts. Funktionskontroll av urladdningsutrustning ska också göras innan spänningsprov. SwePol Link är utrustad med två neutralledare som är funlctionsjordade i Stärnö. Dessa måste alltid ha förbindelse med jord och ska därför arbetsjordas innan de skiljs från nollpunkten i Stärnö. Kompletteringar, förtydliganden och speciella tillämpningar av ESA14 Arbete 7 Arbete utan spänning - AUS 7.1 Planering vid Arbete utan spänning Vid arbete på Svenska kraftnäts ledningsnät måste hänsyn tas till att Svenska kraftnäts ledningsnät alltid kan vara påverkat av induktion, antingen av egna parallellgående ledningssträckningar eller av andra innehavares ledningssträckningar. 7.2 Riskhantering vid rasering, rivning och demontering av elanläggning Vid rivning av starkströmsanläggning ska Elanläggningsansvarig Drift tillse att slutgiltiga frånlcopplingsåtgärder utförs. Därefter ska anläggningen skriftligen återlämnas från Elanläggningsansvarig Drift till innehavarens representant i form av projektledaren. Innehavaren (projektledaren) ansvarar för att anläggningen därefter demonteras på ett säkert sätt. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att anläggningen kan utgöra en elektrisk fara genom risk för; > induktion från parallellgående ledningar, > korsande elledningar, 16/28
> meterologiska förhållanden, eller > annan elektrisk risk. Anläggningen ska betraktas som elektriskt farlig tills dessa risker är helt eliminerade. 7.3 Frånkoppling Vissa av Svenska kraftnäts anläggningar med frånskiljande brytare är utformade så att kopplingsåtgärder inför Arbete utan spänning -AUS ska kunna utföras via fjärrkontroll och utan biträdande personal i anläggningen. 7.4 Blockering (skydd mot tillkoppling) Angående blockering av frånskiljande biytare vid kopplingsåtgärder, se Speciella tilllämpningar för Svenska kraftnät, avsnitt 12.6. 7.5 Spänningsprovning Angående spänningsprovning vid kopplings åtgärder på frånskiljande brytare se avsnitt 12.8.1.Speciella tillämpningar för Svenska kraftnät, Angående spänningsprovning vid kopplingsåtgärder på HVDC-anläggning se avsnitt t2.8.2.speciella tillämpningar för Svenska kraftnät, 7.6 Arbetsjordning och potentialutjämning av arbetsplats Vid arbeten som innebär att tidigare anbringad arbetsjordning förlorar sin funktion ansvarar elsäkerhetsledaren för att kompletterande arbetsjordningar anbringas som ersättning för de tidigare anbringade arbetsjordningarna. Detta kan ske vid arbeten på kondensatorenheter, bärfrekvensspärr, strömtransformator, slackar (anbringande eller avlägsnande) etc. 7.6.1 Mantlad kraftkabel Vid arbetsjordning av kraftkabel ingående i stamnätsanläggning kan kabelns ändpunkter arbetsjordas med jordningsdon med area motsvarande potentialutjämning efter att kabeln har blivit allsidigt bortslackad. 7.7 Jordnings verktyg Jordningsverktyg som tillhör Svenska kraftnäts anläggningar får enligt beslut av Svenska kraftnät besiktigas med ett intervall av högst tre år. Bakgrunden till beslutet är den låga graden av användning, samt att verktygen lagras torrt och uppvärmt mellan användningarna. I övrigt gäller leverantörens anvisningar. Jordningsdon som utsatts för lcortslutnings/jordslutningsström ska skrotas. 17/28
7.8 Kompletterande säkerhetsåtgärder Vid kopplingar där frånskiljande brytare utgör arbetsplatsens avgränsning kan elsäkerhetsledare komplettera säkerhetsåtgärder genom anbringande av mekanisk spärr på manöverdonet. Elsäkerhetsledare svarar själv för avlägsnande av spärr innan driftbevis lämnas (alternativt arbetsvis återlämnas), 8 Arbete nära spänning - ANS Om metoden Arbete nära spänning - ANS ska ske på HVDC-anläggningar ska detta ske i enlighet med ESA14. 8.1 Riskhantering vid utförande (Rislc-U) Vid Arbete nära spänning - ANS ska eldriftledaren under arbetet utföra riskhantering avseende för arbetet viktig reläskyddskommunikation, driftdatanätets och driftövervakningssystemets funktion. Om riskhanteringen visar på ökade risknivåer ska arbetet avbrytas. 