Utställningsmöte - Södra staden

Handläggare Datum Hanna Olsson 2014-09-01 0480-450082 Minnesanteckningar Utställningsmöte - Södra staden Plats och tid: Den 28 augusti 2014 kl. 18:00 i Rinkabyholmsskolans matsal Inbjudan: Inbjudan har skett via annonsering i dagspress, på kommunens hemsida och i utställningshandlingens kungörelse Syfte: Mötet syftar till att informera allmänheten om föreslagen utveckling för Södra staden i samband med att planen ställs ut Närvarande: Mattias Adolfsson(ordf. samhällsbyggnadsnämnden), Lars Holmberg(vice ordf. samhällsbyggnadsnämnden), Rebecka Persson(förvaltningschef samhällsbyggnadsnämnden), Björn Strimfors(stadsarkitekt), Tomas Burén(kommunekolog), Peder Hägg(exploateringsingenjör), Eva-Lena Larsdotter(projektledare), Hanna Olsson(planarkitekt), Jenny Lilius (kommunikatör) Cirka 60 medborgare kom till mötet INTRODUKTION Mattias Adolfsson inledde mötet, hälsade alla välkomna och berättade om planens syfte och genomförande. Presentation av närvarande tjänstemän. Eva-Lena gick igenom kvällens program och berättade övergripande om planens innehåll. Hanna berättade mer ingående om planförslaget, dess intentioner och tidplan. Planenheten Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx hanna.olsson_1@kalmar.se

2 (6) FRÅGESTUND Efter presentationen blev det tid för de inbjudna att ställa öppna frågor som besvarades av politiker och tjänstemän. I sammanställningen förkortas besvarande personers namn med följande: Mattias Adolfson (MA) Eva-Lena Larsdotter (ELL),Hanna Olsson (HO), Rebecka Persson (RP), Björn Strimfors (BS), Peder Hägg (PH). Fråga: Vad gäller beträffande höjdsättning och färdig golvhöjd? Varför säger ni 2,5 när jag har hört siffran 2,65 m? En politiker har nämnt att den nya siffran är 3,60 meter, men jag har också hört 5 meter. Vad är det som gäller? Svar: (ELL, RP) Svår fråga för hela kommunsverige, där både SMHI och Länsstyrelsen är involverade. Vad som gäller är beroende på forskning där det idag finns ett samarbete mellan kommunen och Länsstyrelsen. Det finns inga enskilda resurser för det från kommunernas sida. Följdfråga: Varför säger ni 2,5 meter när jag har hört siffran 2,65 m? Vem ska jag tro på? Svar: (ELL) Det är kommunen som äger frågan i bygglovsskedet. Det prövas i varje enskilt bygglov. Staten anser att det är en kommunal angelägenhet trots att det rör alla kuststäder i Sverige. Det är också beroende av vilken kust det berör. Västkusten har andra förhållanden än vi har här på östkusten. Det påverkar också vilka nivåer man bör ta höjd för. Följdfråga: Det kan alltså förändras under tiden? Svar: (ELL) Ja, det beror på vilken kommun man befinner sig i. Fråga: Det planerade området innehåller förslag på väldigt många bostäder, men hur vet man att det kommer att flytta in så här mycket folk i området? Svar: (ELL) Dels är det en möjlighetsplan, där vi pekar ut möjliga områden för utveckling på lång sikt. Det kommer inte att hända på ett år utan det är en lång process. Enligt byggherrar som vi har haft möten med så finns det ett stort intresse att få bygga här. Arbetet vi gör nu ska skapa möjligheter att bygga här. Svar: (MA) När vi började planera Vimpeltorpet för flera år sedan såg situationen annorlunda ut, svårt att sälja. Nu har vi en helt annan situation där vi märker att det finns en större efterfrågan idag. Vi har också ett politiskt mål om att bygga fler bostäder och vi har också bostadsbrist vilket hämmar tillväxten i Kalmar. Det är väldigt viktigt att vi arbetar med att ta fram nya bostäder. Rinkabyholm är väldigt attraktivt. Fråga: Vilka personer är det som vill bo här ute? Är det lägenheter som ska byggas? Svar: (MA) Vi har planerat för både hyresrätter och villor, men vi ser att det finns en brist på flerbostadshus därför att människor vill ha möjligheten att flytta inom sitt område om livssituationen kan förändras. Fråga: Kommer det att vara en inflyttning i Rinkabyholm? Räknar ni med det

3 (6) och vad bygger den på? Det är rätt många människor som vi pratar om och vad bygger den informationen på? Svar: (MA) Vi har en inflyttning idag på runt 500 personer, men ju fler som flyttar hit desto större möjligheter för nya företag att etablera sig. Svar: (RP)Viktigt att nämna universitetet och deras satsning på 2 miljarder. Vi är bara i början av utvecklingen av universitetsstaden och ser vi på Växjö så har de vuxit utifrån sin universitetsetablering. Det här kommer att ta lång tid innan vi ser resultatet av den här satsningen. Fråga: Tidplanen ska vägen vara färdigställt 2018 kommer bostäderna bygggas efter eller innan vägdragningen är klar? Svar: (HO) Det finns områden som inte är direkt berörda av vägflytten där man skulle kunna påbörja bebyggelsen redan innan 2018. Fråga: Finns det något slutmål om när allt ska vara färdigt? Svar: (ELL)Nej, men i ett första skede finns planer på att börja med skolområdet. En detaljplan tar ungefär ett till två år och sedan kan man börja projektera och därefter börja bygga. Vi vet inte hur lång tid det kan ta, eftersom det kan variera och det är ju också styrt av efterfrågan. Fråga: Vad händer med sommarbostäderna på Ekö? Ska de försvinna? Svar: (ELL)Nej, inga hus ska rivas i det här utan alla hus som ligger på Ekö måste man ta hänsyn till. Fråga: När ni pratade om centrumet så sa ni ju att det finns en färdig detaljplan? Svar: (BS) Nej, det arbetet har pausat eftersom vi valde att invänta den här planen innan vi arbetar vidare med inkommen önskan om en detaljplan. Följdfråga: Men det var ju människor som var nere och mätte och jag har ju sett planer för detta? Svar: (ELL)Det finns ett planprogram från 2002 som visar på en stor bebyggelse, men den påbörjade detaljplanen för Ekö är pausad i väntan på denna fördjupade översiktsplans antagande. Fråga: Är centrumet också aktuellt i första etappen? Svar: (ELL) Nej, ett centrum kan vi inte göra innan E22 är flyttad. Fråga: Den översta röda ringen i planförslaget, är det där slingan är idag? I min lilla skog? Svar: (ELL) Det är på fältet, inte något i skogen utan på den lilla höjden. Fråga: Tittar ni på det här byggnadsförslaget som fanns för flera år sedan, som jag har sett. Då ville man förlänga tomterna vid sommarstugorna men arbetet stannade av, bland annat på grund av att det är ett VA-problem?

4 (6) Svar: (ELL) Vi har tagit med tankar från det gamla planprogrammet in i det nya planförslaget. Dock är det en del ändrade förutsättningar idag än vad vi hade för 12 år sedan, så stora delar av planprogrammet är inte längre aktuella att planera utifrån. Fråga: Angående Dunö vägsamfällighet, avser kommunen att ta över vägarna på Dunö? Vad innebär det för vägarna och för oss? Svar: (ELL) I kommunens översiktsplan finns det beskrivet att det finns många områden i kommunen som har omvandlats från sommarstugeområden till permanenta boenden, men där har ofta inte vägskötseln hängt med. Eftersom det här blir en del av den centrala staden så kommer det ställas högre krav på vägarna och då är det lämpligt med ett kommunalt ägandeskap. Följdfråga: Men vad innebär det för vägarna? Svar: (ELL) Det krävs stora investeringar för att kunna få vägarna i bättre skick, men kommunen kommer inte ta över vägarna direkt utan det kommer att ske en diskussion tillsammans med eventuella samfälligheter. Det samma gäller för marken. Viktigt att påpeka att all förändring alltid föregås av att alla får information om det som är planerat. Alla kommer att få chans att tycka till och där kan man också få svar från sakkunniga på sina frågor. Fråga: Vad är kommunal väg och kommunal standard? Svar: (BS) Gatubelysning, underhåll och skötsel, bredd på vägen med mera. Fråga: Hur påverkas det gamla detaljplanearbetet helheten och hur går det till? Svar: (ELL) Man tar fram befintligt material som finns men det blir ett omtag i det arbetet utifrån det som man har kommit fram nu. Den tidigare påbörjade detaljplanen för Ekö är alltså inte längre aktuell utan måste uppdateras utifrån de ståndpunkter som finns med i den här planen. Fråga: Markägarna har ju velat sälja marken. Kan kommunen tänka sig att gå in och köpa upp marken för att kunna bevara Ekö stugområde? Svar: (PH) Det kommer troligtvis inte bli aktuellt för kommunen att köpa in mark för att den i framtiden inte ska bebyggas, men eftersom kommunen har planmonopol så kan man i olika planer styra vilken mark som ska bebyggas och inte. Den fördjupade översiktsplanen är tänkt att visa vilken mark som bäst ska utvecklas för rekreativa och ekologiska värden till exempel. Fråga: Det finns önskemål om möte mellan kommunen och Ekö stugförening och gärna ett separat möte med markägaren för Ekö, helst redan i höst. Svar: (RP) Vi för det till protokollet och återkommer inom kort. Fråga: Flerfamiljshusen, vem ska äga dem? Svar: (MA) Det kan vara både Kalmarhem och andra aktörer. Vi kommer att ha en målsättning om att det ska vara en viss andel som är hyresrätter.