9 Arbete med spänning - AMS Arbete med spänning - AMS är inte tillåtet på Svenska kraftnäts likströmsanläggningar. 9.1 Riskhantering vid utförande (Risk-U) Vid Arbete med spänning - AMS ska eldriftledaren under arbetet utföra riskhantering avseende för arbetet viktig reläskyddskommunikation, driftdatanätets och driftövervakningssystemets funktion. Om riskhanteringen visar på ökade risknivåer ska arbetet avbrytas. 10 Röjning i ledningsgata 10.1 Allmänt Underhållsröjning och besiktningar av ledningsgata ska ske enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter, dessa kompletterande elsälcerhetsanvisningar, kraftbranschens gemen 18/28
samma säkerhetsanvisningar för röjningsarbete i ledningsgata (ESA14-Röjning i ledningsgata), samt beställarens riktlinjer i "Handbok för drift och underhåll". Skogliga underhållsåtgärder på alla stamnätets växel- och likströmsledningar bör utföras som icke-elektriskt arbete under förutsättning att nödvändigt säkerhetsavstånd (se tabell 2 i ESA14 Grund eller tabell 2 i denna anvisning) upprätthålls. Om angivna säkerhetsavstånd inte kan upprätthållas ska arbetet utföras som ett elektriskt arbete enligt någon av arbetsmetoderna Arbete Utan spänning - AUS eller Arbete Nära Spänning - ANS. 10.2 Arbete 10.2.1 Arbete nära spänning Ett arbete ska utföras som Arbete nära spänning - ANS när kroppsdel, verktyg eller vegetation riskerar att komma in i närområdet utan att nå riskområdet. Exempel på sådant arbete är toppning av höga träd under faslinorna. Där ska arbetet bedrivas så att avstånd mellan vegetation och spänningsförande faslina fastställs genom mätning före toppningstillfället. På grund av arbetsmetodens art ska toppning med helikopter bedrivas som ett Arbete nära spänning. 10.3 Underhållsröjning av ledningsgator Underhåll av trädsäker ledning Trädsäker ledning betecknar en kraftledning vars ledningsgata utformats och underhålls så att växande träd inte kan nå närmare fasledare än säkerhetsavståndet och att inget fallande träd kan komma närmare någon fasledare än 1 meter. Likströmslänkar med pol- och neutralledare i samma stolpar är byggda med trädsäker ledningsgata. Maskinell röjning Maskinell röjning ska bedrivas som icke-elektriskt arbete, eller om arbetet vid riskhantering vid planering (Risk-P) bedöms vara ett elektriskt arbete som Arbete nära spänning eller Arbete utan spänning - AUS. Viktigt vid denna typ av arbete är att stag och stolpplatser röjs fram och rensas upp till en diameter av tre meter innan området i övrigt röjs av maskinen. Avstånd Den vegetationsfria zonen ska minsta motsvara aktuell gräns för närområde beroende på spänning enligt ESA14 Grund Tabell 1. 19/28
Svenska kraftnäts avsteg från ESA14 11 Följande avsteg från ESA14 görs inom Svenska kraftnät 11.1 Elsamordningsledare Inom Svenska kraftnät behöver elsamordningsledare inte vara anställd i samma företag som Elsäkerhetsledare. Om BAS-U är utsedd på arbetsområdet ska Elsamordningsledare underställas denne. 11.2 Arbetsjordning och potentialutjämning av arbetsplats IESA14 Arbete - Arbete utan spänning-aus anges att "Anläggningen får inte arbetsjordas innan man utfört frånskiljning, blockering och spänningsprovning". För vissa av Svenska kraftnäts anläggningar är det inte möjligt att följa ESA:s krav på arbetsföljd vad avser arbetsjordning. Anläggningar/anläggningsdelar eller arbetsmetod som fordrar avsteg är: > Likströmslänkar > SVC-anläggning > GIS-ställverk > Frånskiljande brytare > Synkronkompensatorer > Ledningsbesiktning med helikopter. 11.3 HVDC-länkar Gemensamt för Svenska kraftnäts HVDC-länkar är castellåssystemen. Castellåssystemet är ett förreglingssystem vars funktion är att säkerställa att ventilhallar är personsäkra innan tillträde är möjligt. För att uppfylla låssystemets tekniska lo-av och utformning fordras exempelvis att vissa arbetsjordningar anbringas innan frånskiljare öppnas. 11.4 GIS-ställverk 400 kv-ställverket i Lindbacka är av GIS-modell och utrustad med en förreglingskedja som inte tillåter att man blockerar innan arbetsjordning. 20/28
11.5 Frånskiljande brytare i Ajaure, Untra samt reaktorbrytare i Odensala De frånskiljande brytarna i dessa stationer är utformade så att det endast sker en elektrisk blockering innan arbetsjordning. Arbetsjordning och mekanisk blockering sker därefter i en och samma manöver. Speciella tillämpningar 12 Speciella tillämpningar för Svenska kraftnäts anläggningar 12.1 Krav på kompetens i Svenska kraftnäts driftrum Personal som självständigt ska vistas inom driftrum ska ha ESA-utbildning, antingen som fackkunniga eller som instruerad. Personal som inte uppfyller denna utbildningsnivå ska övervakas av ESA-utbildad person. Vid arbete i Svenska kraftnäts ledningsgata ska personalen minst vara instruerad i ESA14. 12.2 Elsäkerhetsmässiga gränser Inom Svenska kraftnät används följande principer för fastställande av gräns för eldriftansvar och kopplingsansvar: > Gräns för innehavaransvar och elanläggningsansvar sammanfaller i normala fall med ägogränsen, men kan i undantagsfall fastställas på annat sätt. > Gräns för kopplingsansvar ska fastställas så att den passar de båda angränsande företagens Elanläggningsansvarigas skötsel. Svenska kraftnäts krav på gräns för kopplingsansvar är att den ska vara tydlig. Vid val av gräns ska företrädesvis väljas en kopplingsapparat i närhet av gräns för elanläggningsansvar, vilket i praktiken ofta innebär frånskiljaren mot samlingsskenan. Avvikelser kan dock förekomma med hänsyn till utformning av anläggning eller av organisatoriska skäl. Huvudregeln är att den eldriftledare som representerar ägaren av apparat ex. transformator, också är den ende som har rätt att manövrera gränsapparat. Eventuella avvikelser från denna regel kan i enstaka fall finnas och ska överenskommas mellan berörda parter. Manöver av gränsapparat, liksom av de till facket hörande biytarna, ska ske efter samråd mellan de båda gränsande eldriftansvariga. 21/28
12.2.1 Utlandsförbindelser Vid arbete på sjökabel mellan länder tillämpas principer enligt följande. Inom svensk territorialvattengräns gäller svensk ellagstiftning. På motsvarande sätt gäller annat lands lagstiftning på det grannlandets territorialvattenområde. I de fall kabeln går på internationellt område gäller mittprincipen om inget annat anges, dvs. svenska regler gäller från svenska sidan till en definierad mittpunkt på kabeln. Vid kraftledningar gäller en bestämd kraftledningsstolpe vid riksgränsen som gräns för tillämpning av nationella lagstiftningar eller regelverk. För ytterligare detaljinformation angående gränsdragningsfrågor hänvisas till Svenska kraftnäts driftinstruktion D135. För grannlandsförbindelser är engelska tillåtet som kommunikationsspråk vid skötselåtgärder och bevisväxling. På grund av att våra grannländer i vissa fall har avviker mot det svenska regelverket kan jordningskopplare på gränsledning behöva blockeras i slutet läge inför arbete utan spänning - AUS. 12.3 Kopplingsansvar för vissa typer av anläggningar För vissa typer av starkströms anläggningar har entreprenör, med vilken Svenska kraftnät tecknat drift och underhållsavtal för stationsanläggningar, ett automatiskt kopplingsansvar (utan bevisväxling) när denne blir utkallad för arbete och/eller kopplingar. Entreprenören ska då själv se till att skriftlig förebild upprättas. Innan arbete eller kopplingar påböijas ska Svenska kraftnäts eldriftledare kontaktas för klartecken för arbetet. Vid avslutat arbete/kopplingar ska avrapportering ske till Svenska kraftnäts eldriftledare. Eventuella ändringar i anläggningen eller funna brister rapporteras snarast till elanläggningsansvarig enligt fastställda rutiner. De anläggningar som avses är: > Hjälpkraftanläggningar (VS- och LS-system) i stamnätsstationer där Svenska kraftnät är huvudman. Kopplingsansvaret omfattar från lokaltransformators lågspänningssida eller transformators ok-lindning samt resterande hjälpkraftanläggning. > Kontrollanläggningar, automatiker, samt mätsystem tillhörande stamnätets anläggningar i stamnätsstationer, inklusive sekundärkretsar tillhörande ström- och spänningstransformatorer. 22/28