5 (6) Fråga: Ni pratar om att binda ihop de gröna lederna. Kalmarsundsleden är på kartan utpekad över ett vassområde. Hur har ni tänkt bygga leden i det här området? Svar: (ELL) Vi måste titta mer exakt på hur kan tänkas gå i framtiden, vilket inte är detaljstuderat ännu. Vi är fortfarande på en övergripande nivå. Fråga: Det nya centrumet, vet ni vad det kommer att innehålla? Svar: (ELL) Det finns önskemål om att bygga livsmedelsbutik och övriga servicefunktioner. Viktigt är att verksamheterna inte konkurrerar ut varandra. Det beror också på vilken efterfrågan blir. Det kommer så klart att styra utbudet. Fråga: Vad är det för typ av skola som man planerar för? Låg, mellan eller även upp till högstadium? Svar: (HO) Första skedet upp till årskurs sex. Ett högstadium kräver ett väldigt stort elevunderlag för att det ska kunna bli möjligt. Det är för tidigt för att svara på idag var framtida barn ska gå. Fråga: Har ni tänkt på lite större tomter så att det inte blir för tätt? En större tomt kanske harmonierar bättre med området? Det finns önskemål om att inte bygga ett nytt Ljusstaden med alldeles för små tomter! Många vill ha minst 1000 kvm tomt för att kunna bygga enplanshus och inte behöva göra sig osams med grannar med mera. Viktig synpunkt att tomternas storlek förs till protokollet för att det är många tomtköpares önskemål. Svar: (ELL/HO) Det är viktigt att det blir en variation, både mindre och lite större tomter, då det finns en stor efterfrågan även på mindre bostäder. Mindre tomter ger större allmänna grönytor för rekreation och friluftsliv. Det gamla planförslaget föreslog cirka 300 villatomter och tog mer mark i anspråk än vad nuvarande planförslag gör, vilket eventuellt kan resultera i cirka 900 bostäder. Fråga: Hur höga blir flerbostadshusen? Svar: (ELL) Förmodligen två till fyra våningar, vilket varierar. Vi har räknat på ett snitt på tre våningar. Det är svårt att få ekonomi i tre-våningshus, eftersom det då finns ett krav på hiss. Följfråga: Var är det tänkt att flerbostadshusen ska ligga? Svar: (ELL) Det kan bli flera områden som får inslag av flerbostadshus, men annars är det främst längs med nuvarande E22. Fråga: Hur nära vägen får man bygga och hur är det tänkt med den nya vägen? Finns det bestämmelser som reglerar detta? Svar: (ELL) Jo, det finns vissa bestämmelser att förhålla sig till. Det gäller att skapa goda boendemiljöer som klarar bullernivåerna. Där kan man arbeta mycket med utformningen. Omvandlingen av E22 kommer bland annat att innebära sänkt hastighet och en annan gatuutformning. Förmodligen kommer vägen att delas upp i olika sektioner som får mer eller mindre stadsmässighet, det vill säga resurser för att skapa ett fungerande och brukarvänligt gaturum.

6 (6) Fråga: Den inritade vattenleden, hur exakt är den planerad? Svar: (ELL) Det finns en vision om att utveckla de vattenområden som finns i Södra staden. Där måste man titta vidare på hur man kan göra det på ett bra sätt utan att för den sakens skull dra om sträckningen för våra vattendrag. Även utvecklingen av angöringspunkter via sjövägen är en ambition. Fråga: Det finns önskemål om mindre radhus utan stor tomt. För mig som är gammal och önskar ett litet radhus med liten tomt, finns det också planer för dessa? Vill inte behöva flytta för att jag inte orkar med min stora tomt och mitt stora hus. Svar: (ELL) Det är det som är tanken med vårt förslag, att det ska finnas en blandad bebyggelse som möjliggör att man kan bo kvar i sitt område även när man inte längre orkar med sitt stora hus och sin stora tomt. Vi ser idag en brist på den möjligheten och det har vi tagit med i vårt arbete. Vid protokollet: Jenny Lilius (kommunikatör) Protokollsjusterare: Hanna Olsson (planarkitekt)