Not 1.1 de fall driftorder har upprättats av Svenska kraftnäts enhet för Driftplanering och den innehåller orderpunkter i hjälpkraftsystemetc. ska driftordern följas av alla inblandade. Not 2. Om hjälpkraftsystem, kontrollanläggning automatiker etc. är påverkade av störning på hög- eller låg spänningsnätet ansvarar utkallad entreprenör att skyndsamt säkerställa stationens vitala skyddsfunktioner (innefattar särskilt strömförsörjning till likriktare och reläskydd) 12.4 Driftorder Ändring i driftorder som berör datum, klockslag och namn på elsäkerhetsledare kan göras muntligt. För övriga ändringar ska ändringsmeddelande alternativt ny driftorder upprättas. Ny driftorder bör upprättas i följande fall: > Vid fler än två ändringsmeddelanden, > Vid behov av nya kopplingar som t.ex. ändring av avgränsning, > Vid omfattande ändringar i driftorder (t.ex. flera strykningar/tillägg av punkter). I övrigt gäller att: > Ovanstående alltid ska sättas i sitt sammanhang och i varje fall bedömas efter detta, > Ändringsmeddelande ska alltid kontrolleras och signeras av annan än upprättaren. 12.5 Arbetsbevis Arbetsbevis ska alltid innehålla information om arbetsheviset avser arbetsmetoderna Arbete utan spänning -AUS, Arbetet nära spänning - ANS, eller Arbete med spänning - AMS. 12.6 Blockering av frånskiljande brytare Blockering av frånskiljande brytare sker via ijärr- eller avståndsmanöver. Vid blockeringsmanöver spärras elkopplaren såväl mekaniskt som elektriskt. Dessa två spärrar kan ske i ett eller två steg. Skyltning sker både via tillförlitlig indikering på manöverdonet för blockeringen, samt via indikering i kontrollanläggningen. Skyltning och blockering ska kontrolleras visuellt på plats. 23/28
Blockering av frånskiljande brytare med lås kan ske som kompletterande säkerhetsåtgärd och elsäkerhetsledare ansvarar själv för avlägsnade. Eldriftledare ska informeras om vidtagen säkerhetsåtgärd. 12.7 Spänningsprov 12.7.1 Frånskiljande brytare Spänningsprovning enligt ESA behöver normalt inte utföras i anläggningar med frånskiljande brytare då arbetsjordning sker via fjärr- eller avståndsmanöver. Innan fjärreller avståndsmanöver av arbetsjordning får ske utan föregående spänningsprov, ska eldriftledare/kopplingsbiträde förvissa sig om att ingen personal finns närvarande i ställverket. 12.7.2 HVDC-anläggning Med tanke på urladdningstider ska spänningsprov alltid utföras på starkströmsutrustning innan arbete får påbörjas. Spänningsprovning ska ske med tillförlitlig spänningsprovningsutrustning som är avsedd för aktuell anläggning och anläggningsdel. Det bör observeras att förväxlingsrisk finns vid val av spänningsprovare. Spänningsprov för växelström (AC) kan endast ske med spänningsprovare avsedd växelström, medan spänningsprov för likström (DC) endast får ske med utrustning för avsedd för likström. Spänningsprovare ska brukas och kontrolleras i enlighet med leveratörens anvisning. 12.8 Kraftledningsstolpar som telemaster Telemastkonstruktioner kan förekomma i Svenska kraftnäts kraftledningsstolpar. Anläggnings- och underhållsarbeten på dessa mastkonstruktioner ska ske med särskilt instruerad personal och arbetet ska efter riskhantering. Om det i riskhantering framkommer en elektrisk risk ska arbetet bedrivas i enlighet med arbetsmetoder enligt ESA14. 12.9 Sprängning 12.9.1 Planering Sprängning invid Svenska kraftnäts anläggningar ska riskbedömmas, och med hänsyn till arbetets art, elanläggningarnas betydelse och farlighet, planeras i enlighet med gällande föreskrift från Arbetsmiljöverket och med god framförhållning. Vid sprängning närmare en kraftledning eller kraftkabel än 100 meter, ska sprängplan lämnas till Svenska kraftnät minst två veckor före sprängning. Detta måste göras eftersom en misslyckad sprängning kan innebära en allvarlig risk för ledningens kon 24/28
struktion och driftsäkerhet. Vid behov kan Svenska kraftnät kräva utrustning för vibrationsmätning. Inom ett avstånd av 50 meter från kraftledningen eller kraftkabel får inte tändledningar och sprängkapseltrådar komma i kontakt med jord, eftersom det kan finnas risk för oavsiktlig initiering på grund av markpotentialer från kraftledningen. Icke-elektriska tändsystem ska användas eftersom de inte initieras av elektriska fält Med information om planerade sprängningsarheten ska följande åtgärder vidtas i god tid före sprängningen: > Svenska kraftnäts underhållsingenjör informeras och riskhantering genomförs med avseende person, skador på Svenska kraftnäts anläggningar och annans egendom i övrigt. Svenska kraftnäts underhållsingenjör beslutar om eventuell vibrationsmätning krävs. > Arbetsbegäran för sprängning med riskhantering ska vara Svenska kraftnäts enhets för avbrottsplanering tillhanda minst tio (10) arbetsdagar före planerad sprängning > Svenska kraftnäts enhet föravbrottsplanering informerar eldriftledare, underhållsingenjör, underhållsentreprenör och sprängningsansvarig via ett driftmeddelande om sprängningen. Driftmeddelandet ska innehålla information om: Anläggning och plats. Tid. Kontaktuppgifter för sprängningsansvarig och kopplingsansvarig Hantering av återinkopplingsautomatiker Om riskhantering innebär risk för skador på anläggningar ska sprängningen genomföras med avbrott på elanläggningen vilket ska framgå av arbetsbegäran Om riskhantering visar på behov av avbrott på elanläggning utfärdar Svenska Kraftnäts enhet för avbrottsplanering driftorder för frånkoppling av berörd anläggningsdel. Anläggningsdelen behöver inte frånskiljas och arbetsjordas om frånkoppling sker enbart av driftsäkerhetsskäl. Icke-elektrisk tändsystem ska användas 12.9.2 Genomförande Före sprängning > Senast två arbetsdagar före sprängning ska sprängningsansvarig begära preliminärt tillstånd för sprängning hos Svenska kraftnät enhet för avbrottsplanering 25/28
> Eldriftledare tar ur drift återinkopplingsautomatik för berörd anläggning före sprängning > Sprängningsansvarig begär tillstånd om sprängning hos eldriftledare före laddning > Sprängningsansvarig meddelar eldriftledare innan sprängning sker. Efter sprängning > Sprängningsansvarig rapporterar till eldriftledare om genomförd sprängning och om fortsatta arbeten. > Svenska kraftnäts underhållsingenjör kontrollerar mätdata från eventuell vibrationsmätning 12.10 Spolning av ställverk Spolning kan ske med hjälp av fast spolutrustning eller manuellt. Spolning av ställverk kan genomföras som Arbete med spänning, Särskilda arbeten med spänning (sams). Arbetet får endast utföras av fackkunnig person. Oavsett om arbetet utförs med fast spolutrustning eller manuell spolning ska följande åtgärder följas; > Arbetsgivaren planerar arbetet, genomför Risk-P och utser elsäkerhetsledare. Elsäkerhetsledare ska vara fullt förtrogen med såväl arbetet, arbetsplatsen och förekommande utrustning, samt gällande föreskrifter, standarder och anvisningar > En arbetsbegäran ska göras skriftligt hos eldriftledare > Förutsättning för samtliga arbeten är att personlig skyddsutrustning används samt att för arbetet nödvändiga isolerade verktyg och utrustningar för arbete med spänning ska kunna användas > Vid sams-arbete ska eldriftledare se till att återinkopplingsautomatik är avställd under arbetet > Ai-betsbevis lämnas av eldriftledare till elsäkerhetsledaren > Riskhantering vid utförande (Risk-U) genomförs innan arbete påbörjas > Efter avslutat arbete lämnas driftbevis. Vid spolning med fast spolutrustning ska eldriftledare tillse att återinkopplingsautomatiker tas ur drift, såväl i berört ställverk som i angränsande ställverk. TEKNISK RIKTLINJE 2015-05-04 utg 26/28
Manuell spolning av ställverk ska alltid utföras genom att inkommande ledningar är frånkopplade genom att brytare är frånslagna och frånskilj are öppnade i angränsande stationer. Dock behöver inte kopplingsapparater blockeras eller arbetsjordas. 12.11 Skarvning av markledare för jord eller annan jordförbindelse Avgrävd eller på annat sätt skadad markledare eller annan jordförbindelse ska betraktas som spänningssatt med potential. Skarvning ska ske i enlighet med ESA14 Arbete avsnitt Potentialutjämning av arbetsplats vid kapning eller skarvning av linor. 12.12 Användning av lift Lift för arbete i ställverk och på ledningar ska av elsäkerhetsskäl väljas utgående från arbetsgivarens planering och riskhantering vid planering (Risk-P) för den aktuella arbetsplatsen, dess utformning och markförhållanden samt andra rådande arbetsförhållanden. Innan arbete med lift påböijas ska riskhantering vid utförande (Risk-U) genomföras. Vid arbete med arbetsmetoden Arbete Med Spänning - AMS ska lift uppfylla de krav som arbetsmetoden kräver. Innan förflyttning av lift ska eventuella körvägar markeras med avspärrning. Förflyttning av lift ska ske på de markerade körvägarna under övervakning, samt med hänsyn till valda säkerhetsavstånd. Vid ställverksåtgärder bör vikarmslift, teleskoplift, eller saxlift företrädesvis användas. Liftar med bom som ger en rörelse "bakom" liftchassi/bärare bör inte användas p.g.a. elektrisk risker. Vid ledningsåtgärder kan andra liftkonstruktioner övervägas efter planering och riskhantering. > Finns telesändare inom närhet av arbetsområdet ska eventuella manöverproblem hos liften orsakade av sändarens högfrekventa elektromagnetiska fält ingå i riskbedömningen och val av lift. I arbetskorg som är elektriskt ljärrmanövrerad från korgen skall manöverpanel och manöverkabel vara effektivt avskärmade mot elektromagnetiska fält. > Lift ska vara försedd med framdriftsystem avpassade till aktuella markförhållanden. Lift ska ha god stabilitet och vara försedd med stödben. > Chassi ska vid transport antingen ha jordfläta mot mark för jordning av ev. influens, eller vara jordad i anläggningens fasta jordtag. 27/28
> Chassi eller bärande maskin ska vid manövrering eller arbete jordas i aktuell anläggnings fasta jordtag. Arbetskorg skall vara ansluten till bärande maskins jordtagspunkt. Mellanliggande bommar ska potentialutjämnas till bärande maskins jordtagspunkt. 12.13 Användning av kran Kran för arbete i ställverk och på ledningar ska väljas utgående från arbetsgivarens planering och riskhantering vid planering (Risk-P) för den aktuella arbetsplatsen, dess utformning och markförhållanden samt andra rådande arbetsförhållanden. Innan förflyttning av leran påbörjas eller arbete påbörjas i närhet av starkströmsanläggning ska riskhantering vid utförande (Risk-U) genomföras. Innan förflyttning av leran ska eventuella körvägar markeras med avspärrning. Körvägar ska vara inmätta för att förebygga elektriska risker innan förflyttningen påböijas. Förflyttning av kran ska ske på de markerade körvägarna under övervakning. Chassi ska vid förflyttning, manövrering eller arbete jordas i aktuell anläggnings fasta jordtag. Fasta eller rörliga kranar får inte placeras så att någon del av kranen eller dess last, kan komma innanför det av elsäkerhetsledaren valda säkerhetsavståndet. För att förhindra oavsiktliga rörelser bör kran vara försedd med spärrdon. Om kran utan spärrdon används där felmanöver eller haveri kan leda till att maskin, virar eller last kan komma innanför säkerhetsavstånd ska kranarbetet utföras i enlighet med vald elektrisk arbetsmetod. Chassi ska vid manövrering eller arbete jordas i aktuell anläggnings fasta jordtag. Mellanliggande mast eller bommar ska potentialutjämnas till bärande maskins jordtagspunkt. Finns telesändare inom närhet av arbetsområdet ska eventuella manöverproblem hos kranen orsakade av sändarens högfrekventa elektromagnetiska fält ingå i riskbedömningen och val av leran. Ovanstående krav gäller även vid användande av mobila betongpumpar, sugbilar eller borriggar eller andra stora maskiner i elektriska miljöer där det finns möjlighet att maskinen genom sin storlek kan komma inom säkerhetsavstånd. 28/28